Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsnämnd för teknik Dnr 2016/624 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemiteknik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet kemiteknik är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05. 1. Ämnesbeskrivning Inom forskarutbildningsämnet kemiteknik vid Linnéuniversitetet studeras huvudsakligen mekanismer och fenomen som har betydelse för kemitekniska processer. Syftet är att ta fram kunskap som möjliggör industriell produktion som är ny eller mer effektiv samt har mindre miljöpåverkan. De mekanismer och fenomen som studeras är vanligen relaterade till kinetik och jämvikt vid kemiska reaktioner, kopplade mot mass- och värmetransport. Utbildningen har ofta ett betydande laborativt inslag där doktoranden i början av sina studier utvecklar experimentella metoder och utrustningar som används under doktorandprojektet. I studierna ingår också att använda och utveckla beräkningsverktyg som stöd för de experimentella och teoretiska studierna. För doktorsexamen i kemiteknik kan ett forskningsområde t.ex. vara termokemisk omvandling av biomassa, biokemiska omvandlingsprocesser eller processer och egenskaper för icke-kristallina material. Det specifika forskningsområdet definieras av projektet som det beskrivs i den individuella studieplanen. 2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder 1
bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Utbildningsspecifikt mål För doktorsexamen i kemiteknik skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. Innehåll och måluppfyllelse En doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 60-80 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 160-180 hp. Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna kan vara förlagda utanför den egna forskningsmiljön. Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp Valbara kurser Minst 30 hp av de valbara kurserna bör representera områdena - kemisk reaktionsteknik - transportfenomen - analysmetoder Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen. Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring För doktorsexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig avhandling. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det 2
valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarutbildningen. Avhandlingen kan utformas som ett sammahängande verk i form av en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. Inom ämnet kemiteknik tillämpas normalt sammanläggningsavhandling och den bör innehålla minst fyra artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Samtliga ingående artiklar ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Minst tre av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen ska förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan artiklarna ska också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges. Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Måluppfyllelse Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp. Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg. Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden genomgår kurser i forskningsetik och dels aktivt deltar i seminarier inom ämnet. Utbildningen på forskarnivån i kemiteknik framsteg ska följas upp årligen och dokumenteras i den individuella studieplanen. I uppföljningen ingår att handledare och doktoranden gemensamt diskuterar och dokumenterar progressionen med avseende på vart och ett av de specificerade mål som anges ovan under rubrikerna Mål enligt Högskoleförordningen och Utbildningsspecifikt mål. Resultatet av bedömningen ska utgöra en grund för inriktning och innehåll i de fortsatta studierna och för revisionen av den individuella studieplanen. 3
2 b. Licentiatexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Utbildningsspecifikt mål För licentiatexamen i kemiteknik skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. Innehåll och måluppfyllelse En licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 120 hp omfattande en kursdel om 40-60 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 60-80 hp. Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp Valbara kurser Minst 20 hp av de valbara kurserna bör representera områdena - kemisk reaktionsteknik - transportfenomen - analysmetoder 4
Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen. Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring För licentiatexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara relevant för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att uppsatsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för licentiatuppsatsen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Uppsatsen kan utformas som ett sammahängande verk i form av en monografiuppsats, eller som en sammanläggningsuppsats. Inom ämnet kemiteknik tillämpas normalt sammanläggningsuppsats och den bör innehålla minst tre artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Minst en av de ingående artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Sammanläggningsdelen ska förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund. Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Måluppfyllelse Doktoranden förvärvar kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp. Doktoranden förvärvar aktuell specialistkunskap genom eget forskningsarbete och väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg. Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet. Utbildningen på forskarnivås framsteg ska följas upp årligen och dokumenteras i den individuella studieplanen. I uppföljningen ingår att handledare och doktoranden gemensamt diskuterar och dokumenterar progressionen med avseende på vart och ett av de specificerade mål som anges ovan under rubriken Utbildningens mål. Resultatet av bedömningen ska 5
utgöra en grund för inriktning och innehåll i de fortsatta studierna och för revisionen av den individuella studieplanen. 3. Övrigt I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma. 4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser, avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29. Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen. Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål. Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta. Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets beslutsoch delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter. En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår. 5. Examination Licentiatseminarium Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande. 6
Disputation En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle. Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå. Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda. 6. Behörighet 6a. Grundläggande behörighet Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 och HF 7 kap 39. 6b. Särskild behörighet Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i kemiteknik erfordras - minst 90 högskolepoäng i ämnet kemiteknik eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet, och - goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska. 7. Bedömnings- och urvalskriterier Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen. Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar. De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning. Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 ) 7
8. Antagning Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. 9. Övergångsregler Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet kemiteknik, Dnr: 2011/571 kan byta till gällande allmän studieplan. 10. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet kemiteknik används förledet teknologie om inte grundexamen anger annat förled. 11. Möjlighet att avlägga delexamen Inom ämnet kemiteknik finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen. 8