Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Gävleborgs län Gävle

Relevanta dokument
Kölnavägen 25 Vårdsätravägen GYSINGE Uppsala

Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Uppsala län Uppsala

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen GYSINGE Uppsala

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen GYSINGE Uppsala

Till Registrator Naturvårdsverket Stockholm

Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under 2012.

sammanträdesdatum Yttrande angående ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac i Nedre Dalälvsområdet

Bedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor

Till Registrator Naturvårdsverket Stockholm

Bemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015

Komplettering av ansökan om tillstånd enligt MB 7 kap 28 a samt ansökan om dispens enligt MB 14 kap 7, 9, begärd av Naturvårdsverket

DOM Stockholm

Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo, Tärnsjö och Huddunge 2005

Naturvårdsverket för specifikt fram önskemål om kommentarer på tre av remissvaren:

Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg

REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM

Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning Uppsala

Uppsala, den 9 oktober Myggbekämpning 2008

Världsnaturfonden WWF

Org. nr BIOLOGISK MYGGKONTROLL en del av NEDRE DALÄLVEN UTVECKLINGS AB

Till Registrator Naturvårdsverket Stockholm

HEMSTÄLLAN Ärendenr: NV Miljödepartementet Stockholm

Rapport myggbekämpning

Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?

Biologisk Myggkontroll /Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnav GYSINGE Tel: Orgnr

Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven

Vi väljer att bemöta några delar av de inkomna remissvaren mer ingående. Kölnavägen 25 Vårdsätravägen Gysinge Uppsala

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV )

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna.

Myggbekämpning Sammanfattning

Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Minnesanteckningar: Samra dsmö te mellan NEDAB/Biölögisk Myggköntröll öch berö rda Tillsynsmyndigheter

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014

Naturvårdsverket bedömer att det råder ett stort allmänintresse av att bekämpningsåtgärder genomförs. Naturvårdsverket bedömer också att resultatet

Rapport myggbekämpning

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna.

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje

Regeringen. Regeringens beslut

Ansökan om myggbekämpning med helikopter, Nedre Dalälven Bilagor nr 1-3, 15,

HEMSTÄLLAN Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet

BESLUT Ärendenr: NV Forshaga kommun. Box Forshaga

Redovisning av mättillfällen med eller fler översvämningsmyggor per fälla och natt

Beslut om spridning av bekämpningsmedel från helikopter och inom skyddade områden vid nedre Dalälven

Uppsala den 19 november 2015 Bilaga 2 MKB 2016

BESLUT Ärendenr: NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen GYSINGE

Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10;40

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje

En förteckning över samtliga relevanta handlmgar I ärendet bifogas mklusive länkar till dessa (bilaga 1).

Ön i Hedesundafjärden drabbas av stora problem med översvämningsmyggor enligt befolkningens egna beskrivningar

BESLUT Ärendenr: NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen Gysinge

Världsnaturfonden WWF

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i Nedre Dalälvens översvämningsområden

Remiss från Miljödepartementet om prövning enligt miljöbalken avseende bekämpning av stickmyggor i Dalälvens översvämningsvåtmarker Bilaga KS

Plan för minskad användning av VectoBac G vid Nedre Dalälven, med fortsatt god kontroll av översvämningsmyggan Aedes sticticus

En förteckning över samtliga relevanta handlingar i ärendet bifogas inklusive länk till dessa, bilaga 1.

Nedan följer en beskrivning av ansökan, prövningen och begäran om kompletteringar.

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Forshaga kommun (dnr: Nv )

Myggbekämpning. Motion till riksdagen 2016/17:1173. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. C Enskild motion

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven antal människor

Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun

' ' Havs och Vatten 1/3

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Angående ansökan om flytt av väg i Horns kungsgård naturreservat, Borgholm kommun

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt

Uppsala den 6 november 2017 Bilaga 3 MKB 2018

Inventering av Bred Paljettdykare (Graphoderus bilineatus) inom Naturreservatet Östa Friluftsreservat

Svensk författningssamling

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Svensk författningssamling

Information om reservatsprocessen

Gävleborgs läns författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Redovisning Jan O. Lundström & Martina Schäfer

Långsiktig hantering av myggproblemet vid Nedre Dalälven

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Regeringens proposition 1997/98:91

VERKET. BESLUT Ärendenr: NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Fjädermyggor (Diptera: Chironomidae) i översvämningsvåtmarker med och utan biologisk kontroll av stickmygglarver

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Gävleborgs läns författningssamling

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis ( ) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Sveriges miljömål.

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Gävleborgs läns författningssamling

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )

Gävleborgs läns författningssamling

Transkript:

org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 0291-205 77 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Gävleborgs län 801 70 Gävle 026-171000 Uppsala län 751 86 Uppsala 018-195000 Västmanlands län 721 86 Västerås 021-195000 Dalarnas län 791 84 Falun 023-81000 Ansökan om dispens från nationalparksföreskrifter för Helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmyggor i våtmarker inom Färnebofjärdens nationalpark under 2012. Inledning: Sökande har tidigare överlämnat ansökan om dispens för spridning av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G (MB kap 14, 5 biocidförordningen) med hjälp av helikopter (MB kap 14, 49a biocidförordningen) i översvämningsområden inom Färnebofjärdens nationalpark, samt ansökan om Natura 2000 prövning (MB kap 7, 28a) till Kemikalieinspektionen. Föreskrifterna för Färnebofjärdens nationalpark innehåller dessutom ett förbud mot överflygning under 300 m (punkt 10) samt mot användning av biologiska bekämpningsmedel (punkt 11), varför ansökan om dispens från reservatföreskriften härmed lämnas till naturvårdsförvaltarna vid Länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Dalarnas Län. 1

Grunden för inrättande av Färnebofjärdens nationalpark och ändamålet med nationalparken: Beslut om nationalparken grundades på att Färnebofjärden är den del av Nedre Dalälven som är minst påverkat av vattenregleringar, skogsbruk och bebyggelse. Den naturliga karaktären samt fjärdens höga biologiska och estetiska värden har gjort att denna del av Nedre Dalälven funnits lämplig att skydda som nationalpark. Syftet med nationalparken är att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. I regeringens proposition 1997/989:91, Färnebofjärdens nationalpark, anges vidare följande. Vissa kulturhistoriskt intressanta miljöer bör bibehållas och allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas i lämplig grad. För att uppnå syftet bör varken exploaterande verksamhet eller verksamhet som kan skada mark och vegetation tillåtas. Vidare bör störningar av skyddsvärt djurliv förhindras, friluftslivet i parken inriktas mot extensivt nyttjande såsom strövande, naturstudier och uthålligt fritidsfiske. Information om områdets bevarandevärden bör utarbetas och göras tillgänglig för allmänheten. Enklare anordningar för friluftslivet bör ordnas i lämplig grad. Motivering: Periodvis översvämmade låglänta våtmarksområden inom Färnebofjärdens nationalpark är barnkammare för den långflygande och aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus (Bilagor 1, 2). Inventering och noggrann kartläggning visar att de översvämningsområden som ingår i denna ansökan är potentiellt mycket produktiva kläckningsområden för översvämningsmyggor och kan ge besvärande till olidliga mängder av Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor. Mängden stickmyggor i området efter översvämning överstiger vad de flesta människor någonsin upplevt och översvämningar under växtsäsongen inträffar approximativt varje till vart tredje år med en till fem översvämningar per år (Bilaga 2). Dessa återkommande stora till olidliga mängder stickmyggor har betydande negativa effekter på såväl boende, besökare som näringsliv. Upprepad exponering för översvämningsmygg kan leda till ångest och depression vilket medför att man kan befara avfolkning från högt exponerade orter som varit kontinuerligt bebodda i flera hundra år. Det finns också ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna (Bilaga 3). Problemet med aggressiva stickmyggor har förekommit i området vid Färnebofjärden under lång tid vilket exempelvis visas av den namninsamling med 1 712 underskrifter som genomfördes 1995 och bland dessa finns ett flertal personer från Gysinge och Österfärnebo. Några arter av stickmyggor vid nedre Dalälven bär på Sindbvisvirus, ett myggburet fågelvirus som även infekterar människor och ger Ockelbosjuka med hud- och ledproblem (Bilaga 58). Drygt 20 % av patienterna med diagnosen Ockelbosjuka får ledbesvär som består i många år eventuellt under resten av livet. Flera personer har smittats i området och utvecklat de akuta symptomen men vi känner inte till om de drabbats av långdragna ledbesvär. Undersökning av stickmyggor från Örebro, samlade i områden med utbrott av troligtvis myggburen harpest, visar att översvämningsmygg (Aedes sticticus och Aedes vexans) redan vid kläckning till vuxna myggor bär på denna obehagliga och långdragna men dock sällan dödliga bakterieinfektion (Bilaga 23). Även en studie av harpest i Dalarna visar stark koppling till stickmyggor (Bilaga 24). Område och tidsperiod: Totalt kan åtgärden med biologisk bekämpning av översvämningsmyggornas larver behövas inom ett ramområde om 1 177 ha i Färnebofjärdens nationalpark varav 681 ha inom Gävleborgs Län, 421 ha inom Uppsala Län, 41 ha inom Västmanlands Län och 34 ha inom Dalarnas Län (Bilaga 1, kartor med högre upplösning och 2

digital kartinformation kan sändas över om så önskas). Bekämpning kan behövas efter varje mer omfattande kläckning av mygglarver och årsbehovet styrs av översvämningarnas antal och omfattning under perioden april till augusti. Baserat på erfarenhet är bedömningen att bekämpning kan behöva utföras varje till vart tredje år med upp till fyra gånger per år, under maj till augusti, för att reducera antalet stickmyggor till en rimlig mängd i detta område. Varje beslut om bekämpning bygger på aktuell information om mängden stickmygglarver och storlek på översvämmade ytor vilket sammantaget används för en bedömning om förväntad produktion av stickmyggor. Bekämpningsmedel, metod och mängd: Det material som skall spridas benämns VectoBac G (godkänd mars 2010, reg nr 4889) och används för bekämpning av stickmygglarver. Det består av torkad och finfördelad kultur av Bacillus thuringiensis israelensis (Bti), även benämnt serotyp H-14, som fästs vid pellets av majskolvens vedartade kärna med hjälp av majsolja. Den aktiva beståndsdelen är kristallina pretoxin producerade av bakterien Bti. Detta är samma biologiska bekämpningsmedel som vi tidigare fått dispens för användning vid bekämpning av översvämningsmyggor. VectoBac G skall spridas från helikopter och utförda kalibreringar visar att materialet kan spridas med låg variation och hög precision från helikopter när den flyger i parallella stråk med 14-16 m avstånd. Vi använder VectoBac G i dosen 13-15 kg/ha vilket ger tillfredställande kontroll av översvämningsmyggornas larver i larvstadium L1 till L3. Det maximala förväntade årsbehovet av VectoBac G inom dessa områden beräknas till 42 500 kg (Bilaga 1). Användning av VectoBac G i nedre Dalälven under tidigare år redovisas i bifogade rapporter (Bilagor 4-14). Miljöeffekter av Bti: Bti är ett biologiskt bekämpningsmedel med mycket låg risk för negativa effekter på övrig fauna (Bilaga 2). Förutsatt en väl inställd dos, vilket vi avser att använda, så orsakar Bti ingen toxisk effekt på våtmarksinsekter utöver målorganismerna stickmyggor. Vid mångfaldigt ökad dos kan Bti även påverka underfamiljen Chironominae inom familjen Chironomidae (fjädermyggor) och vid mycket kraftig överdosering kan ytterligare underfamiljer av Chironomidae samt några ytterligare familjer av Nematocera (myggor) påverkas. Den toxiska effekten av Bti är begränsade till familjer inom Nematocera. Varken övriga ryggradslösa djur eller ryggradsdjur påverkas av medlet. Det finns inga indicier på att bekämpning av stickmygglarver med Bti ger några indirekta miljöeffekter uppåt i de temporära våtmarkernas näringsvävar (Bilaga 2). De akvatiska och terrestra rovdjur som i någon mån drar nytta av stickmyggor är generalister som inte är beroende av denna temporära och oförutsägbara föda. Resultaten från uppföljnings-programmet för våtmarksinsekter ger inga belägg, för att den dosering av Bti som används vid bekämpning av stickmygglarver i Sverige, orsakar betydande negativa effekter på insekter utöver stickmygglarver (Bilaga 18-22). Vi vill speciellt betona att inga negativa effekter kunde observeras hos de arter av Chironomidae som förekommer i bekämpningsområdena kring Färnebofjärden (Bilaga 20, 21), samt att det inte kan förväntas några negativa effekter hos Chironomidae vid så låg dosering som används mot stickmyggor (Bilaga 17). Den kraftiga minskningen av mängden stickmygglarver gav dessutom en ökad abundans och diversitet hos protozoer i bekämpade område vilket beror av minskad predation från stickmygglarver (Bilaga 22), samt en svag ökning av mängden dykarskalbaggar vilken kan bero av att de inte bara tar levande stickmygglarver utan även får nytta av de stickmygglarver som dukar under av bekämpningen (Bilaga 18). En kvantitativ ekologisk riskvärdering visar att mygglarvsbekämpning med VectoBac G som utförs med avsedd dos endast kan medföra en obetydlig risk för negativa ekologiska effekter (Bilaga 2). Möjliga gödningseffekter av bekämpningsmedlet: De möjliga gödningseffekterna av 3

komponenter i VectoBac G har utvärderats av SLU Miljöanalys och visar 1) att den extra belastningen med organiskt material inte torde påverka syrgasbalansen i behandlade våtmarker, 2) att halten totalkväve vid fullständig nedbrytning utan förluster torde vara mindre än 10 % av den naturliga halten och inte förändra klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, samt 3) att den totala tillförseln av fosfor är helt obetydlig jämfört med transporten i Dalälven (Bilaga 2). Bullerstörning: Samtliga planerade ramområden för bekämpning inom Färnebofjärdens nationalpark har inventerats för havsörn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom under 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011. Enstaka par av trana och sångsvan häckade i några av dessa områden. Ett aktivt bo av fiskgjuse förekom i närområdet till ett potentiellt bekämpningsområde. Användning av helikopter vid spridning av VectoBac G i översvämningsområden bedöms dock inte medföra någon betydande negativ inverkan på häckande storfåglar (Bilagor 2, 15). Vi vill speciellt betona att storfåglar inte är generellt känsliga för störning i form av lågt flygande helikopter under bekämpningsuppdrag, att häckande sångsvan inte gav någon observerbar reaktion på att helikoptern passerade över boet, samt att observationer av flera arter rovfåglar som utsätts för helikopter mycket nära boet under häckning verifierar att detta inte är en betydande störning (Bilagor 2, 15). Planerad biologisk myggbekämpning i relation till ändamålet med nationalparken: Vi hävdar att den mycket låga risken för negativ miljöpåverkan och den positiva effekten av minskade mängder översvämningsmyggor ger stöd för att vid behov tillåta biologisk bekämpning av översvämningsmyggornas larver inom delar av Färnebofjärdens nationalpark. Vi hävdar dessutom att detta inte innebär något betydande avsteg från ändamålet med Färnebofjärdens nationalpark eller väsentlig förändring av skicket på naturvärdena i området. Enligt skötselplanen (riksdagsbeslut 7 maj, 1998) är det övergripande målet att bevara naturmiljön i dess naturliga tillstånd och som ett referensområde för forskning vid Limes Norrlandicus samt att med lämpliga åtgärder styra och underlätta allmänhetens möjligheter att uppleva områdets natur. Vidare framgår enligt propositionen angående inrättande av Färnebofjärdens nationalpark att friluftslivet varit ett beaktat bevarandevärde inför beslutet om nationalpark. Enligt våra inventeringar, enligt resultat av uppföljningsprogram och enligt den samlade vetenskapliga litteraturen finns inga belägg för att den planerade bekämpningen påverkar hotade växter och djur negativt. Friluftslivet under perioden juni till september kan däremot gynnas av att mängden översvämningsmyggor reduceras till drägliga nivåer. Miljööverdomstolen har i mål nr M 2979-08 beträffande fråga om dispens enligt 7 kap. 7 MB, bedömt att den osedvanligt besvärande stickmyggförekomsten i Nedre Dalälven utgör ett särskilt skäl för sådan dispens (Bilaga 25). Den domen avsåg sökandens dispensansökan beträffande liknande verksamhet inom Ista naturreservat. Miljööverdomstolen konstaterade vidare att risken för negativ påverkan på Ista naturreservats prioriterade bevarandevärden var obefintlig. Även om det inte var avgörande för domstolens bedömning så konstaterades att visst prioriterat bevarandevärde dessutom gynnas av verksamheten (det rörliga friluftslivet). Eftersom Ista naturreservat är ett Natura 2000-område bedömde domstolen även frågan om tillståndskrav fanns enligt 7 kap. 28a MB. Domstolen fann att tillstånd inte krävdes eftersom risk för betydande påverkan på miljön saknas. Vid sin bedömning hade Miljööverdomstolen vägledning i Naturvårdsverkets allmänna råd om natur- och kulturreservat enligt 7 kap. MB och förordningen (1998:1252) om 4

områdesskydd, NFS 2003:8. Av de allmänna råden framgår att särskilda skäl bör anses föreligga om åtgärden har en i huvudsak positiv inverkan på områdets prioriterade bevarandevärden. Angelägna allmänna intressen kan i vissa fall utgöra särskilda skäl för dispens från de föreskrifter som meddelats för reservatet om de är förenlige med förbudets syfte. Naturvårdsverket har inte utfärdat några motsvarande allmänna råd om nationalpark, men sökanden menar att en analog tillämpning av ovan nämnda allmänna råd borde kunna leda till ett resultat som innebär bra skydd för det som ska skyddas och samtidigt möjlighet till verksamhet som bör tillåtas. För att belysa aktuell verksamhet ur ett vidare perspektiv kan noteras att det inom nationalparken är tillåtet att jaga älg, rådjur och mink under vissa perioder på året. Frågan om aktuell verksamhet är förenlig med nationalparkens syfte bör således även bedömas mot bakgrund av att ovan nämnd jakt anses vara förenlig. Enligt ovanstående motivering ansöker vi om dispens för: 1) Att sprida Bti i form av VectoBac G inom 1 177 ha översvämningsvåtmarker i Färnebofjärdens nationalpark 2) Att utföra denna bekämpning från helikopter och för hand under perioden maj till augusti. 3) Att utföra bekämpning maximalt fyra gånger per säsong och område under 2012. 4) Att sprida maximalt 42 500 kg VectoBac G under denna säsong. Begäran om verkställande Vi hemställer vidare, att förordnar att beviljade dispenser får utnyttjas utan hinder av att s beslut inte vunnit laga kraft. Gysinge 2012-01-27 Kalle Hedin Vd NEDAB Jan O. Lundström Bekämpningsansvarig Biologisk Myggkontroll 5

Bilagor i elektronisk form som bifogas ansökan på USB-sticka 1) Karta över planerade ramområden för stickmygg-bekämpning inom Hedesundafjärden naturreservat 2012 (kan skickas i digital form, kontakta Martina.Schafer@mygg.se). 2) Lundström JO & Schäfer M. MKB 2012 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Dalälven. Uppsala 2011-12-14. 3) Myggbekämpning i Nedre Dalälven är ett betydande allmänintresse folkets röst om behovet av bekämpning. Uppsala 2011-12-13. 4) Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo och Tärnsjö 2002. Lundström JO 2002-12-03 5) Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo och Tärnsjö 2003. Lundström JO 2003-10-20 6) Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo, Tärnsjö och Huddunge 2005. Lundström JO 2005-09-13 7) Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo, Tärnsjö, Huddunge och Östa 2006. Schäfer M 2006-09-31 8) Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Huddunge 2007. Schäfer M 2007-06-29 9) Myggbekämpning 2008. Schäfer M & Lundström J 2008-10-09 10) Myggbekämpningsrapport 2009. Schäfer M & Lundström J 2009-09-11 11) Myggbekämpning 2010. Schäfer M & Lundström J 2010-10-08 12) Myggbekämpning 2010 i skyddade områden. Lundström J & Schäfer M; 2010-11-15. 13) Myggbekämpning 2011. Schäfer M & Lundström J 2011-12-06 14) Myggbekämpning 2011 i skyddade områden. Lundström J & Schäfer M 2011-10-11. 15) Engström E, Petersson E 2009. Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity in relation to mosquito control on flood plains along River Dalälven, central Sweden. Submitted manuscript. 16) Lundström JO, Pfeffer M, Schäfer M, Persson Vinnersten TZ, Forsberg B. 2007. Sindbisvirus förekommer hos stickmyggor i Avestaområdet, vid Färnebofjärden, vid Hedesundafjärden och vid Storfjärden. Uppsala universitet, rapport 2007-05-01. 17) Petersson E. 2008. Effekt av BTI på fjädermyggor en meta-analys. 18) Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Petersson E, Landin J. 2009. Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time, wetland type and Bti-based mosquito control. Hydrobiologia 635: 189-203. 81. 19) Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J. 2010. A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: 715-725. 78. (DOI: 10.1007/s10750-009-9911-9) 20) Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Persson Vinnersten TZ, Landin J, Brodin Y. 2010. Production of wetland Chironomidae (Diptera) and the effects of using Bacillus thuringiensis israelensis for mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: 117-125. (DOI: 10.1017/S0007485309990137) 21) Lundström JO, Brodin Y, Schäfer ML, Persson Vinnersten TZ, Östman Ö. 2010. High species richness of Chironomidaee (Diptera) in temporary flooded wetlands associated with high species turn-over rates. Bulletin of Entomological Research 100; 433-444. (DOI: 10.1017/S0007485309990472) 22) Östman Ö, Lundström JO, Persson Vinnersten T. 2008. Effects of mosquito larvae removal with Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) on natural protozoan communities. Hydrobiologia 607: 231-235. (DOI: 10.1080/01650420802448515) 23) Lundström JO, Andersson A-C, Bäckman S, Schäfer ML, Forsman M, Thelaus J. 6

2011. Transstadial transmission of Francisella tularensis holarctica in mosquitoes, Sweden. Emerging Infectious Diseases 17: 794-799. 24) Rydén P, Björk R, Schäfer ML, Lundström JO, Petersén B, Lindblom A, Forsman M, Sjöstedt A, Johansson. 2011. Outbreaks of tularemia in a boreal forest region depend on mosquito prevalence. Journal of Infectious Diseases, In Press 2011-12-05. (DOI: 10.1093/infdis/jir732) 25) Miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Dom 2009-01-26 i mål M 2979-08. 7