KuUB 8/1999 rd - KULTURUTSKOTTETSBETÄNKANDE 8/1999 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och lagen om bostadsbidrag INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 september 1999 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och lagen om bostadsbidrag (RP 7311999 rd) till kulturutskottet för beredning. Motioner Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande motioner: - en lagmotion med förslag till lag om ändring av 19 lagen om studiestöd (LM 4911999 rd -Maria Kaisa Aula /cent m.fl.), som remitterades till utskottet den 12 maj 1999, - en lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd (LM 11011999 rd - Tanja Karpela /cent m.fl.), som remitterades till utskottet den 28 september 1999, - en hemställningsmotion om avskaffande av behovsprövningen utifrån föräldrarnas inkomster vid studiepenning för studerande över 18 år (HM 28911999 rd - Maria Kaisa Aula /cent, som remitterades till utskottet den 2 juni 1999, - en hemställningsmotion om större utbud på studentbostäder och förbättringar i bostadstillägget till studiestödet (HM 29511999 rd - Liisa Hyssälä /cent), som remitterades till utskottet den 2 juni 1999, - en hemställningsmotion om ändring av bostadstillägget till studiestödet till ett åretruntbidrag (HM 31111999 rd- Juha Korkeaoja /cent), som remitterades till utskottet den 2 juni 1999, - en hemställningsmotion om ändring av bostadstillägget till studiestödet till ett åretruntbidrag (HM 319/1999 rd - Paula Lehtomäki /cent), som remitterades till utskottet den 2 juni 1999 och - en hemställningsmotion om ändring av bostadstillägget till studiestödet till ett åretruntbidrag (HM 32011999 rd - Hannes Manninen /cent), som remitterades till utskottet den 2 juni 1999. sakkunniga Utskottet har hört - konsultative tjänstemannen Leena Koskinen, undervisningsministeriet - finanssekreterare Lars Kolttola, social- och hälsovårdsministeriet - regeringssekreterare Raimo Kärkkäinen, miljöministeriet - juristen Jukka Laukkanen, Folkpensionsanstalten FPA - verksamhetsledaren Kalervo Haverinen, Finlands studiebostäder Ab - generalsekreterare Jyrki Ijäs och ordförande Ville Marjomäki, Finlands Folkhögskolförening r.f. - ordförande Sami Aalto, Förbundet för studentkåren vid Yrkeshögskolorna i Finland - generalsekreterare Minna Holm, Suomen Terveydenhuolto- ja Sosiaalialan Opiskelijoiden Liitto TERHOL ry 200714
KuUB 8/1999 rd- - ordföranden Kai Mykkänen, Förbundet för Gymnasisterna i Finland r.f. - ordförande Anu Pulkkinen, Förbundet för Handelsstuderande i Finland r.f. - intressebevakningssekreteraren Saana Siekkinen, Finlands Yrkesstuderandes Centralför SAKKir.f. - styrelseledamoten Niko Sim o la, Finlands studentkårers förbund. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA I propositionen föreslås att lagen om studiestöd och lagen om bostadsbidrag skall ändras. Enligt förslaget förenhetligas bostadsstödet för studerande så att alla studerande som bor i en hyresbostad kommer att omfattas av systemet med studiestöd i form av bostadstillägg enligt lagen om studiestöd, om de inte har barn. Grunderna för beviljande av stöd ändras för studerande som överförs från det ena systemet till det andra så att bostadsstödet betalas ut för sommarmånaderna bara om den studerande då bedriver studier. stödprocenten för studerande som byter system sjunker. Bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag beviljas enligt förslaget en studerande som bor i hyresbostad bara om studeranden bor tillsammans med sitt eget eller sin makes barn i samma hushåll, samt alla studerande som bor i en ägarbostad. stödprocenten för studiestöd i form av bostadstillägg föreslås bli höjd med tre procentenheter till 70 procent. Före reformen är antalet studerande som får bostadstillägg cirka 95 000 per månad och antalet nya sådana stödtagare kommer att vara cirka 45 000, vilka till största delen tidigare omfattats av bostadsbidragssystemet. Regeringen föreslår att studiestödslagstiftningens struktur samtidigt ändras så att bestämmelserna om grunderna för beviljande av bostadstillägg förs över från förordningen om studiestöd till lagen om studiestöd. I detta sammanhang är det också meningen att genomföra mindre ändringar som stöder verksamheten kring beviljande och granskningen av studiestöd. Propositionen anknyter till budgetpropositionen för 2000 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den l maj 2000, dock så att den rätt till bostadsbidrag som de studerande som får sådant bidrag har då lagarna träder i kraft upphör i samband med justeringen av bostadsbidraget närmast efter ikraftträdandet. Lagmotionerna I lagmotion LM 49/1999 rd föreslås att den på föräldrarnas inkomster baserade behovsprövningen skall frångås i fråga om studerande över 18 år när studiepenning beviljas. Vidare föreslås i lagmotionen att inkomstgränsen för föräldrarna i fråga om studerande under 18 år skall lindras så att den motsvarar den genomsnittliga inkomsten för en familj med två inkomsttagare 1996. Lagmotion LM 110/1999 rd är en parallell lagmotion till regeringens proposition. I motionen föreslås att stödprocenten för bostadstillägget till studiestödet höjs från 67 till 80 procent. Ytterligare föreslås i lagmotionen att en studerande skall ha rätt till bostadstillägg till studiestödet också för de månader då den studerande inte har studierna som en huvudsyssla. Hemställningsmotionerna I hemställningsmotion HM 289/1999 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att slopa den på föräldrarnas inkomster baserade behovsprövningen av studiepenningen för studerande över 18 år samt för att sänka inkomstgränserna för föräldrarna i fråga om studerande under 18 år. I hemställningsmotion HM 295/1999 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa ett tillräckligt 2
KuUB 8/1999 rd- stort bestånd av bostäder för studerande och höja nivån för bostadstillägget till studiestödet och utveckla grunderna för bestämmande av stödet. I hemställningsmotion HM 311 l 1999 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att ändra bostadstillägget till studiestödet till ett åretruntbidrag. I hemställningsmotion HM 31911999 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att ändra systemet med bostadstillägg så att bostadstillägget betalas ut till alla studerande året runt. I hemställningsmotion HM 32011999 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar åtgärder för att förenhetliga grunderna för bostadstillägget till studerande på så sätt att tilllägget betalas ut till alla studerande för alla månader i året. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering A v de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållna utredningar finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet anser att målen med propositionen, nämligen att förenhetliga och förenkla systemet med stöd för studerandenas boende, är positivt. Under sådana omständigheter förordar utskottet Jagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag. Regeringen föreslår att stödprocenten för bostadstillägget till studiestödet skall höjas med tre procentenheter till 70 procent. Trots höjningen innebär detta att stödprocenten för de studerande som överförs från systemet med bostadsbidrag till systemet med bostadstillägget kommer att sjunka. I syfte att förenhetliga nivån på bostadsstödet för studerande och den övriga befolkningen föreslår utskottet att stödprocenten för bostadstillägget höjs till 80. Samtidigt föreslår utskottet emellertid att också makens inkomster skall beaktas när bostadstillägget beviljas. Med avvikelse från propositionen föreslår utskottet också att bostadstillägget för studerande som bor på läroanstalters elevhem höjs från 200 till 350 mark i månaden. Möjligheten att få bostadstillägg för sommarmånaderna har kopplats ihop med studier. Den som studerar under sommarmånaderna får bostadstillägg också för dessa månader. Den som jobbar under sommaren får inte bostadstillägg för den tiden. Utskottet finner det angeläget att den arbetsgrupp som som bäst utvärderar systemet med studiestöd också utreder frågorna i anknytning till studiestöd året om. Bland dem kan nämnas å ena sidan trycket i riktning mot ett kommunalt utkomststöd och produktion av studentbostäder och å andra sidan hopkopplingen av studiestödet med studier. Enligt utskottets åsikt är systemet med studiestöd på det hela taget också sammankopplat med andra knäckfrågor som bör tas upp till granskning när den ovan nämnda arbetsgruppen har fått sitt arbete klart. Med stöd av det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande) Med anledning av de ändringar utskottet föreslår ökar å ena sidan den höjda stödprocenten statens kostnader medan beaktandet av makens inkomster å andra sidan minskar dem. Behovet av extra anslag för studiestöden har år 2000 beräknats uppgå till sammanlagt cirka 42 miljoner mark. Den höjda stödprocenten och beaktandet av makens inkomster står för ungefär 40 miljoner mark av detta belopp medan resterande 2 miljoner mark faller på höjningen av bostadstilllägget till studerande som bor i läroanstalters elevhem. Detaljmotivering 5. Utskottet föreslår att-också sökandens makes inkomster skall beaktas vid prövningen av en studerandes behov av ekonomiskt stöd när bostadstillägg beviljas. Utskottet föreslår därför en ändring i lagens 5 2 mom. 3
KuUB 8/1999 rd- 14 a. Utskottet föreslår att bostadstilläggets belopp höjs till 80 procent. I analogi härmed föreslås att bostadstillägget för dem som studerar utomlands höjs till l 075 mark. Utskottet påpekar att de som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller bor i läroanstaltens elevhem inte är likställda med andra studerande, eftersom bostadstillägget för dem fortfarande anges i ett fast belopp och någon höjning inte föreslås. Med beaktande av utskottets förslag om höjning av stödprocenten föreslår det en ändring också i 14 a 2 mom. Enligt förslaget höjs bostadstillägget för studerande som bor i läroanstaltens elevhem från 200 till 350 mark i månaden. Utskottet framhåller dessutom att den ändrade lagstiftningen kan medföra problem för en del yrkesstuderande bosatta i elevhem vad beträffar tolkningen av begreppet avgiftsfritt. För att makens inkomster skall kunna beaktas föreslår utskottet en ny 19 a. 19 a. Enligt statsrådets beslut om grunderna för bestämmande av bostadstillägget bortfaller bostadstillägget för en person som bor ensam i den första dyrortsklassen när hans inkomster överstiger 7 400 mark/månad. I två personers hushåll betalas inget bostadstillägg när deras sammanlagda inkomster överstiger l O l 00 mark/månad. Den inkomstgräns som påverkar studerandens bostadstillägg kunde, vad beträffar makens inkomster, utifrån motsvarande månadsinkomster på 7 400 mark fastställas till ungefär 90 000 mark per år. Enligt gällande bestämmelser får en studerande själv förtjäna 3 000 mark under en månad med stöd utan att gå miste om sitt eget bostadstillägg. Om inkomstgränsen fastställs till 7 400 mark/månad för makens inkomster skulle makarna tillsammans få förtjäna l O 400 mark i månaden utan att den studerande makens bostadstillägg faller bort. Inkomstbeloppet är praktiskt taget detsamma som inkomstgränsen för bostadsbidrag i två personers hushåll. En studerandes bostadstillägg minskas med 10 procent för varje belopp på 4 000 mark över inkomstgränsen. Bostadstillägget faller därmed helt bort när makarnas inkomster uppgår till 130 000 mark. Behovsprövningen med stöd av makans inkomster kommer att utföras självständigt liksom även behovsprövningen på grund av studerandens föräldrars inkomster. Utskottet föreslår att makens inkomster inte skall beaktas, om makarna inte bor i samma bostad. Att makarna bor i olika bostäder kan till exempel bero på en brytning i förhållandet eller att den ena maken studerar på annan ort. Enligt gällande bestämmelser kan bostadstillägg beviljas studerande med familj och studerande som varaktigt bor i äktenskapsliknande förhållanden om studeranden på grund av studierna bor på en annan ort än maken eller den övriga familjen. Det har inte varit meningen att ändra på dessa studerandes rätt till bostadstillägg. 22. I paragrafens 2 mom. bestäms hur sökandens föräldrars inkomster skall beaktas. Utskottet anser att makens inkomster kan beaktas på samma sätt som studerandens föräldrars inkomster. Därför föreslår utskottet i momentet en passus om makars inkomster enligt 19 a. 25 a. Utskottet föreslår i paragrafen en ändring som beror på att makens inkomster kommer att beaktas i bostadstilläggets belopp. Motionerna Utskottet har behandlat förslaget utgående från regeringens proposition och föreslår därför att lagmotionerna och hemställningsmotionerna skall förkastas. F örslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet vördsamt att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar, 4
KuUB 8/1999 rd - att det första lagförslaget godkänns ändrat (Utskottets ändringsförslag), att lagmotionerna LM 49/1999 r d och LM 11011999 rdförkastas, att hemställningsmotionerna HM 28911999 rd, HM 29511999 rd, HM 31111999 rd, HM 319!1999 rd och HM 32011999 r d förkastas och att ett uttalande godkänns. (Utskottets förslag till uttalande) Utskottets ändringsfiirslag l. Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 5 2 mom., 7 l mom, Il l mom., 14, (utesl.) 20, 22 2 mom. och 25 a l mom., dessa lagrum sådana de lyder, 7 l mom. och 25 a l mom. i lag 457/1997, Il l mom. i lag 1117/1997, 14 delvis ändrad i lag 94011995,20 i lag 4911997 och 22 2 mom. i nämnda lag 94011995, samt fogas till Il,sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 940/1995, 4911997 och 1117/1997, ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2-5 mom. blir3-6m om., tilllagen en ny 14 a och en ny 19 a och till25 a, sådan den lyder i nämnda lag 45711997 ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., som följer: 5 (Ny) Allmänna villkor för beviljande av studiestöd När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och hans föräldrars inkomster samt när bostadstillägg beviljas sökandens makes inkomster så som bestäms i denna lag. 7, Il och 14 (Som i RP) 14 a Bostadstilläggets belopp Bostadstillägget är 80 procent av månadshyran, vederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendeutgifter av fast storlek enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger l 275 mark. En studerandes andel av boendeutgifterna fås genom att boendekostnaderna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl. Om en studerande bor i en bostad som han hyr av sin förälder eller som hans förälder äger, är bostadstillägget högst 350 mark i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller 5
KuUB 8/1999 rd - ett idrottsutbildningscenter är 350 mark i månaden om studeranden bor i läroanstaltens elevhem. Bostadstillägget för den som studerar utomlands är l 075 mark i månaden. Undervisningsministeriet kan bestämma att bostadstillägget för den som studerar utomlands är mindre än detta, om hyresnivån i studielandet är låg. ( 4 mo m. som i RP) 19a (Ny) Beaktande av make när bostadstillägg beviljas En studerande har rätt till bostadstillägg till fullt belopp om makens sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 inkomstskattelagen är högst 90 000 mark per år. Bostadstillägget minskas med l O procent för varje helt belopp av 4 000 mark som överskrider inkomstgränsen. Om makarna inte bor i samma bostad beaktas dock inte makens inkomster. 20 (Som i RP) 22 (Ny) skattepliktiga inkomster Riksdagen förutsätter att regeringen utreder vilka verkningar systemet med bostatsbeskattning från början av året efter det då beskattningen slutförts. Sådana inkomster som föräldrarna eller maken fått utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Inkomster som fåtts utomlands beaktas till bruttobelopp för tiden före ansökan om studiestöd. Om föräldrarnas eller makens ekonomiska situation väsentligt förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas när stöd beviljas. Genom förordning bestäms vad som avses med väsentlig förändring och hur inkomster som fåtts utomlands skall utredas. 25 a Justering av studiestödet utan ansökan studiepenningen och bostadstillägget justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiepenningen eller bostadstillägget har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas och för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning. (3 room. som i RP) De i 11 och 19 nämnda beskattningsbara inkomsterna för den sökandes föräldrar och de i 19 a nämnda beskattningsbara inkomsterna för hans make beaktas enligt senast verkställda Ikraffträdelsebestämmelsen (Som i RP) Utskottets förslag till uttalande stadstillägg för studerande har på de studerandes boendeförhållanden och vidare utreder möjligheten att stödja studerandenas boende året runt. 6
KuUB 811999 rd- Helsingfors den l december 1999 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kaarina Dromberg /sam] vordf. Jukka Gustafsson /sd medl. Tapio Karjalainen /sd Tanja KarpeJa /cent (delvis) Jyrki Katainen /sam] Inkeri Kerola /cent Ossi Korteniemi/cent Irina Krohn l gröna Lauri Kähkönen /sd Markku Markkula /sam] Margareta Pietikäinen /sv Osmo Puhakka /cent Leena Rauhala /fkf Säde Tahvanainen /sd Irja Tulonen /sam] Unto Valpas /vänst Pia Viitanen /sd. sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Marjo Hakkila. 7
KuUB 8/1999 rd - RESERVATION Motivering I reservationen föreslås med avvikelse från utskottets betänkande att lagen om studiestöd ändras så att en studerande skall ha rätt till bostadstillägg till studiestödet också för de månader då han inte studerar på heltid. Att bostadstillägget till studiestödet görs till ett åretruntbidrag är absolut nödvändigt, eftersom de studerande har boendeutgifter också sommartid. Nu kan man emellertid inte få stöd om man inte studerar på heltid. Andra än studerande har efter behov rätt att få allmänt bostadsbidrag, vilket innebär att medborgarna inte behandlas lika i fråga om stödet för boende. Den föreslagna ändringen skulle gälla cirka 80 000 studerande och öka statens utgifter med uppskattningsvis 140 miljoner mark årligen. Reformen föreslås träda i kraft den l maj 2000, varför utgifterna 2000 blir något mindre. Närmare bestämmelser om utbetalning av bostadstillägget året om utfärdas genom förordning. Förslaget bygger på lagmotion LM 110/1999. Vidare föreslås i reservationen utgående från lagmotion LM 49/1999 att den på föräldrarnas inkomster baserade behovsprövningen när studiepenning beviljas slopas för studerande över 18 år. För att statens kostnader för åtgärden skall jämnas ut föreslås att reformen genomförs successivt under två år. Ytterligare föreslår vi att inkomstgränsen för föräldrarna när det gäller studerande under 18 år skall sänkas så att den motsvarar den genomsnittliga inkomsten för en familj med två inkomsttagare 1996. Förslag Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att det andra lagförslaget i utskottets betänkande godkänns enligt utskottets betänkande, och att det första lagförslaget i övrigt godkänns enligt utskottets betänkande men 14 a ändrad och att till lagförslaget fogas en 19 enligt lagmotion LM 4911999 rd enligt följande: 14 a Bostadstillägg (1-4 mom. som i KuUB) En studerande är så som genom förordning närmare bestäms berättigad till bostadstillägg också för de månader under vilka han inte studerar på heltid. (Nytt) 19 (Ny) Beaktande av föräldrarnas inkomster Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande inte har fyllt 19 år, samt när bostadstillägg beviljas om den studerande inte har fyllt 18 år. Denna åldersgräns gäller till den l juli 2001. Efter denna tidpunkt beaktas föräldrarnas inkomster när studiepenning eller bostadstillägg beviljas, om den studerande inte har fyllt 18 år. Inkomsten beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller underhållsskyldig. En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 inkomstskattelagen är högst 177 000 mark per år. Från inkomsten avdras på begäran av den studerande 20 000 markför studerandes syskon,för vilket barnbidrag inte betalas och som inte har rätt till en sådan studiepen- 8
KuUB 8/1999 rd - ning eller vuxenstudiepenning som avses i 11 l mom. 3 punkten. studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 4 000 mark som överskrider inkomstgränsen Helsingfors den l december 1999 Ossi Kortenieroi /cent Inkeri Kerola /cent Osmo Puhakka /cent Tanja Karpela /cent 2 200714 9