Budget Betala TRYGGA DIN EKONOMISKA FRAMTID.

Budget Betala TRYGGA DIN EKONOMISKA FRAMTID. 1

Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor. Syftet är att ge medborgare i hela landet och i alla åldrar bättre möjligheter att klara de ökade kraven från samhället på att kunna fatta olika ekonomiska och finansiella beslut i livet. Tanken är att såväl statliga som privata aktörer här har ett gemensamt intresse i att stötta konsumenterna. Målet är ett större privatekonomiskt självförtroende åt alla, med hjälp av olika folkbildningsinsatser. Denna broschyr guidar dig igenom allt du behöver veta om budget och betala. 2

Att ha balans i ekonomin handlar om att ha koll på inkomster och utgifter. Genom livet kan dina ekonomiska förutsättningar variera. Under perioder kanske du studerar, arbetar deltid eller heltid, eller av olika orsaker periodvis är förhindrad att arbeta. Oavsett vilket är det viktigt att du planerar din ekonomi och anpassar utgifterna efter inkomsterna. Se över försäkringar och lånevillkor emellanåt. Läs villkoren innan du ingår avtal. Klaga om du inte är nöjd med vad du får. Det kanske låter tråkigt, men enkla saker som att göra sådana aktiva och medvetna val är ett smart sätt att få bra kontroll över ekonomin. Kortsiktiga lösningar och erbjudanden som låter för bra för att vara sanna kan bli dyra lösningar med långsiktiga konsekvenser. När du handlar eller ingår olika avtal är det klokt att jämföra olika erbjudanden. Att göra en budget är också ett lätt sätt att snabbt få en överblick över dina ekonomiska ramar. Märker du att du är på väg att hamna i en tuff ekonomisk sits gäller det att ta tag i situationen. Sök stöd från personer i din omgivning, eller ta kontakt med Budget- och skuldrådgivaren i din kommun eller kontakta Kronofogden för råd och stöd. Det finns hjälp att få, och kom ihåg balansen mellan inkomster och utgifter är nyckeln till en hållbar privatekonomi. Cathrin Lundqvist, Konsumentverket Anna-Carin Gustafsson Åström, Kronofogden

Innehållsförteckning Budget Varför bör du göra en budget?............................6 Händelser som påverkar livet och budgeten...............7 Budget för hushållet per månad...........................10 Vilka försäkringar behöver du?............................12 Vägledning för konsumenter..............................16 Bostad...................................................18 E-handel.................................................21 Tio tips som ger dig bättre koll på ekonomin...............24 BETALA Att hamna i skuld........................................27 Borgensåtaganden och ärva skulder......................28 Vad händer om du inte kan betala?........................29 Utmätning och betalningsanmärkning.................... 30 Var aktiv.................................................32 Olika typer av skulder.....................................35 De vanligaste skulderna hos Kronofogden.................35 Tio frågor om budget och betala..........................36 Checklista för en ekonomi i balans........................38 Ordlista.................................................39 Nyttiga länkar och telefonnummer........................43 4

BUDGET Att göra en budget innebär att du skriver upp alla dina inkomster och utgifter och jämför de båda posterna. På så sätt får du en överblick och kan lättare göra förändringar om det är något du är missnöjd över i din ekonomi. Med hjälp av budgeten kan du minska onödiga utgifter och satsa på annat som du hellre vill ha. 5

Varför bör du göra en budget? Genom att ha bättre koll och en översikt över din ekonomi blir risken att hamna i svåra och tuffa ekonomiska lägen mindre. Gör du en budget som i sin tur leder till att du får bättre koll på ekonomin, kan du också lättare planera ditt liv och inte bara chansa och hoppas på det bästa. En grundidé är att ha större inkomster än utgifter under månaden. Inkomster Inkomster är det inflöde du har av pengar. De flesta inkomster är beskattningsbara. Den vanligaste inkomsten är lön från arbete. Det går även att ha andra inkomster som föräldrapenning, sjukpenning, näringsverksamhet, försäljning av hus och vinster från exempelvis en aktieförsäljning. Alla inkomster du har behöver däremot inte beskattas utan kan vara i form av bidrag som exempelvis barn-, studie- och bostadsbidrag. Utgifter Utgifter är de kostnader du har för att leva. Allt som betalas är i princip en utgift. Vissa utgifter kan vara fasta som exempelvis bostadshyra och/eller vissa lån medans andra utgifter är rörliga och varierar från period till period. Rörliga kostnader kan till exempel vara elavgifter som ofta är lite dyrare under vintern än på sommaren. Ett sunt tankesätt är att alltid ha koll på dina utgifter och se till att de inte överstiger inkomsterna för att undvika situationer där du behöver skuldsätta dig. 6

Händelser som påverkar livet och budgeten! Vissa händelser kan komma att påverka och förändra livet helt och hållet. Det kan vara planerade eller oplanerade händelser som får en oerhört stor påverkan på dig själv och din ekonomi. Av den anledningen är det alltid bra att vara beredd på dessa händelser om och när de inträffar. Ju mer förberedd du är desto lättare blir det att klara av de olika situationerna. Barn När du får barn innebär det en stor förändring på alla sätt och vis i livet. En stor förändring sker även i ekonomin då du får större utgifter än tidigare och oftast med lägre inkomster. Inkomsterna sjunker för dig som förälder då föräldrapenningen inte riktigt motsvarar den vanliga lönen som du har när du arbetar. Föräldrapenningen är ungefär 80 procent av den lön du har haft. Därtill kommer barnbidrag på 1 050 kronor varje månad som drygar ut månadskassan. 7

Som förälder får du också räkna med att utgifterna blir högre då ytterligare en person ska försörjas. Under första året kan det kosta något mer än under övriga år då barnet behöver barnvagn, säng, nappflaskor med mera. Enligt Konsumentverket kostar ett barn under det första året cirka 30 000 kronor. Bil Den frihet som en bil medför är svårslagen. Att kunna ta sig från punkt A till punkt B fritt utan att behöva anpassa sig till buss eller tåg är också det av yttersta värde för många. Men ökad frihet innebär också ökat ansvar, och kostnader. En bil är oftast dyrare än vad man tror, eller vill tro. Kostnader som skatt, besiktning, försäkring, reparationer, bränsle och värdeminskning är sådant som en bilägare får räkna med. När du köper en bil kan det också vara värt att fundera över om du ska välja att handla från en privatperson eller från en bilförsäljare, begagnad eller ny. De val du gör när du köper en bil har stor betydelse för vilka rättig heter du har som konsument och vilka kostnader du som bilist får framöver. Arbetslöshet När du har ett arbete har du också en inkomst varje månad som kan täcka upp för dina utgifter. Blir du arbetslös är det inte lika säkert att utgifterna kan täckas längre. Får du en A-kassa (arbetslöshetskassa) är den troligen mycket lägre än den tidigare lönen och det kan också ta tid för pengarna att hamna på kontot på grund av administrationen. Här är det viktigt att se till att alltid ha en buffert som gör att du kan klara av 1 2 månaders utgifter i fall du blir arbetslös och behöver vänta på din ersättning från 8

A-kassan. Se också över dina kostnader och om det är något som du kan dra ner på som inte är av största vikt. Skilsmässa Ibland fungerar inte ett äktenskap som det ska och det kan leda till att skilsmässa är den enda utvägen. Finns det barn inblandade kan situationen bli svårare och jobbigare. I en skilsmässa är det inte bara familjerna som skiljs från varandra, ekonomin gör det också. Från att ha delat på de flesta kostnader, tar du nu ett eget ansvar för dina kostnader, som oftast blir högre. Sammanboende föräldrar med två barn (4 och 6 år) Varannan vecka förälder med två barn (8 och 10 år) Inkomst, mannen 25 000 Inkomst + 25 000 Skatt -6 060 Skatt -6 060 Inkomst, kvinnan 25 000 Skatt -6 060 Barnbidrag 2 250 Barnbidrag + 1 125 Disponibel inkomst 40 130 Disponibel inkomst + 20 065 Hyra, 95 kvm -6 600 Hyra, 75 kvm -5 500 Mat, under terminerna -5 690 Mat, under terminerna -2 940 Kläder och skor -2 510 Kläder -1 250 Hygien, hälsa, sport -2 020 Hygien, sport -1 010 Barnomsorg, fritids -1 260 Barnomsorg, fritids -380 Övrigt nödvändigt -5 050 Övrigt nödvändigt -3 130 Summa utgifter -23 130 Summa utgifter -14 210 Kvar till övrig konsumtion, semester, sparande, bil 17 000 Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank Kvar till övrig konsumtion, semester, sparande, bil 5 855 Dödsfall Ett dödsfall i familjen kan påverka ekonomin på många sätt. Vad händer med den bortgångnes tillgångar och skulder? Hur påverkas du som efterlevande? En dödsbodelägare ärver inte skulder. När en person avlider blir dennes tillgångar och skulder ett dödsbo. Delägarna i dödsboet har inte något personligt ansvar för den avlidnes skulder. Om det finns tillgångar i dödsboet måste skulderna betalas innan arvingarna får del av tillgångarna. 9

Budget för hushållet per månad Individuella kostnader per månad Barn 6 11 mån 1 år 2 5 år 6 9 år Flickor 10 13 år 14 17 år Alla måltider i hemmet 730 740 900 1 470 1 630 1 820 Alla måltider i hemmet utom lunch 460 490 580 1 130 1 250 1 400 0 år 1 2 år 3 år 4 6 år 7 10 år 11 14 år 15 17 år Personlig hygien inkl tandvård 490 420 140 110 140 280 400 Kläder och skor 370 440 440 520 560 580 590 Fritid och lek 80 170 170 390 600 690 690 Mobiltelefon 120 180 Barn-/ungdomsförsäkr. 120 120 120 120 120 120 120 Summa kostnader/ exkl. livsmedel 1 060 1 150 870 1 140 1 420 1 790 1 980 Så här ser Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader ut för olika hushåll för 2013. Beräkningarna innebär en medelgod standard för hushållet. 10

Räkna ut ditt hushålls kostnader per månad Pojkar 10 13 år 14 17 år Kvinnor 18-30 år 31 60 år 61 år > Män 18 30 år 31 60 år 61 år > Konsumentverkets beräkningar Mina beräkningar 1 860 2 350 1 790 1 750 1 610 2 350 2 240 2 010 1 420 1 800 1 370 1 330 1 230 1 800 1 720 1 540 11 14 år 15 17 år 18 30 år 31 49 år 50 år > 18 30 år 31 49 år 50 år > 210 250 510 510 480 380 380 380 570 580 600 600 600 580 580 580 690 690 620 620 620 620 620 620 120 180 180 180 180 180 180 180 120 120 1 710 1 820 1 910 1 910 1 880 1 760 1 760 1 760 Gemensamma kostnader per månad 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers Förbrukningsvaror 100 140 230 260 Hemutrustning 390 480 570 650 Medier 940 960 990 1 000 Hemförsäkring storstad 140 150 160 180 mellanstor stad 90 100 110 120 mindre tätort 80 90 90 100 Summa gemensamma kostnader storstad 1 570 1 730 1 950 2 090 mellanstor stad 1 520 1 680 1 900 2 030 mindre tätort 1 510 1 670 1 880 2 010 11

Vilka försäkringar behöver du? Många klarar sig hela livet från allvarliga olyckor och slipper vara med om inbrott, att krocka med bilen eller att huset brinner ner. Men om och när en olycka inträffar är det alltid viktigt för dig och din ekonomi att ha en försäkring. Hemförsäkring Det kan hända att du tycker att det du äger är lite värt. Men oavsett hur du bor, bör du alltid ha en hemförsäkring. Hemförsäkringen täcker stöld och förstörelse av ägodelar, kostnader om du skulle hamna i en rättstvist och ansvarsskydd om du skulle råka skada någon annans egendom. Hemförsäkringen täcker även läkarvård vid överfall. Många som hamnar i ekonomisk knipa prioriterar bort just hemförsäkringen istället för till exempel kostsamma mobilabonnemang, vilket kan vara olyckligt. Å andra sidan kan många vara överförsäkrade. Du bör därför kontrollera om hemförsäkring ingår i fackföreningsavgiften. Att ha dubbel för säkring ger inte mer. Allriskförsäkring I butiken frågar ofta säljaren om du inte vill köpa en tilläggsförsäkring, inte minst om du köper till exempel klockor eller hemelektronik. Om du redan har en allriskförsäkring, så kallad drulleförsäkring, är en sådan specialförsäkring helt onödig. Din drulleförsäkring är oftast billigare och täcker redan kostnader som uppkommer om du tappar kameran i backen. 12

Sjuk- och olycksfallsförsäkring Sjuk- och olycksfallsförsäkringen täcker kostnader för läkarvård vid en olycka samt skador och invaliditet på grund av sjukdom. Ofta betalar arbetsgivaren denna försäkring under arbetstid och till och från jobbet. Barn- och ungdomar är, genom kommunens försorg, oftast olycksfallsförsäkrade under skoltid. Däremot är det viktigt att ha en försäkring som täcker sjukdom och olycksfall på fritiden. Kontrollera vad din försäkring täcker! 13

Barn- och ungdomsförsäkring Skulle barn och ungdomar råka ut för någon olycka som innebär att de aldrig kommer kunna arbeta framöver får dessa personer en väldigt liten ersättning från Försäkringskassan, cirka 90 000 kr per år. Av den anledningen kan det vara bra att ha en barn- och ungdomsförsäkring som i svåra fall kan ge ett par miljoner i ersättning. Livförsäkring Livförsäkring innebär att en familj vid ett dödsfall får en summa pengar som gör att de efterlevande kan bo kvar. A-kassa Att vara medlem i en arbetslöshetskassa (A-kassa) innebär att du får ersättning om du blir arbetslös. Beroende på vilken A-kassa du är medlem i betalar du olika mycket i månadsavgift. Hitta rätt A-kassa för dig genom att besöka Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, på www.samorg.org Inkomstförsäkring Innebär att du kan behålla upp till 80 procent av din faktiska lön om du blir arbetslös. Försäkringen är ett tillägg till din A-kassa och ger dig extra trygghet om du skulle bli uppsagd från ditt arbete. Kom ihåg att läsa villkoren noga! Trafikförsäkring Att ha en trafikförsäkring är obligatorisk enligt lag och är avsedd att täcka personskador och skador på andra fordon. Har du inte en sådan försäkring får du betala en trafikförsäkringsavgift om cirka 100 kronor per dag. Många ungdomar som skaffar sin första bil har ingen aning om att det krävs en trafikförsäkring om bilen är i trafik. Därför är just denna försäkring orsak till många onödiga ärenden hos Kronofogden. Tänk därför på att alltid betala trafik försäkring. 14

Prioritera rätt Det finns ett flertal andra försäkringar som går att teckna beroende på hur ditt eget liv ser ut. Vilka försäkringar är du i behov av? Ta en titt på checklistan och se om det finns någon försäkring som du kan behöva men har glömt att teckna. n Hemförsäkring n Allriskförsäkring n Bostadsrättsförsäkring n Villaförsäkring n Sjuk- och olycksfallsförsäkring n Barn- och ungdomsförsäkring n Livförsäkring n A-kassa n Inkomstförsäkring n Fordonsförsäkring (bil, mc, moped) n Trafikförsäkring n Pensionsförsäkring n Husdjursförsäkring checklista Vilka försäkringar är du i behov av? 15

Vägledning för konsumenter Konsumentvägledare är kommuninvånarnas personliga rådgivare. De kan hjälpa till inför och efter ett köp som en konsument ska göra. I majoriteten av kommunerna i Sverige finns det en konsumentvägledare. Före ett köp kan en konsumentvägledare ge information om var du kan hitta förköpsinformation om produkter och tjänster. De kan också hjälpa dig med hur du ska gå vidare med att kontrollera ett företag som du ska köpa en vara eller en tjänst av. Konsumentvägledaren kan även hjälpa dig att tyda och skriva avtal för köp av tjänster och produkter. Efter ett köp kan du som konsument också ta hjälp av din konsumentvägledare. Om du har köpt en vara eller en tjänst som du inte är nöjd med kan konsumentvägledaren ge dig information om vilka rättigheter du har som konsument. Den kan hjälpa dig att klaga på rätt sätt med stöd av de lagar som finns på konsumentområdet till exempel, konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. Konsumentvägledarna arbetar i nära kontakt med Konsumentverket. Konsumentverket har inte möjlighet att svara på enskilda frågor eller ingripa i enskilda tvister. 257 av 290 kommuner i Sverige erbjuder konsu ment - vägledning och 288 kommuner erbjuder budget- och skuldrådgivning. 16

Vilka är budget- och skuldrådgivarna? Budget- och skuldrådgivarna kan ge praktiska råd om hur du kan gå tillväga i din skuldsituation och hjälper till med de ekonomiska beräkningar som behöver göras. De kan också ge råd om vad som krävs för att kunna göra en ansökan om skuldsanering. Budget- och skuldrådgivarna hjälper även till med omprövningar och överklaganden gällande skuldsanering. För skuldsatta som inte uppfyller skuldsaneringslagens krav eller som vill ha andra typer av betalningsuppgörelser kan rådgivaren räkna fram realistiska betalningsförslag. Rådgivaren kan i samråd med den skuldsatte arbeta för att förhandla fram nya betalningsvillkor hos fordringsägarna. Enligt skuldsaneringslagen är kommunen skyldig att hjälpa konsumenten, vilket innebär att varje kommun måste erbjuda budget- och skuldrådgivning. I lagen står: Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. Hur hittar jag min konsumentvägledare eller budget- och skuldrådgivare? För att komma i kontakt med dessa rådgivare kan du antingen kontakta din kommun, eller gå in via länken nedan där Konsumentverket listat konsumentvägledaren samt budget- och skuldrådgivaren i din kommun. http://www.konsumentverket.se/vagledning--kontakt/ 17

Bostad Tak över huvudet är en nödvändighet för alla människor. Ett hem, någonstans att bo, en plats för dig själv eller att dela med din familj. Boendeformerna kan se olika ut: Hyra en bostad Det finns fördelar med att hyra en bostad jämfört med om du köper en. När du hyr bostaden så betalar du en hyra varje månad till en hyresvärd och denna ansvarar för exempelvis reparationer, gräsklippning och snöskottning. Hyresvärden har också ansvar för att se till att lägenheten är i gott skick när hyresgästen tar över den. Se till att ha ett skriftligt hyresavtal där alla villkor framgår, och få bostaden besiktigad innan tillträde för att eventuella skador och fel repareras. Det går även att hyra en lägenhet i andra hand. Det innebär att du, efter att ha fått tillstånd från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, kan få bo i lägenheten fast du inte står på kontraktet. Glöm dock inte att ändå skriva på ett avtal om andrahandskontrakt där hyra och uppsägningstid framgår. Köpa bostad bostadsrätt eller hus En annan variant för boende är att köpa en bostad. Att köpa din bostad är ett stort ekonomiskt beslut som kräver funderingar på många olika saker innan du bestämmer dig. Äger du bostaden går det också att sälja den och göra en vinst, eller en förlust. Hur bostadspriserna utvecklas påvisar framtiden. En viktig sak att tänka på är att du inte belånar dig för mycket. Skulle det hända att du behöver sälja lägenheten i en tid då marknaden är dålig, kan det innebära att du gör en förlust och då finns skulder kvar att betala till banken. I dag finns det regler om att en låntagare maximalt får låna 85 procent av bostadens marknadsvärde, vilket innebär krav på högre kontantinsats. En skillnad jämfört med att bo i en hyresrätt är att du ansvarar för allt i bostaden. Skulle kyl- 18

skåpet eller frysen gå sönder repareras den inte av någon förening eller värd, utan du står själv för kostnaden. De flesta som köper en bostad tar ett lån som det betalas ränta på. Räkna alltid med att kunna klara av en eventuell räntehöjning i framtiden även om det inte är den faktiska räntan just idag. Är du beredd på att kunna klara av en räntehöjning, minimeras risken att hamna i en ekonomiskt jobbig situation. Bostadsrätt Äger du en bostadsrätt så äger du en andel i en bostadsrättsförening och inte själva lägenheten. Föreningen äger i sin tur fastigheten. En avgift betalas till föreningen som sköter drift och underhåll av fastighetens gemensamma delar. Du ansvarar alltså för det mesta innanför lägenhetens väggar men inte för ytan utanför. Hus Köper du ett hus äger du också det till skillnad från en bostadsrätt. Du betalar ingen avgift till någon förening så som man gör i en bostadsrätt, du betalar dock en kommunal fastighetsavgift varje år. Du måste själv lägga mer tid och pengar eftersom ingen annan sköter drift och underhåll. Vid köp av ett hus tillkommer dessutom kostnader för lagfart, pantbrev och upplägg av nya lån. 19

20

E-handel I takt med att teknologin utvecklas har även marknaden gjort det och erbjuder sina tjänster på allt fler ställen. Från att tidigare enbart kunnat handla fysiskt i butik, finns nu möjlighet till köp via bland annat internet, telefon och appar. Att använda sig av e-handel har blivit en möjlighet för konsumenten som fått ett större utbud av varor och tjänster. Många fördelar finns med e-handel som att det exempelvis går snabbare, är enklare, mindre tidskrävande och ofta billigare än i en vanlig butik. Men det finns nackdelar med e-handeln där mycket kan gå fel. Ett problem är oseriösa aktörer. För att undvika att saker och ting går fel eller att du råkar ut för en oseriös aktör finns det vissa saker som du kan tänka på. På Konsumentverkets webbplats hittar du mer detaljerad information om e-handel och vad du bör tänka på för att göra ett lyckat köp. före köp: Kolla upp vem du handlar av De flesta företag som säljer varor på nätet är seriösa. Men inte alla. Gör en snabb koll av företaget innan du handlar. Det kan handla om att du använder dig av olika forum och recensioner för att se hur andra konsumenter bedömer det aktuella företaget. Välj ett säkert betalsätt Det finns olika sätt att betala på Internet. Kolla upp vad de olika betalningssätten innebär och välj ett alternativ som du känner dig trygg med. Ibland är förskottsbetalning det enda valet och då gäller det att vara extra försiktig och kolla upp om företaget är pålitligt. 21

Läs villkoren innan du handlar När du köper en vara ingår du ett avtal med säljaren. Läs villkoren innan du beställer för att minska risken för obehagliga överraskningar. efter köp: Sen leverans Om du inte får din vara som det har avtalats om kan du hålla inne med betalning, häva köpet och/eller kräva skadestånd. Du har också rätt att kräva att säljaren fullgör köpet. Du kan ångra dig Du har 14 dagars ångerrätt när du köper varor på Internet, telefon, postorder och TV-shop inom Sverige. Ångerfristen börjar löpa när du tagit emot varan. Du har då rätt att skicka tillbaka varan och få pengarna tillbaka. Men du får själv betala returfrakten. Du kan reklamera i tre år Samma rätt att reklamera gäller när du handlar på Internet som i en vanlig butik. Du har tre års reklamationsrätt. Reklamerar du inom två månader efter att du har upptäckt felet på varan är det alltid i rätt tid. Har det inte gått sex månader sedan produkten köptes är det säljaren som måste bevisa att det inte är ett ursprungligt fel. Har det gått sex månader så är det kunden som måste bevisa att felet funnits där redan från början. Vart vänder jag mig för att klaga? Vill du klaga på en vara du köpt över nätet? Då ska du alltid först vända dig direkt till företaget du handlat av. Om du och företaget inte kommer överens kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Som sista instans kan du välja att ta ärendet vidare till domstol. 22

Vad är Allmänna reklamationsnämnden, ARN? FAKTA ARN är en statlig myndighet som har till uppgift att pröva tvister mellan en konsument och ett företag. Nämnden prövar alltså inte fall konsumenter eller företag emellan. ARN ska vara ett snabbare och billigare alternativ till domstol. ARNs beslut är endast rekommendationer och inget som är tvingande för ett företag att följa. Dock följer de flesta företagen ARNs beslut. 23

Tio tips som ger dig bättre koll på ekonomin 1. Gör en budget Ett bra sätt att få överblick över ekonomin är att göra en budget. Ta hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl, där kan du automatiskt lägga in siffror för vanliga utgifter som mat, kläder och fritid utifrån våra beräkningar. 2. Köpstopp i en månad Handla bara det absolut nödvändigaste under en månad. Försök att minska ner på småutgifter som till exempel fika, godis och tidningar. Kanske märker du att du köper sådant du egentligen inte behöver. Gör det till en utmaning; hur mycket kan du spara under en månad? Skriv upp de inköp du gör i en kassabok. Då är det lättare att se vad du lägger pengar på. 3. Planera matinköpen Mat är dyrt. Genom att göra en veckomatsedel och en inköpslista som du har med dig när du handlar kan du planera billiga måltider istället för att impulshandla dyra livsmedel när du är hungrig och stressad. 4. Gör matlåda Laga mat hemma på kvällen och gör matlådor. Du sparar flera hundra kronor i månaden genom att ta med dig mat istället för att köpa lunch på restaurang. 24

5. Cykla istället för att ta bilen Att åka bil kostar mer än vad man kanske vill tro. Ta cykel eller åk kollektivt så ofta som möjligt istället. I Konsumentverkets bilkalkyl kan du se vad det kostar att ha bil. 6. Tänk efter innan du handlar på kredit eller tar lån Det är viktigt att du tänker igenom din ekonomiska situation innan du ingår avtal om att handla på kredit eller tar lån med kort återbetalningstid. Krediter du tar ska alltid betalas tillbaka och det gäller att veta att du har möjlighet att göra det - kanske redan nästa månad. Klarar du inte att betala tillbaka lånet växer kostnaden snabbt. 7. Spara energi Du kan påverka dina elkostnader på olika sätt, bland annat genom att dra ur kontakten till hemelektronik när den inte används. Kontakta kommunens energirådgivare för att få mer information. Använd Energimyndighetens energikalkyl för att se hur mycket du kan spara. 8. Se över avtalen för TV, Internet, telefon och el Gör en inventering av hemmets avtal. Behöver du alla TV-kanaler? Går det att ringa billigare med någon annan teleoperatör eller finns det bättre avtal för Internet? Du kan också spara pengar genom att byta elavtal eller leverantör. Du kan jämför elpriser på www.elpriskollen.se 9. Se över försäkringarna Har du koll på dina försäkringar? Är du dubbelförsäkrad eller betalar du för försäkringar som du inte behöver? Du kanske kan få en billigare försäkring om du byter försäkringsbolag? Läs mer om att byta försäkringar på www.konsumenternas.se 10. Se över lånen Har du många dyra lån? Kontakta banken och se om du kan slå ihop flera lån till ett. Försök samtidigt att förhandla så att du får en bättre ränta. Ibland kanske det lönar det sig att byta bank. Läs mer om att byta bank på www.konsumenternas.se 25

Betala Det finns olika sätt att betala till exempel hela beloppet kontant, på kredit med ränta eller löpande avbetalningar. I takt med att tekniken utvecklas skapas nya sätt att betala, och idag finns bland annat olika lösningar för hur du kan använda din telefon för att betala. Ingen vet hur vi kommer betala i framtiden men en sak är säker; det kommer alltid vara viktigt att ha kontroll på inkomster och utgifter. 26

Att hamna i skuld När du köper något ingår du ett avtal om att betala. I dagens konsumtionssamhälle finns mängder av erbjudanden på vad vi kan köpa, hur det kan betalas och hur det kan finansieras. Din inkomst ska räcka till hyra, el, mat, försäkringar och mycket annat och det kan gå fort att tappa kontrollen över ekonomin. Sök stöd och råd Det kan bli så att du har många räkningar att betala och tvingas prioritera. Om du börjar tappa kontrollen över dina räkningar och skulder är ett råd att vara aktiv och så snabbt som möjligt söka stöd och råd från din omgivning. Har du ingen i din närhet att prata med finns det oftast stöd att få från kommunernas Budget- och skuldrådgivare. Du kan också kontakta den du är skyldig pengar för att försöka komma överens om en avbetalningsplan. Kronofogden svarar på frågor Du är också alltid välkommen att vända dig till Kronofogden med dina frågor. Myndigheten kan naturligtvis inte ta bort några skulder men har lång erfarenhet av att stötta personer med en ekonomi i obalans och hjälper dig gärna att ta tag i din situation. Och kom ihåg, dina skulder behöver inte ha lämnats till Kronofogden för att du ska få kontakta dem. Ju tidigare du hör av dig desto bättre är dina chanser att ta tillbaka kontrollen över ekonomin. 27

Borgensåtaganden Att du går i borgen innebär att du lovar att betala en skuld för någon annan om den personen inte betalar. Ofta handlar det om lån, men det kan också förekomma vid abonnemang och hyreskontrakt. Om du går i borgen tar du på dig betalningsansvar och det är viktigt att du sätter dig in i vilka avtal du skriver på och vad de innebär. Tänk också på att borgensåtagandet försvinner först när hela skulden är betald om ni inte kommit överens om annat. Ett borgensåtagande försvinner inte om låntagaren dör. Ärva skulder I Sverige ärver man inte skulder. När en person avlider blir dennes tillgångar och skulder ett dödsbo. Delägarna i dödsboet har inte något personligt ansvar för den avlidnes skulder. Om det finns tillgångar i dödsboet måste skulderna betalas innan arvingarna får del av tillgångarna. Några begrepp som är bra att känna till är: Dödsbo En avlidens tillgångar och skulder kallas dödsbo. Dödsbodelägare Dödsbodelägare kallas den eller de personer som ansvarar för den avlidnes egendom medan man utreder dödsboets tillgångar och skulder. En dödsbodelägare kan till exempel vara efterlevande make, sambo, registrerad partner eller arvinge. 28

Vad händer om du inte kan betala? Om du inte betalar i tid får du ofta, men inte alltid, en påminnelse. Om du inte heller betalar efter påminnelsen är det vanligaste att företaget du är skyldig pengar vänder sig till ett inkassobolag för hjälp att få betalt. Inkassobolagen är privata företag som arbetar för att driva in skulder och har ingen koppling till Kronofogden. Oftast kontaktar inkassobolaget dig via brev men det händer också att de ringer upp med anledning av skulden. Ibland kommer de erbjuda dig en avbetalningsplan och självklart väljer du själv om du vill tacka ja eller nej. Det du måste tänka på är att precis som vid kreditköp är det viktigt att du håller koll på vilka avtal du ingår så att du inte sätter dig i en situation där du lovat mer än du kan hålla. Om ni inte kommer överrens kan inkassobolaget välja att gå vidare och lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Ett betalningsföreläggande är en fastställelse av skuld och kan leda till beslut från myndigheten som visar att du är skyldig att betala. Innan Kronofogden fattar ett sådant beslut kommer du bli kontaktad för att du ska kunna ge din syn på kravet. Om kravet är riktigt är Kronofogdens uppdrag att undersöka vilka tillgångar du har för utreda om skulden kan betalas. INKASSO 29