FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB ASSIGNMENT 5630245 FORS PROJECT SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INDUSTRI CHRISTINA LUNDIN
Change notes VER. 0 DOC NUMBER P-001 DATE CHANGE CHECKED APPROVED 07-APR-2017 FIRST ISSUE JARD GIDLUND MATTIAS BERNEMYR 2 (33)
Sammanfattning FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB (fd Statoil Fuel & Retail Lubricants) ansöker om tillstånd för en nyetablering av en anläggning för tillverkning av smörjoljor i Haninge kommun. Denna tekniska beskrivning är en bilaga till ansökan. Verksamheten omfattar blandning av basolja och olika tillsatser för att tillverka smörjmedel som bl.a. används industriellt men även i konsumentprodukter så som bilar, gräsklippare och motorsågar. Blandningen sker i slutna system och endast genom fysikaliska processer. Smörjmedlen förpackas därefter i förpackningar eller lagras i cisterner som bulkråvara. Flytande råvaror kommer förvaras i ett antal cisterner både utomhus och inomhus. Cisternerna kommer att ha en volym på i storleksordningen 40-300 kubikmeter och vara upp till 16 meter höga. Vid anläggningen kommer det finnas ett lager för färdiga produkter för både produkter producerade inom anläggningen och produkter som tillverkas utanför anläggningen. Cisterner, lager, produktionslokaler och lastplatser kommer vara försedda med invallning för omhändertagande av eventuellt spill och läckage. Invallningarna kommer även att rymma släckvatten och skum från sprinkler. I en omfattande lokaliseringsutredning konstaterades att en lokalisering på fastigheterna Årsta 1:73 och Årsta 1:89 vid trafikplats Fors (väg 73) är bäst lämpad för verksamheten. Bergtäkt har bedrivits på fastigheterna. Vid anläggningen kommer drift av utrustning och uppvärmning av processer och lokaler att ske med el. Dagvatten kommer att behandlas på tomten i två dagvattendammar med efterföljande biofiltrering. Huvuddelen av det procesvatten som uppkommer inom verksamheten kommer att omhändertas som avfall. Mindre mängder processvatten kommer att ledas till spillvattenätet efter kontroll och rening i oljeavskiljare. Spillvatten kommer att ledas till Fors reningsverk. Transporterna av gods till och från anläggningen kommer att ske via väg 73 och Nynäsvägen. Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE 100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) 8 695 60 00 Fax +46 (0) 8 695 60 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Christina Lundin Miljöingenjör Marieberg Telefon direkt +46 (0)8 695 60 36 Mobil +46 (0)703 48 64 32 christina.lundin@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Allmän orientering 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Administrativa uppgifter 4 1.3 Verksamhetskoder 4 2 Översiktlig beskrivning av tillståndsgiven respektive ansökt verksamhet 5 2.1 Befintligt tillstånd 5 2.2 Ansökan avser 5 2.3 Planerad etablering av verksamheten 5 3 Förutsättningar 6 3.1 Lokalisering och planförhållanden 6 4 Organisation 8 5 Beskrivning av ansökt verksamhet 9 5.1 Produktion 10 5.2 Övriga verksamheter 15 6 Utsläpp till vatten 15 6.1 Processvatten 16 6.2 Spillvatten 16 6.3 Dagvatten 17 6.4 Släckvatten 17 7 Utsläpp till luft 17 7.1 Organiska ämnen 17 7.2 Köldmedium 18 8 Media och energi 18 8.2 Förbrukning av energi vid ansökt verksamhet 20 9 Kemikalier, råvaror, förpackningsmaterial 22 9.1 Kemikalier för smörjoljetillverkning 22 9.2 Lagerhållning av externt tillverkade produkter 23 9.3 Övriga kemikalier 23 9.4 Förpackningsmaterial 23
9.5 Klassificering av kemikalier 24 10 Avfall 24 10.1 Avfallshantering och avfallsfraktioner 24 10.2 Icke farligt avfall, fraktioner och mängder 25 10.3 Farligt avfall, fraktioner och mängder 25 10.4 Avfallsmängder vid ansökt verksamhet 25 11 Buller 26 12 Kontroll och övervakning 27 13 Sammanfattning av vidtagna och planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått 27 13.1 Processvatten 27 13.2 Dagvatten 27 13.3 Släckvatten 28 13.4 Luft 28 13.5 Media och energi 28 13.6 Kemikaliehantering 28 13.7 Avfall 29 13.8 Buller 29 13.9 Övrigt 29 2 (33)
Bilagor Situationskarta Organisationsschema Ritningar över avlopp Sevesoberäkning Kemikalieförteckningar Externbullerutredning Information om smörjmedel A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7
1 Allmän orientering 1.1 Bakgrund FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB (fd Statoil Fuel & Retail Lubricants) köptes den 1 oktober 2015 av smörjoljeföretaget Fuchs. Fuchs är ett globalt företag och världens största oberoende leverantör av smörjmedel. I samband med uppköpet beslutade företaget att ersätta den gamla smörjoljefabriken i Nynäshamn med en helt ny anläggning. I en omfattande lokaliseringsutredning har olika förslag till lokalisering för den nya anläggningen utvärderats och en ny lokalisering har valts och tomten har förvärvats. Den nya anläggningen kommer etableras i Haninge kommun, på fastigheterna Årsta 1:73 och Årsta 1:89 där en bergtäkt ligger idag. På uppdrag av Fuchs har Sweco upprättat föreliggande tekniska beskrivning av verksamheten vid den nya lokaliseringen i Haninge. Beskrivningen utgör en del av ansökan om tillstånd för den nya anläggningen och verksamheten på området. 1.2 Administrativa uppgifter Verksamhetens namn Organisationsnummer FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB 556897-1377 Besöksadress (nuvarande verksamhet) Fastighetsbeteckning (för ansökt verksamhet) Raffinaderivägen 21 Årsta 1:73 och Årsta 1:89 Utdelningsadress (nuvarande verksamhet) Anläggningsnummer 149 41 Nynäshamn - Kontaktperson anläggningen Telefon E-postadress Ulrika Altsten +46733901078 ulrika.altsten@fuchs-oil.com VD Telefon E-postadress Jonas Palm +46704296226 jonas.palm@fuchs-oil.com 1.3 Verksamhetskoder Verksamheten omfattas av följande verksamhetskoder: Verksamhetskod MPF 1 Beskrivning 24.45 12 kap 45 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter 4 (33) 1 Miljöprövningsförordningen (2013:251)
2 Översiktlig beskrivning av tillståndsgiven respektive ansökt verksamhet 2.1 Befintligt tillstånd Den befintliga verksamheten bedrivs med stöd av tillstånd meddelat av Länsstyrelsen i Stockholms län daterat 1994-05-24 (dnr 2410-1992-12211). Länsstyrelsen lämnar Svenska Statoil AB, Smörjmedel tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att på fastigheten Kalvö 1:13 i Nynäshamns kommun bedriva smörjmedelproduktion sammanlagt högst 75 000 m 3 per år. Ett senare tillstånd, 2013-10-23, har meddelats för verksamheten (dnr 5511 36121 2012) men det har inte tagits i anspråk. 2.2 Ansökan avser Länsstyrelsen i Stockholms Län lämnar Statoil Fuel & Retail Sverige AB, org.nr. 556000-6834, tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, till produktion av maximalt 120 000 m 3 smörjoljor per år tillverkade genom fysikaliska processer inom fastigheten Kalvö 1:24 i Nynäshamns kommun. Ansökan avser nyetablering av en anläggning för tillverkning av smörjoljor i Haninge kommun. Anläggningen kommer att ersätta den befintliga anläggning som finns i Nynäshamn men verksamheten kommer till stor del att vara densamma. Förutsättningarna för en effektiv produktion blir dock betydligt bättre när man får möjlighet att bygga en ny anläggning som är anpassad efter de krav och behov som föreligger idag och som kan förutses för framtiden. Ansökan avser en produktion av maximalt 100 000 m 3 smörjoljor per år. Ansökan avser även lager för egenproducerade och externt producerade och förpackade produkter. 2.3 Planerad etablering av verksamheten Ansökan omfattar en produktion av 100 000 m 3 och det är detta som beskrivs i den tekniska beskrivningen och i miljökonsekvensbeskrivningen. Inledningsvis byggs och designas anläggningen för en produktion av 40 000 m 3 smörjolja. I ett senare skede planeras verksamheten att utökas. Produktionsökningen kommer att ske genom utökad arbetstid, viss utbyggnad av lokalytor och cisternparken. De uppgifter som framgår av denna ansökan avser en produktion på 100 000 m 3 såvida annat inte anges. En situationskarta bifogas i bilaga A1.
3 Förutsättningar 3.1 Lokalisering och planförhållanden Den nya lokaliseringen ligger i Stockholms Län, Haninge kommun i direkt anslutning till väg 73, Nynäsvägen. Fastighetsbeteckning är Årsta 1:73 och Årsta 1:89, se Figur 1 och Figur 2. Fastigheten Årsta 1:73 och 1:89 omfattas av detaljplan, antagen av kommunen den 13 februari 2013. Detaljplanen medger utökad exploatering för industri med icke störande verksamhet. Figur 1. Översiktlig orienteringskarta. Stockholms Län, Haninge kommun. Figur 2. Föreslagen lokalisering, Haninge kommun 6 (33)
Avståndet från anläggningen till befintliga bostäder (samlad bebyggelse) är ca 300 meter och avstånd till närmaste bostad är ca 150 meter, se Figur 3. En detaljplan finns antagen för området sydväst om tomten, Nedersta-Skarplöt. Ett bostadsområde kommer växa fram söder om väg 563. Enligt illustrationsplanen kommer en återvinningscentral upprättas i hörnet närmast Fuchs tomt och närmaste bostad i det nya området kommer byggas drygt 150 meter från det närmaste hörnet på Fuchs tomt. Avståndet till själva anläggningen kommer att vara ca 250 m. Figur 3. Översiktskarta över Fuchs tomt, de närmaste bostäderna, Nedersta-Skarplöts detaljplaneområde del 2 (blå skuggning) samt var de närmaste bostäderna i förhållande till Fuchs tomt kommer byggas (streckat). Platsen avgränsas av väg 73 i öst och väg 560 i syd. I övrigt omkringliggande skogsmark. En husvagnsförsäljningsverksamhet planeras starta upp på andra sidan väg 560, söder om tomten och en deponiverksamhet finns på andra sidan väg 73 och en golfverksamhet (Fors Golf) finns sydöst om tomten på andra sidan väg 73. Transporter till och från anläggningen kommer att ske via Nynäsvägen och Forsavfarten vilken fastigheten ligger i direkt anslutning till.
Närmaste vattendrag är Vitsån, ca 600 m från fastigheten, se Figur 4. Vitsån ska enligt gällande miljökvalitetsnorm uppnå god ekologisk status senast år 2027 och fram till dess får vattenkvalitén inte försämras. Vitsån har idag måttlig ekologiska status. Figur 4. Närmaste vattendrag Vitsån i förhållande till Fuchs tomt. 4 Organisation Verksamheten vid anläggningen är organiserad enligt organisationsscheman i Figur 5. Inom tillverkningsorganisationen finns avdelningar för blandning, fyllning, underhåll, lager och materialhantering samt processteknik. Vid anläggningen kommer det att finnas forsknings- och utvecklingslaboratorium såväl som kvalitetskontroll- och kundanalyslaboratorium. Vissa stödjande funktioner kan tillkomma i framtiden. Vid ansökt verksamhet kommer totalt 80-90 personer att arbeta vid anläggningen. Ett fullständigt organisationsschema visas i bilaga A2. 8 (33)
Produktionsplanering Figur 5. Fuchs organisation med tillverkning, produktionsplanering samt forskning, utveckling och kvalitetskontrollaboratorium. 5 Beskrivning av ansökt verksamhet Den ansökta verksamheten omfattar blandning av basolja och olika tillsatser för att tillverka smörjmedel, både för konsument- och industriprodukter. Dessa smörjmedel används bland annat för gräsklippare, motorsågar men också för vindkraftverk och andra former av industriell verksamhet, se bild på fyllningslinje och en typisk produkt i Figur 6. Figur 6 Fyllningslinje med en typisk produkt som kommer att tillverkas vid Fuchs anläggning
Vid anläggningen för den ansökta verksamheten kommer det att finnas ett lager för färdiga produkter, både produkter som är tillverkade vid anläggningen och produkter som är tillverkade externt men som mellanlagras vid anläggningen innan transport till kund. De externt tillverkade produkterna är liknande konsumentprodukter som de som tillverkas vid anläggningen såsom olika typer av smörjmedel, men även fetter, vax, spolarvätska, alkylatbensin och rengöringsmedel. Tillverkning av smörjmedel sker genom blandning av basoljor med olika tillsatser, så kallade additiv. Blandningen sker i slutna system och den färdigblandade smörjoljan fylls på olika typer av behållare av plåt eller plast, i olika volymer upp till 1 000 liter. Basoljorna delas upp i mineralbaserade, syntetoljor och vegetabiliska oljor. Additiven tillsätts basoljorna för att få rätt egenskaper på produkterna. Egenskaperna inkluderar bland annat oxidationshämmare, detergenter/dispergenter, viskositetsförbättrare, fryspunktsnedsättare, antinötningsmedel, korrosionshämmare och skumdämpare. Se information om smörjmedel i bilaga A8. 5.1 Produktion I den ansökta verksamheten tillverkas smörjolja genom endast fysikaliska processer. Produktionsprocessen kan schematiskt delas upp i följande steg, se Figur 7. Utgående transporter Figur 7. Schematisk bild över produktionsprocess vid ansökt verksamhet. Anläggningen kommer att bestå av en huvudbyggnad samt en utomhus placerad cisternpark för lagring av råvaror. Cisternparken kommer att placeras väster om huvudbyggnaden. Se schematisk bild av layouten i Figur 8. I huvudbyggnaden kommer övriga råvaror och material att lagras. I huvudbyggnaden sker blandning av råvaror såsom basoljor och additiv i särskilda blandningstankar, inga kemiska processer kommer att utföras vid anläggningen. Efter blandning sker fyllning vid fyllningslinjer. Färdiga produkter tillverkade vid anläggningen samt externa produkter kommer att mellanlagras för vidare transport till kund. De gråmarkerade ytorna i Figur 8 avser expansion upp till ansökt verksamhet 100 000 m 3. 10 (33)
Figur 8. Schematisk layout av anläggningen. En situationskarta bifogas i bilaga A1. 5.1.1 Inkommande råvaror Råvaror och annat material kommer att transporteras till anläggningen med tank- eller styckegodsbil. 5.1.2 Lagring Basoljor och vissa additiv samt en del mellanprodukter kommer att lagras i cisterner utomhus i en invallad cisternpark. Mindre cisterner för flytande råvaror samt additiv i fat (208 liter) och IBC 2 -behållare, kommer att lagras i en del av huvudbyggnaden som är en 2 Intermediate bulk container som rymmer 1000 liter
egen invallning. Fasta additiv (i behållare eller i säck), förpackningsmaterial och färdiga produkter kommer att lagras i lagerdelen i huvudbyggnaden. Den sammanlagda cisternvolymen för lagring av inkommande råvaror och färdigvaror kommer vid ansökt verksamhet att vara i storleksordningen 9 500 m³ varav utomhuslagring 6 800 m³ och inomhuslagring 2 700 m³. Utav den totala lagrade volymen i cisterner är 1700 m 3 färdigvaror. Höjden på cisterner utomhus kommer att vara upp till 16 meter. Samtliga cisterner kommer att förses med automatisk tanknivåmätning med larmfunktion som larmar för hög och höghög nivå samt automatstängande ventiler vid inpumpning och läckagelarm om nivån sjunker trots att ingen utlastning sker. Figur 9. Lagringscisterner Invallningen kommer att vara tät och rymma den största cisternen plus 10 % av övriga cisterner vilket innebär att även uppskattade släckvattenvolymer vid en eventuell brand kommer att kunna uppsamlas. 5.1.3 Blandning Vid anläggningen kommer basolja och additiv att pumpas från cisterner till blandningstankarna i huvudbyggnaden. Totalt kommer det att finnas ca 20 blandningstankar i varierande storlekar upp till 50 m 3. Dessutom kommer det att finnas ytterligare ett så kallat miniblanderi som hanterar batchstorlekar upp till 1 500 liter. I blandningstankarna blandas de olika råvarorna med hjälp av omrörare. Vissa blandningar kommer att ske under uppvärmning genom värmeväxling med indirekt ånga. De färdiga smörjoljorna består till största del av ren basolja, vissa är 100 % basolja och andra är blandningar av olika basoljor och med tillsatser av additiv för att ge oljan dess specifika egenskap. Många av blandningstankarna kommer att används endast för en produkt och behöver då inte rengöras mellan olika batcher. Andra blandningstankar kommer att användas för flera olika produkter och rengöring sker då med en basolja. Rengöringsoljan går att återanvända för tillverkning av exempelvis kedjeolja vilket innebär att det inte blir några egentliga utsläpp eller avfall från blandningen. 12 (33)
Figur 10. Blandningssektionen vid en av Fuchs anläggningar. 5.1.4 Fyllning Efter provtagning och analys kommer den färdiga produkten att pumpas från blandningen till någon av anläggningens fyllningslinjer eller till lagringstank. I fyllningslinjerna fylls produkten i lämplig förpackningsstorlek, upp till 1 000 liter i plast eller plåtemballage. Vissa produkter kan också levereras till kund i bulk med tankbil. Figur 11 Fyllning av produkter på fat
5.1.5 Lagring av färdiga produkter I huvudbyggnaden finns ett mellanlager för både råvaror och färdiga produkter. Lagret består av ett pallställage i 7-8 nivåer med totalt 15 000 pallplatser efter expansion till ansökt verksamhet. Huvudbyggnaden är utformad som en egen invallning. Figur 12 Råvarulager vid Fuchs anläggning I Kaluga, Ryssland. 5.1.6 Transporter Transporter till och från anläggningen omfattar inkommande transporter av råvaror och externt tillverkade produkter samt utgående transporter av färdiga produkter. Utöver dessa kommer det att förekomma avfallstransporter, personbilstransporter av personal, entreprenörer och besökare. Inledningsvis kommer transporterna att vara ca 100 st. per vecka. Vid ansökt verksamhet kommer det att bli ca 250 st. transporter per vecka. Uppräknat ger det ca 12 500 transporter per år. Transporterna kommer i normalfallet endast att ske vardagar mellan kl. 07-20. I miljökonsekvensbeskrivningen görs en utförligare beskrivning av transporterna. 14 (33)
5.2 Övriga verksamheter 5.2.1 Laboratorieverksamhet Vid anläggningen kommer det att finnas forsknings- och utvecklingslaboratorium såväl som kvalitetskontroll- och kundanalyslaboratorium. Forsknings- och utvecklingslaboratoriet kommer att arbeta med att ta fram nya produkter samt modifiera befintliga vid behov. I kvalitetskontrollaboratoriet kommer prover analyseras på inkommande råvaror, färdigblandade produkter och i samband med fyllning på olika förpackningar. Kundanalyslaboratoriet kommer att hjälpa kunder med trendanalyser, kontrollera kvaliteten på smörjmedlen och att identifiera eventuella problem. 5.2.2 Underhåll/verkstad Inom anläggningen kommer det även att finnas en underhållsavdelning som gör huvuddelen av det underhåll som behövs. För att planera och dokumentera underhållsarbetet kommer det att finnas ett datoriserat underhållssystem. Kopplat till underhållsverksamheten kommer det att finnas en mindre verkstad för enklare reparationsarbeten. För viss service och underhåll kommer man att anlita externa företag. 5.2.3 Personalutrymmen I huvudbyggnaden kommer det även att finnas personalutrymmen såsom omklädningsrum samt en matsal och ett pentry där personalen kan värma mat. 5.2.4 Interna transporter Inom anläggningen kommer det att finnas ett antal truckar som kommer att användas för interna transporter, främst lastning och lossning av produkter. Truckarna kommer att vara eldrivna. 6 Utsläpp till vatten Utsläpp av vatten kommer att ske i form av processvatten, spillvatten samt dagvatten. Vid en eventuell brand uppkommer även släckvatten som behöver hanteras. Visst processvatten och spillvatten kommer att ledas till det kommunala reningsverket. Dagvatten leds efter lokal rening, via diken, till Vitsån. Nedan beskrivs de olika systemen, hur de kommer att hanteras och kontrolleras samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Ritningar över avloppsystemen bifogas i bilaga A4.
6.1 Processvatten Huvuddelen av det processvatten som uppkommer inom verksamheten kommer att omhändertas som avfall: För vattenbaserade produkter sker rengöring av blandningstankar och annan utrustning med vatten. Detta oljeförorenade rengöringsvatten samlas upp och skickas som avfall. Vatten från städmaskiner kommer att samlas upp och skickas som avfall. Eventuellt spill inom lokalerna kommer att samlas upp via golvbrunnar till ett slutet avloppsystem och samlas upp i en tank för att skickas som avfall. Lossning och lastning av bulktransporter kommer att ske på tät platta under tak. Eventuellt spill leds till uppsamlingstank och skickas som avfall. Se även avsnitt 10 Avfall. Eventuellt oljeförorenat vatten som uppstår inom invallning i cisternparken avses ledas till spillvattennätet (och vidare till det kommunala reningsverket) efter rening via oljeavskiljare. Mängden processvatten från anläggningen som leds till spillvattennätet kommer att vara förhållandevis liten. 6.2 Spillvatten Sanitärt avloppsvatten från verksamheten, d.v.s. avloppsvatten från personalutrymmen, toaletter, omklädningsrum, matsal med ett pentry för värmning av mat samt diskvatten från laboratoriet kommer att ledas till det kommunala reningsverket. Laboratorieutrustning som kommit i kontakt med kemikalier töms och får rinna av till dropptorrt innan de diskas. Dessa avrunna kemikalierester samt gamla oljeprover samlas upp och omhändertas som avfall. Det vatten som kommer att användas i ångpanna och hetvattenkrets kommer att bestå av renat kommunalt vatten. Den tekniska lösningen för denna rening är inte fastställd än men vattnet bedöms att efter rening kunna ledas till spillvattennätet alternativt till dagvattennätet. Valet av teknik kommer att anpassas till de krav som ställs på spillvatten respektive dagvatten. 16 (33)
6.3 Dagvatten Det dagvatten som uppkommer vid anläggningen kommer att samlas upp och ledas till lokal rening. Reningen består av två dagvattendammar med efterföljande biofilter. Kraven enligt gällande detaljplan kommer att uppfyllas. Tillrinning från omgivande ytor kommer att förhindras genom avskärmande diken som avleds från tomten. Omhändertagande och skyddsåtgärder beskrivs närmare i den dagvattenrapport som finns som bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. 6.4 Släckvatten I huvudbyggnaden finns ett sprinklersystem. Släckvatten från brand i huvudbyggnaden kommer att samlas i huvudbyggnadens invallning. Vid behov kommer de nedsänkta lastgårdarna nyttjas som extra volym för insamling av släckvatten. I laboratoriet samt i kontorsdelen finns avloppsbrunnar som leds till spillvattennätet. Släckvatten som når dessa avloppsbrunnar förhindras att nå det kommunala reningsverket genom stängning av ventil på spillvattenledningen. Cisternparkernas invallningar rymmer även uppskattade släckvattenvolymer vid en eventuell brand. Släckvattenhanteringen beskrivs närmare i den släckvattenutredning som ligger som en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. 7 Utsläpp till luft Nedan redovisas de utsläpp till luft som uppkommer vid den ansökta verksamheten samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. 7.1 Organiska ämnen Utsläpp till luft består av diffusa utsläpp av kolväten i små mängder från processanläggningen och i samband med fyllning av cisterner. I produktionen kan det uppstå oljedimma vid framställning av vissa produkter. De totala utsläppen av icke lättflyktiga organiska ämnen (huvudsakligen oljor) till luft bedöms uppgå till storleksordningen 100 kg/år. 7.1.1 Skyddsåtgärder Ventilationen från blandare där det beräknas frigöras oljeånga, samlas upp och leds in till en oljedimmavskiljare.
7.2 Köldmedium Inom anläggningen kommer det att produceras komfortkyla och kyla för ställverk och laboratorieutrustning. Detta beskrivs närmare i avsnitt 8.1.3 Kyla. Köldmedium kommer att vara R410a, eller annat med motsvarande eller lägre klimatpåverkande potential. Mängden R410a bedöms vid fullt utbyggd produktion att uppgå till i storleksordningen 30 kg. Inga utsläpp kommer att ske till omgivningen under normala driftförhållanden. 7.2.1 Skyddsåtgärder Rutiner och underhållsrutiner som syftar till att i första hand förhindra och i andra hand begränsa läckage kommer införas. Bl.a. kommer läckagekontroll att genomföras. 8 Media och energi 8.1.1 Ånga För processen, lager och byggnad krävs ånga, het-/varmvatten, elektricitet och kylning. Ånga kommer dels att användas för erhålla snabb uppvärmning av råvarorna i blandningsprocessen till en standardtemperatur på 60 grader och dels för uppvärmning av hetvattensystemet genom värmeväxling. Högre temperaturer kan förekomma. Hetvattenförbrukningen beskrivs närmare i kapitel 8.1.2. Ånga kommer att framställas i el-ångpannor med totalt ca 6 MW effekt. Åtgärder för att hushålla med energi i form av ånga Restvärme i kondensvatten kommer att återanvändas genom återföring i ett slutet ångoch kondensvattensystem till pannorna. 8.1.2 Hetvatten 18 (33) Hetvatten kommer att användas dels för uppvärmning och varmhållning av råvaror och dels för uppvärmning och varmhållning av lokaler. Hetvatten kommer inledningsvis att framställas genom värmeväxling från ånga. I ett senare skede kan övergång till framställning av hetvatten på annat sätt komma att övervägas. För att begränsa förbrukningen av hetvatten kommer följande tekniker och rutiner att införas. - Värmeåtervinning i alla lokalventilationsaggregat.
- Den planerade anläggningen är utformad med en kompakt layout. Alla ytor i lagret är utnyttjade på ett effektivt sätt och optimerade för sin funktion. Några extra expansionsytor förekommer inte vilket medför att den uppvärmda ytan och volymen i byggnaden är så liten som möjligt. Resultatet är minimerad energiförbrukning för uppvärmning. - Takhöjden över fyllningslinjer kommer att minskas för att få en mindre volym att värma. Därmed också ett minskat uppvärmningsbehov. - Alla portar som är avsedda för reguljär in- eller utlastning utformade som dockningshus där bilen dockas samman med byggnaden med vädertätade öppningar mellan bil och hus. Detta medför att energi ej kommer att läcka ut ur byggnaden. Totalt ca 12 dockningshus. - Vissa råvarutankar har placerats inomhus och behöver därmed inte värmas. 8.1.3 Kyla Kyla kommer att användas för att komfortkyla rum och framställas genom kylmaskiner genom värmeväxling mot utomhusluft. Kylning av utrustning i ställverk, labb samt komfortkyla för lagerexpedition, kontor och personalutrymmen. Som köldbärare kommer vatten med glykol att användas. Kylning av lokaler för komfort behöver bara ske under sommarhalvåret. Köldmedium kommer att vara R410a, eller annat med motsvarande eller lägre klimatpåverkande potential. Mängden R410a bedöms vid fullt utbyggd produktion att uppgå till i storleksordningen 30 kg. Åtgärder för att hushålla med energi för kylning För att begränsa förbrukningen av kyla kommer följande tekniker och rutiner att införas 8.1.4 Tryckluft - Systemet kommer att behovsanpassas. - Endast nödvändiga delar av fabriken kommer kylas. T.ex. lager kommer inte kylas. Ett system kommer att försörja anläggningen med tryckluft. Tryckluft används för automatiska ventiler, rengöring av rörledningar (Pig-system), pneumatiska lyftanordningar m.m. Tryckluften kommer att framställas med hjälp av två kompressorer med en effekt om mellan 30-45 kw styck.
8.1.5 El Elförbrukningen bedöms uppgå till ca 250 MWh/år vid ansökt produktion (ca 90 MWh/år inledningsskedet) Åtgärder för att hushålla med energi för framställning av tryckluft För att begränsa förbrukningen kommer följande tekniker och rutiner att användas - Styrning av tid då tryckluft framställs - Utformning och konstruktion med begränsning av antalet skarvar - Rutiner för läckagesökning El kommer vara den huvudsakliga källan för energi inom anläggningen och kommer att användas för framställning av ånga, värme, tryckluft och kyla enligt föregående avsnitt. El kommer även att användas för drift av ventilationsfläktar, belysning samt pumpar och annan utrustning som krävs för produktionen. El kommer att användas för truckar inom anläggningen. Vid upphandling av el kommer så kallad grön el (d.v.s. klimatneutral produktion) att prioriteras. Åtgärder för att hushålla med el För att optimera användningen av el kommer bland annat följande tekniker och rutiner att införas - Begränsning av förbrukning för framställning av ånga, hetvatten och kyla uppvärmning samt kylning av processer och lokaler enligt föregående avsnitt. - Närvarostyrd belysning av relevanta delar. - Lågenergibelysning och LED där det är möjligt (färgtemperaturkrav och ljusspridning gör det svårt med LED på alla ställen) - Behovsanpassad styrning av ventilation och belysning. - Behovsanpassad varvtalsstyrning/frekvensstyrning av fläktar. - Frekvensstyrning av pumpar och motorer i tillverkningsprocesser. 8.2 Förbrukning av energi vid ansökt verksamhet I Tabell 1 nedan visas en sammanställning av energiförbrukningen för de olika användningsområdena vid tillverkning av 40 000 m 3 respektive 100 000 m 3 smörjoljor. 20 (33)
Tabell 1 Sammanfattning av energiförbrukningen vid tillverkning av 40 000 m 3 respektive 100 000 m 3 smörjoljor Sammanfattning energiförbrukning MWh/år 40 000 m 3 produktion, Ansökt verksamhet 100 000 m 3 produktion, Hetvatten (lågtemperatur), 3 500 6 800 Uppvärmning av cisterner, 1 700 5 000 varmförråd Uppvärmning av byggnad 1 800 1 800 Högtemperatursystem 6 300 17 000 (ånga) Belysning, ventilation och 300 500 kyla Tryckluft 100 300 Cisterner direktvärmda 700 1 900 Processutrustning 1 500 4 500 SUMMA (ca) 12 000 31 000
9 Kemikalier, råvaror, förpackningsmaterial Fuchs hanterar råvaror för smörjoljetillverkning, lagrade kemiska produkter samt övriga kemikalier. Dessutom förbrukas visst förpackningsmaterial. Nedan redovisas vilka råvaror, kemikalier och förpackningsmaterial som kommer att förbrukas vid den ansökta verksamheten. Kemikalieförteckningar för råvaror och förpackade produkter samt laboratoriekemikalier redovisas i bilaga A6. 9.1 Kemikalier för smörjoljetillverkning I Tabell 2 visas en lista över de råvaror som kommer att användas vid ansökt verksamhet. För en beskrivning av dessa smörjmedel hänvisas till bilaga A8. Tabell 2 Förbrukning av råvaror vid ansökt verksamhet Råvaruförbrukning Ansökt verksamhet (ton) Basoljor, varav 77 000 Mineraloljor 93 % Syntetoljor 5 % Vegetabiliska oljor 1 % Lösningsmedel 1 % Additiv, varav 9 000 Oxidationsinhibitorer 1 % Detergenter, dispergenter 27 % Viskositetsförbättrare/fryspunktsnedsättare 30 % Antinötningsmedel (Antiwear/EP-Agents) 8 % Friksionsmodifierare 6 % Korrosionsinhibitorer 9 % Skuminhibitorer (Antifoam agents) <1 % Deemulgatorer, emulgatorer 18 % Biocider 1 % Färgämne <1 % Summa 86 000 Med en snittdensitet på 0,9 ton/m 3 ger detta en total volym på ca 96 000 m 3 basoljor och additiv vid ansökt verksamhet. Förutom basoljor och additiv innehåller vissa produkter även vatten. 22 (33)
9.2 Lagerhållning av externt tillverkade produkter Vid anläggningen kommer även lagring av externt producerade produkter att ske. Dessa produkter är förpackade konsumentprodukter såsom smörjoljor, spolarvätska, alkylatbensin etc. Produkterna kommer att mellanlagras inomhus innan de därefter transporteras vidare till kund. Förpackningarna av de externt producerade produkternas är allt ifrån aerosoler (sprayburkar) till dunkar, fat och IBC-behållare. 9.3 Övriga kemikalier Laboratoriekemikalier Vid laboratoriet hanteras ett 50-tal olika kemiska produkter i form av gaser, lösningsmedel, syror och analyskemikalier. Kemikalierester och analyserade prover hanteras som avfall. Köldmedia Köldmedium kommer att vara R410a och mängden bedöms vid fullt utbyggd produktion att uppgå till i storleksordningen 30 kg. Dessutom förekommer även mindre mängder lösningsmedel, tryckfärger samt städ- och underhållskemikalier. 9.4 Förpackningsmaterial De smörjoljor som tillverkas vid anläggningen fylls på olika typer av förpackningar. Det flesta produkter fylls i plastemballage om 1-20 liter eller på olika typer av fat, där metallfat dominerar. I Tabell 3 visas en lista över de förpackningstyper som kommer att användas för de smörjoljeprodukter som kommer att tillverkas vid anläggningen. Tabell 3 Lista över förpackningsmaterial för smörjoljeprodukter Typ Volym (liter) Plastemballage 0,1 Plastemballage 0,2 Plastemballage 0,6 Plastemballage 1 Plastemballage 1,4 Plastemballage 4 Plastemballage 20 Metallemballage 20 Fat plast 208 Fat metall 205 IBC 1000 Träpall Kapsyler till samtliga flaskor Kartong för förpackning av flaskor Det sker ingen mer omfattande lagerhållning av emballage vid anläggningen, beställning görs efter behov.
9.5 Klassificering av kemikalier Vid anläggningen kommer det att finnas utrymme för att lagerhålla varor som är klassade som brandfarliga, motsvarande 180 pallplatser, 150-200 m 3. Dessa varor kommer att lagras i en invallning med separat uppsamling samt i en egen brandcell. De brandfarliga varorna kommer att placeras i den ena änden av lagret. De produkter som är klassificerade som brandfarliga är av typen spolarvätska och alkylatbensin samt aerosoler. Aerosolerna kommer att förvaras i en separat gallerbur. Tillstånd för hantering av brandfarlig vara kommer att sökas för de volymer som redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Tillstånd för brandfarlig vara Brandklass Brandfarlig vara liter 1 70 000 3 97 500 2a 30 000 2b 5 000 aerosol 20 000 En utredning angående Sevesolagstiftningen har genomförts som visar att verksamheten inte kommer att omfattas av vare sig den lägre eller högre kravnivån, se bilaga A5. 10 Avfall Nedan lämnas en beskrivning av hur avfallshanteringen kommer att ske vid den ansökta verksamheten samt uppskattade avfallsmängder och skyddsåtgärder för att minimera avfallet. 10.1 Avfallshantering och avfallsfraktioner Olika avfallsfraktioner kommer att sorteras och samlas in vid anläggningen. Ett avfallsrum kommer att finnas i huvudbyggnaden. Där kommer det finnas en komprimator för wellpapp samt insamlingskärl för olika fraktioner såsom bl. a trä, plast och metall. Oljeförorenat vatten som uppkommer vid anläggningen samlas i IBC-behållare. Större mängder oljeförorenat avfall samlas i separata tankar. Huvuddelen av det avfall som uppkommer i verksamheten består av oljehaltigt avfall, klassat som farligt avfall. Fuchs kommer att anlita externa entreprenör för hämtning, borttransport och slutligt omhändertagande av avfall som uppkommer vid anläggningen. 24 (33)
10.2 Icke farligt avfall, fraktioner och mängder Följande fraktioner av icke farligt avfall kommer att källsorteras vid anläggningen: Trä Hårdplast Mjukplast Wellpapp Stålskrot Glas Träbitar, pallar, flis Dunkar, flaskor osv Sträck- och krympemballage Wellpappemballage komprimeras och bandas på pall. Metall blandskrot Flaskor provrör färgat ofärgat Returpapper Kontorspapper, Strimlat sekretesspapper Matavfall Brännbart Restavfall Organiskt avfall från matsal och pentry Allt övrigt brännbart avfall förutom för stora fraktioner Till största delen hushållsavfall Osorterat avfall De största fraktionerna av icke farligt avfall är brännbart avfall, wellpapp och stålskrot. Mellan 20-40 % av det icke farliga avfallet kommer att gå till materialåtervinning och mellan 60-80 % till förbränning med energiåtervinning. 10.3 Farligt avfall, fraktioner och mängder Det farliga avfall som uppkommer i verksamheten består i huvudsak av olika former av oljehaltigt avfall; spillolja, oljeemulsion, oljehaltigt vatten, oljehaltigt slam och fast oljeavfall. Övriga, betydligt mindre mängder av farligt avfall består av utsorterade kemikalier, elektronik, batterier och lysrör 10.4 Avfallsmängder vid ansökt verksamhet Bedömningen är att avfallsmängderna kommer att korrelera med tillverkningsvolymerna och öka i motsvarande omfattning. Nedan redovisas uppskattade avfallsmängder vid ansökt verksamhet, se Tabell 5. Tabell 5 Totala avfallsmängder vid ansökt verksamhet
Avfallsfraktioner Mängd vid ansökt verksamhet ton/år Materialåtervinning 70 Förbränning med energiåtervinning 180 Deponi <1 Farligt avfall 1 200 Summa 1 450 Skyddsåtgärder avfall Huvuddelen av den olja som används för rengöring av blandningstankarna efter en tillverkningsbatch kommer att återanvändas inom produktionen. Denna oljeblandning kan återanvändas till andra produkter och på så sätt minskas avfallsmängden. Oljeförorenat vatten samlas i IBC-behållare som förvaras i den invallade huvudbyggnaden. Större mängder oljeförorenat avfall samlas i separata tankar. Avfallshanteringen kommer att styras med hjälp av en intern rutin som beskriver hur olika fraktioner ska sorteras, samlas in och omhändertas. För verksamheten kommer att finnas en avfallsplan som beskriver respektive avfallsfraktion, mellanlagring, entreprenör samt tömningsfrekvens. 11 Buller Buller från verksamheten utgörs främst av buller från pumpar i cisternparken, ventilation och trafik till och från anläggningen. Trafiken består av leverans av råvaror och utleverans av produkter. Det finns även en del övrig biltrafik beståendes av de anställdas resor till och från arbetet. Bullerberäkningen visar att bullernivåerna vid närmaste bostäder kommer att ligga under Naturvårdsverkets riktvärden för industriell verksamhet. En externbullerutredning redovisas i bilaga A7. 26 (33)
12 Kontroll och övervakning Vid anläggningen kommer följande att kontrolleras: Buller Dagvatten Spillvatten från invallningar En närmare beskrivning av hur kontrollerna ska utföras, parametrar, vilken kontrollmetod som kommer att användas samt med vilket intervall kommer att beskrivas i det kontrollprogram som tas fram för verksamheten. 13 Sammanfattning av vidtagna och planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått 13.1 Processvatten Oljeförorenade rengöringsvatten samlas upp och skickas som avfall. Vatten från städmaskiner kommer att samlas upp och skickas som avfall Eventuellt spill inom lokalerna kommer att samlas upp via golvbrunnar till ett slutet avloppsystem för att samlas upp i avsedda cisterner och skickas som avfall Lossning och lastning kommer att ske på tät platta under tak. Eventuellt spill leds till uppsamlingscisterner i cisternparken och skickas som avfall Oljeförorenat vatten som uppstår inom invallningar i cisternparken avses ledas till det kommunala reningsverket via spillvattennätet, efter rening via oljeavskiljare 13.2 Dagvatten Dagvatten renas i dagvattendamm med efterföljande biofilter. Anläggningen konstrueras även med ett antal LOD åtgärder. (Lokalt Omhändertagande Dagvatten) Takvattnet ska avledas via utkastare till intilliggande markyta (till grus- eller grönyta), d.v.s. takavvattningen ska inte ledas ned i ledningar under mark. Detta bidrar till en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration av dagvattnet samt fastläggning av föroreningar på dess väg mot dammarna. Infiltration och öppna diken Generellt ska infiltration så långt det är möjligt uppmuntras inom området. Detta möjliggörs genom att dagvattnet inte tas ned i ledningar utan avleds ytligt på markytor och i öppna diken. Öppna diken föreslås längs körvägar samt för att transportera dagvattnet från områdets västra hörn i riktning mot den västra dammen. Öppna diken ger en robust och trög avrinning och möjliggör infiltration och fastläggning av föroreningar längs dess sträckning.
Vidare ska genomsläppliga beläggningar så långt som möjligt uppmuntras inom området, d.v.s. en grusyta har bättre genomsläpplighet än asfalt eller betongytor och en vegetationsyta är att föredra framför en grusad yta. 13.3 Släckvatten Släckvatten från brand i huvudbyggnaden kommer att samlas i huvudbyggnadens invallning samt i de nedsänkta lastgårdarna Släckvatten från cisternparkerna kommer att samlas i invallningarna 13.4 Luft Ventilation innehållande oljeånga från blandare och cisterner samlas upp och leds in till ett cyklonfilter och därefter till UV-behandling Ingen öppen hantering i processen, från lagring till förpackning Varmhållning av oljor innehållande lättflyktiga komponenter kommer endast att ske i den omfattning och till den temperatur som är nödvändig. Underhållsrutiner som syftar till att förhindra och begränsa läckage av köldmedia kommer införas som exempelvis läckagekontroll. 13.5 Media och energi Restvärme i kondensvatten kommer att återanvändas genom återföring i ett slutet ång- och kondensvattensystem till pannorna. Värmeåtervinning i alla lokalventilationsaggregat Värmeåtervinning i alla processventilationsaggregat 13.6 Kemikaliehantering Bulkråvaror lagras i en invallad cisternpark Färdiga produkter och förpackat råmaterial lagras i huvudbyggnaden som är utformad som en egen invallning. Eventuellt spill inomhus samlas upp i ett slutet system för borttransport som avfall. 28 (33)
13.7 Avfall Huvuddelen av den olja som används för rengöring av blandningstankarna efter en tillverkning kommer att återanvändas inom produktionen. Oljeförorenat vatten samlas i IBC-behållare som förvaras i den invallade huvudbyggnaden. Större mängder oljeförorenat avfall samlas i separata tankar. 13.8 Buller Bullerbegränsande åtgärder vidtas i den omfattning det behövs för att klara naturvårdsverkets riktvärden för industriell verksamhet 13.9 Övrigt Heltäckande sprinklersystem inomhus, med skuminblandning för samtliga delar utom kontoret. Heltäckande automatiskt brand- och utrymningslarm Inomhusbrandposter Invallningar för samtliga cisterner, oavsett om lagrad produkt är klassad som brandfarlig vätska eller inte Spillzoner vid lossning (hårdgjorda ytor med lågpunkt, samt oljeavskiljare) Brandposter i ringledning runt byggnaden utomhus, med maximalt 150 meters inbördes avstånd. Möjlighet att fylla cisterninvallningen utomhus med skum i samband med brand. Rutiner för fyllning och tömning av cisterner, samt uppsamling av spill.