1
Text och foto: Linnea Öberg Sellersjö Guide till Istanbul I Istanbul kan man finna oförglömliga ögonblick, antingen man äter en smörgås vid Bosporens vatten eller besöker en moské i Eyüp. I denna stad finns allt man vill ha och mer därtill. Utbudet av kultur och människor gör staden till en av världens mest intressanta. Vattnet och de sju kullarna ger arkitekturresenären starka ben men tröttnar man kan man välja att ta sig fram med taxi eller båt vilket är oehört billigt. Beyoglu är ett område som växt fram de senaste sju åren och där samsas transvestiter med homosexuella och unga trendiga människor. Man skulle lika gärna ha kunnat vara i Soho i London. Men om man tar Galatabron över till Eminönü är det som en annan stad. Här finns de vackraste moskéererna, oftast präglade av mästerarkitekten Sinan, och den bysantinska Hagia Sofia. Här finns det fantasieggande Sultanens harem i Topkapi med Muhammeds hårstrån som är lika viktiga som pilgrimernas Ka ba. Men man får akta sig om man tar med kameran. Muhammed är inget att leka med. Eftersom avbildning är förbjudet inom islam får man lugnt räkna med att bli utkastad om man fångar hans helighet på bild. Den traditionella arkitekturen representeras bland annat av Konaks, en sorts trähus som inspirerats av nomadernas runda tält Yurts. Yalis är en annan form av trähus på pelare vid Bosporens strandkant som började byggas på 1500-talet. Materialet trä valdes delvis för att Anatoliens landskap är skogsrikt, men också på grund av att träet möjliggjorde flera och större fönster. Utsikt var viktigt i den konstantinska arkitekturen, en meditativ skönhetsupplevelse. Träet är dessutom bättre än sten att absorbera fukt, vilket är viktigt för Istanbul med dess närhet till vatten. Stenhus är också känsligare för de jordskalv som med jämna mellanrum drabbar Istanbul. Le Corbusier blev mycket inspirerad av den traditionella arkitekturens fönstersättningar och pelarformerna under husen på sin resa till orienten. Den modernism som sedan kom till Turkiet var av en annan typ än Le Corbusiers och ciam:s lätta formspråk med stora glasade partier. Den turkiska modernismen är tung, med bastanta pelargångar och små fönster och har en hel del gmensamt med Mussolinis, Stalins och Albert Speers arkitektur.»yeni Mimari«som funktionalismen kallades för i Turkiet var ett tillfälle för planerare, arkitekter, ingenjörer, vetenskapsmän och tekniker att visa framfötterna och förändra det gamla Turkiet till något nytt, till ett västerländskt samhälle och det finns knappast något annat samhälle som har genomgått en sådan stark modernisering under en mans makt Mustafa Kemal Atatürk. Än i dag står Turkiet med ena foten i öst och andra i väst och det gör staden till vad den är. Om man går längs med Istiklal Caddesi kan man titta upp mot art nouveau-fasaderna som introducerades av den italienska arkitekten Raimondo D Aronco. I vissa palats och i mer traditionella bostadshus kan man se tydliga spår av barocka dekorationer från 1730- och 40-tal i form av målade blommor och perspektivmålningar. Trots denna frodiga blandning av barock, osmansk arkitektur, art nouveu och ful modernism känns Istanbul harmonisk och genomtänkt som stad. Och det kanske inte är så konstigt med tanke på stadens brokiga och rika historia. Härskare har kommit och gått och folkslag och religioner har levt sida vid sida. Man besöker främst Istanbul för den gamla arkitekturen men planera även in ett besök på Miniaturk ett Turkiet i miniatyr med modeller av landets storslagna byggnader. 84 85
1. Cemberlitas bad, Vezirhan Cad 8, tele: (212) 520 18 50. Massagen går snabbt och är billigare än på Sturebadet men det är absolut inte skönt. En liten flicka cyklar på runt oss på sin trehjuling och skriker och alla tanter tuggar tuggummi. Den store mästaren Sinan har ritat detta badhus, liksom mycket annat i denna stad. Badet är vackert som en dröm; allt i den Islamska arkitekturen finns med, geometri, rumsuppfattning, ljus och rymd. 2. Ahmed den tredjes fontän, korsningen Ishak Pasa Cad och Babihumayn Cad. Fontänen byggdes 1728 och är den vackraste av Istanbuls rokokofontäner. Förr serverades förfriskningar ur fontänen, en slags sorbet av smaksatt vatten som åts ur silverbägare. Du hittar fontänen vid en av entreerna till Topkapi Serayi. 3. Cite de Pera på Istiklal Cad. En gammal fin passage som kan liknas vid de vackra parisiska passagerna. I dag är den fylld med restauranger och får mig att vilja läsa om Walter Benjamins Paris, 1800-talets huvudstad: passagearbetet, reflektioner med utgångspunkt från de parisiska passagesystemen. 4. Büyük Londra, Grand Hotel de Londres, Mesrutiyet Cad 117, Tepebasi, tel (212) 2450670. Ett av de fina hotellen med atmosfär från en annan tid. Lite skabbigt och nedslitet, men bra för en drink och det finns mycket att se på när man väl slagit sig ned i de eleganta fåtöljerna. Hotellet var finast på 1890-talet då kaféborden kantade trottoarkanten utanför. 5. Pera Palas hotel från 1892 på Mesrutiyet Cad 98-100, Tepebasi, tel (212) 251 45 60. Agata Christie skrev Mordet på Orientexpressen på detta anrika hotel som även haft storheter som Greta Garbo, Matahari och Atatürk som gäster. Passa på att ta en drink i Orient Express-baren eller ett sött bakverk i det vackra patisseriet och upplev känslan av en svunnen tid. 6. Sirkecistationen från 1891. Orientexpressens legendariska tågstation ritad av den tyske arkitekten A. Jasmund ligger i Eminönü. Här stannar alla tåg från Europa och tågen till Asien avgår från andra sidan Bosporen. Stationen väckte stor beundran när den stod klar och var en blandning mellan gammalt och nytt. Stilen var traditionellt orientalisk, men funktionerna samtida. På vintern värmdes och lystes stationen upp med hjälp av gas. Historik: Istanbul, Konstantinopel, Byzantium, Nova Roma, Miklagård, namnen på den stad som vi känner som Istanbul har varit många och vittnar om en lång och brokig historia. Det officiella grundandet ägde rum 667 f.kr. då den grekiske generalen Byzas lämnade Aten med en skeppslast nybyggare för att grunda en koloni på den europeiska sidan av Bosporen. Staden fick följaktligen namnet Byzantion och utvecklades till en viktig handelsplats. Under de århundraden som följde pendlade staden mellan olika grekiska härskare, persiskt och makedoniskt styre. År 64 f.kr införlivades Byzantion i det romerska riket och namnet ändades till Byzantium. När Konstantin den Store 324 e.kr blev härskare över det romerska riket passade han på att flytta huvudstaden från Rom till Byzantium som då började kallas Nova Roma, men som sedan döptes om till Konstantinopel. Efter Romarrikets fall 395 e.kr blev Konstantinopel huvudstad i det Östromerska riket, även kallat det bysantinska riket. 1 2 3 6 4 5 86 87
Konstantin den Store förde med sig kristendomen till Konstantinopel, vilket skapade en del bråk och stridigheter. När kejsar Justinianus år 532 lyckades slå ner den våldsamma Nikarevolten låg vägen emellertid öppen för kristendomen och Konstantinopel blev Medelhavets viktigaste kristna centrum. Under Justanianus blomstrade Konstantinopels kulturella liv (bland annat byggdes Hagia Sofia), men under 600-talet drabbades det bysantinska väldet av motgångar. Samtidigt växte sig turkiska folkslag sig starkare och expanderade västerut. På 1300-talet flyttade de osmanska turkarna sin huvudstad till Busra nära Konstantinopel och 1453 intogs staden och Hagia Sofia förvandlades snabbt till moské. På 1500-talet firade Süleyman Den Store stora militära framgångar och skapade ett rike som spände över hela östra Medelhavsområdet. Han gav arkitekten Sinan i uppdrag att skapa en värdig huvudstad åt det stora riket. Det resulterade i en bygg-boom som varade från mitten av 1500-talet till början av 1600-talet. I samband med detta växte staden också till ytan. Nya stadsdelar som Galata, Pera och Aksaray uppkom och mot slutet av 1600-talet hade Konstantinopel 800 000 invånare och var den största staden i Europa och Mellersta Östern. 7 och 8. I Istanbul och i de vackra små byarna som kantrar Bosporens strand finns dessa traditionella träkonaks som Le Corbusier blev mycket inspirerad av på sin resa till orienten. Skalan är anpassad till den gående människan och under de utskjutande fönstren kan man verkligen gå. 9. Konak i Istanbul som i likhet med hyathusen på landsbyggden är inspirerade av yurts - ett runt tält som nomader använde som bostad. Det turkiska rummet har stora likheter med yurtsens inredning. Det handlar om rumsindelningen; ett centralt rum med högre takhöjd flankeras av mindre rum. En intressant turkisk arkitekt som använder denna rumsindelning är Sedad Hakki Eldem. Nomaderna använde främst textil och trä i sina yurts. Sten representerade ett permanent boende och användes främst i religiösa och offentliga byggnader.träet var tillgängligt på de flesta håll i det Anatoliska landskapet och materialet bidrog till ett geometriskt och rytmiskt tänkande med kurviga former. 10. Cite de Pera galleria, på Istiklal Cad i Beyoglu som är en gata som vuxit fram under de senaste åren. De gamla konsulaten har legat här länge men användandet av gatan som en»promenad«enligt Marcels Prousts definition är något nytt och ett typiskt västerländskt fenomen, i total kontrast till den traditionella islamiska stadsmiljön med dess labyrintliknande gator och återvändsgränder. 11. Det första osmanska modehuset i typisk istanbulsk art nouveau-stil, ligger på Istiklal Cad. Alldeles bredvid ligger det svenska konsulatet. 7 8 9 10 11 88 89
16 12. Hagia Sofia, byggd 537 av Kejsar Justinianus och ett av världens arkitektoniska mästerverk. När staden intogs av muslimer 1453 utsågs Konstantiopel till det osmanska rikets huvudstad och Hagia Sofia blev moské. Hagia Sofia förklarades som museum av Mustafa Kemal Pasa 1935. Fotografiet är taget på Miniaturk, en park med miniatyrer av kända turkiska byggnadsverk, som ligger på Imrahor Cad, Sutluce- Eyup. 13. Kommunhuset, Buyuksehir Belediyesi. Ritat av Nevzat Erol 1953. Typisk istanbulsk modernism. Tung och officiell, utan den europeiska modernismens lätthet. 14. Atatürks kulturcentrum på Taksimtorget är en byggnad för den statliga operan, balletten och teatern. Denna fantastiskt svävande trappa är inte är helt olik Sigurd Lewerentz trappa i villa Edstrand i Falsterbo från 1929-35. 15. Limonlu Bache, Yenicarsi Cad 98, Galatasaray, tel, (212) 2521094. Rolig bar med plastväggar. Lämpligast att besöka på sommaren. 16. Levent. Den moderna stadsdelen Levent är intressant för den som gillar höga moderna byggnader, modern konst och ett västerländskt leverne. Det var denna stadsdel som nyligen utsattes för ett bombattentat. 12 13 14 15 90 91
17. Sariyer. Vänthall till Bosporenbåten i vackert dekorerad osmansk stil. 18. Murad den förstes moské, 1361-1389. Moskén är troligtvis ritad av en utländsk arkitekt (okänt vem) och har trompe l oeil-målningar på väggarna. Murad den förstes moské är den första osmanska moské där en Medrese (en skola för religiös undervisning) för första gången kombinerades med själva moskén under samma tak. 19. Pergamon. Ett par timmars resväg från Istanbul ligger Pergamon och Assos, antika lämningar med fantastiska doriska kolummer. Det är lätt att ta sig dit med buss, dolmus eller hyra bil. Vägarna i Turkiet är bra och folk är hjälpsamma. Turkarna tror på andar, i alla fall på det blåa ögat i porslin som övervakar dig vart du än går. Det sägs skydda mot onda andar och finns på dörrar och husfasader men även på hus som ännu inte är färdigbyggda. 20. Uskudar, på andra sidan bron i Asien. Här kan man lugnt gå längs med stranden och få en fantastisk utsikt över det moderna europeiska Turkiet och samtidigt ha historisk mark under fötterna. 21. Ulu Cami, stora moskén i Bursa (1379-1421). Ett storslaget mästerverk där olika stilar blandas. I denna moské samlas man för bön men även för social kontakt. Det är liv och rörelse och känns lika stökigt som på en nattklubb eller i en katolsk kyrka i Oaxaca i Mexico där barn cyklar inne i kyrkan och gör det till sitt eget offentliga rum. Under de följande århundradena krympte det osmanska riket som följd av olycksamma krig. Efter förlusten i första världskriget ockuperades riket av de segrande franska och brittiska trupperna. Räddningen kom via Mustafa Kemal Pasa, som senare tog sig det anspråksfulla namnet»atatürk«(turkarnas fader). Han drev ut de utländska trupperna och utropade den turkiska republiken 1923. Samma år beslutades det att Konstantinopel skulle upphöra att vara huvudstad och regeringen flyttade till den nya huvudstaden Ankara. Konstantinopel bytte namn till Istanbul, men behöll rollen som landets ledande stad. Moderniseringsprocessen gick fort, men i likhet med Turkiet i stort brottas Istanbul än i dag av sin kluvna identitet; att vara hälften europeisk, hälften asiatiskt. 17 18 19 21 20 92 93
22 22. Bursa. Den första osmanska huvudstaden var Bursa dit man enkelt kan ta sig på en dagsutflykt från Istanbul. Här finns den gröna moskén (Yesil Cami) från 1412 med tillhörande grav (bild 26). Här finns också Murad den förstes moské och Ulu Cami. De två sistnämnda har en fontän i mitten som representerar paradiset. Yeschil Cami och Murad den förstes moské är tvåvåninga med upphöjningar kring mittrummet. De ymniga kakelutsmyckningarna var de första i sitt slag i en moské och kom att få många efterföljare. 23. Rüstem Pasamoskén (1561). Ritad av Sinan med traditionellt Iznikkakel. Moskén ligger på Hasiicilar Cad invid kryddbasaren i Eminönü. Den försågs med så många fönster som var tekniskt möjligt. I den islamiska staden är rörelsen viktig, många små labyrintgränder,»dead ends«är mycket vanliga. Moskéerna är inte alltid lätta att finna och det finns ingen direkt entré. Rüstem Pasa är ett typexempel på detta, en annan är Süleymanmoskén. Detta är typisk osmansk 1500-talsarkitektur där känslan av att befinna sig i mitten av en spiral, omgiven av arkitekturen, är påtaglig. 24. Helige frälsaren i Chora, Kariye Camii Sok, Edirnekapi. Här finns några av de vackraste freskerna och mosaikerna från den bysantinska eran. Kyrkan uppfördes på 1100-talet och byggdes om 1315-1321. 25. Topkapi Sarayi, Babihumayun Cad. Ett måste innan man dör. 1459-1465, strax efter att han intagit Konstantinopel, lät Mehmet den andre bygga Topkapipalatset som består av en samling byggnader kring fyra enorma gårdar. Topkapi fungerade som palats till 1853 och blev museum 1925. Denna trädgård som finns gömd i Topkapi får mig att tänka på Tusen och en natt och jag önskar att jag kunde få stanna för evigt i detta paradis. Allt är i kakel, fontänerna sprudlar och här finns den fantastiska Bagdadpaviljongen. 26. Yesil türbe (1414-1421). Sultan Mehmet den förstes gravmonument och ett av Bursas främsta monument. Den en gång gröna fajansen ersattes med kopior på 1800-talet men originalplattor finns kvar runt entréportalen. 27. Eyüpmoskén (1458). Den heligaste och vackraste moskén i Istanbul ligger i Eyüp som är en vallfärdsort för muslimer från hela världen. Vid belägringen av staden 672-679 e.kr. stupade Muhammeds fanbärare Eyüp Ansari och hans vackra grav finns att beskåda här. Den ursprungliga moskén rasade troligen vid en jordbävning och återuppfördes år 1800 av Selim den tredje. Det var vid denna plats som sultanerna vigdes till sitt ämbete genom att man fäste Osmans svärd vid deras bälte. 23 24 25 26 27 94 95