Gyetorpskärret Inventering och skötselplan

2013 Gyetorpskärret Inventering och skötselplan Anders Göransson Jakob Marktorp Emelie Schmidt Anna Sjöberg Sanna Ströbeck Daniel Yngsell Handledare: Johanna Grönroos Ola Magntorn Kjell-Arne Olsson Högskolan Kristianstad

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1. Idag... 3 2.2. Geologi... 5 2.3. Historia... 6 2.4. Skyddsformer... 10 3. Artbeskrivning... 12 4. Metod och utförande... 14 5. Resultat... 16 6. Diskussion och Skötselplan... 30 Källförteckning... 34 Bilaga 1. Koordinater för rutorna... 35 Bilaga 2. Total artlista Gyetorpskärret... 36 Bilaga 3. Bilder... 40

1. Inledning Som en del i kursen Inventeringsmetodik och fördjupande vegetationsstudier på Högskolan Kristianstad fick vi studenter i uppdrag att genomföra en kärlväxtinventering i ett område med intressant natur. Området var Gyetorpskärret som ligger i den norra delen av Kristianstad kommun (ca 1,7 km söder om Nymölla och ca 1 km norr om Tosteberga). Syftet var dels att göra en inventering för att se vad vi har för värden i området. Dessa värden skulle sedan beskrivas och tolkas. Sedan ska även ett förslag till en skötselplan ges. Inventeringen gjordes av Anders Göransson, Jakob Marktorp, Emelie Schmidt, Anna Sjöberg, Sanna Ströbeck, Daniel Yngsell under handledning av Johanna Grönroos, Ola Magntorn, Kjell-Arne Olsson. Revidering av rapporten har utförts av Anders Göransson och Sanna Ströbeck. 2. Bakgrund 2.1. Idag Kommun Socken Läge Områdesskydd Area Vegetationstyp Kristianstad Trolle-Ljungby Ca 1,7 km söder om Nymölla och ca 1 km norr om Tosteberga Natura 2000 (Tostebergakusten) Landskapsbildsskydd Strandskydd (delvis) 5,2 ha Extremrikkärr med gräs-/starrvegetation på fastmatta Områdesbeskrivning Gyetorpskärret ligger i Trolle- Ljungby socken cirka en kilometer norr om naturreservatet Tosteberga ängar i Kristianstads kommun. Gyetorpskärret är ett 5,2 ha stort extremrikkärr med gräs-/ starrvegetation. Kärret innehåller olika sorters växtsamhällen, rikkärrsväxter, kalkfuktsängsväxter och torrängsväxter, växter tillsammans på extremrikkärret. Gyetorpskärret har åtminstone de senaste 300 åren hävdats genom bete. Idag sker betet av nötkreatur och häst, enligt länsstyrelsen är hävden för närvarande god (Nilsson & Persson, 1993). Under de senaste åren har Kristianstads naturskyddsförening genomfört röjningar av sly, främst intill själva kärret. På området finns flera orkidéarter, som exempel finns Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata och nattviol Platanthera bifolia ssp. bifolia. Några rödlistade orkidéarter som exempel majnycklar Dactylorhiza majalis ssp. majalis och honungsblomster Herminium monorichis kan också ses på området (Nilsson & Persson, 1993). En del slåtter- och betesgynnade arter som finns på området är bland annat darrgräs Briza media, kattfot Antennaria dioica och ängsskallra Rhinanthus minor (Bager & Persson, 2009).

Andra inventeringar av området har visat att det finns en del rödlistade arter i Gyetorpskärret bland annat en landsnäcka, större blåssnäcka Aplexa hypnorum (Bager & Persson, 2009). Friluftsliv idag Området beträds idag mestadels av personer med kunskap inom landskap, flora och fauna, som generellt har en värnande tanke om miljön i Gyetorpskärret. Eftersom miljön är artrik och innehåller flera rödlistade arter och är skyddad krävs en del av besökaren. Det krävs att besökarna inte förstör genom att dra upp rödlistade växter, skräpa ner eller släppa ut ämnen som påverkar miljön. Nyligen anlades en landgång och två stättor ersattes. Detta gör det enklare och säkrare för besökare att röra sig i området. Avrinning i området Den naturliga avrinningen i Gyetorpskärret visas i figur 1. De lite mörkare markeringarna är områden som har en mer påtaglig anrikning och transport av vatten. Flödet har en rörelse från inlandet mot havet (figur 2). Figur 1. Den naturliga avrinningen i Gyetorpskärret. Höjdvärdena i figur 2 är överdrivna 15 gånger för att ge en förståelse för vattnets rörelse i landskapet. Det verkar ske en anrikning och långsammare transport av vatten i kärret. Detta medför att området är starkt påverkat av vatten. Den generella avrinningen är hög i Gyetorpskärret, vilket således ger en typisk och anpassad vegetation. Flera av provpunkterna ligger i områden med en tämligen hög avrinning vilket rimligtvis påverkar marken och levnadsförutsättningarna för växtarterna i Gyetorp.

Figur 2. 3D-modell (överdriven 15 gånger) med naturliga vattenflöden över Gyetorpskärret. I länsstyrelsens kartdatabas (WebGIS) över dikning och andra dräneringsföretag visas det att det i Gyetorpskärrets närområde finns en kulturell påverkan i vattnets avrinning i kultiverade markområden. De intilliggande åkermarkerna har troligtvis dikats ut vilket har påverkat avrinningen även i kärret. Risken för kväveläckage är således hög eftersom den naturliga dräneringen sker från inlandet mot kärret. Flera växtarter som gynnas av näringsfattig miljö påträffades i området vilket indikerar att området inte har påverkats i någon betydande grad av näringsläckage. 2.2. Geologi Jordarterna inom området framgår av jordartskartan (figur 3). Sandig morän dominerar men på några partier finns inslag av postglacial sand. Figur 3. Jordartskarta över Gyetorpskärret från SGU. Berggrunden utgörs av kvarts fältspatrik sedimentär bergart. Det genomsnittliga jorddjupet inom området är 5 10 m (SGU, 2013).

2.3. Historia För att få en uppfattning om hur området använts förr i tiden har ett antal historiska kartor studerats. Gyetorpskärret har ritats som ett linjeobjekt med en modern terrängkarta som underlag. Denna linje har sedan lagts in i georefererade och rektifierade versioner av de historiska kartorna. Georeferering innebär att kartorna får koordinater i ett system som anger position på jorden. Rektifiering innebär att kartorna anpassas till en annan, oftast modern, karta och att diverse fel i ursprungskartan justeras bort. Nedan beskrivs hur markanvändningen tolkats i respektive karta. Geometrisk avmätning 1727 Det finns både karta (figur 4) och en beskrivande text till den geometriska avmätningen. Om informationen i karta och text kombineras kan man dra slutsatsen att det som idag är Gyetorpskärret betades vid denna tidpunkt. Detta grundas på följande: Av texten framgår att det fanns skog i västra delen av kohagen. Det finns hägnadssymboler i östra kanten av åker och äng samt vid bygränsen. Ute i de vita områdena finns dock inga hägnadssymboler vilket kan tolkas som att hela området öster om åker och äng var kohage. Delar av kohagen var som framgår av kartan skogbevuxen. På konceptet (fältversion av kartan) finns en anteckning om att vissa delar av området var skarp sandmark med mycken sten. Därför kan man förmoda att även de skogbevuxna delarna av kohagen betades. Det är intressant att notera att i såväl kartan från 1727 (figur 4) som i Skånska rekognosceringskartan (figur 5) går havet en bit in på det som idag är Gyetorpskärret. Förmodligen har det skett en faktisk förskjutning av strandlinjen under den tid som förflutit sedan kartorna upprättades. En annan bidragande förklaring kan vara att lantmätaren inte var så noga när han ritade in strandlinjen. I den geometriska avmätningen 1727 var det åker och äng som var de viktiga markslagen och strandlinjen blev mer generaliserad. Skånska rekognosceringskartan var en militär karta och även här blev kanske strandlinjen något generaliserad. I båda dessa historiska kartor går dock havet in över nuvarande land på ungefär samma plats.

Figur 4. Renovationen (renritad version av kartan) till geometrisk avmätning 1727.

Skånska rekognosceringskartan Skånska rekognosceringskartan redovisar området närmast kusten som sankmark eller annan vattenpåverkad mark (figur 5). Topografin går mot mer låglänt närmare kärret och kusten. Kartan visar även betesmark med inslag av glest stående lövträd i området, vilket innebär att markområdet var präglat av beteshävd i början av 1800-talet. Närmare sankmarken vid kusten övergår vegetationen till mer sluten skog - förmodligen alskog som gärna växer i blötare marker. Figur 5. Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820.

Häradsekonomiska kartan Kartläggningen till den häradsekonomiska kartan över området utfördes 1929 (figur 6). Det framgår tydligt att området vid den här tiden användes som betesmark. Man kan också se att området är indelat i delområden som åtskiljs av tecken för arrendegräns. Det kan tolkas som att de olika delområdena hade olika arrendatorer. Figur 6. Häradsekonomiska kartan 1930 samt teckenförklaring.

Sammanfattning av markanvändningshistoriken När det gäller områdets markanvändningshistorik kan man sammanfattningsvis slå fast att Gyetorpskärret hävdats genom bete sedan åtminstone början av 1700-talet. 2.4. Skyddsformer Hur ser det befintliga områdesskyddet ut? Natura 2000 Detta är ett nätverk över EUs mest värdefulla och skyddade naturområden. Syftet med Natura 2000 är att skydda en specifik livsmiljö och att förhindra att arter, som ofta är hotade, i den livsmiljön utrotas. Majoriteten av områdena som är skyddade som Natura 2000 är också skyddade som nationalpark eller naturreservat. Varje medlemsland utgår ifrån EUs fågel- och habitatdirektiv och väljer själva ut vilka arter och områden som man vill bevara. Länderna bestämmer också hur de ska skötas. Områdena ska anses som hotade i ett europeiskt perspektiv. För varje Natura 2000 område tar länsstyrelsen fram bevarandeplaner som beskiver vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur de ska genomföras. Behovet av insatsens omfattning avgörs beroende på vad som ska skyddas, hur känsligt området är och vilka skydd som redan finns. För att genomföra ett ingrepp som på ett betydande sätt påverkar miljön kräver ett tillstånd från Länsstyrelsen. Landskapsbildsskydd Skyddet infördes för att kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring på ett enklare sätt än reservatsbildning. Hänsyn skulle tas till det visuella. För varje område finns ett beslut med föreskrifter. Det krävs tillstånd för ingrepp, framförallt bebyggelse, som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Länsstyrelsen ger tillstånd. Även åtgärder som inte är bygglovspliktiga kan omfattas av föreskrifter enligt landskapsbildsskyddet. Tillstånd för nybyggnation innefattar nya byggnader, tillbyggnader, takresningar och omfattande utseendeförändringar av byggnader. Precis som för strandskyddet nedan så är byggnader för jord- och skogsbruk oftast undantagna från tillståndskravet. Andra ingrepp som kan kräva tillstånd är schaktning, fyllning, skogsodling och ledningsdragning. Strandskydd Normalt omfattar strandskyddet land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen kan utöka området till 300 meter. Detta skydd är till för att bevara den speciella miljön som uppstår i övergången mellan vatten och land där strandnära växt- och djurarter lever. Syftet är att förhindra att kustnära land exploateras, både för allmänhetens och för det biologiska livets skull.

Inom strandskyddsområdet är det förbjudet att: Uppföra nya byggnader. Ändra byggnader eller byggnaders användning eller utföra andra anläggningar eller anordningar, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i ovanstående punkter. Vidta andra åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Finns det däremot särskilda skäl kan dispens ges. Det finns också byggnationer av viss karaktär som är undantagna strandskyddsbestämmelserna, dessa är anläggningar som behövs för jord- och skogsbruk samt yrkesfiske och som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Detsamma gäller för komplement till befintlig bebyggelse på en tomtplats som förläggs längre från stranden än huvudbyggnaden och högst 20 meter från huvudbyggnaden. Framtida skydd i form av naturreservat Naturreservat kan bildas av både länsstyrelser och kommuner. Följande skäl till att bilda naturreservat anges i miljöbalken: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Varje naturreservat behandlas separat och syftet med dem avgör vilka föreskrifter som blir gällande. Informationsskyltar ska visa vad det finns för begränsningar, vad man får och inte får göra. Annars kan man kontakta länsstyrelsen eller kommunen för att få veta vad som gäller för ett specifikt naturreservat.

3. Artbeskrivning Tabellen (tabell 1) upptar ett urval av arter som förekommer på Gyetorpskärret. Tabellen redovisar artens biotopkrav, hur arten påverkas av olika typer av hävd samt hur arten reagerar vid utebliven hävd. Beskrivningarna grundar sig på Ekstam & Forshed (1992). Tabellen redovisar även fridlysta och rödlistade arter. Tabell 1 Artbeskrivning. Art Successionskategori Markfuktighet Ljustal Reaktionstal Kvävetal Hävd t 1 t 2 t 3 Tramp Bockrot B Torr 3 x 1 G +2-1 -2 Brudbröd C Torr 3 3 1 B +2 +1-2 Brudsporre (F) A Frisk 3 3 1 S*# -2 x x Darrgräs A Frisk 3 3 1 S* -1-2 x Flugblomster(F) B Fuktig 3 3 1 B +1-2 x Gullviva (F) B Frisk 2 3 2 G x -1-2 Honungsblomster(F)(VU) A Fuktig 3 3 1 B -2 x x Jungfru Marie nycklar (F) B Frisk 3 2 1 S +1-1 -2 Kattfot A Torr 3 x 1 B -1-2 x Klasefibbla(NT) B Frisk 3 3 1 S* +2-1 -2 Krissla C Fuktig 3 3 1 S +1 +2-2 Kärrknipprot (F) B Fuktig 3 3 1 G +1-1 -2 T Majviva A Fuktig 3 3 1 B -2-2 x Nagelört A Frisk 3 x x B -2-2 x TT Nattviol (F) B Frisk 3 x 1 S x -1-2 Puktörne C Torr 3 3 1 B +1 +1-2 Rosettjungfrulin A Fuktig 3 3 1 B -1-2 x T Rödklint C Frisk 3 3 x S +2 +1-2 Sankt Pers nycklar (F) B Frisk 3 3 1 G +1-1 x Skogsviol D Frisk 1 x x g +2 +2 +2 Småvänderot B Fuktig 3 3 1 G +1-1 -2 Smörbollar (F) C Fuktig 2 2 2 S# +2 +2-1 Svinrot B Frisk 3 x 1 S +1-1 -2 Tiggarranunkel A Våt 3 3 3 B -1-2 x TT Tvåblad (F) C Fuktig 2 3 2 S +1 x -1 Tätört A Fuktig 3 x 1 S* -1-2 -2 T Vildlin A Torr 3 3 1 S* -2-2 x T Ängsnycklar (F) B Fuktig 3 3 1 S* +1-2 x Älväxing C Fuktig 3 3 1 G +2 x -2 Ängsviol A Frisk 3 x 1 G -1-2 x

Förklaring till tabellens angivelser Fridlysta eller rödlistade arter Arter markerade med (F) efter artnamnet är fridlysta. Två arter, gullviva och smörbollar, är fridlysta av Länsstyrelsen i Skåne län. Övriga fridlysta arter är nationellt fridlysta arter som förekommer i Skåne. Arter markerade med (VU) eller (NT) efter artnamnet är upptagna på Artdatabankens rödlista. VU (vulnerable) innebär att arten bedömts som sårbar och NT (near threatened) innebär att arten bedömts som nära hotad. Successionskategorier: A = Arter som redan i tidig successionsfas (regressionsfas) minskar i mängd. B = Arter som under en mellanfas i successionen minskar i mängd. C = Arter som först under en sen successionsfas minskar i mängd. D = Arter som under såväl en tidig fas, som under en mellanfas och en sen fas ökar i mängd vid utebliven hävd. Ljustal: 1 = Skuggiga växtplatser 2 = Halvskuggiga växtplatser 3 = Växtplatser med fullt ljus x = Svagt indikatorvärde beträffande ljusförhållanden Reaktionstal: 1 = Sur markreaktion 2 = Måttligt sur markreaktion 3 = Neutral till basisk markreaktion x = Svagt indikatorvärde beträffande markens reaktionstal Kvävetal: 1 = Kvävefattiga växtplatser 2 = Måttlig kvävenivå 3 = Kväverika växtplatser x = Svagt indikatorvärde beträffande växtplatsens kväveförhållanden Hävd : S = Gräsmarksart som i lång tid haft sin populationstyngdpunkt i äldre typer av vinterfodermarker. Arterna i denna grupp klarar ängshävd (slåtter och efterbete) bra och anses vara mer gynnade av slåtter än av bete. Arterna i denna grupp missgynnas av försommarbete men kan gynnas om betespåsläppet sker vid den normala tiden för slåtter. B = Gräsmarksart som i lång tid haft sin populationstyngdpunkt i äldre typer av betesmarker. Arterna i denna grupp klarar välbetade förhållanden bra och anses mer gynnade av bete än av slåtter. G = Allmän gräsmarksart med populationstyngdpunkt på betes- och slåttermarker.

S* = Slåttergynnad art på silikatmark, allmän gräsmarksart på kalkmark. S# = Slåttergynnad art söder om den biologiska norrlandsgränsen, allmän gräsmarksart i det boreala området. s = Art som förekommer i gamla typer av fodermarker, företrädesvis slåttermarker, men som ofta är lika vanlig eller vanligare på annan mark. b = Art som förekommer i gamla typer av fodermarker, företrädesvis betesmarker, men som ofta är lika vanlig eller vanligare på annan mark. g = Art som förekommer i gamla typer av fodermarker men som ofta är lika vanlig eller vanligare på annan mark. Tidpunkter efter att hävden upphört: t 1 = kort tid efter att hävden upphört t 3 = lång tid efter att hävden upphört t 2 = medelång tid efter att hävden upphört Artens styrka i vegetationen, jämfört med välhävdade förhållanden, efter ovanstående tidpunkter: x = Utgången eller döende -2 = Stark minskning -1 = Måttlig minskning + - = Ingen nämnvärd förändring +1 = Måttlig ökning +2 = Stark ökning Tramp: T = Arten gynnas av relativt hårt tramp under föregående betessäsong TT = Arten gynnas av mycket hårt tramp under föregående betessäsong 4. Metod och utförande 5. Figur 7. Gyetorpskärret med de utmarkerade provytorna.

Inventeringen genomfördes under tre dagar veckorna 21-22 2013. Inventeringen gjordes genom att nio storytor fördelades över området (figur 7). I varje storyta lade vi ut 5 smårutor (figur 8). Varje storyta hade en radie på 5,64 m, vilket ger en total area av 100 m 2. Smårutorna (om 1 m 2 ) ska läggas med diagonalen i nord-sydlig riktning. För inventeringen i smårutorna användes en rutram med innermått om 1,00 x 1,00 m. På rutramen satte vi elastiska snören enligt utseendet för arttäthetsanalys (figur 9A). Vid den centrala smårutan i varje storyta gjorde vi en täckningsgradsanalys enligt en 11-gradig skala (figur 9 B). Då uppskattas hur stor del av ytan varje art täcker och får en täckningsgrad utefter det. De olika täckningsgraderna i den 11- gradiga skalan är; 0.1, 0.5, 1, 2, 4, 9, 16, 25, 49, 81 och 100. Rutramen vändes sedan tre gånger (figur 10) för att få en total yta på 4 m 2. Figur 8. Storyta med fem smårutor. Bilden är lånad ur äldre fodermarker (Ekstam & Forshed, 1996) Figur 9. A) Arttäthetsanalys B) Täckningsgradsanalys enligt 11-gradig skala Bilden är lånad ur äldre fodermarker (Ekstam &Forshed, 1996) Figur 10. Vändningen av centralytan. Bilden är lånad ur äldre fodermarker (Ekstam & Forshed, 1996)

5. Resultat Tabell 2 visar antalet arter i smårutan för respektive provyta. Tabellen visar även det totala artantalet i provytorna samt index för arttätheten i respektive yta. Lägg märke till de stora skillnaderna mellan Sandblottans och Orkidérutans indexvärden och artantal. Artlistorna redovisar vilka arter som observerats under inventeringen. I centralrutorna är arterna uppdelade enligt det system som används för att bestämma täckningsgrad enligt den 11-gradiga skalan. När det gäller övriga smårutor är arterna enbart redovisade som en totallista. Figur 11-19 är diagram som visar hur många arter som tillkommer vid varje ökning av arean i dm 2. Programmet beräknar även ett arttäthetsindex som beskriver hur tätt arterna står. Lägg märke till att figur 11 och figur 19 påminner om varandra trots stor skillnad i index. Tabell 2. Index för arttäthet Yta Index Antalet Antalet arter 1m 2 arter 100m 2 Västerrutan 1,52 34 st 56 st Tallrutan 1,06 24 st 51 st Kärrutan 1,69 29 st 62 st Högörtängsrutan 1,55 21 st 33 st Strandruta torr 1,38 19 st 37 st Strandruta fuktig 0,85 16 st 46 st Sandblottan 0,85 13 st 38 st Vattenklöverrutan 1,37 27 st 55 st Orkidérutan 2,89 30 st 71 st Artlistor Övriga arter på Gyetorpskärret som inte presenteras i respektive storyta Grodmöja Kattfot Skogsnarv Stensöta Gullviva Klasefibbla Småborre Tvåblad Jungfrulin Majbräken Småvänderot Ängsskära Kalkbräken Sankt Pers nycklar Stenbräken Resultat för storytorna Siffrorna till höger i spalterna 1 dm 2 100 dm 2 är täckningsgraden efter den 11-gradiga skalan se (figur 9 B). Vid vissa tillfällen när säker artbestämning inte kunnat ske har vi benämnt dessa t ex. orkidé 1 och orkidé 2 osv.

1.a Storytan, Västerrutan Centralrutan Yta 400 dm 2 Östra smårutan Yta 1 dm 2 - Blodrot Hirsstarr 16 Norra smårutan Fårsvingel Humleblomster 1 Blodrot Hirsstarr Kärrfräken 0,1 Fårsvingel Kabbleka Rödklint 4 Hirsstarr Klasefibbla Småvänderot 4 Kärringtand Kärrfräken Vitklöver 1 Kärrfräken Kärrsilja Vattenmåra 0,1 Kärrsilja Majviva Yta 2 dm 2 Kärrtistel Mynta Kärrsilja 4 Majviva Rödklint Vitmåra 9 Mynta Småvänderot Yta 4 dm 2 Orkidé 1 Vanlig smörblomma Blodrot 1 Revsmörblomma Strandklo Fårsvingel 1 Ros 1 Svinrot Klasefibbla 1 Slankstarr Vitmåra Ljung 9 Småvänderot Västra smårutan Majviva 4 Svartkämpe Blodrot Nattviol 0,5 Svinrot Fårsvingel Yta 16 dm 2 Vanlig smörblomma Gulvial Darrgräs 1 Vattenmåra Hirsstarr Kattfot 1 Vitklöver Klasefibbla Knippfryle 0,1 Vitmåra Kärrfräken Yta 25 dm 2 Ängsvädd Kärrknipprot Gråfibbla 1 Södra smårutan Kärrsilja Jungfru Marie Nycklar 0,5 Blodrot Kärrtistel Korgblommig 0,1 Fårsvingel Majviva Yta 49 dm 2 Kabbleka Mynta Kärrtistel 1 Kärringtand Orkidé 1 Rosettjungfrulin 0,1 Kärrfräken Ryltåg Vanlig smörblomma 1 Kärrsilja Rödklint Älggräs 1 Nattviol Småvänderot Yta 100 dm 2 Nålstarr Vanlig smörblomma Brudsporre 0,5 Majviva Svinrot Mynta 0,1 Mynta Tuvtåtel Nålstarr 0,1 Orkidé 1 Vitklöver Slankstarr 2 Rödklint Vitmåra Strandklo 0,1 Rosettjungfrulin Ängsull Svinrot 0,5 Slankstarr Övrigt Västerrutan Tätört 0,5 Småvänderot Brakved Ältranunkel 0,1 Sumpmåra Krissla Ängsbräsma 0,1 Vattenmåra Kärrfibbla Yta 200 dm 2 Vitklöver Kärrknipprot Hundstarr Vitmåra Puktörne Yta 300 dm 2 Vanlig smörblomma Vildlin Flugblomster Älggräs Åkerfräken Brunört Ängsvädd Älväxing

2:a Storytan, Tallrutan Centralruta Kärrfräken Västra smårutan Yta 1 dm 2 Kärrsilja Blodrot Blodrot 1 Majviva Bockrot Darrgräs 0,5 Mynta Flockfibbla Fårsvingel 1 Revsmörblomma Fårsvingel Hirsstarr 9 Rödklint Gulvial Kärrfräken 0,1 Slankstarr Hirsstarr Kärrsilja 4 Småvänderot Humleblomster Ängsvädd 4 Vanlig smörblomma Knippfryle Yta 2 dm 2 Vildlin Kråkvicker Småvänderot 1 Vitmåra Kärrfräken Yta 4 dm 2 Åkerfräken Kärrsilja Slankstarr 9 Älggräs Liten blåklocka Yta 9 dm 2 Södra smårutan Ljung Vitmåra 0,5 Björk Majviva Älggräs 2 Blodrot Rödklint Yta 16 dm 2 Darrgräs Slankstarr Vårvicker 0,1 Fårsvingel Småvänderot Yta 25 dm 2 Kabbleka Vanlig smörblomma Kärringtand 0,1 Kärrfräken Vitklöver Kärrknipprot 0,5 Kärrsilja Vitmåra Rödklint 2 Rödklint Åkerfräken Vanlig smörblomma 0,5 Slankstarr Älggräs Yta 49 dm 2 Småvänderot Älväxing Jungfru Marie nycklar 0,5 Vanlig smörblomma Övrigt Tallrutan Vitklöver 0,1 Vattenmåra En Vitsippa 4 Älggräs Hagtorn Yta 100 dm 2 Ängsvädd Kattfot Bockrot 0,5 Östra smårutan Kärrtistel Ljung 0,1 Blodrot Olvon Majviva 0,1 Bockrot Ros Teveronika 0,1 Hirsstarr Slån Vårbrodd 0,1 Kabbleka Vårtbjörk Yta 200 dm 2 Krissla Ängsull Kabbleka Kråkvicker Yta 300 dm 2 Kärrfräken Nålstarr Kärrsilja Yta 400 dm 2 Liten blåklocka Gulmåra Ljung Jordtistel Orkidé 1 Liten blåklocka Rödklint Norra smårutan Vanlig smörblomma Blodrot Vattenmåra Bockrot Vårbrodd Fårsvingel Åkerfräken Jungfru Marie nycklar Älggräs Kråkvicker

3:e Storytan Kärrutan Centralrutan Norra smårutan Vitklöver Humleblomster Yta 1 dm 2 Blodrot Vitsippa Hundäxing Bockrot 2 Bockrot Vårbrodd Knölsmörblomma Brudbröd 4 Fårsvingel Vårstarr Maskros Fårsvingel 1 Gullviva Äkta johannesört Orkidé 1 Gulmåra 1 Gulmåra Ängsskallra Revfingerört Knölsmörblomma 1 Hagtorn Ängssyra Rödklint Slån 25 Hundäxing Östra smårutan Rölleka Vitsippa 4 Jordtistel Blodrot Skogsklöver Ängsgröe 4 Knippfryle Bockrot Slankstarr Yta 2 dm 2 Kärrfräken Brudbröd Slån Vitklöver 1 Ljung Fårsvingel Svartkämpe Vårbrodd 2 Maskros Gullviva Teveronika Yta 4 dm 2 Revfingerört Hagtorn Viol 2 Teveronika 2 Rölleka Humleblomster Vitklöver Yta 9 dm 2 Slankstarr Hundäxing Vitsippa Hundäxing 2 Slån Jungfru Marie nycklar Vårbrodd Luddfingerört 2 Skogsklöver Kråkvicker Vårstarr Viol 1 0,1 Starr 1 Ljung Åkerfräken Skogsklöver 1 Svartkämpe Luddhavre Ängsgröe Svartkämpe 1 Teveronika Ogräsmaskros Ängssyra Yta 16 dm 2 Vitklöver Rödklint Övrigt Kärrutan Gullviva 9 Vitmåra Rödklöver Mandelblom Yta 25 dm 2 Vitsippa Rödven Äppelros Luddhavre 0,5 Vårbrodd Rölleka Ängssyra 1 Vårstarr Slankstarr Backförgätmigej 1 Åkerfräken Slån Yta 49 dm 2 Ängssyra Svartkämpe Darrgräs 0,5 Södra smårutan Tvåblad Kärrsilja 2 Bockrot Vanlig smörblomma Nagelört 0,5 Brudbröd Vitklöver Rölleka 2 Darrgräs Vitmåra Yta 100 dm 2 Ek Vitsippa Brakved 4 Fårsvingel Vårbrodd Grusstarr 0,5 Gullviva Vårstarr Gråfibbla 2 Gulvial Åkerfräken Hagtorn 2 Humleblomster Äkta johannesört Vanlig solvända 0,1 Hundäxing Ängsnyckel Yta 200 dm 2 Knippfryle Västra smårutan - Knölsmörblomma Backstarr Yta 300 dm 2 Luddhavre Blodrot Hirsstarr Rölleka Björnbärsart Vanlig smörblomma Slån Bockrot Åkerfräken Skogsklöver Brudbröd Ärenpris Svartkämpe Fårsvingel Yta 400 dm 2 Teveronika Gullviva - Vanlig smörblomma Gråfibbla

4:e Storytan, Högörtängsruta Centralrutan Mynta Getapel Yta 1 dm 2 Rödklint Gulvial Fårsvingel 1 Slankstarr Humleblomster Kärrfräken 1 Småvänderot Klibbal Kärrsilja 4 Tuvtåtel Krissla Kärrtistel 2 Vattenmåra Kärrfräken Rödklint 4 Älggräs Kärrsilja Slankstarr 16 Älväxing Kärrtistel Småvänderot 1 Södra smårutan Mynta Yta 2 dm 2 Blodrot Rödklint Blodrot 0,5 Fårsvingel Rölleka Vattenmåra 0,1 Gulvial Slankstarr Yta 4 dm 2 Hundstarr Småvänderot Klibbal 9 Kabbleka Strätta Yta 9 dm 2 Klibbal Vanlig smörblomma Tuvtåtel 4 Kärrfräken Vattenmåra Yta 16 dm 2 Kärrknipprot Älggräs Gulvial 0,1 Kärrsilja Övrigt Högörtängsruta Hundstarr 4 Kärrtistel Plattstarr Rödven 2 Mynta Ängsull Yta 49 dm 2 Rödklint Mynta 1 Slankstarr Älggräs 0,1 Småvänderot Yta 100 dm 2 Strätta Getapel 1 Tuvtåtel Gåsört 0,1 Vanlig smörblomma Majviva 0,5 Älggräs Olvon 9 Östra smårutan Älväxing 1 Blodrot Yta 200 dm 2 Fårsvingel Humleblomster Humleblomster Yta 300 dm 2 Jungfru Marie nycklar - Klibbal Yta 400 dm 2 Kärrfräken Jungfru Marie nycklar Kärrsilja Kabbleka Kärrknipprot Norra smårutan Kärrtistel Blodrot Mynta Fårsvingel Rödklint Gulvial Slankstarr Hirsstarr Småvänderot Humleblomster Vattenmåra Jungfru Marie nycklar Älggräs Kärrfräken Älväxing Kärrsilja Västra smårutan Kärrtistel Ask Klibbal Blodrot Krissla Fårsvingel

5:e Storytan, Strandruta torr Centralruta Pillerstarr Kråkvicker Yta 1 dm 2 Rödklint Ljung Blodrot 4 Rödklöver Nattviol Hundstarr 2 Rölleka Teveronika Teveronika 9 Stagg Vitklöver Vitklöver 0,5 Sumpmåra Vårbrodd Åkerfräken 0,5 Svartkämpe Ängsgröe Yta 2 dm 2 Teveronika Ängsull Fårsvingel 2 Vitklöver Kråkvicker 2 Åkerfräken Orkidé 1 0,1 Ängsull Ängsgröe 1 Södra smårutan Yta 9 dm 2 Blodrot Vanlig smörblomma 1 Fårsvingel Yta 16 dm 2 Gråfibbla Knippfryle 0,5 Hundstarr Knölsmörblomma 0,5 Hönsarv Vårbrodd 2 Knippfryle Yta 25 dm 2 Knölsmörblomma Hundäxing 0,5 Kärrfräken Ljung 9 Pillerstarr Orkidé 2 0,1 Ros 1 Yta 49 dm 2 Rödven Jungfru Marie nycklar 0,5 Rölleka Yta 100 dm 2 Svartkämpe Pillerstarr 0,1 Teveronika Snärjmåra 0,5 Vitklöver Yta 200 dm 2 Vårbrodd - Åkerfräken Yta 300 dm 2 Östra smårutan Gräs 1 Blodrot Kärrfräken Fårsvingel Rödklöver Gråfibbla Rödklint Knippfryle Ytan 400 dm 2 Ljung - Pillerstarr Norra smårutan Rölleka Blodrot Teveronika Fårsvingel Vårbrodd Gråfibbla Ängssyra Jungfru Marie nycklar Västra smårutan Knippfryle Blodrot Kråkvicker Fårsvingel Kärrfräken Hagtorn Kärrtistel Hundstarr Ljung Knippfryle Orkidé 1 Kruståtel

6:e Storytan, Strandruta fuktig Centralrutan Ängsgröe Övrigt Strandruta fuktig Yta 1 dm 2 Ängsnycklar Honungsblomster Fårsvingel 4 Södra smårutan Humleblomster Gåsört 9 Bladvass Jordreva Hundstarr 49 Fårsvingel Klibbal Yta 2 dm 2 Gåsört Krusskräppa Rödsvingel 1 Hundstarr Kärrsilja Yta 4 dm 2 Krypven Kärrsälting Vattenmåra 0,1 Kråkvicker Kärrtistel Yta 9 dm 2 Plattstarr Maskros Vitklöver 2 Plattsäv Tiggarranunkel Älggräs 0,5 Revfingerört Ängsbräsma 0,5 Rödsvingel Ängsgröe 1 Sumpmåra Ängsnycklar 1 Vattenmåra Yta 16 dm 2 Vitklöver Krissla 0,5 Ängsbräsma Yta 49 dm 2 Ängsgröe Blodrot 0,5 Östra smårutan Rödklint 1 Agnsäv Yta 100 dm 2 Fårsvingel Bladvass 0,5 Gåsört Vanlig smörblomma 0,5 Plattsäv Strandklo 0,1 Rödsvingel Yta 200 dm 2 Sumpmåra - Vattenmåra Yta 300 dm 2 Vitklöver Spikblad Västra smårutan Yta 400 dm 2 Agnsäv Kärrtistel Bladvass Norra smårutan Fröplanta av träd Fårsvingel Fårsvingel Groblad Grusstarr Gåsört Gåsört Hundstarr Hundstarr Kabbleka Plattstarr Krissla Revfingerört Kärrfräken Rödsvingel Rödsvingel Vanlig smörblomma Vanlig smörblomma Strätta Spikblad Sumpmåra Starr 1 Vattenmåra Starr 2 Vitklöver Vattenmåra Älggräs Vitklöver Ängsgröe Vårbrodd Ängsnycklar Älggräs

7:e Storytan, Sandblottan Centralrutan Vårarv Övrigt Sandblotta Yta 1 dm 2 Ängsgröe Blåhallon Luddlosta 0,5 Ängssyra Brännässla Sandstarr 1 Södra smårutan Mandelblom Yta 2 dm 2 Bergsyra Oxtunga - Gul fetknopp Revfingerört Yta 4 dm 2 Luddlosta Rosväxt Hönsarv 0,1 Nagelört Snårstarr Nagelört 0,5 Rödsvingel Vårtåtel Rödsvingel 1 Sandstarr Teveronika Vårarv 2 Sandkrassing Äppelros Vårförgätmigej 0,5 Vårarv Yta 9 dm 2 Vårförgätmigej Bergsyra 2 Vårtåtel Yta 25 dm 2 Ängsgröe Kvickrot 1 Östra smårutan Yta 49 dm 2 Bergsyra Fältveronika 0,1 Femfingerört Sandkrassing 0,1 Fältveronika Stor ängssyra 1 Gul fetknopp Yta 100 dm 2 Gullucern Gul fetknopp 0,5 Gulmåra Yta 200 dm 2 Grusstarr Mjuknäva Luddlosta Yta 300 dm 2 Nagelört Knölsmörblomma Sandkrassing Ängsgröe Stor ängssyra Yta 400 dm 2 Vårarv Maskros Vårtåtel Svartkämpe Ängsgröe Norra smårutan Västra Smårutan Backförgätmigej Bergsyra Bergsyra Femfingerört Femfingerört Fältveronika Fältveronika Gul fetknopp Gul fetknopp Gulmåra Gullucern Knippfryle Gulmåra Luddlosta Knölsmörblomma Nagelört Kvickrot Rödsvingel Luddlosta Sandkrassing Mjuknäva Sandstarr Nagelört Stor ängssyra Sandnarv Vårarv Skatnäva Vårförgätmigej Stor ängssyra Vårtåtel Svartkämpe

8:e Storytan, Vattenklöverrutan Centralrutan Fårsvingel Humleblomster Övrigt Vattenklöverytan Yta 1 dm 2 Grusstarr Jolster Brakved Hirsstarr 4 Gulvial Jungfru Marie nycklar Hagtorn Kärrfibbla 2 Hirsstarr Kabbleka Ormbär Kärrfräken 1 Humleblomster Klibbal Rönn Kärrsilja 4 Jungfru Marie nycklar Krissla Stenbär Vattenmåra 0,5 Kabbleka Kråkvicker Tall Vanlig smörblomma 1 Klibbal Kärrfibbla Älggräs 25 Krissla Kärrknipprot Yta 2 dm 2 Kärrfibbla Kärrfräken Rödklint 2 Kärrfräken Kärrsilja Yta 4 dm 2 Kärrknipprot Kärrtistel Kärrknipprot 1 Kärrsilja Mynta Yta 9 dm 2 Madrör Slankstarr Ekorrbär 4 Mynta Småvänderot Hundstarr 1 Rödklint Smörboll Humleblomster 1 Skogsklöver Spikblad Kabbleka 1 Slankstarr Strätta Kråkvicker 0,5 Sumpmåra Vanlig smörblomma Småvänderot 1 Vanlig smörblomma Vattenklöver Vitmåra 1 Videört Vitmåra Yta 16 dm 2 Vitmåra Vitsippa Jungfru Marie nycklar 2 Vitklöver Älggräs Videört 1 Vitsippa Västra smårutan Sumpmåra 0,1 Älggräs Fårsvingel Yta 25 dm 2 Södra smårutan Grusstarr Smörboll 1 Blodrot Gullviva Kärrtistel 0,5 Hirsstarr Gulvial Bladvass 1 Humleblomster Humleblomster Yta 49 dm 2 Jungfru Marie nycklar Jungfru Marie nycklar Gulvial 0,5 Krissla Klibbal Yta 100 dm 2 Kärrfräken Krissla Gräs 1 0,5 Kärrsilja Kråkvicker Klibbal 9 Mannagräs Kärrfräken Mynta 0,1 Rödklint Kärrsilja Vitsippa 4 Slankstarr Madrör Yta 200 dm 2 Strätta Rödklint - Tuvtåtel Skogsklöver Yta 300 dm 2 Vanlig smörblomma Småvänderot Blodrot Vattenmåra Snärjmåra Olvon Vitmåra Strätta Vårtbjörk Vitsippa Tuvtåtel Ängssyra Älggräs Tvåblad Yta 400 dm 2 Östra smårutan Vanlig smörblomma Grusstarr Blodrot Vitmåra Knippfryle Fårsvingel Vitsippa Strätta Gråvide Älggräs Norra Smårutan Gulvial Ängssyra Bladvass Hirsstarr

9:e Storytan, Orkidérutan Centralrutan Norra smårutan Östra smårutan Övrigt Orkidérutan Yta 1 dm 2 Blodrot Blodrot Grässtjärnblomma Blodrot 4 Blåsuga Fårsvingel Gåsört Hirsstarr 4 Fårsvingel Gråfibbla Hagtorn Jungfru Marie nycklar 9 Grusstarr Gulvial Kabbleka Knippfryle 4 Gråfibbla Hirsstarr Knapptåg Pillerstarr 1 Gräs 1 Humleblomster Kärringtand Skogsklöver 4 Hundstarr Jungfru Marie nycklar Majviva Vattenmåra 0,1 Jungfru Marie nycklar Knippfryle Nattviol Vitklöver 2 Knippfryle Kråkvicker Rosväxt Vitsippa 9 Knölsmörblomma Kärrsilja Rönn Vårbrodd 4 Ljung Kärrfräken Skogsbräken Ängsskallra 2 Rölleka Kärrtistel Ängsgröe Yta 2 dm 2 Skogsklöver Luddlosta Ängsnycklar Kråkvicker 0,5 Vitsippa Rödklint Ängsviol Yta 4 dm 2 Vårtbjörk Rölleka Fårsvingel 2 Åkerfräken Skogsklöver Kärrtistel 9 Älväxing Svartkämpe Rölleka 1 Ärenpris Vanlig smörblomma Yta 9 dm 2 Södra smårutan Vattenmåra Grusstarr 1 Blodrot Vitklöver Stagg 2 Fårsvingel Vitmåra Svartkämpe 2 Gråfibbla Vitsippa Yta 16 dm 2 Hagfibbla Vårbrodd Gråfibbla 1 Hirsstarr Ängssyra Kärrfräken 0,1 Humleblomster Älggräs Yta 49 dm 2 Hundstarr Västra smårutan Hundstarr 0,5 Hundäxing Fårsvingel Klasefibbla 0,5 Jordtistel Grusstarr Älggräs 1 Jungfru Marie nycklar Gråfibbla Ängsull 0,5 Knippfryle Gulmåra Ärenpris 0,1 Kärrfräken Hönsarv Yta 100 dm 2 Kärrtistel Knippfryle Gulvial 0,5 Luddhavre Knölsmörblomma Humleblomster 0,5 Orkidé 1 Kärringtand Revfibbla 0,5 Pillerstarr Liten blåklocka Vanlig smörblomma 0,5 Rödven Maskros Vitmåra 0,5 Rödklint Rölleka Yta 200 dm 2 Rölleka Skogsklöver Småvänderot Skogsklöver Slån Yta 300 dm 2 Skogsviol Teveronika Luddtåtel Slån Vanlig smörblomma Ängssyra Stagg Vitklöver Yta 400 dm 2 Svartkämpe Ängsskallra - Vanlig smörblomma Ärenpris

Antal arter Antal arter 40 Art/area-analys Gyetorp - Västerrutan 35 30 25 20 15 y = 5,2162ln(x) + 5,1229 R² = 0,9582 10 5 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 11. Art/ area-analys över Västerrutan med index 1,52 40 Art/area-analys Gyetorp - Tallrutan 35 30 25 20 15 y = 3,8774ln(x) + 4,3465 R² = 0,9503 10 5 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 12. Art/ area-analys över Tallrutan med index 1,06

Antal arter Antal arter 40 Art/area-analys Gyetorp - Kärrutan 35 30 25 20 15 10 y = 4,3969ln(x) + 6,4852 R² = 0,9796 5 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 13. Art/ area-analys över Kärrutan med index 1,69 40 Art/area-analys Gyetorp - Högörtängsrutan 35 30 25 20 15 10 5 0 y = 2,9109ln(x) + 6,0513 R² = 0,9654 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 14. Art/ area-analys över Högörtängsrutan med index 1,55

Antal arter Antal arter 40 Art/area-analys Gyetorp - Strandruta torr 35 30 25 20 15 10 5 0 y = 2,8236ln(x) + 5,5137 R² = 0,9631 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 15. Art/ area-analys över Strandruta torr med index 1,38 40 Art/area-analys Gyetorp - Strandruta fuktig 35 30 25 20 15 10 5 0 y = 2,6335ln(x) + 2,785 R² = 0,9704 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 16. Art/ area-analys över Strandruta fuktig med index 0,85

Antal arter Antal arter Art/area-analys Gyetorp - Sandblottan 40 35 30 25 20 15 10 5 y = 2,6335ln(x) + 2,785 R² = 0,9704 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 17. Art/ area-analys över Sandblottan med index 0,85 40 Art/area-analys Gyetorp - Vattenklöverrutan 35 30 25 20 y = 4,5427ln(x) + 5,5468 R² = 0,9685 15 10 5 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 18. Art/ area-analys över Vattenklöverrutan med index 1,37

Antal arter 40 Art/area-analys Gyetorp - Orkidérutan 35 30 25 20 15 y = 3,9614ln(x) + 9,5941 R² = 0,9771 10 5 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Yta (m 2 ) Figur 19. Art/ area-analys över Orkidérutan med index 2,89 6. Diskussion och skötselplan Tabell 1 beskriver 30 olika arter när det gäller hävdens betydelse för artens styrka i ängs- och hagmarker. De arter som finns med i tabellen utgör ett subjektivt urval av arter som observerades i Gyetorpskärret och som vi av olika skäl ville studera lite extra. Av de 30 arter som tabellen tar upp är 11 fridlysta i Skåne. Förhoppningsvis innebär fridlysningen ett visst skydd för arterna när det gäller risken för att växterna skall plockas, grävas upp eller skadas på annat sätt. Hotet mot arterna genom utebliven eller ändrad hävd avvärjs dock inte genom fridlysning. Endast två av tabellens arter finns med på Artdatabankens rödlista. Rödlistan redovisar enbart arters risk att dö ut från Sverige och arter som finns i livskraftiga populationer på någon annan plats i landet upptas inte på rödlistan. Däremot kan arter som är relativt vanliga men där populationen har minskat kraftigt på senare tid bli rödlistade. Det kan således finnas olika skäl till att de arter på Gyetorpskärret som vi betraktar som sällsynta eller hotade inte finns med på rödlistan: Arten riskerar inte att dö ut från Sverige eftersom den finns i relativt livskraftiga populationer på andra lokaler i landet. Arten är sällsynt men det har inte skett någon dramatisk förändring på senare tid. Tabellens beskrivning av olika successionskategorier syftar till att beskriva hur arten reagerar vid utebliven eller förändrad hävd. 11 av tabellens arter minskar i mängd redan i en tidig successionsfas d.v.s. efter ungefär 3 till 5 år utan hävd. Lika många arter minskar i en mellanfas i successionen d.v.s. efter ungefär 10 till 15 år utan hävd och 7 arter minskar först i

en sen successionfas d.v.s. efter ungefär 25 till 35 år. Endast en av tabellens arter, skogsviol (Viola riviniana), tillhör kategori D vilket innebär att arten ökar i samtliga faser av successionen. Arter som tillhör denna kategori har sina starkaste populationer i en skogsfas av successionen och gynnas därför både på kort och på lång sikt om hävden upphör. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att samtliga av tabellens arter utom en, skogsviol, kommer förr eller senare att minska eller dö ut om hävden upphör. När det gäller arternas krav på markfuktighet kan man konstatera att det förekommer arter som trivs både på torr, på frisk och på fuktig mark. Denna variation speglar den tuviga markstruktur som finns på Gyetorpskärret och som är en av förklaringarna till det höga artantalet på lokalen. Merparten av tabellens arter trivs på växtplatser med fullt ljus, på mark med neutral eller basisk markreaktion samt på mark som är kvävefattig. Detta innebär att man måste hålla tillbaka konkurrerande träd- och buskskikt samt undvika olika åtgärder som tillför marken kväve om man vill bevara dessa arter. Vissa av arterna i tabellen är markerade med S (= slåttergynnad) i kolumnen för hävd. Eftersom vi inte hittat några belägg för ängshävd i de historiska kartorna kan det tyckas vara märkligt att dessa arter finns på Gyetorpskärret. Man bör tolka S-markeringen som att arterna i denna grupp klarar ängshävd (slåtter och efterbete) bra och anses vara mer gynnade av slåtter än av bete. Det behöver inte innebära att arten försvinner vid beteshävd. Vid skötseln av Gyetorpskärret bör man tänka på att arterna i denna grupp missgynnas av försommarbete men kan gynnas om betespåsläppet sker vid den normala tiden för slåtter. Kolumnerna t 1, t 2, och t 3 beskriver hur arten påverkas på kort, medellång och på lång sikt om hävden upphör. Som exempel kan man se på hur flugblomster (Ophrys insectifera) påverkas vid utebliven hävd. Under en kort tid efter att hävden upphört sker en måttlig ökning av mängden, på medellång sikt sker en stark minskning och på lång sikt kommer arten att dö ut. Sammanfattningsvis kan man konstatera att på lång sikt kommer samtliga arter, med undantag för skogsviol, att minska starkt eller dö ut om hävden upphör. Index för orkidérutan är på en nivå som är typisk för växttäcken med finkornig och jämlik struktur. Vi bedömer att det främst beror på att man här har en annan hävdregim. Orkidérutan är den enda ytan som ligger på andra sidan kommungränsen och där en annan djurägare håller betesdjur. Det är därför inte osannolikt att denna del av området får ett hårdare betestryck. Kanske har även markfuktigheten betydelse för resultatet. Vi bedömer marken på denna yta som frisk vilket kan ge möjlighet för högre arttäthet. De ytor som utmärker sig negativt är sandblottan och den fuktiga strandrutan. Förmodligen beror de låga indextalen på en kombination av markfuktighetsklass och hävdregim. På en torr eller på en fuktig yta är det större risk att man får ett mera fläckigt och ojämlikt växttäcke. På sandblottan saknades dessutom fläckvis både förna och humus vilket också är en förklaring

till ett fläckigt och ojämlikt växttäcke. På den fuktiga strandrutan kan också saltpåverkan från havet ha en negativ effekt på vegetationen. Likheten mellan Västerrutans och Orkidérutans art/ area- kurvor kan bero på att markstrukturen på de båda ytorna är tuviga. Detta möjliggör etablering både för växter som trivs på fuktig och som trivs på torr mark. Art/ area- diagrammen redovisar endast centralrutan med vändningar (4m 2 ). Om man studerar den totala artlistan för respektive storyta skiljer sig de båda ytorna beträffande artantalet. Övriga ytor hamnar i ett mellanskikt (1,06 1,69). Detta är anmärkningsvärt lågt för en naturlig fodermark som hävdats under minst 300 år. Vi bedömer att den huvudsakliga förklaringen till detta är ett för lågt betestryck. Artlistorna som redovisas i resultatdelen är en spegling av hur artsammansättningen på Gyetorpskärret såg ut vid inventeringstillfället. På grund av den sena våren finns risken för felaktig artbestämning och att arter vid inventeringstillfället inte har kommit upp. Friluftsliv i framtiden Även om landgång läggs, stättor förnyas, informationstavlor sätts upp och vandringsleder införs så finns det ett intresse av att bevara kännedomen om området till den skara personer som har ett intresse av landskapet, floran och faunan i Gyetorpskärret. På så vis kommer inte besökstrycket på miljön öka till en gräns där det gör skada. Genom att placera informationsskyltar väl skyddat bakom den första randen hög vegetation lockas inte förbipasserande. Naturreservat i framtiden? För att i framtiden bevara och skydda en typisk ängsflora och hävd - är ett förstärkt skydd av Gyetorpskärret nödvändigt. Ett sådant skydd skulle tillfredsställa strävan mot tre av de svenska miljömålen som Naturvårdsverket tagit fram; generationsmålet, ett rikt växt- och djurliv och hav i balans samt levande kust och skärgård. Den biologiska mångfalden samt landskapsbilden skulle gynnas av att området blir naturreservat enligt MB (1998:808) 7 kap. Kontinuiteten som betesmark har givit ett säreget och mosaikartat landskapsrum som av många skulle upplevas som vackert och rogivande. Detta skulle gynna såväl den biologiska mångfalden som friluftslivet och landskapsbilden. Restaurerings- och skötselåtgärder Generellt är artrikedomen hög i Gyetorpskärret men den likväl höga andelen förna och fjolårsväxtdelar indikerar på ett för lågt betestryck vilket hotar den biologiska mångfalden. Det krävs därför riktade insatser för skötseln av området i samband med att området får annat lagstadgat skydd enligt Miljöbalken: (MB) SFS 1998:808 7 kap; som exempelvis naturreservat enligt MB 4-8 7 kap. Åtgärdsförslagen är till stor del hämtade från

Jordbruksverket Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden (Höök Patriksson, 1998). Som restaureringsåtgärder och återkommande årliga skötselåtgärder är röjning av buskar, ris och växter som betesdjuren ratat. Detta skall inledningsvis göras samt årligen efter betesperioden. Denna förhållandevis enkla åtgärd i kombination med god skötsel gör framtida restaureringsåtgärder mindre behövliga. Betespåsläppet skall inte ske för tidigt på säsongen, då området hyser en ängsflora och flera slåttertåliga arter. Exempel på en sådan flora i Gyetorp är arter som Jungfru Marie nycklar, smörboll, svinrot och darrgräs. För reproduktionens skull behöver dessa frösättas före ett allt för påtagligt betestryck. Betet måste dock ha kommit igång då det växer som mest för att undvika en ackumulation av missgynnande förna. För att undvika en ohävdsgynnad vegetation så som brännässlor och hundkäx skall dessa slås innan frösättning och gärna upprepade gånger under sommaren. Avslagen vegetation skall tas bort i samband med slåttern. Ingen tillskottsutfodring får ske inom reservatets gränser då detta ger en gödslande effekt, vilket hotar den mångfald av arter som finns. Det är viktigt med ett jämnt bete och högt tryck för att åstadkomma välbetade ytor vilka djuren prioriterar i jämförelse med mindre betade ytor. Lämplig beteshöjd på vegetationen vid betespåsläppningen är ca 8-10 cm. Då bevarandet av ängsfloran i Gyetorp är syftet med reservatet är nötbete att rekommendera. Får betar gärna det mesta och även arter som orkidéer vilket skulle missgynna ängsfloran i Gyetorp. Markförhållandena i Gyetorp är varierande från torr till frisk mark. Det är därmed svårt att rekommendera ett visst antal betande nötdjur per hektar och för hur länge. Nötkreatur passar såväl torr som frisk mark och de betar till större delen gräs och örter och ägnar sig mindre åt lövbete. För att åstadkomma en god hävd och en grässvål med hög produktion är det mest lämpliga generellt sett med ett högt betestryck. Eftersom Gyetorpskärret består av betesmark med stor variation i de olika delarna av området så kräver respektive delområde olika betestryck. Detta kan regleras med att lämpligtvis hägna in området i olika hagar för att reglera djurantalet och betespåsläppet.