1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

Relevanta dokument
Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Olika sorters ord ordklasser

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Träningshäfte ordklasser (Venus)

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Introboken, Kontakt Svenska för åk 7-9 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40071

Träningshäfte ordklasser facit

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Förord KERSTIN BALLARDINI

Vardag Förskolan Myran

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Välkommen att träna skriva!

Jag kan bli rektor ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Svensk grammatik Ordklasser!

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Vardag - Äldreboendet Björkgården

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

FRAMSTEGSTEST 2. Kapitel 4 6. Namn: 1 Vad svarar man? 2 Substantiv: singular och plural. Ringa in rätt alternativ.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Ordbok arabiska - svenska

VERBGRUPPER.

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Prästen med grönt hår

Svenska språket. Grammatik.

Svenska GRAMMATIK

FACIT. 1 Arbete med ordböcker. 2 Ordkunskap. 2 Markera rätt stavning. 1 Ordna i bokstavsordning. 3 Fyll i orden som saknas.

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Svensk minigrammatik

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Berättelsen om Avicii Tim Bergling Ett liv

Mer bror än du ORDLISTA MAGNUS LJUNGGREN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Grammatiken är språkets grund & byggstenar!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Vardag På kolonilotten

Poeten och barnet ORDLISTA JOHANNA NILSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Det sista ljuset ORDLISTA. Arbeta med ordlistan THEODOR KALLIFATIDES ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Muntliga övningar till: Introducera Grammatik ISBN:

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Klara, färdiga, gå! Elevmaterial. Kapitel 1 Sammansatta ord PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn:

Blod rödare än rött ORDLISTA ARKAN ASAAD ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Elevmaterial. 2. Var ska Danni bo under en vecka? 3. Vad är det för mat de beställer? 4. Vart går Max när han har försovit sig? Vad gör han där?

Vardag - I tvättstugan

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Klara Andersson, hästägare

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Lektionsförslag 1. Dialog 1 och 2 Lyssna på dialogerna nummer 1 och 2. 1) En man som ramlat i rulltrappan 2) En kvinna som har svårt att andas

Bakgrund. Om boken. Om författaren. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Antal filmklipp. Sfi - steg

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb

Pärlbröllop ORD INFÖR LÄSNINGEN FRÅGOR UNDER LÄSNINGEN KATARINA GENAR ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Antal filmklipp. Sfi - steg

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Veckans fråga: Vilka ord och fraser är viktiga att lära sig när man är ny i ett land? Hjälpverb behöver, borde, brukar, får, kan, måste, ska, vill

Vänner. Veckobrev v40-v44. Konjunktioner. Tidsuttryck Då, ofta

Sara och Sami och Smulan

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Svenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2

Facit Mango Grammatik Ordklasser Bas. Verb s

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

SPRÅKVETENSKAP OCH ORDKLASSER

Det är mycket bråk i laget. Tjejerna hackar på varandra och det går ut över spelet. En dag får deras tränare nog.

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

Mynta och den mystiska cykeltjuven

Transkript:

3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla ord som existerar framför dig i en enda stor hög. De här orden kan sorteras i olika lådor, eller ordklasser, med olika namn. Ord som hör till samma ordklass fungerar på samma sätt och har samma funktion i språket. I den här boken får du lära dig fem av de ordklasser som finns i svenska språket substantiv, verb, adjektiv, pronomen och prepositioner. 31

Substantiv Har du hört ramsan: Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring? Den enklaste regeln är att substantiv är namn på saker och att man oftast kan sätta en, ett eller flera framför. Men substantiv kan vara mer än så. Det är också ord som beskriver känslor, material, människor, djur, växter och platser. Namn hör också till substantiven. Här kommer exempel: Saker: bok, bord, tv, skateboard Känslor: rädsla, glädje, skräck Material: siden, nylon, gummi, trä Människor: kille, kvinna, polis Djur och växter: älg, marsvin, tall, pelargon Namn och platser: Malmö, Värmland, Storsjön, Martina 1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. Äntligen var det dags för innebandysäsongen att dra igång. Bodil hade väntat otåligt hela sommaren. Om hon fick bestämma skulle de träna hela året, men det verkade hon vara ensam om att tycka. Ni är bara barn, ni behöver lite sommarledighet, brukade pappa säga. Han fattade ingenting. Träningstiderna för säsongen var klara: tisdagar och torsdagar. Torsdagstiden låg sent på kvällen. Tur att det var nästan slut på veckan för ingenting funkade i skolan för Bodil om hon somnade för sent. Men de skulle få vara i den nybyggda sporthallen på torsdagarna och det var ett plus. Bestäm om orden från texten är substantiv eller om de tillhör en annan ordklass. Du kan pröva att sätta en, ett eller flera framför orden för att hitta substantiven. Kryssa i rätt ruta. pappa otåligt tisdagar träna barn sommarledighet annan substantiv ordklass träningstider nästan plus Bodil ingenting på annan substantiv ordklass 32 Introboken 3 Ordklasser

2 Hitta substantiven i texten Stryk under alla substantiv du hittar i texten. Det finns fjorton stycken. Bodil hade dragit iväg i längd under sommarmånaderna. När hon provsköt några bollar mot sin rumsdörr insåg hon att skaftet på klubban var för kort. Booodiiil! vrålade mamma, du kan inte skjuta inomhus! Hur många gånger ska jag behöva säga åt dig?! Men jag kan ju inte spela ute! Då blir ju bladet förstört fattar du väl! Förresten behöver jag ny klubba! Oj då. Fel läge att be om ny klubba. Nu skulle det väl aldrig bli någon. En och flera Substantiv kan stå i singular eller plural. Singular används när det handlar om en sak och plural när det handlar om flera. singular boll Bodil provsköt en boll. plural bollar Bodil provsköt några bollar. 3 Fyll i singular och plural Fyll i de singular- och pluralformer som saknas. singular plural klubba rum sommar blad dörrar månad vrål Introboken 3 Ordklasser 33

Ägande genitiv Man kan se på ett substantiv om det har med ägande att göra. Då säger man att substantivet står i formen genitiv. Det kan till exempel handla om bollens form eller Bodils klubba. Orden bollens och Bodils står i genitiv. På svenska visar man genitiv genom att sätta ett -s på substantivet. 4 Para ihop orden Välj bland orden här nedanför för att skapa uttryck med genitiv. Uttrycken ska stämma ihop med det du vet om Bodil. innebandyklubba order illvrål träningstider längd riktning a mammas b skottets c Bodils d lagets e tränarens f klubbans Bestämd form och obestämd form De flesta substantiv kan stå i bestämd form och obestämd form. Det betyder att om man menar en särskild boll så säger man bollen. Man har bestämt vilken boll man menar och ordet står i bestämd form: Dribbla bollen mellan konerna. Likadant fungerar det om det handlar om flera bollar, alltså plural. I bestämd form blir det bollarna: Ta med bollarna från förrådet! 34 Introboken 3 Ordklasser

Om man istället pratar om vilken boll som helst så säger man boll. Ordet står då i obestämd form: Dribbla en boll mellan konerna. I plural blir det bollar: Ta med bollar från förrådet. 5 Vilken form står orden i? Läs texten. Ett par dagar senare verkade incidenten med skotten inomhus vara bortglömd. Det var inte bara dags för ny innebandysäsong, det var även skolstart. Sånt brukade trigga igång mamma. Är du säker på att du inte behöver ett nytt pennskrin? undrade hon. Men mamma, det är ingen som använder pennskrin! Ni kanske borde! Inte så konstigt att era suddgummin och pennor och linjaler försvinner! Bodil stönade inombords. Men vad som verkligen behövdes inför skolstarten var nya byxor, vartenda par hon hade var för korta. Skorna klämde dessutom i tårna. Behövdes både nya vanliga och till idrotten. Kanske kunde löparskorna fungera ett tag till men inte de hon hade inomhus. Och klubban var för kort. Hon skulle väl ruinera sina föräldrar. Hon hörde hur de pratade om pengar och oroade sig. Skriv de markerade orden från texten i rätt spalt i tabellen nedan. obestämd form singular obestämd form plural dagar bestämd form singular bestämd form plural Introboken 3 Ordklasser 35

Verb Till ordklassen verb hör ord som talar om vad som händer eller vad någon gör. Exempel på verb är springer, hoppade, har tänkt och snöar. 6 Stryk under verben Läs texten och stryk under verben. Det finns tretton stycken. Äntligen tisdag! Bodil cyklade iväg till första träningen och hon hade den nya klubban i ett fast grepp under armen. Jaså, du är redan på plats? konstaterade Plutten med ett flin när han kom och låste upp entrédörren till idrottshallen. Plutten tränade Bodils lag. Trots sitt namn var Plutten inte särskilt liten, snarare tvärtom. En gång i tiden spelade Plutten i landslaget. Han pratade och skrattade nästan jämt. Bodil gillade honom skarpt, men ibland tjatade han lite för mycket. Om verbet står i grundform kan man sätta ordet att framför: att springa, att hoppa, att tänka och att snöa. Grundform kallas också för infinitiv. Om du letar efter verb i en ordbok står de alltid i grundform. 7 Skriv verben i grundform Skriv verben du strök under i övning 6 i grundform. a h b c i j d k e l f m g 36 Introboken 3 Ordklasser

Temaformer Har du tagit tema på verb någon gång? Att ta tema på ett verb betyder att man böjer verbet, till exempel skratta skrattade skrattat. Det finns tre olika temaformer: infinitiv (som är grundformen som du läste om nyss), preteritum och supinum. Temaformerna används för att bilda olika tempus som är ett annat ord för tidsform. Det är skillnad på om du skrattar just nu eller om du skrattade för tre veckor sedan och det visar du genom att använda olika tidsformer. När man lär sig ett nytt språk brukar man få träna på temaformerna. Så står verben i ordlistor. Man kan sätta att framför. Dåtid. Man kan tänka: Igår Man kan sätta har/hade framför. Med har bildas tempuset perfekt, med hade bildas pluskvamperfekt. infinitiv (grundform) preteritum supinum springa sprang sprungit hoppa hoppade hoppat tänka tänkte tänkt snöa snöade snöat 8 Fyll i temaformerna Fyll i temaformerna som saknas. infinitiv preteritum supinum tycka tyckt sköt skjutit gå gick undrade undrat vara varit trycka sitta tryckte satt Introboken 3 Ordklasser 37

Tempus är tid Verben böjs på olika sätt beroende på i vilken tid de utspelar sig. Visar verbet att det är något som hänt tidigare? Något som händer just nu? Eller något som ska hända? Verben har alltså olika tidsformer eller tempus. Om du har svenska som modersmål behöver du inte fundera så mycket utan du använder antagligen rätt tempus automatiskt. Men när du lär dig ett nytt språk kan det vara svårare, både att själv uttrycka rätt tidsform och att förstå när någon annan pratar eller skriver. Här är några tempus i svenska språket: Presens: springer (händer nu) Preteritum: sprang (hände tidigare, till exempel igår) Perfekt: har sprungit (har hänt) Pluskvamperfekt: hade sprungit (hade hänt) Futurum: ska springa (ska hända i framtiden) Imperativ: spring (uppmaning som ofta följs av ett utropstecken!) 38 Introboken 3 Ordklasser

9 Använd olika tempus Använd rätt form av verbet passa. passar Presens: Bodil bollen till Riman. Preteritum: Bodil bollen till Riman. Perfekt: Bodil bollen till Riman. Pluskvamperfekt: Bodil bollen till Riman. Futurum: Bodil bollen till Riman. Imperativ: Bodil, bollen till Riman! 10 Byt tempus Läs texten. Den utspelar sig i nutid och är därför skriven i presens. Skriv om den i preteritum. Bodil tycker inte att hon lyckas med skotten. Hon skjuter för högt med nya klubban. Gång på gång går bollen långt över målburen. Hon undrar om kanske vinkeln på klubban är fel. Men hon trycker ner skotten och efter en stund sitter de perfekt. Nu börjar det likna något, berömmer Plutten. Introboken 3 Ordklasser 39