OMSORGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

109 OMSORGSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Några av de viktigaste effektmålen gäller kvalitetsuppföljning, tillgänglighet, evidensbaserade verksamheter samt att tillhandahålla insatser i enlighet med gällande lagstiftning. Prioriterade aktiviteter Några av de viktigaste prioriterade aktiviteterna är: Förstärkt kvalitetsuppföljning genom brukarenkäter och verksamhetsbesök. Fokus är kvalitet för brukaren. Att erbjuda boende och boendestöd till alla målgrupper utifrån den enskildes behov. Utveckling av administrativa stödsystem och IT-lösningar. Stärka samverkan mellan forskning och praktik. Evidensbaserad kunskap. Tidiga och förebyggande insatser i samverkan med andra aktörer och huvudmän. Lättillgängligt stöd, utveckling av serviceinsatser. Erbjudande av sysselsättning och gemenskap i varierande former och arbetsinriktat stöd som kan leda till anställning. Utveckla ett samordnat stöd utifrån ett helhetsperspektiv på den enskildes behov. Samordnad vårdplanering är ett led i detta arbete. Stärka den enskildes inflytande över insatsers innehåll och utformande samt möjliggöra val av utförare. Utveckla och stärka stödet till anhöriga. Se över möjligheten att införa LOV (Lagen Om Valfrihet) inom flera verksamheter. Påbörja arbetet med att förbereda en kommunalisering av hemsjukvården. Jämställdhet ur ett brukarperspektiv skall belysas och beaktas inom alla verksamheter. Hälsofrämjande aktiviteter skall erbjudas i högre utsträckning inom flera verksamheter.

110 Driftsammandrag, tkr EKONOMI Bokslut Bokslut Verksamhet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Omsorgsnämnd 1 341 1 261 1 358 1 358 1 358 1 358 Disponibla medel av utökad ram -2012 4 326-2013 9 326-2014 14 326 Köpta administrativa tjänster 1 047 1 200 2 172 2 172 2 172 2 172 FoU-centrum 1 922 1 825 1 897 1 897 1 897 1 897 Individ- och familjeomsorg 220 404 227 988 226 017 225 217 225 217 225 217 Insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 135 542 141 357 143 158 145 858 145 858 145 858 Hemtjänst 0 64 år 36 585 36 076 38 802 38 802 38 802 38 802 Funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser) 31 143 40 264 34 029 34 029 34 029 34 029 Funktionshindrade barn och vuxna (LASSassistans) 54 965 55 319 57 668 58 720 58 720 58 720 Insatser för personer med utvecklingsstörning 330 089 339 463 357 679 358 125 358 125 358 125 Föreningsbidrag 4 298 4 115 4 441 4 441 4 441 4 441 Summa 817 336 848 868 867 221 874 945 879 945 884 945 varav kostnader 909 793 939 758 958 039 965 763 970 763 975 763 varav intäkter 92 457 90 890 90 818 90 818 90 818 90 818 Ekonomiska kommentarer Omsorgsnämndens ram utökas med 18 000 tkr för 2011, 18 000 tkr för 2012, 23 000 tkr för 2013 och 28 000 tkr för 2014 som nämnden ska redovisa hur de vill använda till fullmäktige i april 2011. I budget ingår för 2011 inom området insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning 5 platser/bostäder. Ytterligare 5 platser/bostäder tillkommer 2012. Inom området insatser för personer med utvecklingsstörning tillkommer 5 platser/bostäder 2011 och ytterligare 5 platser/bostäder 2012. Bedömning har gjorts av besparingar som är möjliga att genomföra med hänsyn tagen till nämndens avtal med olika utförare. Besparingarna är inräknade i budgeten och ingår i nämndens verksamhetsförändringar där budget 2011-2014 jämförs med budget 2010.

111 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift 2011 2012 2013 2014 Ombyggnadsarbeten m.m. i fastigheter 500 500 500 500 Summa investeringar 500 500 500 500 varav utgifter 500 500 500 500 varav inkomster 0 0 0 0 Ekonomiska kommentarer, investeringar Nämnden har ett stort antal hyreskontrakt med olika fastighetsägare. Behov finns av investeringsmedel för olika typer av ombyggnad, renoveringar m.m. för att lokalerna ska vara ändamålsenliga och svara mot de krav som verksamheten ställer.

112 OMSORGSNÄMNDEN Ett grönare Linköping Omsorgsnämnden ska medverka till en förbättrad miljö. Antalet utförare som godkänns enligt Omsorg om miljön ska öka. Målet följs upp genom att årligen mäta antalet utförare som arbetar och godkänns enligt Omsorg om miljön. Ett företagsammare Linköping Omsorgsnämnden ska vid utarbetande av förfrågningsunderlag och godkännande av utförare underlätta för mindre företag att etablera sig för att utföra vård och omsorg. Målet ska följas upp genom att årligen mäta om antalet företag med färre än 10 anställda ökar jämfört med föregående år. Ett friare Linköping Antalet verksamheter som är godkända enligt LOV (Lag Om Valfrihet) ska öka. Målet ska följas upp genom att mäta antalet verksamheter som är godkända enligt LOV. Ett tryggare Linköping Brukarna ska vara välinformerade om vart de kan vända sig om de har synpunkter och klagomål att framföra. Minst 70 % ska känna till vart man vänder sig. Målet följs upp i de brukarenkäter som genomförs vartannat år. Både kvinnor och män i kommunen ska vara nöjda med det stöd de får. I Omsorgsnämndens brukarenkäter ska index vara minst 80 när det gäller helhetsomdöme för att målet ska anses vara uppfyllt. Fler brukare än i dag ska erhålla stöd från verksamheter som grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet samt följa upp verksamheten systematiskt så att resultaten av insatserna blir tydliga. Målet följs upp genom att mäta antalet verksamheter som tydligt arbetar med kunskapsbaserad socialtjänst. Alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler där verksamhet bedrivs ska vara åtgärdade senast år 2011. Formerna för brukarmedverkan ska utvecklas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. Målet följs upp genom att beskriva om och hur formerna utvecklats. Prioriterade aktiviteter Kvalitetsuppföljning. Genusperspektivet ska belysas när det gäller planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. Ökad valfrihet i vård och omsorg. Påbörja arbetet med att förbereda en kommunalisering av hemsjukvården. Ta fram förslag på hur vi kan öka sysselsättningen bland Omsorgsnämndens målgrupper. Omsorgsnämnden fastställer årligen en kvalitetsuppföljnings- och internkontrollplan. Denna följs upp och redovisas årligen i november. I beslutsunderlag och uppföljningar ska genusperspektivet tydliggöras. Statistik ska så långt som möjligt vara könsuppdelad. Förutsättningarna för att erbjuda fler tjänster enligt Lagen om valfrihet (LOV) ska utredas.

113 KÖPTA ADMINISTRATIVA TJÄNSTER Prioriterade aktiviteter Det nuvarande avgifts- och verksamhetssystemet Sofia Omfale kommer att ersättas av ett nytt system, Treserva, som kommer att bli ett kommungemensamt system. Äldrenämnden är ägare av systemet. Systemet kommer att användas av Omsorgsnämnden, äldrenämnden, Socialnämnden och både kommunala och privata utförare. Logica (f.d. WM-data) är leverantör av både det gamla och det nya systemet. Systemet planeras vara i full drift i slutet av 2011. kommer att ske via styrgruppen för Treservas införande.

114 FOU-CENTRUM Förutsättning för utveckling och tillväxt FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete ska genom samverkan mellan forskning och praktik stödja utvecklingen av kunskap, kompetens, metoder och verksamhet. Prioriterade aktiviteter Genomföra seminarier för etablering av nya projekt och rapportering av pågående och avslutade projekt. Påbörja nya lokala och verksamhetsbaserade FoU-projekt. Påbörja etableringen av FoU-teman tillsammans med övriga FoUkommuner. Utveckla samarbete med regionala, nationella och internationella FoUmiljöer. kommer att ske genom kontinuerliga möten i FoU-grupp, styrelse och programråd. Därutöver följs verksamheten upp genom verksamhetsberättelsen samt genom dialogmöten med respektive medlemskommun. kommer att ske genom kontinuerliga möten i FoU-grupp, styrelse och programråd. Därutöver följs verksamheten upp genom verksamhetsberättelsen samt genom dialogmöten med respektive medlemskommun. kommer att ske genom kontinuerliga möten i FoU-grupp, styrelse och programråd. Därutöver följs verksamheten upp genom verksamhetsberättelsen samt genom dialogmöten med respektive medlemskommun. kommer att ske genom kontinuerliga möten i FoU-grupp, styrelse och programråd. Därutöver följs verksamheten upp genom verksamhetsberättelsen samt genom dialogmöten med respektive medlemskommun.

115 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Ett tryggare Linköping Fler föräldrar, både kvinnor och män, ska få del av kommunens olika former av föräldrastöd. Målet följs upp genom sammanställning av den årliga brukarstatistiken för de familjestödjande verksamheterna. Kommunens medborgare ska kunna erhålla ett personligt rådgivningssamtal inom 10 dagar. Målet följs upp i den årliga verksamhetsstatistiken. Det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar ska stärkas under mandatperioden genom att antalet fältsekreterare ska utökas. Antalet familjer som har tillgång till en familjecentral i sitt närområde ska öka. Prioriterade aktiviteter Omsorgskontorets arbete med kvalitetsuppföljning är ett prioriterat arbete. Kvalitetsuppföljningen innefattar olika aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, intervjuer med personal, ledning, brukare och anhöriga. Arbete med tidiga, förebyggande insatser i samarbete bl.a. mellan skola och socialtjänst är ett prioriterat område. Samarbetet mellan Omsorgsnämnden och landstinget är ett prioriterat område det gäller både insatser för barn och unga och vuxna. Samverkan och samordnade verksamheter där så är möjligt. kommer att ske i samband med den årliga redovisningen av kvalitetsuppföljningsarbetet. Vid samma tillfälle fattas beslut om kommande års plan. sker bl.a. genom den kommunövergripande samverkansgruppen (Barn, Unga och deras Föräldrar) samt genom den årliga verksamhetsberättelsen. Många verksamheter drivs i samarbete mellan socialtjänst och skola bl.a. områdesarbetet i Nygård, föräldraprogram, ungdomsmottagning och resursskolor och hedersrelaterat våld. sker inom ramen för de samverkansorgan som finns mellan landstinget och omsorgskontoret (SAMPLAN). sker också i samband med att nya samverkansavtal utarbetas. En del av det prioriterade arbetet gäller utveckling av föräldrastöd bl.a. familjecentraler och familjeprogram i samarbete med landstinget m.fl. parter. Det finns önskemål från landstingets sida att skapa familjecentraler i flera områden. Detta är en mycket positiv förebyggande verksamhet. Utvecklingsarbete pågår inom ramen för projekt Föräldrastöd forsknings- och nätversarbete. Universitetet, landstinget och skolan är några av samarbetsparterna. Arbetet sker med stöd av medel från Folkhälsoinstitutet. En samordnad mottagning mellan kommunen och landstinget gällande barn och unga mellan 6 och 12 år med psykisk ohälsa har skapats. Arbetet i denna mottagning kommer att följas upp under året.

116 Kvinnofrid utveckling och uppföljning. Den enskildes möjlighet till självbestämmande och möjligheter att välja insats och utförare har varit och är även inför kommande år en prioriterad fråga. Att utforma information som är tillgänglig för alla och som ger underlag för brukaren att göra egna val är en viktig förutsättning för detta. Det brottsförebyggande arbetet riktat till barn och ungdomar kommer att vidareutvecklas. Det brottsförebyggande arbetet innefattar bl.a. medling, ungdomstjänst och insatser för barn mellan 10 och 14 år som begått brott och deras föräldrar samt arbete inom ramen för överenskommelsen mellan skola, polis och socialtjänst. En utveckling där fler insatser inom socialtjänsten grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet (evidensbaserad socialtjänst) och där brukarens, professionens och forskningens perspektiv tydliggörs och tas tillvara är angelägen. Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. Fortsatt uppmärksamhet på behov inom missbruks- och beroendevården på grund av ökad alkoholkonsumtion. Utveckling av lättillgängligt stöd och behandlingsinsatser i enlighet med riktlinjerna är angeläget. Kvinnofridsarbetet grundas på ett samverkansavtal mellan flera parter i centrala Östergötland. Avtalet gäller t.o.m. 2013. Statsbidrag har möjliggjort satsningar under 2010 på barn och ungdomar som bevittnat våld och förstärkta utbildningsinsatser för olika personalgrupper. Antalet kvinnor som erhåller stöd har successivt ökat. Ett led i kvinnofridsarbetet är försök med skyddat akutboende för kvinnor med missbruksproblem som också utsatts för våld. Det skyddade boendet öppnades i december 2009 och har plats för 3 kvinnor. Det är ett projekt som kommer att fortgå även 2011 och som helt drivs med stöd av statsbidrag. Medel från länsstyrelsen har möjliggjort ett kraftfullt utvecklingsarbete under flera år. Omsorgsnämnden har erhållit nya medel under 2010 som är riktade till insatser för kvalitativt och kvantitativt utvecklingsarbete av ordinarie kvinnofridsarbete, fortsatt stöd för utveckling av skyddat boende för kvinnor med missbruksproblem samt förstärkning av kvinnojourens arbete genom en barn- och tjejjoursamordnare. sker i samband med redovisning till länsstyrelsen och i samband med årlig verksamhetsrapport. Den öppenvårdsupphandling som genomfördes under 2010 har lett till fler utförare och verksamheter att välja mellan för medborgarna. Revidering av informationsmaterialet kommer att slutföras under början av 2011. sker i samband med den årliga verksamhetsberättelsen samt fortlöpande under året tillsammans med utförare och samarbetsparter. kommer att ske gemensamt med övriga parter inom ramen för SSP åttapunktsprogrammet. Samarbetet inom ramen för överenskommelsen mellan skola, socialtjänst, polis (SSP) gällande brottsförebyggande arbete när det gäller unga konkretiserades i handlingsplaner under 2010. Dessa planer kommer att följas upp under 2011 och nya prioriteringar kommer att göras. kommer att ske årligen utifrån verksamheternas verksamhetsberättelser och de satsningar som nämnden gjort. Vid tillskapande av nya verksamheter ska metodval göras utifrån bästa möjliga evidens. I den under 2010 genomförda öppenvårdsupphandlingen ställdes stora krav på evidensbaserad verksamhet, vilket också fick genomslag i upphandlingen. Det utvecklingsarbete som genomfördes under 2010 inom ramen för öppenvårdsupphandlingen samt i direkta verksamhetsuppdrag till Leanlink ledde fram till att riktlinjerna i högre grad kommer att implementeras. Det gäller vuxna personer som i högre grad ska kunna erbjudas kvalificerad öppenvård som ett alternativ till placeringar på behandlingshem och ungdomar med risk/missbruk. En statlig utredning som ser över huvudmannaskapsgränser m.m. när det gäller behandlingsinsatser för personer med missbruksproblem kommer att presenteras under april 2011. Förslaget kan komma att innebära stora förändringar för kommun och landsting.

117 Att skapa värdiga boendeformer för personer med komplexa problem och fortsatt satsning på hållbara boendelösningar för dessa personer. Behovet är särskilt angeläget för kvinnor med missbruksproblem och kvinnor som dessutom är våldsutsatta. Behov av anhörigstöd för olika målgrupper har uppmärksammats under de senaste åren. Det gäller t.ex. anhöriga till psykiskt sjuka och barn i utsatta familjer. kommer att ske när det gäller hur många personer som har behov av särskilda boendelösningar som är långsiktiga. Behov finns att skapa 5-6 platser i särskilda stödbostäder för kvinnor samt 2 akutplatser i skyddat boende för kvinnor. Behov finns också av att hitta värdiga och över tid hållbara boendelösningar för ytterligare cirka 12 personer med komplex problematik i form av missbruksproblem och psykisk problematik. Särskilda insatser kommer att utformas för att stärka stödet till barn och ungdomar som bevittnat våld. Även barn/ungdomar vars anhöriga har psykisk problematik är en angelägen grupp att ge stöd. Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Hvb, ungdom, dagar 20 403 19 153 19 776 19 776 19 776 19 776 Kontaktfamiljer/personer, barn och ungdomar, årsplatser 165 156 185 185 185 185 Hvb, vuxna, dagar 36 467 34 054 33 442 33 442 33 442 33 442 Kontaktfamiljer/personer, vuxna, årsplatser 87 87 100 100 100 100 Rådgivning och stöd, personer 1 000 1 020 1 000 1 000 1 000 1 000 Familjerådgivning, hushåll 384 375 475 475 475 475 Familjestöd 0-20 år 500 786 500 500 500 500 Stöd i boendet/stödboende, ungdomar 95 95 50 50 50 50 Stöd i boendet, vuxna 160 240 125 125 125 125 Stödboende, vuxna 50 50 53 53 53 53 Sysselsättning, årsplatservuxna 45 73 45 45 45 45 Fältarbete, uppsökande och förebyggande insatser, timmar 7 800 7 800 7 800 7 800 7 800 7 800 Socialt områdesarbete/ familjecentraler, timmar 5 850 6 500 6 500 6 500 6 500 6 500

118 Vid jämförelser med andra kommuner används nyckeltal hämtade från Sveriges Kommuners och Landstings dataapplikation WebOr. De nyckeltal som redovisas bygger på räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till Statistiska centralbyrån (SCB). De kommuner som ingår i nedanstående jämförelser är, förutom Linköping, Eskilstuna, Jönköping, Norrköping Västerås och Örebro. Folkmängd 31 dec 2009 Linköping 144 690 Jönköping 126 331 Eskilstuna 95 577 Västerås 135 936 Örebro 134 006 Norrköping 129 254 Källa: SKL och SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2009 Kostnad (kronor per invånare) för individ- och familjeomsorg inklusive ekonomiskt bistånd 2004-2009 Källa: SKL, WebOr - Bokslut 2009 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar och analys: Ovanstående diagram visar hur Linköpings kommuns kostnader för individ- och familjeomsorg inklusive ekonomiskt bistånd förhåller sig till några andra större kommuner. Linköpings kostnader placerar sig i mitten av de jämförda kommunerna. I samtliga kommuner redovisas ökade kostnader för 2009 men även för 2008. Bedömningen görs att detta till viss del är en effekt av finanskrisen då jämförelsen inkluderar ekonomiskt bistånd.

119 Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, individ- och familjeomsorg 2003-2009 Källa: SKL, WebOr - Bokslut 2009 25,0 20,0 15,0 Avvikelse % 10,0 5,0 Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping 0,0-5,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-10,0 Kommentar och analys: Standardkostnad är en teoretisk beräknad kostnad för varje kommun. Den beräknade standardkostnaden används för kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. År En delförklaring kan vara att tillgången och tillgängligheten till sociala stödinsatser är hög i Linköpings kommun, vilket speglar en hög ambitionsnivå och en medveten strategi för att möta behoven hos medborgarna. En annan delförklaring är att kostnaden för ekonomiskt bistånd ligger på en relativt hög nivå på grund av höga arbetslöshetstal, särskilt när det gäller ungdomar. I förhållande till beräknad standardkostnad ligger kostnaderna för kommunens individ- och familjeomsorg på en högre nivå än de jämförda kommunerna.

120 2 500 Barn och ungdomsvård 2002 2009, kronor per invånare Källa: SKL, WebOr 2 000 1 500 1 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 500 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Västerås Örebro Kommentar och analys: När det gäller kostnaderna för barn- och ungdomsvård placerar sig Linköpings kommun i mitten vid en jämförelse med andra större kommuner. 1 200 Missbrukarvård för vuxna 2002 2009 Källa: SKL WebOr 1 000 800 600 400 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 200 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Västerås Örebro Kommentar och analys: När det gäller missbruksvård ligger Västerås och Linköping på ungefär samma nivå och högre än de andra kommunerna. Linköpings kommuns ambition är att personer med missbruksproblem skall kunna erhålla bra stöd- och behandlingsinsatser inom rimlig tid.

121 INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK OCH NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTT- NING Ett tryggare Linköping Alla som beviljas bostad med särskild service ska få erbjudande inom 6 månader. sker varje månad tillsammans med socialkontoret. Daglig verksamhet ska erbjudas för att ge sysselsättning och gemenskap i varierade former minst 15 timmar/vecka och person. sker årligen genom sammanställning av utförarnas verksamhetsstatistik. Arbetsinriktat stöd ska leda till anställning för minst 5 personer per år. sker årligen genom sammanställning av utförarnas verksamhetsstatistik. Minst 4 personer som bor i särskilt boende ska årligen flytta till ordinärt boende med 1:a eller 2:a-handskontrakt. sker varje tertial tillsammans med socialkontoret. Möjligheterna att delta i hälsofrämjande insatser ska öka för målgruppen (alliansens program). Målet följs upp genom att utförarna redovisar i verksamhetsberättelsen vilka aktiviteter som genomförts. Prioriterade aktiviteter ering för fortsatt utbyggnad av bostäder med särskild service sker kontinuerligt där enskildas önskemål om mer självständigt boende vägs in. I Omsorgsnämndens internbudget finns en utbyggnad med 5 platser per år. av aktuell kö och intresseanmälningar sker varje månad tillsammans med socialkontoret. Rättspsykiatriska regionkliniken aviserar att 3 5 personer per år beräknas skrivas ut till Linköping och vara i behov av bostad med särskild service eller boendestöd. Socialkontoret redovisar behov av ca 5 bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Varje år insjuknar några personer som bedöms behöva bostad med särskild service eller boendestöd. Utbyggnad pågår av 5 nya gruppbostadsplatser på Torparegatan med beräknad inflyttning till sommaren 2011. ering pågår även för att tillsammans med landstingets psykiatriska klinik tillskapa 3-4 korttidsplatser/mellanvårdsplatser. För att säkerställa en väl fungerade vårdkedja behövs gemensamma vårdplaneringsrutiner. För att möjliggöra för personer som vill flytta hem till Linköping från enskilda vårdhem pågår upphandling av 10 bostäder med särskild service i Ullstämma. För närvarande har ca 10 15 personer framfört önskemål om att få flytta till Linköping. En gemensam vårdplaneringsrutin finns utarbetad tillsammans med landstinget och socialkontoret. Information om rutinens innehåll till berörd personal behöver genomföras kontinuerligt. av hur rutinen fungerar kommer att ske i samarbete med socialkontoret och landstinget.

122 För att stimulera deltagande i daglig verksamhet och sysselsättning infördes 2009 aktivitetsersättning. Flera verksamheter finns med målsättning att underlätta anställning. Behovet av arbetsinriktat stöd har ökat. Nya nationella riktlinjer visar på vikten av att den enskilde kan erhålla arbete. Arbete pågår för att möjliggöra en ökad valfrihet avseende daglig verksamhet. Målsättningen är att det ska finnas verksamheter med olika inriktning och att verksamheterna ska utvecklas och/eller tillkomma utifrån brukarnas behov och önskemål. För att eventuellt möjliggöra införande av LOV behöver ett nytt ersättningssystem till utförare utarbetas. Personalens kunskap och kompens är avgörande för att den enskilde ska erhålla ett bra stöd. Genom statliga stimulansmedel kommer kompetensutvecklingsinsatser att riktas till personal inom landstinget, kommunen och hos alternativa utförare. I syfte att tydliggöra ansvarsgränserna mellan kommunen och landstinget ska ett gemensamt informationsmaterial om respektive huvudmans resurser och verksamhet presenteras. Gemensamma informations-/utbildningsinsatser ska därefter genomföras till berörd personal. Omsorgskontoret har erhållit resursförstärkning för att genomföra förstärkt kvalitetsuppföljning. Denna innebär olika aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, intervjuer med personal, ledning, brukare och anhöriga. Kommunen och landstinget har överenskommit att gemensamt göra en ny inventering och analys av behov av åtgärder för personer med stora och varaktiga behov av insatser från såväl landstinget som kommunen. Målsättningen har varit att förstärka brukarinflytandet i verksamheter som riktar sig till målgruppen samt utveckla arbetet med brukarrevisioner. Sammanlagt erhåller 120 personer aktivitetsersättning. Samtliga har en individuell genomförandeplan som är utarbetad i samarbete med aktuell utförare. Genom arbetsinriktat stöd bedöms några personer varje år kunna erhålla anställning. Omsorgsnämnden har avtal med Jobbtorget, Team Rehabilitering som 2010 gav stöd till 155 deltagare. Under året fick 18 av dessa personer arbete eller började studera. Utöver detta har ett par personer erhållit lönebidragsanställning inom daglig verksamhet. av antalet deltagare och närvaro i daglig verksamhet har genomförts 2010 för att kunna ligga till grund för fortsatt arbete. Några kommuner har genomfört LOV. Erfarenheter från dessa kommuner kommer att inhämtas och analyseras för att kunna ligga tillgrund för fortsatt planering av arbetet. En projektledare finns knuten till regionförbundet Östsam som har till uppgift att samordna och följa upp planerade kompetensutvecklingsinsatser i hela länet. Arbetet påbörjades 2009 och kommer att fortgå 2011 och 2012. Centrala länsdelen har även beviljats egna kompetensutvecklingsmedel. En projektledningsgrupp finns i centrala länsdelen. En projektledare, knuten till omsorgskontoret, samordnar arbetet. Flera utbildningsinsatser och ett ledarinternat är planerat våren 2011. Arbetet har påbörjats och kommer att fortgå under hela 2011. Brukarenkäter skickas vartannat år till deltagare i nästan alla verksamheter som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. Den senaste enkätundersökningen genomfördes 2010. Undersökningen visar på en hög grad av nöjdhet. Svaren sammanställs och analyseras tillsammans med berörda utförare. Fyra fördjupade verksamhetsbesök kommer att genomföras varje år. Resultaten kommer att användas för utvecklings- och förbättringsarbete. Socialstyrelsen har utarbetat ett inventeringsinstrument som berörda huvudmän kan använda. Instrumentet ska revideras av socialstyrelsen för att kunna användas tidigast hösten 2011. Genom inventeringen kommer en säkrare bild finnas av hur många personer som ingår i målgruppen, vilka insatser som de erhåller samt behov av ytterligare insatser. Brukare i Linköping (BIL) har själva tagit initiativ till olika uppföljningsaktiviteter för att ge underlag för planering och utveckling av verksamhet. Brukarorganisationerna träffar regelbundet företrädare för både landsting och kommun för information och samråd. Även föreningen Attention har initierat en kartläggning av behov och insatser i syfte att ge underlag för utveckling och samordning av insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

123 Anhörigstöd har uppmärksammats särskilt de senaste åren. Statliga medel utges till kommunerna för att utveckla anhörigstödjande insatser under 2010. Fr.o.m. 2011 har kommunen erhållit särskilt riktade medel för att möjliggöra ett förstärkt anhörigstöd. Hälsofrämjande aktiviteter är viktigt för målgruppens välbefinnande och personliga utveckling. Med hälsofrämjande aktiviteter avses exempelvis motion, kost, sömn, kultur och fritidsaktiviteter. Särskilda insatser kommer att utformas för att stärka stödet till barn, ungdomar och vuxna som är anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning. Förutsättningen är att medel för anhörigstöd avsätts till anhöriginsatser. kommer att ske genom att utförarna redovisar de aktiviteter som genomförts i sin årliga verksamhetsberättelse. Verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Bostad med särskild service, personer med insatsen 157 161 168 173 173 173 Enskilda vårdhem, personer 37 37 35 35 35 35 Daglig verksamhet och sysselsättning, platser 360 360 360 360 360 360 Platser i arbetsinriktad verksamhet (Team Rehabilitering) 116 86 110 110 110 110 Stöd i eget boende, antal personer 305 320 350 350 350 350 Personligt ombud, antal personer med insatsen 94 88 75 75 75 75

124 HEMTJÄNST 0 64 ÅR Ett tryggare Linköping Hemtjänsten ska utvecklas med syftet att stärka den enskildes inflytande över hemtjänstens innehåll, omfattning och tidpunkt. I hemtjänstenkäten ska index vara minst 80 när det gäller helhetsomdöme för att målet ska anses vara uppfyllt. Prioriterade aktiviteter Fördjupad analys av hur den enskildes inflytande över hemtjänstens innehåll och omfattning ska genomföras bland annat genom fokusgrupper och samtal med personal. Sammanställning och analys av genomförda aktiviteter redovisas till Omsorgsnämnden. Verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Antal hemtjänstärenden/ månad 311 308 320 320 320 320 Antal hemtjänstärenden med timtid/månad 226 220 225 225 225 225 Antal hemtjänsttimmar/ månad 9 925 10 273 10 390 10 390 10 390 10 390 Antal hemtjänsttimmar/ ärende och månad 43,8 46,8 46,2 46,2 46,2 46,2 Antal hemtjänsttimmar/år 119 100 123 300 124 640 124 640 124 640 124 640

125 FUNKTIONSHINDRADE BARN OCH VUXNA (LSS-INSATSER) Ett tryggare Linköping Barn och vuxna som har personlig assistent eller avlösarservice enligt LSS ska vara nöjda med den insats de får. Nöjdhetsindex ska vara minst 80 för att målet ska anses vara uppfyllt. Målet följs upp genom brukarenkät. Prioriterade aktiviteter Ett fördjupat och breddat samarbete med andra aktörer både inom kommunen och med landstinget bedöms vara en viktig framgångsfaktor för att kunna erbjuda ett samordnat stöd för människor med behov av stöd och omsorg. Omsorgskontoret följer arbetet med nationell e-hälsa, f.d. nationella ITstrategin. Det nationella arbetet med e- hälsa kommer att fokusera ännu mer på hur framtidens vård och omsorg ska kunna förbättras med hjälp av e- tjänster. Behov finns av att kvalitetssäkra redovisning och fakturering bl.a. av personlig assistans enligt LSS. Att tillgodose behov av bostäder med särskild service är en fråga med hög prioritet. Behov finns av insatser i form av korttidsvistelse/korttidstillsyn för barn och ungdomar med autism/asperger. Personlig assistans har ökat dramatiskt sedan drygt ett år. Arbete pågår i Samplangrupper tillsammans med landstinget för att samordna insatser kring olika målgrupper, bl.a. insatser för personer med funktionsnedsättning. Omsorgskontoret följer på olika sätt arbetet med nationell e-hälsa, bl.a. genom deltagande och medverkan vid konferenser. Omsorgskontoret är bl.a. representerade i den nationella programstyrgruppen och kommunikatörsnätverk samt i länsövergripande samverkan kring termer och begrepp, ICF. Kommunen i samarbete med FoU-centrum har under året anordnat två seminariedagar om Nationell Patientöversikt. Införandet av ett nytt IT-stödsystem, Treserva, med webbaserad information och kvalitetsuppföljningar för att underlätta val är exempel på vad som görs utifrån nationell e-hälsa. Upphandling av ett system för insatsregistrering har genomförts. Systemet kommer att användas bl.a. för rapportering av personlig assistans, ledsagarservice och avlösarservice. Bostäder med särskild service i form av sammanhållen gruppbostad för personer med förvärvad hjärnskada kommer att starta i början av 2012. ering pågår för start av korttidsvistelse och korttidstillsyn under 2011. Arbete pågår både tillsammans med socialkontoret och Försäkringskassan för att bl.a. se över ansvarsgränser mellan kommunen och Försäkringskassan. Till hjälp vid bedömningen i enskilda ärenden pågår arbete för att få in en arbetsterapeutresurs som kan göra funktionsbedömningar av den enskildes förmåga.

126 Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Servicebostad för yngre funktionshindrade, antal lägenheter 41 41 41 41 41 41 Korttidshem, antal platser 6 6 6 6 6 6 Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, antal ungdomar 5 5 5 5 5 5 Stödfamilj, antal personer som har insatsen 3 2 10 10 10 10 Personlig assistans, antal personer som har insatsen 40 65 52 52 52 52 Personlig assistans, antal timmar 54 000 115 000 77 200 77 200 77 200 77 200 Kontaktperson, antal personer som har insatsen 32 34 35 35 35 35 Avlösarservice i hemmet, antal personer som har insatsen 46 53 50 50 55 55 Avlösarservice i hemmet, antal beslutade timmar 14 200 14 800 16 000 16 000 16 000 16 000 Ledsagarservice, antal personer som har insatsen 66 61 70 70 70 70 Ledsagarservice, antal beslutade timmar 22 000 24 000 20 600 20 600 20 600 20 600 Fritidsverksamhet för barn och ungdom med neuropsykiatriska funktionshinder 6 6 6 6 6 6

127 1,20 Andel (%) med en eller flera insatser enligt LSS, andel av invånare 0 64 år 2002 2009 Källa: SKL, WebOr 1,00 0,80 0,60 0,40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0,20 0,00 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar och analys: Linköping ligger på ungefär samma nivå som Jönköping och Eskilstuna. Andelen personer med LSSinsatser varierar inte särskilt mycket mellan olika år. Norrköping och Örebro avviker från övriga kommuner och har en högre andel av invånarna som har LSS-insatser. En förklaring kan vara att man bedömer personkretstillhörigheten på olika sätt. Främst gäller detta grupper med psykisk funktionsnedsättning. 1 400 Kostnad för personlig assistans LSS/LASS, kronor per invånare 0 64 år 2002 2009 Källa: SKL, WebOr 1 200 1 000 800 600 400 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 200 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar och analys: Utifrån kommunens befolkningsstruktur ska Linköping ha relativt låga kostnader inom LSS-området. I jämförelse med jämnstora kommuner kan man också se att Linköping ligger på den nedre halvan tillsammans med Norrköping och Västerås när det gäller kostnader för personlig assistans.

128 FUNKTIONSHINDRADE BARN OCH VUXNA (PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT SOCIALFÖR- SÄKRINGSBALKEN (SFB)*) Prioriterade aktiviteter Behov finns av att kvalitetssäkra redovisning och fakturering av personlig assistans enligt LSS. Se verksamhetsområde funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser). Verktyg för tidsregistrering och fakturering kan användas vid personlig assistans enligt både LSS och LASS. Äldrenämnden har upphandlat ett system för insatsregistrering. Systemet kommer att användas även inom Omsorgsnämndens verksamhet, för rapportering av bl.a. personlig assistans. Verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Personlig assistans, antal personer som har insatsen 208 208 214 218 218 218 Sjuklönekostnader, antal timmar 8 100 8 200 10 000 10 000 10 000 10 000 *Lag om assistansersättning (LASS) upphörde 2010-12-31. Regelverket kring personlig assistans som beslutas av Försäkringskassan ingår fr.o.m. 2011-01-01 i Socialförsäkringsbalken (SFB).

129 INSATSER FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Ett tryggare Linköping Alla som beviljas bostad med särskild service ska få erbjudande inom 6 månader. varje månad tillsammans med socialkontoret. Minst 4 personer som deltar i daglig verksamhet ska årligen genom stöd erhålla anställning på öppna arbetsmarknaden. Målet följs upp genom årlig redovisning. Både kvinnor och män ska känna sig delaktiga i sin dagliga verksamhet. Index ska vara över 80 när det gäller frågeområdet påverkan och maktbalans för att målet ska anses vara uppfyllt. Målet följs upp genom brukarenkät. Personer som bor i bostad med särskild service ska uppleva trivsel i sitt boende. Nöjdhetsindex ska vara över 80 för att målet ska anses vara uppfyllt. Målet följs upp genom brukarenkät. Antalet tillbud gällande läkemedelshantering inom bostäder med särskild service ska minska i förhållande till föregående år. sker genom avvikelserapportering. Antalet enheter som regelbundet erbjuder fysisk aktivitet ska öka jämfört med föregående år. sker genom verksamhetsbesök och verksamhetsberättelser. Prioriterade aktiviteter Att tillgodose behovet av bostäder med särskild service är en mycket viktig fråga med hög prioritet. För att få bättre planeringsunderlag för framtida utbyggnad behövs en tidig kontakt med de brukare som på sikt kommer att behöva bostad med särskild service. För att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering av boenden behövs också tillgång till lämpliga tomter och lokaler. Omsorgskontoret följer på olika sätt utvecklingen av eget val inom daglig verksamhet. LOV inom daglig verksamhet infördes i april 2010. Omsorgskontoret kommer undersöka förutsättningarna att införa eget val inom fler verksamheter. Omsorgskontoret deltar i årliga träffar där ungdomar som slutar gymnasiesärskolan och deras familjer bjuds in till information om boendefrågor. I samband med dessa träffar ges också möjlighet att lämna intresseanmälan om boende. På det sättet får man en viss överblick över framtida behov, även om enskildas behov och önskemål snabbt kan förändras. För att få tillgång till lämpliga tomter och lokaler för bostäder finns regelbundet samarbete med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunens lokalstrateg. arbetet är ofta tidskrävande, och det är inte ovanligt att arbetet också fördröjs p.g.a. överklagningar. Under de närmaste åren finns ett stort behov av att få fram nya platser i bostäder med särskild service. En brukarutvärdering av eget val i daglig verksamhet kommer att genomföras under 2011. Nya ersättningsnivåer för 2011 fastställdes av Omsorgsnämnden i februari. Ersättningsnivåer fastställs årligen av nämnden. En översyn pågår av det bedömningsinstrument som används vid nivåbedömningarna. Bl.a. inhämtas erfarenheter från andra kommuner. I första hand kommer omsorgskontoret undersöka möjligheten att införa eget val i servicebostäder för personer med utvecklingsstörning.

130 Nämndens uppföljning och utvärdering ur ett brukarperspektiv har stärkts. För att genomföra detta har omsorgskontoret erhållit särskilda medel för genomförande av förstärkt kvalitetsuppföljning. Denna innebär olika aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, intervjuer med personal, ledning, brukare och gode män. IT-stöd bedöms bli ett viktigt komplement och hjälpmedel inom vård- och omsorgsområdet. IT-stöd/hjälpmedel kan många gånger underlätta och bidra till ökad självständighet för personer med funktionsnedsättning. Då Omsorgsnämnden upphandlar nybyggnation av bostäder alternativt tecknar nya kontrakt om bostäder i befintliga hus måste krav ställas på att infrastrukturen i bostaden utformas på ett sådant sätt att den möjliggör användning av IT-stöd och tekniska hjälpmedel. Under 2011 kommer brukarenkäter att genomföras både för dem som bor i bostad med särskild service och dem som har daglig verksamhet. Vid brukarenkäterna används enkätverktyget Pict-O-Stat. Platsbesök och s.k. fördjupade verksamhetsbesök genomförs årligen vår och höst. Omsorgskontoret deltar på flera sätt i arbete med IT-stöd för personer med funktionsnedsättningar. På flera gruppbostäder arbetar man med ökat fokus på tekniklösningar. Tillsammans med Hälsans Nya Verktyg och KTH har utbildningsdagar teknik i vardagen genomförts. Målgruppen är personal i bostäder med särskild service. Ett nätverk med teknikombud har bildats. Målsättningen är att ha återkommande aktiviteter för att ge inspiration, sprida idéer och kunskap inom teknikområdet. Omsorgskontoret följer utvecklingen inom området bl.a. genom kontakter med Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet, Hälsans Nya Verktyg och Hjälpmedelsinstitutet. Kommunen ingår också som en part i Centrum för Hälsa och Byggande (CHB) vid KTH. I Centrum för Hälsa och Byggande arbetar man med forsknings- och utvecklingsarbete kring det livslånga boendet, produktutveckling samt utbildning av vård- och omsorgspersonal. Arbetet i centret är tvärvetenskapligt.

131 Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut 2010 2011 2012 2013 2014 Bostäder med särskild service för barn och ungdomar (elevhem), platser 10 10 10 10 10 10 Korttidshem för barn och ungdomar inkl. akutplatser, platser 23 23 23 23 23 23 Helgkorttidsplatser för ungdomar, antal platser 12 12 12 12 12 12 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år i anslutning till skoldagen och under lov (avser ungdomar med utvecklingsstörning), antal platser 55 57 55 55 55 55 Bostäder med särskild service för vuxna, antal platser 387 400 405 410 410 410 Korttidshem för vuxna, antal platser 5 5 5 5 5 5 Dagverksamhet/dagcenter för vuxna, antal personer 380 416 405 405 405 405 Dagverksamhet BoDa (boende med daglig verksamhet), antal platser 65 63 65 65 65 65 Familjehem, antal personer med placering i familjehem 4 4 4 4 4 4 Stödfamilj, antal personer med stödfamilj 29 21 40 40 40 40 Kontaktperson, antal personer med insatsen 224 217 225 225 225 225

132 6 000 Kostnader totalt för insatser enligt LSS och LASS 2002 2009, kronor per invånare 0 64 år Källa: SKL, WebOr 5 000 4 000 3 000 2 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar och analys: Utifrån kommunens befolkningsstruktur ska Linköping ha relativt låga kostnader inom LSS-området. I jämförelse med jämnstora kommuner kan man också se att Linköping tillsammans med Västerås har de lägsta kostnaderna. När det gäller kostnaden för boenden har Linköping under lång tid arbetat med konkurrensupphandling av bostäder med särskild service. Det bedöms ha bidragit till att dämpa kostnaderna. 900 000 Kostnader för boende, kr/brukare, enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna 2002 2009 Källa: SKL, WebOr 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 200 000 100 000 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommentar och analys: I samband med konkurrensupphandling har kraven på verksamheterna tydliggjorts, vilket bidragit till att kommunen har en god kvalitet inom verksamhetsområdet. En förklaring till att det i vissa fall är mycket stora skillnader i kostnaden mellan olika kommuner kan också vara att man bedömer personkretstillhörigheten på olika sätt. Främst gäller detta gruppen med psykisk funktionsnedsättning. Det kan medföra att kommuner med likartad befolkningsstruktur redovisar stora skillnader i kostnader för LSS-insatser och andel personer med LSS-beslut.

133 FÖRENINGSBIDRAG Ett tryggare Linköping Arbetet med att tillvarata kunskap och engagemang hos föreningar ska förstärkas. Målet ska följas upp genom att beskriva de aktiviteter som gjorts för att tillvara föreningslivet i arbetet med att utveckla och följa upp tjänster och verksamhet. Prioriterade aktiviteter Omsorgsnämndens föreningsbidrag syftar till att: - Stödja, stimulera och underlätta frivilligt socialt arbete. - Stimulera föreningar att bedriva utåtriktad verksamhet för personer som är i behov av stöd på grund av fysiska, psykiska, sociala eller andra skäl. - Bryta isolering för enskilda grupper. - Ge förutsättningar för ett aktivt socialt liv, gemenskap och sociala kontakter mellan människor. - Främja alkohol- och drogförebyggande insatser såväl på arbetsplatser och i skolor som för enskilda personer och familjer. - Stödja aktiviteter till barn, ungdomar och deras familjer samt vuxna enskilt eller i grupp. kommer att ske genom att ta del av föreningarnas verksamhetsberättelser.

134 Nämndens förändringar år 2011-2012 och plan för 2013-2014 Verksamhetsförändringar jämfört med budget 2010 Belopp netto tkr 2011 Omsorgsnämnden 2012 2013 2014 Kostnader Nya arvoden förtroendevalda 2011 24 24 24 24 Utökad ekonomisk ram 18 000 18 000 23 000 28 000 Avgår till ospec besparing -14 896-13 674-13 674-13 674 Disponibla medel av utökad ram 4 326 9 326 14 326 Individ- och familjeomsorg Kostnader HvB-unga, reducering platser, 2,5 pl av 56 pl -2 550-2 550-2 550-2 550 HvB-vuxna, reducering platser, 5 pl av 90 pl -2 600-2 600-2 600-2 600 Ökad satsning generella avtal upphör -1 000-1 000-1 000-1 000 Effekt av särskilda avtal, rättning 1 000 1 000 1 000 1 000 Ökad effekt av särskilda avtal 2011- -1 000-1 000-1 000-1 000 Stödinsatser till barn, ungdomar och familjer, rättning -2 457-2 457-2 457-2 457 Fältverksamhet, reducering 25 % -1 000-1 000-1 000-1 000 Filbytergruppen, justering kostnad -150-150 -150-150 Ungdomstjänst, justering kostnad 150 150 150 150 Ungdomsmottagningen, avveckling kuratorsresurs -650-650 -650-650 BUP-Elefanten, avveckling verksamhet -650-650 -650-650 Anhörigstöd, reducering kostnad -2 289-2 310-2 310-2 310 Projekt Skolan förebygger upphör -130-130 -130-130 Kontaktcentrum, reducerad verksamhet 25 % 2012- -800-800 -800 Utbildning nationella riktlinjer missbruksvård slutfört -480-480 -480-480 ASI net och ADAD net, justering 50 50 50 50 Projekt sysselsättning personer med missbruksproblem upphör -150-150 -150-150 Ökning lokalkostnader 190 190 190 190 Pris- och lönejusteringar 2010 och 2011 8 954 8 954 8 954 8 954 Övriga justeringar 287 308 308 308 Intäkter Justering momsintäkt verksamhet HvB-unga -637-637 -637-637 Justering momsintäkt verksamhet HvB-vuxna 175 175 175 175 Ny prognos hyresintäkter -60-60 -60-60 Ny prognos avgifter familjerådgivning 90 90 90 90 Riktade statsbidrag upphör/avslutade, från Länsstyrelsen -2 110-2 110-2 110-2 110 Riktat statsbidrag anhörigstöd upphör, ingår i ekonomisk ram 2011- -2 096-2 096-2 096-2 096 Intäkter 2011 års pris 423 423 423 423 Justering ny prognos momsintäkt bostäder -300-300 -300-300

135 Belopp netto tkr Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning 2011 2012 2013 2014 Kostnader Engångssatsning tillfälligt statsbidrag 2010 (17 000 tkr) -600-600 -600-600 Dagverksamhet Rosetten, samordning -730-730 -730-730 Reducering nytt avtal gruppboende -200-600 -600-600 Omförhandling avtal enskilda vårdhem (3,5 %) -1 000-1 000-1 000-1 000 Reducering kostnader särskilt vårdkrävande -500-500 -500-500 Utbyggnad 5 pl 2011-01-01 3 100 3 100 3 100 3 100 Utbyggnad 5 pl 2012-01-01 3 100 3 100 3 100 Reducering betalningsansvar medicinskt utskrivningsklara -500-500 -500-500 Justering lokalkostnader -141-141 -141-141 Pris- och lönejusteringar 2010 och 2011 7 286 7 286 7 286 7 286 Övriga justeringar -4-4 -4-4 Intäkter Ny prognos hyresintäkter 564 564 564 564 Statsbidrag öppen psykiatrisk tvångsvård endast 2010-1 000-1 000-1 000-1 000 Ny prognos statsbidrag moms, verksamhet 1 200 1 200 1 200 1 200 Intäkter ny bedömning 3 548 3 548 3 548 3 548 Hemtjänst 0 64 år Kostnader Justering ersättning till utförare (bl.a. övergång till Eget val) -954-954 -954-954 Pris- och lönejusteringar 2010 och 2011 2 487 2 487 2 487 2 487 Intäkter Justering momsintäkt verksamhet 100 100 100 100 Intäkter ny bedömning 2011 190 190 190 190 LSS-insatser Kostnader Ökat behov personlig assistans 12 000 timmar 2011 3 024 3 024 3 024 3 024 Justering lokalkostnad -7-7 -7-7 Pris- och lönejustering 2010 och 2011 888 888 888 888 Intäkter Intäkter 2011 års pris 22 22 22 22 LASS-assistans Kostnader Kostnadsansvar Försäkringskassan 2010, minskat behov 2 personer (från 212 till 210 personer) 2011-526 -526-526 -526 Kostnadsansvar Försäkringskassan, ökning 4 personer (från 210 till 214 personer) 2011 1 052 1 052 1 052 1 052 Kostnadsansvar Försäkringskassan, ökning 4 personer (från 214 personer till 218 personer) 2012 1 052 1 052 1 052 Ny bedömning 2011-2 185-2 185-2 185-2 185 Intäkter Ny bedömning 2011-3 737-3 737-3 737-3 737

136 Belopp netto tkr Insatser för personer med utvecklingsstörning 2011 2012 2013 2014 Kostnader Engångssatsning tillfälligt statsbidrag 2010 (17 000 tkr) -1 400-1 400-1 400-1 400 Utbyggnad 5 pl 2010-07-01, helårsdrift 2011 3 550 3 550 3 550 3 550 Utbyggnad 5 pl 2011-01-01 3 550 3 550 3 550 3 550 Utbyggnad 5 pl 2012-01-01 3 550 3 550 3 550 Omförhandling avtal externa placeringar -200-200 -200-200 Rättning ersättning Sociala förvaltningen -599-599 -599-599 Reducering/anpassning förlängd skolbarnsomsorg -212-212 -212-212 Reducering/omförhandling musikterapi -200-200 -200-200 Justering kostnader tekniska hjälpmedel m.m. 440 440 440 440 Reducering fritidsverksamhet -100-100 -100-100 Kommunsjukvården, reducering verksamhet Reaktiva -200-200 -200-200 Kommunsjukvården, reducering sjuksköterske/arbetsterapeutinsatser -300-300 -300-300 Gruppbostäder Vallavägen, helårsdrift 2011 721 721 721 721 Reducering/omförhandling avtal gruppbostäder för vuxna personer med utvecklingsstörning -2 100-2 100-2 100-2 100 Gruppbostad Linghem, ändrad inriktning -1 000-1 000-1 000-1 000 Jungfrubergsvägen, extra ersättning upphör -490-490 -490-490 Hjulsbrovägen, justering ersättning 106 106 106 106 Edhaga, justering extra ersättning -850-850 -850-850 Aspnäsvägen, justering extra ersättning -95-95 -95-95 Lambohov, justering extra ersättning 130 130 130 130 Lambohov, ökning extra vårdbehov 1 000 1 000 1 000 1 000 Jordbruksgatan, justering extra ersättning -623-623 -623-623 Ekholmsvägen, extra ersättning upphör -120-120 -120-120 Ulrika, justering ersättning daglig verksamhet 240 240 240 240 Resursmedel endast 2010-1 488-1 488-1 488-1 488 Ökad kostnad Eget val daglig verksamhet personer med SoL-beslut 1 050 1 050 1 050 1 050 Ökad kostnad Eget val daglig verksamhet, Händelseriket 1 000 1 000 1 000 1 000 Ökat behov daglig verksamhet 2011 3 104 Höjd internränta 2011 22 22 22 22 Pris- och lönejusteringar 2010 och 2011 10 069 10 069 10 069 10 069 Övriga justeringar 225 225 225 225 Intäkter Justering ny prognos momsintäkter bostäder 350 350 350 350 Ny prognos statsbidrag moms verksamhet 1 649 1 649 1 649 1 649 Ny prognos intäkter verksamhet barn och ungdomar 13 13 13 13 Ny bedömning intäkter 2011 1 453 1 453 1 453 1 453