REMISSAMMANSTÄLLNING MED ÄNDRINGSFÖRSLAG

Bilaga 4 till miljöprogram 2015-2025 REMISSAMMANSTÄLLNING MED ÄNDRINGSFÖRSLAG BAKGRUND OCH LÄSANVISNINGAR Miljöprogram 2015-2025 remitterades under perioden 1 april-5 juni 2014. Remissen skickades till: Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, miljötillsynsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden Höganäshem, Höganäs Energi och NSR Region Skåne Länsstyrelsen Helsingborgs stad Ängelholms kommun Höganäs AB Taxi Höganäs Handelsplats Höganäs Företagarna i Höganäs Vikens företagarförening Ungdomsrådet LRF Höganäs Naturskyddsföreningen Kullabygden Information om remissen har också funnits på kommunens hemsida, på arbetsnätet samt i en notis i HK Magasin. Följande har lämnat remissvar: 1. Centerpartiet i Höganäs 2. Folkpartiet i Höganäs 3. Miljöpartiet i Höganäs 4. Moderaterna i Höganäs 5. Socialdemokraterna i Höganäs 6. Vänsterpartiet i Höganäs 7. Kommunstyrelsen (inkluderar svar från kultur- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten, samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen) 8. Byggnadsnämnden 9. Miljötillsynsnämnden 10. Socialnämnden 11. Utbildningsnämnden 12. Höganäshem 13. NSR 1

14. Länsstyrelsen i Skåne 15. Ängelholms kommun 16. Höganäs AB 17. Ungdomsrådet LÄSANVISNINGAR Det har inkommit 17 remissvar, med synpunkter på miljöprogrammet. Vi har valt att samla synpunkterna under olika rubriker. Först kommer generella synpunkter på målen, det vill säga synpunkter som berör flera mål. Därefter samlas synpunkter på specifika mål och på temaområdena. De mål som har fått synpunkter har skrivits ut (så som de var formulerade i remissversionen) i remissammanställningen. Förslag till nya mål beskrivs under en egen rubrik. Slutligen samlas övriga synpunkter, vilket inkluderar synpunkter på strukturen i dokumentet, redaktionella synpunkter och synpunkter på genomförande och uppföljning. Som ett resultat av remissvaren har ett antal mål tagits bort. Målen har därför numrerats om i den nya versionen av miljöprogrammet. Det som till exempel i remissversionen var mål 31 är i den nya versionen mål 22. Om inget annat anges är det remissversionens målnumrering som avses i detta dokument. Efter varje synpunkt har kommentar infogats om hur synpunkten har beaktats (i kursiv text). GENERELLT OM MÅLEN MINSKA ANTAL MÅL Moderaterna, byggnadsnämnden, miljötillsynsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen: Har kommit med synpunkter om att minska antalet mål. Moderaterna och samhällsbyggnadsförvaltningen: Har angett att ca 10 mål hade varit lagom. Byggnadsnämnden: Önskar mer övergripande mål. Miljötillsynsnämnden: Vill ta bort mål 8 och mål 10. Socialdemokraterna: Vill ta bort mål 7. Kommentar: Att ta fram lagom många mål, som är övergripande, men samtidigt detaljerade nog för att vara tydliga och mätbara, med en lagom ambitionsnivå och som sträcker sig över elva år är ingen lätt uppgift. Samtidigt som det har kommit synpunkter om att minska antalet mål har det i remissvaren kommit önskemål om flera nya mål (se rubrik Förslag till nya mål). Endast miljötillsynsnämnden och Socialdemokraterna har kommit med konkreta förslag om vilka mål som ska strykas. Vi stryker därför mål 10, som miljötillsynsnämnden har föreslagit. I vår strävan att minska ner på antalet mål utan att tappa alltför mycket i ambitionsnivå eller tydlighet har vi har tagit bort mål där en stor del av åtgärderna kan gå in i ett annat mål eller där målets intention bevakas i ett annat av kommunens styrdokument. Åtgärderna i mål 2 och 3 kan till stor del täckas upp i mål 1 och åtgärderna i mål 29 kan genomföras inom ramen för mål 28. Syftet med mål 17 och delvis mål 18 bevakas i kommunens avfallsplan. Syftet med mål 24 bevakas i kommunens kommande grönplan och naturvårdsplan. Syftet med mål 27 bevakas i kommunens översiktsplan. Det är nu 22 mål kvar. Att plocka bort ytterligare mål skulle leda till en väldigt låg ambitionsnivå. Antalet mål bör ses i perspektivet att miljöprogrammet sträcker sig över elva år. Olika mål berör olika delar av organisationen. För respektive förvaltning och bolag blir det betydligt färre mål att ta hänsyn till. Åtgärd: Mål 2, 3, 5, 10, 17, 18, 24, 27 och 29 tas bort. Bilaga 3 kompletteras med en bild som visar vilka mål som berör de olika förvaltningarna och bolagen. 2

MÅL FRÅN 2015 OCH FRAMÅT Teknik- och fastighetsförvaltningen: Ifrågasätter generellt tidpunkten för uppfyllande av målen. Flera av målen anges att de gäller från 2015 och framåt. Enligt vår uppfattning är då målen redan uppfyllda när miljöprogrammet börjar gälla. För att uppfattas som mål till 2025 bör målen skärpas. Om det inte är möjligt får de anges som mål med uppfyllelse senare än är 2015. Kommentar: Att målen gäller från 2015 och framåt innebär att det är mål som vi ska arbeta med varje år. Oftast handlar det om mål som är svåra att mäta och där uppföljning ska ske enligt åtgärdsplanerna. Åtgärdsplanerna kommer då att innehålla åtgärder som ska genomföras olika år. Om åtgärderna är genomförda de angivna åren anses målet vara uppfyllt. MÅLÅR BÖR FRAMGÅ AV MÅLFORMULERINGEN Miljötillsynsnämnden: I mål 16, 20, 21, 24, 26 och 27 bör det framgå av målformuleringen att målet gäller från år 2015 och framåt. I mål 25 bör det framgå av målformuleringen att målet gäller från år 2016 och framåt. Kommentar: Fokus har varit att målformuleringarna ska vara så tydliga som möjligt utan att vara onödigt långa. När årtalen inte självklart passar in i själva målformuleringen, har vi valt att lägga dem i förtydligandet som hör till målet. TA FRAM DELMÅL Miljötillsynsnämnden: För flera mål är 2025 för långt fram. Det bör åtminstone finnas ett delmål till tidigare datum. I många fall är det lämpligt att använda år 2018, eftersom nästa mandatperiod sträcker sig mellan år 2014 och år 2018. Kommentar: Alla mål är inte formulerade så att det är självklart att göra delmål. I de fall specifika förslag har framkommit beaktas de under respektive mål. MÅL INTE MÄTBARA Samhällsbyggnadsförvaltningen: Miljömål 12 och 14 är inte mätbara. Kommentar: I arbetsprocessen har mätbara mål eftersträvats. Att endast ha mätbara mål skulle utesluta en del av målen och därmed också innebära att många viktiga åtgärder på miljöområdet inte följs upp och därmed riskerar de att inte bli utförda. Flera mål är inte mätbara. Däremot har vi gjort dem uppföljningsbara genom att säga att målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. För t ex mål 14 om en giftfri vardag innebär det att man vid framtagande av åtgärdsplan för det målet sätter upp en checklista för vilka åtgärder som ska genomföras de olika åren. När alla åtgärder är genomförda är målet uppfyllt. SPECIFIKA MÅL OCH TEMAOMRÅDEN De fem temaområdena är: 1. Energi 2. Transporter 3. Hållbar konsumtion 4. Mark, vatten och natur 5. Utbildning, kommunikation och engagemang 3

ENERGI Vänsterpartiet: Biogas kan utvinnas ur gödsel samtidigt som metangasen minskas. Först och främst är det bönder som producerar biogas från gödsel på sina gårdar. Ökad satsning på biogas är en väg att gå. Vår kommunala energiplanering bör omfatta även geoenergi. I kommunen skulle man kunna komma med placeringsmål för både solen och solvärme som då skulle ge hushållen en tydlig signal att solenergi är vårt att satsa på. Kraftfulla kommunala investeringar i sol- och vindkraft kommer också skapa efterfrågan inom en rad olika områden, vilket också kommer bidra till en ökad sysselsättning och möjligheter för företagsetableringar i kommunen. Vi menar också att det är viktigt att de kommunala investeringarna exempelvis i vindkraft sker lokalt i Höganäs kommun, för att skapa fler jobb lokalt. Vi vill energieffektivisera hela det kommunala fastighetsbeståndet. Detta kräver en total energibesiktning och konkreta åtgärdsplaner för varje fastighet. Genom tilläggsisolering, förbättrad ventilation, solfångare och andra energisparande åtgärder vill vi sänka kommunens energiförbrukning. Åtgärd: Synpunkterna kommer att beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Länsstyrelsen: Under temaområdena Energi och Transporter kan med fördel Energibalans för Skåne beskrivas kort: www.lansstyrelsen.se/skane/energibalans Kommentar: Det har varit en tydlig strategi att hålla huvuddokumentet så kortfattat och överskådligt som möjligt. Därför avstår vi från att redogöra för Skånes energibalans. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Generellt efterfrågas vilket basår som uppföljningen av målen utgår från. Statistik eftersläpas alltid minst ett år. Miljöprogrammet sträcker sig från 2015 till 2025. Förutsätter miljöprogrammet år 2010 eller 2011 som basår? Kanske borde basåret vara 2014 eller 2015? Kommentar: Basåret framgår i respektive mål. Statistik som hämtas från RUS och SCB eftersläpar 2-3 år. 2011 har därför använts som basår för mål 1, 2 och 4, eftersom det var senast tillgängliga statistik då remissversionen skickades ut. Höganäs AB: Ett aktivt stöd för olika typer av systemsamverkan på energiområdet bör uppmuntras där primärenergi och andra resurser utnyttjas optimalt genom samarbete mellan olika aktörer. Det samarbete som finns mellan det kommunala avloppsreningsverket och bolaget utgör ett utmärkt exempel. Kommentar: Vi instämmer i att samarbetet mellan kommunen och Höganäs AB har varit mycket positivt och vi hoppas att det ska generera nya gemensamma projekt i framtiden. Detta är en åtgärd som har potential att bidra till mål 1, 4 och 6. Åtgärd: Synpunkterna kommer att beaktas i åtgärdsplanerna. Höganäs AB: Sammantaget tycker vi att förslagen på energiområdet saknar helhetssyn och fokuserar alltför snävt på traditionell energieffektivisering och lokal produktion av förnyelsebar energi. Kommentar: Vi anser att energieffektivisering är viktigt ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Att kommunen sätter mål för och fokuserar på sådant kommunen kan påverka tycker vi är rimligt. MÅL 1 (NYTT NUMMER: 1) Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 % mellan 2011 och 2025. Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, exklusive industrisektorn och sätts i relation till antal invånare. Sifforna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. 4

Uppföljning: Statistik hämtas årligen från den nationella emissionsdatabasen via RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Centerpartiet: Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 30 % mellan 2011 och 2025. Miljöpartiet: Föreslår en minskning med 30 %. Vänsterpartiet: En minskning med 30 % vore ett bra steg mot vår målsättning att minska utsläppen med minst 40 %. Socialdemokraterna: Utsläppens minskning över tid är för svag. Vi jämför med miljömålen fastställda av Naturvårdsverket. Miljötillsynsnämnden: I mål 1 är utsläppens minskning över tid för liten, minskningen bör vara större. En viktig måttstock här är de miljömål Naturvårdsverket har fastställt och målsättningar som kommuner i framkant har satt upp. Det är tydligare att använda absoluta tal än procents minskning och det bör finnas ett delmål till 2018. Miljötillsynsnämnden föreslår att målformuleringen ändras till följande: Utsläppen av växthusgaser ska minska till högst 4 ton per invånare år 2018 och till högst 2,5 ton per invånare år 2025. Miljötillsynsnämnden är enig om att industrisektorn inte ska räknas in i målet. Kommentar: Den föreslagna minskningen med 20 % mellan år 2011 och 2025 motsvarar en årlig minskning på 1,43 %. Sveriges nationella mål med 40 % minskning mellan år 1990 och 2020 motsvarar en årlig minskning med 1,33 %. Det är dock inte helt jämförbart eftersom målen spänner över olika år, men är det närmaste vi kan komma en jämförelse. Sett i det perspektivet anser vi att målet är rimligt. Miljöprogrammet ska revideras i mitten av programperioden och vi föreslår att vi då eventuellt justerar den procentuella minskningen. Vi tycker att en minskning i procent är tydligare än i absoluta tal. Dels eftersom ett ton koldioxidekvivalenter är svårt att kommunicera på ett pedagogiskt sätt och dels eftersom ett mål i minskning i absoluta tal per person kan missuppfattas så att man inte förstår att det även gäller utsläpp från t ex kommunal verksamhet och godstransporter. Åtgärd: Ett delmål på 10 % minskning till 2018 läggs till mål 1. I övrigt inga ändringar. MÅL 2 MÅLET STRYKS Energianvändningen ska minska med minst 20 % mellan år 2011 och år 2025. Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, inklusive industrisektorn och sätts i relation till antal invånare. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från SCB. Miljötillsynsnämnden: För mål 2 bör det finnas ett delmål till år 2018. Miljötillsynsnämnden föreslår att målformuleringen ändras till: Energianvändningen ska minska med minst 10 % till år 2018 och med minst 20 % till år 2025 jämfört med 2011 års nivå. Socialdemokraterna: Att sätta tidsblocket mellan 2011 och 2025 går vi inte med på. Det skall vara 2014 och 2018 för kommunens verksamheter. Höganäs AB: Mål 2 bör inte inkludera tillverkningsindustrin då detta kan innebära att kommunens målsättning inte nås. Åtgärd: Målet stryks. 5

MÅL 3 MÅLET STRYKS Senast år 2025 ska minst 20 % av den energi som används inom den geografiska kommunen komma från förnybara källor 1. Förtydligande: Målet gäller det geografiska området, inklusive industrisektorn. Uppföljning: Statistik hämtas årligen från SCB. Miljötillsynsnämnden: Vill framhålla att miljöbalkens krav om bästa möjliga teknik alltid ska beaktas vid miljöprövning. Det gäller även vilken energikälla som används. Att använda bästa möjliga teknik ger ofta både en miljövinst och en kostnadseffektivisering och bör ge en ökning av den förnybara energin i enlighet med det mål som är satt. Socialdemokraterna: Tycker att målåret ska vara 2020 istället för 2025. Miljöpartiet: Menar att 20 % är ett för lågt ställt mål när man jämför med det nationella mål som EU har tilldelat Sverige. Detta bindande mål är 49 % förnybar energi till 2020. Säkert kan viss industri finna det svårt att nå EU-målet, men ribban måste sättas högt. Vi föreslår att vi senast 2025 har minst 35 % förnybar energi. Höganäs AB: Mål 3 bör inte inkludera tillverkningsindustrin då detta kan innebära att kommunens målsättning inte nås. När det gäller begreppet förnyelsebar energi förefaller programmet också ha antagit en unik definition genom att endast räkna biobränslen och förnyelsebar el som produceras inom kommunens gränser. Eftersom ca 50 procent av Sveriges elproduktion utgörs av förnyelsebar el blir detta direkt missvisande vad avser energianvändningens egentliga miljöpåverkan och hållbarhet. Vi föreslår att man vid beräkning av målet tar hänsyn till andelen förnybart i svensk eller nordisk elproduktion och anpassar målnivån därefter. Kommentar: Målet syftade till att öka energi från förnybara källor på bekostnad av energi från ickeförnybara källor. Men det vi kan mäta överensstämmer inte med målets syfte. Det är svårt att få fram rätt statistik. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 4 (NYTT NUMMER: 2) Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska minska sin energianvändning med minst 25 % mellan 2011 och 2025. Förtydligande: Målet inkluderar uppvärmning och el. Energianvändning från transporter behandlas i transportområdet. Målet gäller absoluta tal och inte per invånare. Målet är normalårskorrigerat. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Byggnadsnämnden: Kommunens byggnader skall energieffektiviseras när de byggs om. Socialdemokraterna: Vill ersätta målet med: Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska minska sin energianvändning väsentligt genom att energieffektivisera det kommunala fastighetsbeståndet mellan år 2014 och 2018. Kommentar: Att energieffektivisera kommunens byggnader är en viktig åtgärd för att uppnå mål 4. Men det finns även andra åtgärder för att energieffektivisera och därför tycker vi målet är bättre som det är då det är mätbart och avser energianvändning även inom andra områden. Åtgärd: Frågan om energieffektivisering av byggnader beaktas i åtgärdsplanerna. 1 Förnybara energikällor är sådana som återbildas hela tiden genom exempelvis solens eller månens inverkan på jorden. Solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi tillhör de förnybara energikällorna. Biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas också som en förnybar energikälla så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Till de förnybara energikällorna räknas också biogas, det vill säga gas som vi människor kan utvinna ur olika biologiska material, exempelvis från matrester. (Energimyndighetens definition på förnybara energikällor ) 6

Miljötillsynsnämnden: Målet är för lågt satt och också för långt fram. Här smiter man undan krav på energieffektivisering av kommunal verksamhet, vilken måste ske omedelbart. Det bör också finnas en differentiering mellan Höganäshem och resten av den kommunala organisationen, eftersom utgångspunkten är olika. Det bör alltså finnas ett mål 4a och ett mål 4b. Miljötillsynsnämnden föreslår att mål 4a får lydelsen: Höganäs kommun exklusive Höganäshem ska minska sin energianvändning med minst 50 % mellan år 2011 och år 2018. och att mål 4b får lydelsen Höganäshem ska minska sin energianvändning med minst 20 % mellan år 2011 och år 2018. Kommentar: Vi bedömer att energibesparingar på 20 % är rimliga till 2020 för såväl Höganäshem som övrig kommunal verksamhet. Åtgärd: Ett delmål om 20 % minskning till 2020 läggs till det ursprungliga målet. MÅL 5 MÅLET STRYKS Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska från och med 2016 endast använda el från förnybara källor. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Räddningstjänsten: Det bör tilläggas att målet gäller normaldrift. Kommunen har ett antal reservkraftverk som drivs med diesel. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 6 Höganäs kommun inklusive de kommunala bolagen ska senast år 2025 enbart använda värmeenergi från fjärrvärme eller förnybara källor. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med rapporteringen av energieffektiviseringsstödet. Miljöpartiet: Vi föreslår följande tillägg: att minst 50 % av fjärrvärmen produceras med biogas eller annat förnybart bränsle. Kommentar: Ca 90 % av värmen i fjärrvärmenätet är restvärme från Höganäs AB. Kommunen kan inte styra över vilken energikälla Höganäs AB använder. Det är önskvärt att en större del av fjärrvärmen kommer från förnybara bränslen. Hur det kan göras beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Frågan beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Räddningstjänsten: Det bör tilläggas att målet gäller normaldrift. Kommunen har ett antal reservkraftverk som drivs med diesel. Åtgärd: Förtydliga att målet gäller normaldrift. Socialdemokraterna: Målåret ska vara 2020. Miljötillsynsnämnden: Målet bör klaras till år 2016. Vi hinner utan vidare ta bort alla oljebrännare som används inom kommunens egna verksamheter till dess. Kommentar: Vi är på god väg att få bort olja som bränsle i våra fastigheter. Den stora utmaningen är de fastigheter som värms med gas. Gasen i nätet består idag av en blandning av naturgas och biogas. Bedömningen av huruvida gasen i nätet i framtiden endast kommer att bestå av biogas är avgörande för beslut om att byggnaderna ska byta uppvärmningssystem. Åtgärd: Målåret ändras till 2020. 7

TRANSPORTER Vänsterpartiet: För att lyckas öka vårt resande med kollektiva färdmedel krävs en utbyggd, tillgänglig, prisvärd och väl fungerande kollektivtrafik för alla. Tillgängligheten till stationer, bytespunkter och hållplatser har stor betydelse för att öka intresset för att resa kollektivt. Vänsterpartiet vill se en ytterligare samordning och en effektivare användning av kommunens bilar. Bättre samordning mellan förvaltningar och smartare bokningssystem gör användandet av kommunala fordon mer effektivt. För de verksamheter där den dagliga körsträckan tillåter ska i första hand elbilar användas. För att minska den lokala biltrafiken behöver vi fler cykelvägar. En handlingsplan för att öka cyklandet i kommunen behövs. Åtgärd: Synpunkterna beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna samt kommunens resepolicy. Socialnämnden: När det gäller området transporter bedöms det angeläget att förvaltningarnas samlade behov av transporter och möjliga miljövänliga transporter inhämtas för att samordna dessa och en gemensam upphandling av transporter och transportmedel ska kunna ske. Åtgärd: Synpunkterna beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna samt kommunens resepolicy. MÅL 7 (NYTT NUMMER: 4) Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 40 % år 2025. Förtydligande: Målet gäller de totala resorna, såväl de inom kommunen som de in och ut ur kommunen. Uppföljning: Antalet resor till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil mäts i resvaneundersökningar (RVU) med några års mellanrum. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Utbyggnad av cykelvägnät saknas som ett specifikt miljömål. Det ingår dock som en åtgärd under mål sju. Lämpligheten i detta kan ifrågasättas. Kommentar: Att bygga ut cykelvägar är inget mål i sig självt. En miljönytta får vi först om bilresor byts ut mot cykelresor. Målet fokuserar på att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Att bygga cykelvägar är en åtgärd att nå dit, men det finns även andra åtgärder för att nå målet. Socialdemokraterna: Stryk alltihop. Punkten behövs inte. Se vår resepolicy som i övrigt skall uppdateras för det flygs bl. a. en hel del på den här kommunen och sen så får folk faktiskt själv bestämma om de ska ta flyget eller gå till Stockholm. Kommentar: Målet gäller resor som görs i den geografiska kommunen. Att öka andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång på bekostnad av biltrafiken är viktigt för att minska trafikens miljöpåverkan. Åtgärd: Förtydliga att målet gäller den geografiska kommunen. Miljöpartiet: Andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 50 % 2025. Dessutom ska antalet resor med privatbil som är kortare än fem kilometer minska med 10 % till år 2025. Kommentar: Utifrån erfarenheter i andra kommuner bedömer vi att det är mycket svårt att nå en andel på 50 procent till år 2025. Tyvärr är det också svårt att mäta korta resor med privatbil på rätt sätt. När målet formulerades hade vi inte fått resultatet av den resvaneundersökning som gjordes 2013. Nu (oktober 2014) kan vi se att andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång har minskat till 26 procent av de totala resorna. Utifrån det resultatet föreslås att målet ändras till att 35 procent av de totala resorna ska göras med kollektivtrafik, cykel och gång. Miljöprogrammet kommer att revideras i halvtid och då kommer även detta mål att ses över. 8

MÅL 8 (NYTT NUMMER: 5) År 2025 ska det finnas minst 100 laddningsställen för elbilar. Förtydligande: Med laddningsställen avses såväl vanliga laddstolpar som snabbladdningsstationer. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska ställen, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, t ex på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid privat bostad. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. Folkpartiet: Tycker att det är viktigare i detta fall att fokusera på den strategiska placeringen än antalet. Socialdemokraterna: År 2020 ska det finnas minst 50 laddningsställen för elbilar. Miljöpartiet: Minst 60 laddningsställen 2020 och minst 150 laddningsställen 2025. Miljötillsynsnämnden: Målet kan tas bort helt. Miljötillsynsnämnden ifrågasätter vilken analys som ligger bakom siffran 100 laddningsställen. Räddningstjänsten: Är vi säkra på att detta kommer att slå så att vi inte sätter laddstolpar som ingen använder? Är det inte bättre att anpassar mängden efter behovet? Kommentar: Med laddningsställen avsåg vi varje laddstolpe eller snabbladdningsstation. Men ordet ställe är missvisande, då det på ett ställe, exempelvis ICA Kvantum, kan finnas flera laddstolpar. Målet och definitionen omformuleras, så att vi nu med laddningsställe menar en plats där det finns en eller flera laddstolpar eller plats med snabbladdningsstation. Att anpassa antalet laddstolpar efter behovet blir ett hönan och ägget-resonemang ; om det inte finns möjlighet att ladda elbilar på ett enkelt sätt köper ingen elbilar och köper ingen elbilar behövs inga laddningsställen. Kommunen kan bidra till att antalet elbilar ökar genom att arbeta för bättre möjligheter att ladda elbilar. Efter ifrågasättande av att det ska vara just 100 laddstolpar, ändras målet. Det viktiga är att kommunen arbetar för att det ska finnas laddstolpar på strategiska ställen. Åtgärd: Målet omformuleras enligt följande: Antalet laddningsställen för elbilar ska öka varje år fram till 2025. Förtydligande: Med laddningsställen avses en plats där det finns en eller flera vanliga laddstolpar eller en plats med snabbladdningsstation. Möjlighet att ladda elbilar ska finnas på strategiska ställen, det vill säga där människor uppehåller sig en längre tid, t ex på arbetet eller vid boende i flerfamiljshus. Laddningsställen som räknas in i målet kan vara kommunens eller extern aktörs, dock räknas inte laddning vid enbostadshus in. Uppföljning: Antal laddningsställen i den geografiska kommunen sammanställs årligen. MÅL 9 (NYTT NUMMER: 6) Minst 75 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast 2025. Förtydligande: Målet gäller: - förvaltningarnas och bolagens egna fordon, - upphandlade persontransporter, - upphandlade tjänster utförda med hjälp av lastbilar, arbetsmaskiner, etc. samt - transporter av varor kommunen köper in Uppföljning: Uppföljning sker i de fyra grupperna ovan. Miljöpartiet: Detta mål kan relateras till regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Har Höganäs 25 % fordon som drivs av fossila bränslen 2025 kan det målet eventuellt bli svårt att uppnå till 2030. 9

Miljöpartiet föreslår att minst 90 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast 2025. Socialdemokraterna: Minst 99 % av kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast 2018. Arbetsmaskiner kan i vissa fall inte använda sig av förnybart bränsle. Miljötillsynsnämnden: Målet är för lågt satt. Ett bättre mål är att alla kommunens egna och upphandlade transporter ska ske med förnybara bränslen senast år 2018. De specialfordon där det inte finns alternativ som kan använda sig av förnybart bränsle undantas. Teknik- och fastighetsförvaltningen: Anser att målet är för högt ställt på grund av svårigheter med tillgång av relevanta fordon inom entreprenadsidan och att målet förutsätter tillgång till tankställe för ren biogas. Idag blandas biogasen upp med naturgas för att uppnå högre verkningsgrad. Alternativt förutsätts att utvecklingen av elbilar går väldigt snabbt och att de kommer att finnas inom alla kategorier av fordon. Räddningstjänsten: Ifrågasätter om 75 % är rimligt på grund av ökade kostnader för fordonen. Kommentar: Med önskemål om både en höjning och sänkning av målets ambitionsnivå bibehålls målet. MÅL 10 MÅLET STRYKS Hemtjänsten ska minska sin bilkörning med minst 10 procent till 2016 och med minst 15 procent till 2025 Förtydligande: Antal körda km sätts i relation till antalet vårdtimmar. År 2014 används som utgångsår. Uppföljning: Hemtjänsten följer upp körsträckor för varje bil. Totalt antal körda km under ett år sätts i relation till antal vårdtimmar. Miljötillsynsnämnden: Föreslår att målet tas bort. Målet är på en alltför detaljerad nivå och detta är något hemtjänsten redan arbetar med. Socialdemokraterna: Vill ändra formuleringen på målet till Hemtjänstens fordon skall ersättas med elbilar för att kunna öka sin förmåga till längre körtider pga ökade antal vårdtimmar. De skriver också: Hur i all sin dar kan man belasta hemtjänsten med krav på att köra mindre när antalet vårdtimmar förväntas öka. Räddningstjänsten: Går detta ihop med den organisation och bemanning som finns och att vi vill att våra äldre ska bo kvar i sin bostad? Höganäs AB: Målet bör arbetas igenom för att säkerställa att inga målkonflikter mot övriga mål inom omsorgen uppstår. Vänsterpartiet: Vi skulle vilja se att man också i samband med detta mål hade lagt till om att en översyn över den centrala organisationen är väsentlig för att målet ska genomföras. Kommentar: Målet har tagits fram tillsammans med socialförvaltningen och det kan noteras att socialnämnden inte har uttryckt någon oro för målet. Antal körda mil sätts i relation till antalet vårdtimmar. Det innebär att antalet körda mil ska minska per vårdtimme, dock kan antalet körda mil öka om vårdtimmarna ökar. Målet är på en (alltför?) detaljerad nivå, och det är också ett av få förslag på mål som kan tas bort. Efter diskussion med socialförvaltningen gör vi om målet till en åtgärd under mål 1. Åtgärd: Målet stryks och omformuleras till en åtgärd i åtgärdsplanerna. HÅLLBAR KONSUMTION Miljöpartiet: Det betonas i detta kapitel att miljöanpassad upphandling är en nyckelåtgärd för att nå just hållbar konsumtion. Vi instämmer fullt ut. För att upphandlingen ska fungera så bra som möjligt måste det finnas tydliga riktlinjer etc. 10

Hållbar konsumtion hänger ihop med hållbar produktion. Detta är också något som betonas i miljöprogrammet, vilket vi tycker är bra. Det är viktigt att även etiska aspekter av produktion beaktas. Vårt sätt att idag föda upp och ta hand om våra köttdjur, lämnar mycket övrigt att önska. Miljöpartiet föreslår att etiska aspekter av produktionen skrivs in i inledningen av temaområdet Hållbar konsumtion. Miljöpartiet föreslår även ett tillägg som handlar om att kommunen ska påverka produktionen i kommunen i en miljöpositiv riktning, till temaområdets beskrivning. Kommentar: Miljöprogrammet fokuserar på miljömässig hållbarhet. Det är ett stort och omfattande område. Det är nödvändigt att prioritera och att göra avgränsningar. Miljöprogrammet innehåller inte mål inom de stora och viktiga områdena rekreation och hälsa, klimatanpassning, kulturmiljö, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Etiska aspekter på upphandling går in under området social hållbarhet. Kommunen har begränsad möjlighet att påverka produktionen i kommunen i en miljöpositiv riktning, det kan exempelvis ske genom tillsyn, information och samverkan med näringslivet. Vi tycker att vi täcker in det genom konsumtionsmålen och mål 30. Åtgärd: Tydliggöra miljöprogrammets avgränsningar. Miljöpartiet: I miljöprogrammet talas om att välja ekologiska och klimatsmarta livsmedel för att bidra till en mer hållbar konsumtion. Vi utgår från att detta betyder att kommunen kommer att minska de kommunala inköpen av kött, till fördel för vegetabiliska råvaror. Vänsterpartiet: I samband med att ekologiska livsmedel nämns vill Vänsterpartiet att även köttkonsumtionen tas upp. Att minska köttkonsumtionen är en viktig klimatåtgärd. För att minska köttkonsumtionen föreslår Vänsterpartiet att kommunen en dag i veckan enbart serverar vegetarisk mat. Vänsterpartiet anser dessutom att en mycket större del av maten ska tillagas lokalt i respektive verksamhet. Visionen är att alla större offentliga enheter ska kunna laga sina egna livsmedel. Kommentar: Att välja klimatsmarta livsmedel kan handla om att köpa mindre kött. Det kan också vara att köpa kött med mindre koldioxidutsläpp per kilo jämfört med annat kött. (T ex naturbeteskött istället för kött från djur uppfödda på sojaprotein, eller fläskkött i stället för nötkött.) Mål 12 handlar om att välja livsmedel med lägre miljö- och klimatbelastning. Hur detta ska genomföras behandlas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring frågan beaktas i åtgärdsplanerna. Höganäs AB: Hållbar konsumtion saknar mål/aktiviteter för anan konsumtion än livsmedel och blir därmed väl snäv. Kommentar: Området innehåller mål om livsmedel, en giftfri vardag, miljöanpassat byggande, miljöanpassad upphandling, avfallsminimering och resurshushållning. MÅL 11 (NYTT NUMMER: 7) Minst 25 % av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska. Förtydligande: Målet ska uppfyllas senast 2016 och därefter ska minst den nivån bibehållas. Samma krav ska ställas på externa entreprenörer vid upphandling av kostverksamhet. Uppföljning: Andel ekologiska livsmedel av de totala livsmedelsinköpen mäts årligen. Centerpartiet: Minst 35 % av de livsmedel som kommunen köper in ska vara närodlat/närproducerat eller ekologiska. Med närodlat/närproducerat menas inom området Skåne Nordvästs 11 kommuner och gäller i första hand också ekologiska livsmedel. Miljöpartiet: Minst 25 % av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiska år 2016 och minst 50 % år 2020. Vänsterpartiet: Vi vill ha ett mål om att hälften av maten som konsumeras i offentlig sektor ska vara ekologisk till år 2020. Vi vill att mer mat ska produceras, förädlas och konsumeras lokalt. 11

Samhällsbyggnadsförvaltningen: Målet bör vara högre än 25 procent, speciellt med tanke på miljömål 14 som förespråkar en giftfri vardag. Kommentar: Transporternas del av livsmedels totala miljöpåverkan är oftast liten. Att prioritera ekologiskt, välja livsmedel med låg klimatpåverkan och minska matsvinnet ger större effekt än att välja närproducerat. Risken med en målformulering som att X % av våra livsmedel ska vara ekologiska och/eller närproducerade är att de ekologiska livsmedlens andel blir mindre på bekostnad av de närproducerade. Det är också tveksamt om det är möjligt att ha närproducerat som ett upphandlingskriterium, med tanke på EU-reglerna kring offentlig upphandling. Flera synpunkter har handlat om att höja procentnivån, inga synpunkter har inkommit om att sänka den. Vi föreslår därför en höjning. Åtgärd: Målet ändras till 25 % ekologiskt till 2016 och 30 % till 2025. MÅL 14 (NYTT NUMMER: 10) Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa en giftfri vardag, med särskilt fokus på barn och unga. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Vänsterpartiet: Under 2013 genomförde Naturskyddsföreningen Operation Giftfri Förskola där man inventerade ett stort antal förskolor. Nästa steg i deras arbete blir att utforma konkreta handlingsplaner för hur kommuner på både kort och lång sikt kan motverka gift i förskolan. Vänsterpartiet skulle vilja att kommunen skyndsamt genomför en inventering av samtliga förskolor enligt den mall som Naturskyddsföreningen utformat, och tar del av den forskning och de förslag på åtgärder som finns. Efter inventeringen av de kommunala förskolorna vill vi att det upprättas tydliga åtgärdsplaner för samtliga förskolor. Vänsterpartiet vill att Höganäs förskolor deltar aktivt i arbetet med att skapa giftfria förskolemiljöer, och håller sig uppdaterad på den forskning och kunskap som finns. Information om vad man som förälder bör tänka på när det gäller kemikalier i leksaker och annat ska finnas tillgänglig på våra förskolor. En viktig del i arbetet för en giftfri förskola är att välja produkter som inte innehåller giftiga kemikalier. Därför måste stor hänsyn tas till detta i samband med inköp till verksamheten, exempelvis vid köp av leksaker, förbrukningsmaterial eller möbler. Kommentar: Förslagen som beskrivs är alla åtgärder som syftar till att uppnå målet, vilka kommer att beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 15 (NYTT NUMMER: 11) Senast år 2025 ska alla kommunens byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Förtydligande: Senast år 2020 ska minst ett av teknik- och fastighetsförvaltningens byggprojekt, samt minst ett av Höganäshems byggprojekt vara miljöanpassade genom certifiering, standardisering eller liknande. Exempel på certifiering eller standarder för hållbart byggande är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Uppföljning: Teknik- och fastighetsförvaltningen och Höganäshem redovisar årligen hur man arbetar med målet. Byggprojekt med certifiering, standardisering eller liknande redovisas. Miljötillsynsnämnden: Målet bör vara genomfört senast år 2018. Att vi inte redan nu i upphandlingsförfarandet styr detta är betänkligt. Socialdemokraterna: Senast 2018. Att vi inte redan nu i upphandlingsförfarandet styr detta är betänkligt. 12

Kommentar: Det finns inte idag ett ledande certifieringssystem eller liknande som är ledande nationellt sett. Olika certifieringssystem, standarder eller liknande har olika för- och nackdelar. Vi behöver först utvärdera vilket system som ska användas och sedan hitta ett lämpligt byggprojekt att testa på. Från att beslutet tas till att byggnaden står klar kan det ta några år. Vi bedömer inte att det är rimligt att delmålet ska vara klart tidigare än 2020. MÅL 17 MÅLET STRYKS Kommunen ska arbeta för minskade avfallsmängder och ökad resurshållning i den geografiska kommunen. Målen för mängden avfall ska följa Höganäs kommuns avfallsplan. Förtydligande: Det finns flera mål i avfallsplanen som handlar om minskade avfallsmängder och ökad resurshushållning. Eftersom avfallsplanen uppdateras i andra intervaller än miljöprogrammet är det alltid senaste avfallsplans mål som gäller. Uppföljning: Resultaten av de mål i avfallsplanen som berör minskade avfallsmängder och ökad resurshushållning redogörs årligen för i miljöprogrammet. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 18 MÅLET STRYKS Kommunen ska arbeta för minskade avfallsmängder och ökad resurshållning i kommunens egna verksamheter. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsplanerna. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsplanerna är genomförda. Samhällsbyggnadsförvaltningen: Miljömålet bör kunna göras mätbart genom att ange procent återvinning. Detta kan genomföras genom att förbättra återvinningssystemen. Kommentar: Målet handlar inte om att öka återvinningsgraden (= att sortera rätt), utan om avfallsminimering (= att se till att det uppstår mindre avfall, såväl restavfall som återvinningsbart avfall). Fungerande källsortering är ett mål i nuvarande miljöprogram och ska vara uppnått i slutet av 2014. Eftersom vi inte väger det avfall den kommunala organisationen lämnar ifrån sig, går det inte att mäta hur mycket avfall som uppstår i den kommunala organisationen. Åtgärd: Målet stryks. MARK, VATTEN OCH NATUR Centerpartiet: Angående miljömål 19, 20 och 21: Kommunen ska aktivt ingå i eller bilda ett vattenråd alternativt vattengrupp för att kunna arbeta med eller vara remissinstans för vattenfrågor. Kommentar: Ett vattenråd består av t ex markägare, dikningsföretag, fiske- och naturvårdsintressen och andra intressenter. I vattenrådet diskuteras hur eventuella intressekonflikter kan överbryggas och hur man tillsammans kan förbättra vattendragets kvalitet. Det bygger på engagemang och frivilliga åtaganden av respektive deltagare. Kommunen kan inte själv bilda ett vattenråd, men kommunens roll skulle kunna vara att undersöka intresset hos övriga markägare att bilda ett vattenråd. Frågan behandlas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Ingen ändring av målen frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 19 (NYTT NUMMER: 13) Kommunen ska arbeta aktivt för att god ekologisk status 2 uppnås i Görslövsån, Oderbäcken, Öresund och Skälderviken enligt vattendirektivet. 2 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter 13

Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Målet är uppnått när vattenmyndigheterna 3 har beslutat att statusen har uppnåtts. Miljöpartiet: Det är bra och viktigt att kommunen kommer igång med miljöarbetet med Görslövsån. MÅL 22 (NYTT NUMMER: 16) Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i de allmänna råden, NFS 2006:7. Uppföljning: Miljöavdelningen redovisar årligen hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. Miljöpartiet: Föreslår att till 2020 ska hälften av avloppen minst uppfylla kraven och till 2025 ska samtliga av avloppen minst uppfylla kraven. Miljötillsynsnämnden: Målet bör kompletteras med ett delmål i enlighet med den plan som miljöavdelningen har tagit fram för arbetet med enskilda avlopp, så att det framgår att arbetet pågår och att de sämsta avloppen åtgärdas först. Miljötillsynsnämnden föreslår följande formulering: Senast 2017 ska samtliga enskilda avlopp i kommunen minst uppfylla kraven i de tidigare allmänna råden, NFS 1987:6. Senast 2025 ska samtliga enskilda avlopp minst uppfylla kraven i de nuvarande allmänna råden, NFS 2006:7. Kommentar: Det finns inget behov av ett delmål då en plan för genomförande redan är antagen i miljötillsynsnämnden. Det kommer att framgå att arbetet pågår vid de årliga uppföljningarna som visar hur många enskilda avlopp som finns kvar att åtgärda. Miljöpartiet: Vill utöka målet till att även inbegripa VA-rör av eternit. I kommunen finns det 18 km eternitrör, som är så sköra att vid mufflagning så spricker röret några meter längre bort. Rören påverkar inte vattenkvaliteten med vid arbeten med rören finns risker för personalen. Miljöpartiet föreslår att alla eternitrör ska vara ersatta senast 2020. Kommentar: Problemet med eternitrören är av praktisk art snarare än miljömässig (se text om miljöprogrammets avgränsningar). Eternitrören påverkar inte vattenkvaliteten. MÅL 23 (NYTT NUMMER: 17) Senast 2016 ska det finnas tydliga riktlinjer för användning av bekämpningsmedel på kommunal mark. Uppföljning: När riktlinjerna är klara är målet uppnått. Miljöpartiet: Ovanstående anger ingen inriktning vad gäller användning av bekämpningsmedel. Vi har haft totalförbud tidigare i kommunen på initiativ av miljöpartiet och fortfarande förs en restriktiv besprutningspolitik. Vi vill se att de kommande riktlinjerna innebär ett totalförbud mot kemisk bekämpning i kommunen, både av ogräs och av skadedjur. De kemiska bekämpningsmedel som är godkända för användning i ekologisk odling, kan användas när så behövs. Vi föreslår målet: Senast 2016 ska det finnas riktlinjer som innebär att kommunen helt upphör med sådan kemisk- och skadedjursbekämpning som inte är godkänd för ekologisk bekämpning. Kommentar: Kommunen bör använda så lite och så ofarliga bekämpningsmedel som möjligt. Samtidigt är det mycket svårt att bekämpa t ex björnloka och vresros utan kemiska bekämpningsmedel. (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se www.vattenmyndigheterna.se 3 Kommunen berörs av två vattenmyndigheter; Södra Östersjöns vattenmyndighet med gräns vid Kullen där vattenmyndigheten Västerhavet tar vid. 14

Bekämpningsmedel som är godkända för ekologisk odling handlar främst om växtskyddande bekämpning, vilket inte är tillämpbart i dessa fall. I arbetet med att ta fram riktlinjer ingår att omvärldsbevaka och undersöka vilka alternativa metoder som kan användas. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas vid framtagandet av riktlinjerna. Vänsterpartiet: Kommunen skulle kunna anta en handlingsplan för att fasa ut användning av kemiska bekämpningsmedel. Kemisk bekämpning är fortfarande den vanligaste bekämpningsmetoden mot oönskade växter och djur inom jordbruket. Kommentar: Kommunen kan bara bestämma över sin egen mark och kan inte besluta om utfasning av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Däremot kan vi inom tillsynen arbeta för att minska läckage av näring och bekämpningsmedel, vilket kan vara en åtgärd till mål 19. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas i arbetet med åtgärdsplanerna. Socialdemokraterna: Man följer väl de riktlinjer som gäller för de bekämpningsmedel som man ansöker om att få använda varje år? Ansökan görs ju för ett år i taget. Vi fattar inte och vill nog veta mer. Kommentar: Målet handlar om att minska miljöpåverkan från bekämpningsmedel som används på den mark kommunen äger. Den bekämpning som görs idag är laglig, men kommunen kan minska sin miljöpåverkan utöver det lagen kräver. Länsstyrelsen: Det bör förtydligas vem som ska ta fram riktlinjerna. Kommentar: Det står i bilaga 3. MÅL 24 MÅLET STRYKS De biologiska värdena ska skyddas och stärkas i såväl tätort som på landsbygd i den geografiska kommunen. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Kommunens Grönplan och Naturvårdsplan4 ska vara vägledande. Uppföljning: Uppföljning sker enligt åtgärdsprogrammet. Fram till att åtgärdsprogrammet är klart redogör parkingenjören och ekologen för hur kommunen följer målet, genom att visa vilka åtgärder som utförts under året. Målet anses uppfyllt när åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Åtgärd: Målet stryks. UTBILDNING, KOMMUNIKATION OCH ENGAGEMANG Miljöpartiet: Höganäs kan utnyttja sitt medlemskap i Sveriges Ekokommuner bättre. Miljöpartiet föreslår att följande text eller liknande läggs till i temaområdet: Kommunen ska genom sitt medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner aktivt medverka i projekt som direkt gynnar och tillför kunskap till kommunens eget miljöarbete. Kommentar: Att medverka i projekt och utbyta kunskap är viktigt för att hålla en hög kompetensnivå på miljöområdet. Det kan kommunen göra på många olika sätt, t ex genom samarbetsprojekt, nätverksträffar, seminarier och kurser. Detta kan ske i samverkan med t ex andra kommuner, andra arbetsgivare i Höganäs, näringslivet, Länsstyrelsen, Sveriges Ekokommuner, Klimatkommunerna, Sveriges Kommuner och Landsting, Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund, Energikontoret Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne. Därför anser vi inte att texten ska begränsas till en aktör. Åtgärd: Följande text läggs till under rubriken Utbildning, kommunikation och engagemang: Kommunen ska aktivt medverka i projekt som gynnar och tillför kunskap till kommunens eget miljöarbete. 4 Kommunens Grönplan och nya Naturvårdplan beräknas antas 2015. 15

MÅL 27 MÅLET STRYKS Kommunens översiktsplan ska ange tydliga ställningstaganden avseende exploatering av åkermark. Dessa ska följas. Förtydligande: Målet gäller från 2015 och framåt. Uppföljning: Uppföljning av att ställningstaganden finns med i översiktsplanen (ÖP) görs i samband med aktualitetsförklaring av ÖP en gång per mandatperiod. Utvärdering av hur ställningsstaganden har följts i beslut görs årligen. Målet gäller under miljöprogrammets livstid. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 28 (NYTT NUMMER: 20) Kommunen ska utbilda och engagera sina anställda till ett aktivt miljöarbete. Uppföljning: Varje förvaltning och bolag redogör årligen för vilka specifika insatser som har genomförts under året. De gör också en sammanställning av vilka utbildningar med miljökoppling som har genomförts under året och hur många medarbetare som har tagit del av utbildningarna. Utbildningsförvaltningen redogör för vad som genomförts i deras miljönätverk. Miljöstrategen redogör för centrala satsningar. Socialnämnden: Inom detta område bedöms det finnas anledning att inhämta förvaltningarnas samlade behov av utbildning för att kunna samordna och effektivisera utbildningen samt eventuellt göra en gemensam upphandling. Åtgärd: Ingen ändring av målet frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL 29 MÅLET STRYKS Barn och ungdomar ska engageras, entusiasmeras och ges kunskap och vägledning för att kunna välja en miljöriktig livsstil. Förtydligande mål 28-31: Mål 28-31 är inte mål på det viset att de går att mäta eller sätta en tidsram på. Men målen har en viktig uppgift genom att de uttrycker kommunens vilja att öka kunskapen, delaktigheten och engagemanget såväl internt som externt. Genom att ta med dem som mål säkerställer vi att även dessa mål får åtgärder kopplade till sig i åtgärdsplanerna. Vi ska arbeta med målen under miljöprogrammets hela livslängd, 2015-2025. De kommer att följas upp årligen genom skriftliga redogörelser, men de kommer inte att bedömas utifrån om de är uppfyllda, eftersom de är en del av en ständig förbättringsprocess. Uppföljning: Varje skola och förskola, samt ansvarig för SFI, redogör årligen för hur de har arbetat med de mål i läroplanen som har en miljökoppling. Utbildningsförvaltningen sammanställer enheternas redogörelser och redovisar sammanställningen. Åtgärd: Målet stryks. MÅL 31 (NYTT NUMMER: 22) Kommunen ska informera och engagera invånarna till en miljömedveten livsstil. Uppföljning: Alla förvaltningar och bolag redogör årligen för hur de har arbetat med målet. Socialnämnden: Målet behöver förtydligas vad gäller begreppet miljömedveten livsstil. När det gäller utbildning bör möjligheten att göra en gemensam introduktionsfilm till miljöprogrammet och miljöarbetet övervägas, i likhet med de fina filmer som tidigare producerats om kommunen och dess verksamheter. Kommentar: Att sprida information med hjälp av film är en kul idé som vi tar med oss till arbetet med åtgärdsplanerna. 16

Miljömedveten livsstil handlar om att leva och verka med minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Att ha med en fullödig definition av vad detta innebär skulle ta mycket plats och ambitionen har hela tiden varit att hålla miljöprogrammet så kort som möjligt. Åtgärd: Ingen ändring av målet förslaget om film beaktas i åtgärdsplanerna. FÖRSLAG TILL NYA MÅL MÅL OM PRODUKTION AV BIOGAS SAMT BIOGASTANKSTÄLLE Centerpartiet: Biogasanvändningen för transporter måste öka i vår kommun. Här finns en potential för produktion av biogas. Ett tydligt mål för detta måste framtagas. Miljöpartiet: Minst ett biogastankställe ska finnas i kommunen 2020. Folkpartiet: Kanske bör kommunen göra något för att gynna exempelvis biogasproduktion och tankställen också? Vänsterpartiet: Ökad satsning på biogas är en väg att gå. Kommentar: Vi identifierar här två olika önskemål; Att kommunen ska verka för produktion av biogas i den geografiska kommunen och att det ska finnas ett biogastankställe i kommunen. Detta är åtgärder för att nå mål 1 och 9, vilket beaktas i åtgärdsplanerna. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM UTÖKAD FJÄRRVÄRME Höganäs AB: Restenergi, särskilt från tillverkningsindustrin, borde betraktas som en resurs i det lokala energiarbetet. Detta är energi som redan använts en gång och som genom ytterligare användning inte bidrar till någon miljöbelastning alls. Genom att framhålla fördelarna och utveckla användningen kan den totala energieffektiviteten inom den geografiska kommunen öka även utan andra effektiviseringar. En expansion av fjärrvärmenätet borde vara en given prioritet. Miljöpartiet: Man skulle också kunna tänka sig en utbyggnad av fjärrvärmen. Socialdemokraterna: Vill bygga ut fjärrvärmenätet. Kommentar: Användning av restenergier, ökad användning av fjärrvärme och en expansion av fjärrvärmenätet är åtgärder som bidrar till att nå flera av energimålen. Mål sex behandlar användningen av fjärrvärme i kommunalägda byggnader. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM PLAST Byggnadsnämnden: Plaster som idag är en av de största miljöbovarna behandlas inte i programmet. Kommentar: Vi har lite svårt att tolka kommentaren. Om det handlar om att det används för mycket plast i samhället är det främst en nationell och internationell fråga. Likaså om det är plastavfall i havet som avses. Om det är nedskräpning som avses är det ett område vi anser att kommunen redan är bra på. Vilka mål som ska finnas med i miljöprogrammet är en prioriteringsfråga och vi ser inget självklart mål om plast för den kommunala verksamheten. Kommunen har möjlighet att påverka frågan genom sin egen användning av plast och genom information och kampanjer. Det kan vara åtgärder kopplade till mål 17, 18, 28 och 31. Åtgärd: Inget nytt mål frågan beaktas i åtgärdsplanerna. MÅL OM ENERGIEFFEKTIVISERING AV KOMMUNALA BYGGNADER Byggnadsnämnden: Kommunens byggnader skall energieffektiviseras när de byggs om. 17