HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1(2) Mål nr 3003-11 meddelad i Stockholm den 15 december 2011 KLAGANDE S öder lundska stiftelsen Kälkvägen 4 A 589 35 Linköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 19 april 2011 i ärende AdmD 54-2011-130, se bilaga SAKEN Rätt att ta del av allmän handling HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet delvis och förordnar att överklagandeskriften i kammarrättens mål nr 1115-10 ska lämnas ut utom såvitt avser uppgifterna i avsnitt 4. l i handlingen. YRKANDE M.M. Söderlundska stiftelsen yrkar att överklagandeskriften ska lämnas ut och anför bl.a. följande. Sture Bergwall har i ett annat ärende om utlämnande av samma handling uppgett att han inte har några problem med att uppgifterna offentliggörs. Hans återkallade samtycke i det ärendet beror på ett missförstånd från hans sida. Sture Bergwall har på sin blogg upprepade gånger framfört att han avser att publicera sin journal där. Det finns inte någon anledning att tro att Sture Bergwall Dok.Id 114006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Wallingatan2 08-56167600 08-56167820 måndag-fredag 103 17 Stockholm E-post: 08:00-12:00 hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se 13:00-16:30
DOM Mål nr 3003-11 eller någon närstående till honom skulle lida men om uppgifterna lämnas ut. Vissa av de uppgifter som sekretessbelagts av kammarrätten torde finnas i den ansökan om resning som Sture Bergwall har gett in till Svea hovrätt. Resningsansökningen är offentlig. Uppgifter bör inte vara sekretessbelagda hos en myndighet om de är offentliga hos en annan. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Uppgifterna i överklagandeskriftens avsnitt 4. l omfattas av sjukvårdssekretess enligt 25 kap. l offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom Sture Bergwall inte längre samtycker till att uppgifterna lämnas ut bryts inte sekretessen. Det saknar betydelse vad han angett som skäl till att samtycket återkallats. Stiftelsen har gett in en kopia av en resningsansökan som Sture Bergwall lämnat in till Svea hovrätt. Det förhållandet att stiftelsen har tagit del av resningsansökningen innebär inte att uppgifter om Sture Bergwalls personliga förhållanden offentliggjorts på ett sådant sätt att sekretessen upphört att gälla för uppgifterna i kammarrättens handling. Överklagandet ska således avslås när det gäller dessa uppgifter. Handlingen har till största delen tidigare lämnats ut. Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som anges i kammarrättens offentliga dom i målet om särskild utskrivningsprövning, till vilket den begärda överklagandeskriften hör, bedömer Högsta förvaltningsdomstolen att sjukvårdssekretessen inte hindrar att handlingen lämnas ut i övriga delar. Överklagandet ska således delvis bifallas. Mats Melin Karin Almgren Helena Jäderblom Avd. I Föredraget 201 1-12-06 Martin Krafft (J Föredragande justitiesekreterare
BESLUT 1 (2) KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL * ««««SVERIGES DOMSTOUR 2011-04-19 AdmD 54-2011 -130 SÖKANDE Söderlundska stiftelsen, 802425-9858 SAKEN Utlämnande av allmän handling BESLUT Begäran avslås. Box 714, 851 21 Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: 060-18 66 00 Fax: 060-18 66 52 kammarrattenisundsvall@dom.se www.kammarrattenisundsvall.se Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00
BESLUT 2 <2) DATUM DIARIENR 2011-04-19 AdmD 54-2011-130 BEGÄRAN Söderlundska stiftelsen har hos kammarrätten begärt att få ta del av Sture Bergwalls överklagandeskrift till kammarrätten i mål nr 1115-10 (utan bilagor), utan sekretessmaskering. Till stöd för begäran hänvisas till det samtycke från Sture Bergwall som finns i ett e-brev ingivet i kammarrättens ärende nr 54-2011-114. SKÄL Stiftelsen har hänvisat till ett e-postmeddelande ingivet och åberopat av Folkfronten som sökande i kammarrättens ärende nr AdmD 54-2011-114. Meddelandet är ett e-postsvar skickat från Sture Bergwall den 10 september 2010 under rubriken "Ang. journaluppgifters offentlighet" i vilket Sture Bergwall uppgett att han inte har "problem med att offentliggöra handlingarna". Sedan kammarrätten underrättat Sture Bergwall om Folkfrontens begäran och det åberopade samtycket samt efterfrågat om han samtycker till att överklagandet nu lämnas ut i sin helhet, har han den 8 april 2011 uppgett att han inte samtycker till ett sådant utlämnande. Något samtycke från Sture Bergwall till att överklagandet nu lämnas ut till Söderlundska stiftelsen utan sekretessmaskering finns inte. Med hänsyn härtill och då handlingen i vissa delar alltjämt omfattas av sekretess enligt 25 kap. l offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) föreligger inte förutsättningar att lämna ut den efterfrågade handlingen enligt den framställda begäran. Söderlundska stiftelsens begäran ska alltså avslås. Hur man överklagar, se bilaga (formulär2\ """ / ) L / ) / / /. / ] K/v i,-] ^ (A Fra/t/u t f i / \ S W r * J ~ * _lf l V J> ^-Jr k,ric Lowen Hans Eberstein Gunilla Ericsson kammaijrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd referent ;
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1(2) Mål nr 2621-11 meddelad i Stockholm den 15 december 2011 KLAGANDE Folkfronten Ombud: Jonathan Lindborg Sparrsjö vägen 2 280 20 Bjärnum ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 13 april 2011 i ärende AdmD 54-2011-114, se bilaga SAKEN Rätt att ta del av allmän handling HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet delvis och förordnar att utöver vad som tidigare har lämnats ut av kammarrätten ska uppgifterna i avsnitt 4.2, 4.4, 4.6, 5.1 och 5.4 i överklagandeskriften i kammarrättens mål nr 1115-10 lämnas ut i sin helhet. YRKANDE M.M. Dok.Idll3990 Folkfronten vidhåller sin begäran att få del av hela överklagandeskriften och anför bl.a. följande. Sture Bergwall har tidigare samtyckt till att uppgifterna lämnas ut. Hans återkallade samtycke grundar sig på ett missförstånd beträffande Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Wallingatan 2 08-56167600 08-56167820 måndag - fredag 103 17 Stockholm E-post: 08:00-12:00 hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se 13:00-16:30
DOM Mål nr 2621-11 Folkfronten. I vart fall måste det stå klart att Sture Bergwall inte lider men om uppgifterna lämnas ut. Stora delar av de aktuella uppgifterna utgör förmodligen offentligt processmaterial i en ansökan om resning i Svea hovrätt. Resningsansökningen finns publicerad på en webbplats. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET De av kammarrätten maskerade uppgifterna i överklagandeskriftens avsnitt 4.1 omfattas av sjukvårdssekretess enligt 25 kap. l offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom Sture Bergwall inte längre samtycker till att uppgifterna lämnas ut bryts inte sekretessen. Det saknar betydelse vad han angett som skäl till att samtycket återkallats. Det förhållandet att en resningsansökan till Svea hovrätt har publicerats på en webbplats innebär inte att uppgifter om Sture Bergwalls personliga förhållanden offentliggjorts på ett sådant sätt att sekretessen upphört att gälla för uppgifterna i kammarrättens handling. Överklagandet ska således avslås när det gäller dessa uppgifter. Mot bakgrund av vad som anges i kammarrättens offentliga dom i målet om särskild utskrivningsprövning, till vilket den begärda överklagandeskriften hör, bedömer Högsta förvaltningsdomstolen att sjukvårdssekretessen inte hindrar att övriga uppgifter i handlingen lämnas ut. Överklagandet ska således delvis bifallas på det sätt som framgår av avgörandet. Mats Melin Karin Almgren J Martin Krafl _ Föredragande justitiesekreterare Avd. I Föredraget 2011-l 2-06
Postadress Besöksadress Telefon Telefax B-post Box 714 Södra Tjärngatan 2 060-1H6600 (160-186652 kammarmttenisundsvjllfadom.se af l 11 i',,*,l,.,,11 ill*. KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL «" GBB0 " * 2011-04-13 AdmD 54-2011-114 Avdelning 2 SÖKANDE Folkfronten SAKEN Utlämnande av allmän handling BESLUT Den begärda handlingen ska lämnas ut maskerad enligt bifogad bilaga A.
*«* KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL StllWCES EGMSTOUR 2011-04-13 AdmD 54-2011-114 BEGÄRAN M.M. Folkfronten har hos kammarrätten begärt att få del av överklagandet i mål nr 1115-10. Folkfronten har därvid åberopat ett bifogat e-postsvar från klaganden i mål nr 1115-10, Sture Bergwall, rubricerat "Ang. journaluppgifters offentlighet " som är skickat till sökanden den 10 september 2010. I e-postsvaret har Sture Bergwall uppgett att han inte har "problem med att offentliggöra handlingarna". Kammarrätten har i anledning av begäran underrättat Sture Bergwall om denna och det åberopade e-postsvaret och frågat Sture Bergwall om han samtycker till att överklagandet nu lämnas ut i sin helhet. Sture Bergwall har i svar den 8 april 2011 uppgett att han inte samtycker till ett sådant utlämnande. Det antecknas vidare att kammarrätten den 19 oktober 2010 hållit muntlig förhandling i det ovan nämnda målet 1115-10 och att förhandlingen, på begäran av klaganden, varit offentlig. SKÄL Av 25 kap. l offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Enligt 25 kap. 3 OSL gäller sekretess i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Enligt 25 kap. 10 OSL gäller sekretessen enligt l inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd. Av 43 kap. l OSL framgår att om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av målet. Dessutom gäller enligt 43 kap. 5 OSL att en sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ärende upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål. 1'ostadress Besöksadress Telefon Telefax Ivpost Box 7 14 HS! -i\ Södra Tjämgatan 2 060-1866011 (160-186652 kjmmarrjttenisundsvallffl.doiti.se
KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL SVERIGES tcmstcur 2011-04-13 AdmD54-2011-114 Kammarrättens bedömning. Vid genomgång av den begärda handlingen och med beaktande av kammarrättens muntliga förhandling i mål nr 1115-10 den 19 oktober 2010 inför öppna dörrar finner kammarrätten att den ska lämnas ut maskerad enligt bifogad bilaga A. De maskerade uppgifterna omfattas alltjämt av sekretess då det inte står klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den enskilde lider men. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2). ^i- Christer Sjödin lagman Hans Eberstein fd kammarrättsråd unilla Ericsson kammarrättsråd referent IVistadrtss Hox7l4 w c; i TI *-'...-., besöksadress So J ra Tjiim^iitan 2 T (.-le fr >n Tclc tax l vpost ' tfii)-18 66 00 ()6(l-1H 66 52 kan-tm.kntttnisiindsv:\lir<7ijom.sc
bi It i L\ c\ A ADVOKATFIRMAN SILBERSKY AB Hantverkargatan 26, Box 12706, 112 94 Stockholm Tel: 0046 8 654 04 15, Telefax: 0046 8 650 19 58, e-post: olsson@silbersky.se r-... RATTEN 2010-05- 1 g Till Kammarrätten i Sundsvall 100521 KLAGANDE Sture Bergwall, 500426-7190, Avd 36, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Box 350, 783 27 SÄTER Ombud: Advokat Thomas Olsson, Box 12706, 112 94 STOCKHOLM MOTPART Chefsöverläkaren, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Box 350, 783 27 SÄTER DOM Förvaltningsrättens i Falun dom 2010-05-06 i mål nr B 3287-10 Härmed får jag med stöd av bifogade fullmakt å Bergwalls vägnar överklaga förvaltningsrättens dom i enlighet med följande yrkanden och grunder.
1. YRKANDEN l. l Bergwall yrkar att kammarrätten skall, med ändring av förvaltningsrättens dom, förordna om att den rättspsykiatriska vården skall upphöra. l.2 Vidare hemställer Bergwall om att kammarrätten skall inhämta Socialstyrelsens rättsliga råds yttrande över innehållet i chefsöverläkarens anmälan. 2. SKAL 2.1 Bergwall gör gällande att chefsöverläkarens psykiatriska bedömning är felaktig. De i anmäla angivna diagnoserna återspeglar inte någon verklig psykisk störning hos Bergwall. 2.2 Vidare görs det gällande att chefsöverläkarens bedömning grundar sig på ett ofullständigt underlag, som i väsentliga delar inte kan anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 2.3 Slutligen ifrågasätts det om överläkare Erik Kall har förutsättningar för att utföra en objektiv psykiatriska bedömningen av Bergwall. 2.4 I det följande kommer skälen för överklagandet att utvecklas enligt följande. 3. ANMÄLAN 3.1 Psykiatrisk bedömning. I anmälan uppges att den psykiatriska bedömningen är oförändrad jämfört med f.d. överläkaren Otto Brundins bedömning från 1970 där det bedömdes att Bergwall led av "pedojili sadismus". Vad chefsöverläkaren underlåter att omnämna är att Brundins utlåtande överprövades av Socialstyrelsen som i ett senare utlåtande underkände Brundins resonemang på väsentliga punkter. Av Falu domsagas norra tingslags häradsrätts dom 1970-05-26 i mål nr B 256/69 framgår även att det var det senare utlåtandet som lades till grund för beslutet om rättspsykiatrisk vård. 3.2 Diagnos. I anmälan anges att vid den rättspsykiatriska bedömningen ställdes diagnosen "Personlighetsstörning med personlighetsorganisation på borderlinenivå i kombination med allvarlig impnlskontrollstörning och sexuellt perverterat beteende med sado-masochistiska inslag". Samtidigt som
det antecknats att den psykiska störning som medförde vårdöverlämnandet kvarstår, framgår det av Riskbedömning VIII, som undertecknats av bl.a. chefsöverläkaren, att diagnosen ändrats till "Dissociativ personlighetsstörning och sexuell sadism" under vårdtiden. Enligt Bergwalls uppfattning kan inte dessa olika diagnoser anses motsvara en och samma typ av allvarlig psykisk störning. 3.3 Ångestanfall och suicidförsök. I anmälan uppges att Bergwall "under vårdtiden varit kraftigt präglad av sin grundstörning och hade kraftiga ångestanfall och suicidförsök". Vad chefsöverläkaren underlåter att nämna är att ångestanfallen och suicidförsöken helt upphörde i samband med att den kraftiga medicineringen med bensodiazepiner avslutades i februari 2002.1 journalerna för tiden från februari 2002 fram till dags dato finns inga som helst anteckningar om liknande problem 4. DEN PSYKIATRISKA BEDÖMNINGEN 4.1 Pedofili sadismus. Den enda gången denna formulering används om Bergwalls psykiska problem är i Brundins utlåtande från den 16 mars 1970 bilaga l. Brundin var vid denna tidpunkt före detta överläkare. Utlåtandet har en något märklig utformning. Som exempel kan nämnas att Brundin anser att orsaken på en medicinsk utredning, utan snarare på Brundins erfarenheter av en annan patient som var "likaledes en dalmas" och "likaledes lång som Bergvall". Som vid den senare behandlingen måste övervakas att Bergwall inte får en även att Brundin tagit hjälp av "en god vän, professor i teoretisk filosofi" för att fastställa den korrekta diagnosen. 3 4.2 På Socialstyrelsens uppdrag utförde överläkaren Yngve Holmberg en kompletterande bedömning av Bergwall. Resultatet redovisades i ett utlåtande från den 8 maj 1970, bilaga 2.1 den konstaterades rörande Brundins därför sakna grund". Vidare konstateras att den sadomasochistiska komponenten hos Bergwall inte var större än hos andra sexuellt perverterade. 4.3 Som en kommentar till ovan nämnda bedömningar kan anföras att de rörde sig om ett beteende som manifesterades hos Bergwall under en kort period när han var 19 år gammal. Vid denna tidpunkt ingick även hans homosexuella läggning i de diagnoser som ställdes på honom. Det synes vådligt att ställa sig oreserverat bakom de bedömningar som då skedde, och det gäller särskilt
Brandins utlåtande, med tanke på att värderingarna kring bl.a. homosexualitet och förutsättningarna för att diagnosticera unga människor förändrats radikalt genom åren. 4.4 I samband med att Bergwall ställdes inför rätta 1991 anklagade för stöld, grov stöld, grovt rån, grovt bedrägeri och morbrand genomgick han en rättspsykiatrisk utredning. Resultatet redovisades i ett utlåtande från den 25 mars 1991, bilaga 3. Som framgår av utlåtandet har ett projektivt test, Rorschach, legat till grund för fastställandet av diagnosen. I psykologutlåtandet anges att den projektiva testningen visat attl även noteras att i utlåtandet fastslås*. Det kan 4.5 Som framgår av två artiklar från 2001 resp. 2002 i Läkartidningen, bilaga 4-5, var projektiva testmetoder vanliga vid just Huddinges rättspsykiatriska klinik under början av 1990-talet trots att de inte ansågs ge tillförlitliga resultat. Problemen var bl.a. att bedömning var starkt subjektivt präglad, att resultaten inte kunde empiriskt beläggas samt att det "lätt blir en psykologisk omskrivning av brottet som en del av den undersöktes inre föreställningsvärd". Av artiklarna framgår även att de projektiva metoderna, bl.a. Rorschach, var förbjudna i bl.a. Norge, England och USA. Vidare kan utläsas att ansvariga vid Huddinges rättspsykiatriska avdelning uppgett att man upphört med dessa projektiva metoder under senare delen av 1990-talet. 4.6 Efter den rättspsykiatriska utredningen 1991 har det inte skett någon mer ingående omprövning av Bergwalls diagnoser. Under vårdtiden förändrades emellertid beskrivningen av Bergwalls diagnoser i journalerna. Som exempel kan nämnas en journalanteckning från den 10 april 1995 av chefsöverläkaren Erik Kall, bilaga 6. Av journalerna framgår att Bergwall ansågs ha fler alter egon än "Ellington". Bl.a. omnämns en "Nana" och en "Cliff{ bilaga 7.
4.7 Av journalen framgår att den störning som betecknas som "multipel personlighetsstörning" visat sig först under regression i terapin. Någon mer ingående bedömning av Bergwalls påstådda psykiska störning enligt de psykiatriska kriterier som återfinns i t.ex. DSM-IV eller andra vedertagna manualer synes inte ha skett. Diagnosen "multipel personlighet" är synnerligen kontroversiell och anses av flera seriösa forskare utgör en social konvention som uppstår genom ett samspel mellan terapeutens förväntningar och instruktioner och patientens uppfattningar om vad som förväntas av en person med flera identiteter, se t.ex. Nicholas P. Spanos, Multiple Identity Enactments and Multiple Personality Disorder: A Sociocognitive Perspective, bilaga 8. 4.8 Avslutningsvis kan även påtalas att Bergwall i senare tillkomna anteckningar från 2009 även betecknats som "psykopat" av överläkaren Vladislav Ruchkin. I en journalanteckning från den 2 juli 2009 hänvisar Ruchkin även till "en nyligen gjord psykologntredning". Någon sådan utredning existerade emellertid inte. 4.9 Sammanfattningsvis kan sägas att den senaste mer ingående utredningen rörande Bergwalls psykiska hälsa gjordes 1991, medan de diagnoser som nu redovisas härrör från vad som förevarit under åren 1 994-2001. Från 2002 och fram till 2009 förkommer överhuvudtaget inga anteckningar om Bergwalls psykiska hälsa och utveckling i journalerna. Det är först när han börjar ifrågasätta den vård och behandling som han gavs under åren 1993-2001 som han utmålas som en psykopat av den patientansvarige läkaren. 5. VÅRDTIDEN 5.1 Sedan Falu tingsrätt i dom 1991-04-17 dömt Bergwall till sluten psykiatrisk vård lades han in på Rättspsykiatriska kliniken Säter den 29 april 1 991. Av journalen framgår inledningsvis en del problem under 1991 me^flhhp* 4BH0}men under 1992 har Bergwall full frigång. I augusti 1992 erhöll Bergwall en lägenhet i Hedemora med kontrakt från och med den 1 5 augusti 1992. Som ett led i förberedelserna för Bergwalls flytt till lägenheten togs kontakter med försäkringskassan och de sociala myndigheterna för att säkra Bergwalls ekonomiska möjligheter att finansiera ett eget boende. 5.2 Ungefår vid den här tidpunkten började Bergwall att erkänna ett flertal mord. Erkännandena beskrivs i journalen som "fantasier där han varit oklar på om det här verkligen inträffat men han har nu fått fantasierna bekräftade som en följd av den pågående psykoterapin" (journalanteckning 1993-02-26), bilaga 9. I en sammanfattande anteckning från den 21 maj 1993 beskrivs det som att
"Minnesbilderna från dådet var först i terapin mer drömlika fantasier och blev så småningom alltmera tydliga, enstaka bilder... Det som slutligen fick honom [Bergwall] att inse att det var fråga om verklighet, var när undertecknad och pat gjorde en dagsutflykt till Sundsvall hösten 1992", bilaga 10. 5.3 Bergwall behöll samtliga friförmåner, inklusive ett flertal dagspermissioner till bl.a. Stockholm, fram till den 21 januari 1994. Då beslutade den nytillträdde cheföverläkaren Göran Källberg att flytta Bergwall till en låst avdelning och dra in friförmånerna. Som framgår av Källbergs joumalanteckning från den 30 januari 1994 mötte beslutet kraftiga protester från såväl personal som utredare. Både terapeuten, överläkaren Kjell Persson (numera Långsberg) och den patientansvarige läkaren, överläkaren Göran Fransson, motsatte sig beslutet och sjukskrev sig i protest. Enligt Fransson bedömdes "hans [Bergwalls] farlighet bedöms som betydligt reducerad" (journalanteckning 1993-08-09), bilaga 11, och Persson bedömde att "Risken för förnyad brottslighet liksomför suicid bedöms f n som mycket liten" (journalanteckning 1993-10-22), bilaga 12. Av Källbergs ovan nämnda anteckning framgår även beträffande friförmånerna att "såväl terapeut som ansvari[g] läkare bedyrade att man hade det under kontroll och att arrangemanget skedde i överenskommelse med åklagare och polis", bilaga 13. 5.4 Under åren 1992-2001 skulle Bergwall komma att återvinna tidigare borträngda minnen av inte mindre än ca 30 mord. Det skedde i en terapi som byggde på regression och under inflytande av en omfattande tilldelning av olika narkotikaklassade läkemedel, framförallt bensodiazepiner. Under denna perioden är journalen full med anteckningar om kraftiga ångestanfall, skriker nätterna igenom. Därtill kommer ett antal anteckningar rörande hans olika alter egon som framträder med jämna mellanrum. 5.5 När cheföverläkaren Göran Källberg återinträdde i tjänst under 2001 upptäckte han att Bergwall hade ett omfattande missbruk av bensodiazepiner. Av en journalanteckning från den 5 juni 2001 framgår att Bergwall uppvisade "ett rent missbruksmönster" och "ett klart missbruksbeteende", bilaga 14. Eftersom Källberg ansåg att han "under inga omständigheter kan fortsätta att acceptera pågående missbruk för att han [Bergwall] ska kunna fortsätta polisförhören", beslutades att medicineringen skulle successivt dras in. Den 22 februari 2002 avslutades nedtrappningen och Bergwall har sedan den dagen inte tagit några bensodiazepiner. 5.6 I samband med att Bergwalls missbruk av bensodiazepiner upphörde avslutades även såväl terapin som polisutredningarna. Av journalerna framgår
att det efter denna tidpunkt och under de följande åren inte finns en enda anteckning om allvarligare ångestattacker eller suicidtankar eller suicidförsök. I stället återfinns anteckningar som att "han börjat uppleva vissa känslor kvalitativt annorlunda på ett pös sätt" (journalanteckning 2001-10-17), bilara 15, och att "Sture beskriver hur han idag har tillgång till sig själv som person, sin kropp och sitt inre psykiska liv, i en positiv bemärkelse" (joumalanteckning 2002-04-10), bilaga 16. 5.7 I fråga om Bergwalls multipla personlighetsstörning har Kall antecknat den 20 juni 2001 att "Risken för attpatskafå dissociativa sym[p]tom och uppträda som anna[n] person, har blivit nästan obefintliga", bilaga 17. Kall har vidare antecknat den 20 maj 2003 att "Även de gränspsyk tillstånden med multipel personlighet ser man i stort sett aldrig", bilaga 18. Faktum är att det efter det att avgiftningen avslutades inte förekommer några journalanteckningar som omtalar de tidigare så frekventa beteendestörningarna. Fram till början av år 2009 återfinns endast anteckningar om t.ex. tandvärk, huvudvärk och andra fullt normala somatiska åkommor. Ingenting sägs överhuvudtaget om Bergwalls psykiska hälsa, utöver några enstaka anteckningar om att han känner sig sorgsen över sin livssituation 5.8 Sedan Bergwall offentligt återtagit sina tidigare erkännanden och uppgivit att de falska erkännandena framkallats genom behandlingsmetoderna på Rättspsykiatriska kliniken Säter har framförallt överläkaren Vladislav Ruchkin börjat föra in ett flertal anteckningar av polemiserande karaktär där han direkt och indirekt ifrågasätter Bergwalls nya uppgifter. Det kan noteras att ingen ur personalen, vare sig behandlingsansvariga läkare eller omvårdnadspersonalen på avdelningarna med ett enda ord omnämnt eller tagit upp med Bergwall de nya uppgifterna om att det rörde sig om falska erkännanden. 5.9 Sammanfattningsvis kan således konstateras att de aktuella psykiska störningarna och de omständigheter som läggs till grund för farlighetsbedömningen i allt väsentligt hänför sig till förhållanden som uppkom under åren 1994-2001. Dessförinnan ansågs inte Bergwall farlig för vare sig själv eller annan och i tiden därefter har beteendestörningarna helt upphört. 6. CHEFSÖVERLÄKARENS STÄLLNING 6.1 Som framgått ovan har chefsöverläkaren Erik Kall varit djupt involverad i den behandling av Sture Bergwall som ledde fram till erkännandena av ca 30 mord. När nu Bergwall återtagit erkännandena och pekat ut behandlingen som orsaken till de falska erkännandena innebär det även en allvarlig kritik mot
bl.a. Kalls yrkesutövning under de aktuella åren. Det föreligger således ert direkt konfliktförhållande mellan chefsöverläkaren och Bergwall. 6.2 Vidare ifrågasätts de vetenskapliga grunderna för Kalls diagnos angående multipel personlighetsstörning. Trots att Kall själv i olika journal anteckningar redovisat att denna störning försvunnit efter det att missbruket av bensodiazepiner upphört förfäktar han samma diagnos i sin anmälan till förvaltningsrätten (dissociativ personlighetsstörning). Samtidigt är just depersonalisering en välkänd biverkning av missbruk av bensodiazepiner. Det kan starkt ifrågasättas om Kall är den som objektivt sett är mest lämpad att ompröva sina egna ställningstaganden, särskilt mot bakgrund av den situation som nu uppstått. 6.3 Även Kalls användning av uttrycket "pedofili sadismus" synes tveksamt, särskilt mot bakgrund av att uttrycket inte förkommit i några utredningar av Bergwall efter den som Brundin utförde 1970. Användningen av uttrycket i anmälan till förvaltningsrätten kan inte ha några andra motiv än att försöka skapa en antipati mot Bergwall som person. Formuleringen är onekligen slagkraftig, men relevansen kan starkt ifrågasättas. 6.4 Slutligen måste Kalls redogörelse i anmälan rörande Bergwalls "kraftiga ångestanfall och snicidförsök" betraktas som direkt missvisande mot bakgrund av det inte finns några anteckningar om sådana förhållanden efter 2002. Bergwall har således inte uppvisat det beteende som Kall anser var kraftigt präglad av grundstömingen under de senaste 7-8 åren. Som framgår ovan har inte heller de olika alter egona i form av bl.a. "Ellington", "Nana" eller "Cliff' visat sig sedan den exempellöst frikostiga förskrivningen av bensodiazepiner, vilken Kall själv i hög grad var ansvarig för, upphörde 6.5 Sammanfattningsvis menar Bergwall att den konflikt som uppkommit mellan honom och personalen på Rättspsykiatriska kliniken Säter, och den kritik som han riktat mot vården av honom, och därmed även direkt och indirekt mot Kall, medför en påtaglig risk för att chefsöverläkarens objektivitet påverkats vid bedömningen av hans psykiska hälsotillstånd. 7. YTTRANDE FRÅN SOCIALSTYRELSENS RÄTTSLIGA RÅD 7.1 Som framgått ovan har det inte genomförts någon mer ingående bedömning av Bergwalls psykiska hälsa sedan den rättspsykiatriska utredningen år 1991. Vid denna bedömning användes metoder som då var accepterade, men som idag inte anses överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Under vårdtiden har diagnoserna ändrats med anledning av att Bergwall uppvisat ett
förändrat beteende inkluderande olika alter egon som ansågs härbärgera borträngda minnen av traumatiska barndomsupplevelser och mord. Diagnosticering synes emellertid ha grundat sig enbart på vad som framkom under regression i terapin, och inte på några mer ingående prövningar av orsakerna till beteendeförändringarna. 7.2 Mot bakgrund av att Bergwall under 1992 skulle försöksutskrivas till en egen lägenhet i Hedemora och fram till början av 1994 beviljades fulla friförmåner synes den ändrade bedömningen av hans psykiska hälsa och farlighet enbart grunda sig på vad som inträffat under tiden därefter. Som framgått ovan har Bergwall uppvisat ett bissart och i många avseenden stört beteende under åren w 1994-2001, men detta har helt upphört efter avgiftningen från bensodiazepiner i början av år 2002. Eftersom de diagnoser som nu presenterats är sådana som fastställts under åren 1994-2001, finns det skäl att närmare överväga om,-,ä beteendestörningarna - d.v.s ångestattacker, suicidförsök och uppvisandet av " multipla identiteter m.m. - som då förekom har andra förklaringar än vad som nu påstås från cheföverläkaren. d ' :7 7.3 Enligt Bergwalls uppfattning bedömdes den psykiska störning som föranledde vårdöverlämnandet 1991 inget hinder mot att han skulle skrivas ut till en egen lägenhet under senare delen av 1992 och det ansågs fram till 1994 inte föreligga någon risk för återfall i brottslighet. De personlighetsstörningar som chefsöverläkaren framhåller i sin anmälan framkallades av den vård och behandling som han erhöll under åren 1993-2001 och upphörde efter det att behandlingen avslutats 2002. Som framgår av journalanteckningarna har Bergwall sedan 2002 inte uppvisat något av de beteenden som anses utmärka den påstådda grundstörningen. 7.4 Med hänsyn till de redovisade förhållandena måste det anses lämpligast att ett utlåtande rörande Bergwalls psykiska hälsa lämnas av en oberoende instans för att kammarrätten skall få ett fullständigt underlag för sin bedömning. Därför hemställes om att kammarrätten inhämtar ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd rörande innehållet i anmälan från chefsöverläkaren. 8. SAMMANFATTNING 8.1 Bergwall har vårdats på Rättspsykiatriska kliniken Säter sedan 1991. Under vårdtiden har han inte angripit eller på annat sätt hotat eller varit våldsam mot personal, medpatienter eller andra utomstående personer. Han har inte heller utretts för eller dömts för något brott begånget under denna tid.
8.2 Sedan Bergwalls missbruk av förskrivna bensodiazepiner upphörde 2002 har han inte uppvisat några beteendestörningar och inte heller visat några suicida drag. Journalerna innehåller under denna tid inga anteckningar om annat än rent somatiska åkommor. 8.3 De diagnoser som framhålls i anmälan ligger i en del fall så långt tillbaka som 40 år i tiden då Bergwall var 19 år gammal. Senare diagnoser härrör från dels 1991, dels den tid mellan 1993 och 2002 då Bergwall i stor omfattning missbrukade bensodiazepiner. De senare diagnoserna är ställda under extraordinära förhållanden och avser sådana psykiska störningar som får anses kontroversiella. Av journalanteckningar från tiden efter 2002 förefaller det även som om störningarna upphört 8.41 dagsläget råder det en djupgående konflikt mellan Bergwall och ansvarig personal, däribland chefsöverläkaren, med anledning av att Bergwall anklagat de ansvariga för f el behandling. Enligt Bergwalls uppfattning har de bidragit till att ha framkallat ett antal falska erkännande genom en experimentellt utformad vård bestående av regressionsterapi i kombination med en omfattande förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. 8.5 Med hänsyn till att det inte utförts någon mer ingående psykiatrisk utredning av Bergwall sedan 1991, vilken i sig grundade sig på i dag tveksamma undersökningsmetoder, och nu rådande förhållanden på kliniken, anser Bergwall att det är absolut nödvändigt att föranstalta om en oberoende utredning av hans psykiska hälsa. Lämpligtvis bör ett sådant yttrande inhämtas från Socialstyrelsens rättsliga råd. 9. OFFENTLIGT BITRÄDE 9.1 Fullmakt från Sture Bergwall bifogas. 9.2 Det hemställes om att undertecknat ombud förordnas som offentligt biträde för Bergwall. Stockholm den 18 maj 2010 Thomas Olsson