Cirkulär Nr 14 September 2015

Cirkulär Nr 14 September 2015 Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har den 2 juli 2015 träffat följande avtal: Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal, Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar, och Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister Avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal är ett nytt avtal som ersätter 1969 års avtal om konkurrensklausuler i tjänsteavtal. Avtalet om rätten till arbetstagares uppfinningar innehåller vissa ändringar av 1994 års avtal om rätten till arbetstagares uppfinningar. Ändringarna har skett genom att en ny fullständig avtalstext har utarbetats och det nya avtalet ersätter 1994 års avtal. Avtalet om skiljedomsregler är helt nytt. De tre avtalen ska antas av förbunden å ömse sidor. Därefter träder avtalen i kraft den 1 december 2015. Avtalen om konkurrensklausuler och om arbetstagares uppfinningar gäller tillsvidare med ett års uppsägningstid. Konkurrensklausuler och rätten till arbetstagares uppfinningar ska bedömas enligt de nya avtalen om konkurrensklausulen överenskommits, respektive uppfinningen anmälts till arbetsgivaren, den 1 december 2015 eller senare. En tvist om en konkurrensklausul ska prövas enligt avtalet om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister om överenskommelsen om konkurrensklausulen träffats den 1 december 2015 eller senare. För förbund som varit bundna av 1969 års avtal om konkurrensklausuler i tjänsteavtal gäller dock att avtalet om skiljedomsregler ska tillämpas om påkallande av skiljeförfarande skett efter den 1 december 2015. En tvist om arbetstagares uppfinning ska prövas enligt avtalet om skiljedomsregler om påkallandet av skiljeförfarande skett efter den 1 december 2015. Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Org.nr BÄF Service AB Kungsträdgårdsgatan 10 08-762 65 35 info@baf.se 5371-4531 556620-7220 Box 1721 Stockholm Internet SE-111 87 Stockholm www.baf.se

Nedan följer en kort redogörelse för innehållet i avtalen. Avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal 1969 års avtal om konkurrensklausuler gällde i princip endast teknisk utveckling inom industrin. Det nya avtalet har ett vidare tillämpningsområde och gäller alla företag där det finns företagshemligheter. Alltjämt är dock utgångspunkten att konkurrensklausuler ska användas restriktivt och efter en noggrann intresseavvägning i det enskilda fallet. Vad är en konkurrensklausul? Med en konkurrensklausul avses ett förbud intaget i ett anställningsavtal som innebär att arbetstagaren efter anställningens upphörande inte får ta anställning i, eller på annat sätt bedriva eller ta befattning med, konkurrerande verksamhet. Klausulen kan ha skrivits in i anställningsavtalet vid anställningens ingående eller senare under anställningen. Klausuler med annat innehåll, exempelvis förbud mot att värva arbetsgivarens kunder efter anställningens upphörande, omfattas inte av avtalet. Företagshemligheter För att konkurrensklausuler ska kunna användas krävs att det finns företagshemligheter i företaget. Med företagshemligheter avses information om affärseller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och som skulle kunna skada näringsidkaren i konkurrenshänseende om den sprids. Personkretsen Den personkrets inom företaget som kan bli föremål för en konkurrensklausul är begränsad. Som förutsättning för att en arbetsgivare ska kunna komma överens med en anställd om en konkurrensklausul gäller dels att det finns risk att arbetsgivaren skulle lida skada i konkurrenshänseende om företagshemligheter används i en konkurrerande verksamhet, dels att arbetstagaren genom utbildning eller erfarenhet har möjlighet att använda företagshemligheterna på ett sätt som medför sådan skada. Arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning omfattas inte av avtalet. Vidare gäller att en konkurrensklausul som huvudregel inte bör träda i kraft tidigare än sex månader efter anställningstillfället om arbetstagaren är nyutexaminerad vid anställningstillfället. Konkurrensklausuler kan normalt användas endast i förhållande till tillsvidareanställda. I vissa fall kan konkurrensklausuler dock användas också beträffande tidsbegränsat anställda, exempelvis om en anställd fortsätter att vara anställd efter fyllda 67 år men då som tidsbegränsat anställd eller om företaget tillfälligt anlitar en expert på hög nivå. Bindningstid Den tid efter anställningens upphörande under vilken konkurrensförbudet gäller kallas bindningstid. Denna bindningstid ska inte vara längre än vad arbetsgivaren behöver. Är tiden för skyddsbehovet kort bör bindningstiden inte överstiga nio månader. I övriga fall ska bindningstiden inte överstiga 18 månader såvida det inte finns särskilda 2

skäl för en längre bindningstid. Sådana särskilda skäl kan finnas om produktcykeln är lång, som kan vara fallet inom exempelvis försvarsindustrin. Kompensation Under bindningstiden ska arbetsgivaren utge kompensation till arbetstagaren för ekonomisk förlust om denne på grund av konkurrensklausulen hindras att ta ny anställning eller annars att bedriva eller ta befattning med annan verksamhet. Kompensationen ska motsvara skillnaden mellan arbetstagarens månadslön vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst arbetstagaren har eller kunde ha haft i annan verksamhet. Ersättningen ska dock inte överstiga 60 procent av den månadsinkomst som arbetstagaren hade vid anställningens upphörande. Går arbetstagaren i pension gäller konkurrensförbudet men någon kompensation ska inte utges. Finns det inget samband mellan en konkurrensklausul och en lägre eller utebliven inkomst ska arbetsgivaren inte utge någon kompensation. Om arbetsgivaren har avskedat arbetstagaren, och det funnits grund för avskedandet, kan arbetsgivaren besluta att helt eller delvis dra in kompensationen. Skadestånd Konkurrensklausulen bör innehålla en regel om normerat skadestånd för den situationen att arbetstagaren bryter mot klausulen. Detta skadestånd bör normalt motsvara sex genomsnittliga månadslöner. Att skadeståndet är normerat betyder att arbetsgivaren inte behöver bevisa någon uppkommen skada utan skadeståndsskyldigheten inträder i och med avtalsbrottet. Om arbetstagaren sedan ett brott mot konkurrensklausulen påtalats fortsätter med, eller återupptar, sin konkurrerande verksamhet kan skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister utdöma återkommande viten i syfte att förmå arbetstagaren att upphöra med den konkurrerande verksamheten. Situationer då en konkurrensklausul inte kan åberopas En konkurrensklausul kan inte åberopas av arbetsgivaren om denne sagt upp en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist, upplöst en anställning enligt 39 lagen om anställningsskydd eller brutit mot anställningsavtalet i sådan grad att arbetstagaren har rätt att frånträda/ häva anställningen. Omprövning av en konkurrensklausul Under anställningen kan det fortsatta behovet av en överenskommen klausul tas upp till prövning på arbetstagarens initiativ. Arbetsgivaren har rätt att under anställningen ensidigt begränsa eller upphäva en överenskommen klausul. Avser arbetstagaren att sluta sin anställning bör denne meddela detta till arbetsgivaren. Detta gäller även om anställningen upphör på grund av pensionering. Parterna bör överlägga om konkurrensklausulens fortsatta tillämpning och arbetstagaren ska lämna 3

erforderlig information till arbetsgivaren, bl a om omständigheterna i den verksamhet som arbetstagaren avser att engagera sig i. Har arbetstagaren sagt upp sin anställning utan att i förväg ha meddelat arbetsgivaren detta, ska arbetstagaren på motsvarande sätt överlägga med arbetsgivaren, om denne begär det. Om arbetstagaren begär det ska arbetsgivaren senast inom två veckor efter det att arbetsgivaren erhållit information av arbetstagaren om förändringen skriftligen meddela om klausulen ska gälla helt, delvis eller inte alls. Detta besked kan arbetsgivaren sedan inte ensidigt ändra. Har arbetstagaren sagt upp sin anställning utan att först ha meddelat arbetsgivaren detta, kan arbetstagaren under vissa förutsättningar få konkurrensklausulen jämkad. Detta gäller om arbetstagaren respekterat klausulen och visar att ett lämnat besked från arbetsgivaren om begränsning eller upphävande av konkurrensförbudet skulle skapa väsentlig olägenhet för arbetstagaren. Exempelbilaga I en bilaga till avtalet finns en exempelklausul. Bilagan utgör inte ett kollektivavtal. Tvister Tvist om avtalet eller om en konkurrensklausul ska handläggas enligt gällande förhandlingsordning och slutligt avgöras av skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar 1994 års avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar har ändrats i några avseenden i det nya avtalet. De väsentligaste nyheterna i avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar är följande. Bestämmelsen att arbetstagaren har rätt till skälig ersättning är tvingande. Har arbetsgivaren själv beslutat att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär detta inte att arbetstagaren saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Schablonbeloppet bör uppgå till ett halvt prisbasbelopp (dvs 22 250 kronor för 2015) eller högre belopp enligt beslut på företagsnivå, oavsett om beloppet utges i ett eller flera steg. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp (44 500 kronor för 2015). I en kommentar i avtalet anges att utgångspunkten vid bedömningen av rätten till ersättning för A-uppfinningar är att lönen, övriga anställningsförmåner och i förekommande fall schablonersättning är på en sådan nivå att dessa utgör en tillräcklig ersättning för sådan uppfinning. Av kommentarstexten framgår också att ytterligare ersättning för A- eller B- uppfinning i form av royalty endast undantagsvis kan förekomma. 4

Uppstår tvist om en uppfinning ska frågan diskuteras mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i syfte att nå en överenskommelse. Kan överenskommelse inte nås kan endera parten begära lokal förhandling och, om tvisten inte kan lösas vid sådan förhandling, central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. I annat fall är anspråket preskriberat. Även om tvisten gäller en utanförstående arbetstagare (dvs en oorganiserad arbetstagare eller en arbetstagare som inte är bunden av avtalet genom medlemskap i ett kollektivavtalsbundet fackförbund) bör arbetsgivaren och arbetstagaren diskutera frågan sinsemellan. Kan tvisten inte lösas på detta sätt, ska arbetsgivaren skriftligen erbjuda arbetstagaren att begära överläggning. Ytterst ska tvisten lösas av skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Talan i skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister ska väckas inom tio år från den dag då patentansökan gjordes. Har patentansökan inte gjorts ska talan väckas inom tio år från den dag då arbetstagaren anmälde uppfinningen till arbetsgivaren. Iakttas inte fristen är anspråket preskriberat. Avseende en arbetsgivare och en organiserad arbetstagare får talan inte väckas förrän lokal och central förhandling har genomförts och avslutats. Avtalet om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister I avtalet om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister regleras i huvudsak följande: inledande av skiljeförfarande, skiljenämndens sammansättning, förfarandet inför skiljenämnden, bevisning, skiljedomar och beslut samt kostnaderna för skiljeförfarandet. I övrigt kan följande nämnas. Skiljenämnden består av en eller flera fasta ordföranden som utses av Svenskt Näringsliv och PTK för en tid av tre år. Ordförande eller ordförandena ska utse sekreterare. Normalt består skiljenämnden i en tvist av en ordförande och två partsutsedda skiljemän. Parterna kan dock komma överens om att en tvist ska avgöras enbart av ordföranden. Om ordförande inte anser att detta förfarande är uppenbart olämpligt, kommer dessa mål således att avgöras i ensits. En utanförstående arbetstagare kan i mål rörande avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal begära att tvisten ska avgöras i ensits. De två skiljemännen utses för varje mål av berört arbetsgivar- respektive arbetstagarförbund. Gäller tvisten en utanförstående arbetstagare har denne rätt att utse en skiljeman, varvid berört arbetsgivarförbund utser den andre skiljemannen. Den 5

utanförstående kan dock avstå från att utse en skiljeman och i stället begära att Svenskt Näringsliv och PTK utser var sin skiljeman. I en uppfinnartvist kan målet vilandeförklaras i högst fyra år under förutsättning att detta gynnar utredningen om uppfinningens värde. Skiljenämnden är behörig att i tvist om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal besluta om återkommande vite. Sådant vite kan bestämmas såväl interimistiskt som slutligt. Skiljenämnden kan ta upp en sådan prövning även om arbetsgivaren inte fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt förhandlingsordningen eller, i fråga om utanförstående arbetstagare, erbjudit överläggning. Parter i en tvist om en konkurrensklausul kan komma överens om sammanläggning (kumulation) med annan rättstvist mellan parterna, exempelvis rörande lagen om företagshemligheter. Detta innebär att skiljenämnden är behörig att pröva samtliga sådana rättstvister mellan parterna. Svenskt Näringsliv och PTK svarar för kostnaderna för ordförande och sekreterare. Övriga kostnader för skiljenämnden fördelas enligt principerna i rättegångsbalken. Har en utanförstående arbetstagare begärt att Svenskt Näringsliv och PTK ska utse varsin skiljeman svarar dessa organisationer för kostnaderna för dessa skiljemän. När en skiljedom har meddelats ska ordföranden inom tre månader därefter upprätta ett referat av skiljedomen. Referatet ska innehålla en avidentifierad sammanfattning av tvisten, utan angivande av företagshemligheter. Referatet ska publiceras på lämpligt sätt sedan Svenskt Näringsliv och PTK godkänt referatet. * * * Med vänlig hälsning Byggnadsämnesförbundet Arne Sehlström 6

2015-07-02 FÖRHANDLINGS PROTOKOLL Ärende: Parter: Närvarande: För Svenskt Näringsliv FörPTK Överenskommelse om avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal, avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar, samt skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Svenskt Näringsliv Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) Anders Weihe, Jonas Stenmo, Lars Gellner, Sverker Rudeberg, Mattias Dahl, Dennis Lager, Marcus Dahlsten, Malin Erasmie, Ari Kirvesniemi, Andreas Edenman, Roine Johansson och Johan Wijk. Martin Wästfelt, Niklas Hjert, Camilla Frankelius, Helena Hedlund, Johan Lif, Mathias Åström och Hans Sköld. A. Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal 1 Svenskt Näringsliv och PTK är överens om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Avtalet ersätter överenskommelsen från 1969, mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och SIF/SALF/CF angående begränsning av användningsområdet för och innehållet i s.k. konkurrensklausuler i tjänsteavtal, som sagts upp till omförhandling av Svenskt Näringsliv. 2 Parterna är överens om att avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal har den lydelse som framgår av bilaga, bilaga I. Avtalet ska betraktas som ett nytt kollektivavtal och inte enbart som ändringar av 1969 års överenskommelse. Den exempelklausul som finns bilagd avtalet utgör inte ett kollektivavtal. 3 Parterna är överens om följande övergångsregler. KonkmTensklausul i ett anställningsavtal där överenskommelsen om konkurrensklausul träffats före den 1 december 2015 ska bedömas enligt de regler i lag eller kollektivavtal som gällde vid den tidpunkt överenskommelsen ingicks. Konkurrensklausuler som överenskommits den 1 december 2015 eller senare ska prövas enligt det nya avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal för förbund som antagit avtalet. För förbund som varit bundna av 1969 års överenskommelse är parterna överens om att det kollektivavtalet har efterverkan till dess att det nya avtalet om användning av konkurrensklausuler den 1 december 2015 trätt i kraft genom antagande på avtalsområdet. Även för förbund som eventuellt inte antar det nya avtalet upphör efterverkan den I december 2015. I fråga om forum och processuella regler gäller följande. I tvist gällande konkurrensklausul som överenskommits före den 1 december 2015 tillämpas de regler för förhandlingar och slutlig prövning som gällde vid den tidpunkt överenskommelsen om konkurrensklausul träffades. För parter som varit bundna av 1969 års överenskommelse gäller emellertid att skiljeförfarande ska ske enligt de nya skiljedomsreglerna under C för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister i samtliga tvister om konkurrensklausuler om påkallandet skett efter den 1 december 2015. I samtliga tvister gällande konkurrensklausul

201 5-07-t)2 som överenskommits den 1 december 2015 eller senare tillämpas de nya skiljectomsreglerna under C för skiljenämnden i uppfinnar och konkurrensklausulstvister, för förbund som antagit det nya avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal. 4 Parterna är överens om att en partsgemensam avtalskommentar ska utarbetas. Kommentaren ska färdigställas så snart som möjligt, men senast den 15 september 2015. B. Avtal angående ritten till arbetstagares uppfinningar 5 Svenskt Näringsliv och PTK är överens om ändringar av avtalet angående rätten till arhetstagares uppfinningar. Anciringarna har skett på det sättet att parterna utformat en ny fullständig avtalstext. Avtalet ersätter överenskommelsen från 1 994, mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och PTK om ändring av avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar, som sagts upp till omförhanciling av PTK. 6 Parterna är överens om att avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar har den lydelse som framgår av bilaga, bilaga 2. 7 Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp i enlighet mccl vad som anges i bilaga 3. 8 Parterna är överens om följande övergängsregler. Uppfinning för vilken anmälan till arbetsgivaren gjorts före den 1 december 2015 ska prövas enligt överenskommelsen från 1994 angående rätten till arbetstagares uppfinningar. Uppfinning för vilken uppfinningsanmälan till arbetsgivaren gjorts den 1 december 2015 eller senare ska prövas enligt det nya avtalet om rätten till arbetstagares uppfinningar, vilket bl.a. innebär att fristen att påkalla skiljeförfarande normalt räknas från den dag ansökan om patent skett. 1 det unclantagsfallet att tvisten gäller uppfinning som inte patentsökts gäller att fristen räknas från dagen för uppfinningsanmälan. 1 samtliga tvister där skiljeförfarande påkallas efter den 1 december 2015 sker skilje förfarandet enligt sklljedomsreglerna under C för sldljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. C. Skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister 9 Svenskt Näringsliv och PTK är överens om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar och konkurrensklausulstvister. Reglerna ska gälla för den sldljenämnd som enligt avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal respektive avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar är behörig att slutligt pröva tvister enligt dessa avtal. 10 Parterna är överens om de skiljedomsregler för skiljenänmden i uppfinnar- och konkurrenskiausulstvister som framgår av bikaa 4. 11 Svenskt Näringsliv och PTK ska upplysa tvistande parter i enskilda fall om möjligheten att träffa överenskommelse om att sidijenämnden är behörig att pröva tvister mellan samma parter rörande konkurrensldausuler, tvister rörande lagen om skydd för företagshernligheter, lojalitetsplikt och därmed sammanhängande frågor, dvs, att sammanläggning (kurnulation) av sådana rättstvister kan ske. 12 Parterna är överens om att till ordförande i skiljenämnden ska utses justitieråd, f.d. justitieräd eller motsvarande.

D. Antagande på avtalsområcie skiljeförfarandet, dvs, även för kostnader som enligt skiljedomsreglerna ska bäras av Svenskt Näringsliv och PTK gemensamt. enskilda fallet och att de tvistande parterna själva svarar för hela kostnaden för prövas i en sådan situation i skiljenämnden, krävs att Svenskt Näringsliv godkänner det i det ska vara forum för tvistelösning. Om en uppfinnar eller konkurrensklausulstvist ska kunna hängavtal kan göra anspråk på att skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister varken tänstemannaorgarnsation eller arbetsgivare till följd av hänvisning i eventuel]a är parterna är överens om följande. PTK och dess medlemsorganisationer är medvetna om att 1 3 Vad gäller arbetsgivare som inte är medlem i något av Svenskt Näringslivs medlemsförhund Svenskt Näringsliv PTK Christer Ågren k1ai-ij ert - - Stockholm den 2juli 2015 Justeras j 1. t - t t 4 c Lars Gellner, Jonas Stenmo, Anders Wihe och Johan Wijk Vid protokollet 1 december 2015. Svenskt Näringsliv och PTK rekommenderar respektive förbund att anta respektive avtalsområde. Avtalen ska, oavsett datum för antagande, inte tillämpas förrän den konkurrensklausulstvister blir inte gällande förrän de senast den 1 december 2015 antagits på arbetstagares uppfinningar, samt skiijedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och samtliga nu nämnda avtal. 14 Avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal, avtal angående rätten till 2t) 15-07-02

registreringsförfaranden. företagshemligheterna inte kan skyddas genom patent eller liknande Det är av vikt för företagen och deras anställda att företagshemligheterna kan behållas i större betydelse i konkurrenshänseende. som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen går mot att företagshemligheter får Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter verksamheten och inte används i konkurrerande verksamhet. Detta gäller särskilt, när mellan Svenskt Näringsliv och PTK 1 med konkurrerande verksamhet. innebär ett förbud mot att ta anställning i eller på annat sätt bedriva eller ta befattning i samband med anställningens ingående eller under bestående anställning och som 1.2. Detta avtal är tillämpligt på sådana konkurrensklausuler som införs i anställningsavtal av avtalet. Avtalet är även tillämpligt för utanförstående arbetstagare hos företag som är bundna avtalet, samt för medlemmar av tjänstemannaorganisationer som antagit avtalet. 1.1. Detta avtal är tillämpligt för medlemmar av arbetsgivarorganisationer som antagit 1. Tillämpningsområde 1 de tall skriftligt besked föreskrivs ska det törstäs som en ordningsregel och inte ett formkrav. Anm. 3 är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektivavtalsbunden tjänstemannaorganisation. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte Anm. 2 att avtalets begrepp ändras. lagen (1990:409) om skydd för töretagshemligheter. Eventuella lagändringar ska inte innebära Begreppet företagshemligheter används i samma betydelse som begreppet idag har i Anm. 1 innebär en restriktiv hållning till konkurrensklausuler. efter prövning av behovet i det enskilda fallet och parterna är medvetna om att gällande rätt och arbetstagare. Införande av en konkurrensklausul i ett anställningsavtal ska därför ske hela arbetsmarknaden. En god rörlighet på arbetsmarknaden är viktig för både arbetsgivare för enskilda individer att kunna utnyttja sina yrkeskunskaper och sitt personliga kunnande på Det är samtidigt viktigt att värna om den fria konkurrensen i näringslivet, samt att möjliggöra tid efter anställningens Lipphörande genom en konkurrensklausul. dock ett företag behöva kräva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss allmänna anställningsvillkor ett tillräckligt skydd för företagshemligheter. 1 vissa tall anser sig För vissa företag utgör bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om AvtaJ om användning av konkurrensklausuler 1 anställningsavtal

Parterna är medvetna om att det förekommer andra typer av avtal som syftar till att ge arbetsgivaren ett skydd mot konkurrerande verksamhet och är ense om att detta avtal inte har tillämpning på andra typer av avtal än de som anges i första stycket. 1.3. Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning är undantagna från avtalets tillämpning. 2. Införande av en konkurrensklausul i ett anställningsavtal 2.1. Som förutsättning för att avtala om en konkurrensklausul med en arbetstagare gäller att det i arbetsgivarens verksamhet finns företagshemlig heter samt att o det föreligger en risk att arbetsgivaren skulle lida skada i konkurrenshänseende om företagshemligheterna skulle röjas och användas i konkurrerande verksamhet och att o arbetstagaren i anställningen har tillgång till eller får kännedom om företagshemligheter, samt att arbetstagaren genom utbildning eller erfarenhet har möjlighet att använda företagshemligheterna på ett sätt som medför skada i konkurrenshänseende. Konkurrensklausuler ska alltså användas restriktivt och inte för arbetstagare som inte själva har kunskap och förmåga att använda företagshemligheterna. Någon begränsning föreligger inte i förhållande till en specifik yrkeskategori i och för sig, utan en bedömning av behov och skälighet ska göras i det enskilda fallet. En konkurrensklausul kan normalt inte träffas med en arbetstagare vars anställning gäller för viss tid. Anm. Parterna är överens om att det i undantagsfall kan vara befogat med en konkurrensklausul även i anställning för viss tid, t.ex. för anställda som fortsätter att vara anställda efter att de har fyllt 67 år. En annan situation där det kan vara befogat är för anställda med särskilda expertkunskaper och där alternativet till en visstidsanställn ing kan vara ett uppdragsavtal, i vilket regler om konkurrensförbud kan gälla. 1 de fall ett avtal om visstidsanställning innehåller en konkurrensklausul, ska regeln om att en konkurrensklausul inte kan göras gällande om en anställning upphör efter uppsägning på grund av arbetsbrist inte tillämpas i det fallet att visstidsanställningen upphör vid den avtalade tiden och inte följs av en ny anställning. 3. lntresseavvägning Vid bedömning i enskilt fall kring lämpligheten och skäligheten i att ta in en konkurrensklausul i ett anställningsavtal ska arbetsgivarens intresse av att företagshemligheterna kan behållas i verksamheten och inte komma till användning utanför densamma vägas mot arbetstagarens intresse av att fritt kunna utnyttja sina kunskaper och sin förmåga och den olägenhet som en konkurrensklausul därmed 2

innebär. 1 intresseavvägningen ska beaktas arbetsgivarens verksamhetsområde och bransch samt arbetstagarens arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet, ansvarsområde, ställning, m.m. 4. Tillämpningsundantag 4.1. Konkurrensklausul kan inte göras gällande när anställningen upphört p.g.a. att arbetsgivaren sagt upp anställningsavtalet på grund av arbetsbrist, att arbetsgivaren valt att upplösa anställningsförhållandet enligt 39 anställningsskyddslagen, eller att arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren med verkan att arbetstagaren haft grundad anledning att frånträda anställningen. 4.2. Konkurrensklausul för arbetstagare som vid anställningstillfället är nyutexaminerad bör utformas på så vis att klausulen inte kan göras gällande tidigare än sex månader efter anställningstillfället, såvida inte särskilda skäl talar för annat. 5. Klausulens utformning Konkurrensklausul ska vara skälig. Vid bedömning av skälighet ska tas i vad som sägs i 5.1-5.2. beaktande 5.1. Bindningstid En konkurrensklausul ska inte ha längre bindningstid än som svarar mot arbets givarens behov. Med beaktande av den intresseavvägning som måste göras bör bindningstiden inte överstiga 9 månader, om tiden under vilken det finns risk för att företagshemligheterna utgör fara i konkurrenshänseende är kort. 1 andra fall ska bindningstiden inte överstiga 18 månader, om det inte finns särskilda skäl för detta. 5.2. Ekonomisk ersättning 5.2.1. Arbetsgivaren ska kompensera arbetstagaren, om arbetstagaren är förhindrad att ta anställning i eller på annat sätt bedriva eller ta befattning med annan verksamhet på grund av konkurrensförbud. 5.2.2. Om en konkurrensklausul gäller och anställningen upphört på annan grund än pensionering, är arbetsgivaren skyldig att under den tid då konkurrensförbudet är i kraft till arbetstagaren per månad utbetala skillnaden mellan arbetstagarens arbetsinkomst hos arbetsgivaren vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst som arbetstagaren har eller kunde ha haft i annan verksamhet. Den ersättning som den tidigare arbetsgivaren betalar ska dock inte överstiga 60 ¾ av den tidigare månadsinkomsten vid tiden för anställningens upphörande. Månadsinkomsten beräknas som ett genomsnitt av de belopp som arbetstagaren har haft som fast lön, provision, bonus, etc. under det senaste anställningsåret. Hänsyn ska endast tas till tid under vilken arbetstagaren utfört arbete i normal omfattning enligt gällande anställningsavtal. 3

för att bedöma vilken ersättning som ska betalas. om storleken av sina inkomster i ny förvärvsverksamhet, som arbetsgivaren behöver 5.2.4. Arbetstagaren är på begäran skyldig att i skälig utsträckning lämna de uppgifter, bl.a. följa av konkurrensförbudets tillämpning. Arbetstagaren ska, i den mån det är skäligt, begränsa den inkomstförlust som kan det kan visas att den lägre inkomsten inte beror på konkurrensklausulen. arbetstagaren har eller kunde ha haft. Arbetsgivaren är inte ersättningsskyldig om 4 verksamheten att upphöra. arbetsgivaren därmed har ett berättigat intresse av att få den konkurrerande konkurrensklausuler är att förhindra konkurrerande verksamhet, och att utformning och bestämmande av återkommande viten ska beaktas att syftet med 5.4.2. Skiljenämnden ska kunna besluta om vitet 1 syfte att konkurrensen ska upphöra. Vid varje dag, vecka, eller månad som brottet fortgår. annat sätt, direkt eller indirekt, bedriver otillåten konkurrerande verksamhet, och återkommande (perdurerande) vite, d.v.s. vite avseende viss tidsperiod, t.ex. för klausulen påtalats, ska den i punkten 9 angivna skiljenämnden kunna besluta om fortsätter eller återupptar den konkurrerande verksamheten sedan brottet mot 5.4.1. Om arbetstagaren tagit en enligt konkurrensklausulen otillåten anställning eller på 5.4. Återkommande vite omständigheterna. 5.3.2. Skadeståndsbetoppet kan jämkas, om det är skäligt med hänsyn till bestämmelsen i 5.4 tillämpas. verksamhet ska inte betraktas som ett nytt avtalsbrott. För dessa fall ska i stället Att behålla en konkurrerande anställning eller att fortsätta en konkurrerande Anm. samma sätt som i 5.2.2., utgöra tillräckligt skydd för konkurrensförbudet. satt i rimlig relation till arbetstagarens lön. Normalt bör ett skadeståndsbelopp, för 5.3.1. Normerat skadestånd vid arbetstagarens brott mot konkurrensklausulen ska vara varje avtalsbrott, motsvarande sex genomsnittliga månadsinkomster, beräknat på 5.3. Normerat skadestånd oorganiserad, skulle ha varit medlem, helt eller delvis dra in ersättningen. den tjänstemannaorganisation som arbetstagaren är medlem i eller, för 5.2.5. Om anställningsavtalet upphört att gälla efter avskedande kan arbetsgivaren, efter det att frågan tagits upp till överläggning med berörd arbetsgivarorganisation samt ett orsakssamband mellan konkurrensklausulen och den lägre inkomst som 5.2.3. Vid bedömningen av arbetsgivarens ersättningsskyldighet ska beaktas om det finns

bryter mot konkurrensklausulen på sätt som sägs i 5.4.1. 5.4.4. Beträffande prövning av yrkande om vite gäller 1 övrigt 15 kap rättegångsbalken 1 fordras att arbetsgivaren visar sannolika skäl att det kan befaras att arbetstagaren förhandlingsordning, eller beträffande utanförstående arbetstagare, erbjudit överläggning. För att arbetsgivarens yrkande om interimistiskt beslut ska bifallas om arbetsgivaren inte fullgjort förhandlingskraven enligt gällande 5 och anser arbetstagaren att arbetsgivarens besked, att konkurrensförbudets eller hon in rättat sig efter konkurrensklausulen vad avser omfattning och bindningstid arbetsgivaren enligt andra stycket gäller följande. Om arbetstagaren kan visa att han För en arbetstagare som sagt upp sin anställning utan att dessförinnan meddela uppgifter arbetsgivaren behöver. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra sitt besked. Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran meddela om arbetsgivaren vill att Arbetsgivaren ska lämna skriftligt besked till arbetstagaren rörande konkurrens klausulen snarast, men senast inom två veckor från det att arbetstagaren lämnat de konkurrensklausulen vad gäller förbudets omfattning och bindningstiden. konkurrensklausulen ska gälla eller inte. Arbetsgivaren kan begränsa som sägs i första stycket. arbetsgivaren, är skyldig att på begäran överlägga med arbetsgivaren på samma sätt Även en arbetstagare som säger upp anställningen utan att dessförinnan meddela mån arbetstagaren överväger att ta anställning i eller på annat sätt direkt eller arbetstagaren skyldig att till arbetsgivaren lämna de uppgifter som behövs för att överlägga om konkurrensklausulens tillämpning. Inför och under överläggningen är det fall arbetstagaren avser att sluta sin anställning. Syftet är att parterna ska överläggningen ska bli meningsfull och för arbetsgivarens bedömning, bl.a. 1 vad 6.2. Arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul bör meddela arbetsgivaren för indirekt bedriva verksamhet som avses med konkurrensklausulen. underrätta arbetstagaren om förändringen. En arbetsgivare som begränsar eller upphäver en konkurrensklausul ska skriftllgen konkurrensklausulen. diskussionen mellan parterna ska det seriöst övervägas vilka behov som finns av och kan under anställningen ensidigt begränsa eller upphäva en konkurrensklausul. 1 arbetsgivare ska också överväga om det kvarstår behov av en konkurrensklausul finns behov av klausulen ska ta upp frågeställningen med sin arbetsgivare. En 6.1. Arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul och anser att det inte längre 6. Besked om giltighet och upphävande tillämpas 17 kap 14 Rättegångsbalken. tillämpliga delar. Beträffande beslut av skiljenämnden rörande återkommande vite kan bestämmas såväl slutligt som genom intermistiskt beslut. Prövning av ett interimistiskt yrkande kan tas upp av den punkten i 9 angivna skiljenämnden även 5.4.3. Återkommande vite i syfte att tå en otillåten konkurrerande verksamhet att upphöra

7. Exempelklausul Punkten 6 ska tillämpas även när en anställning upphör på grund av pensionering. Anm. utgångspunkt i detta avtals syften. medför oskäliga effekter för arbetstagaren. Jämkningsfrågan ska bedömas med av klausulen enligt punkten 6.1, samt om inskränkningen av konkurrensklausulen ersättning. Det ska beaktas om parterna har behandlat frågeställningen om behovet 6 Bilaga 2, samt i tillämpliga delar lagen om skiljeförfarande. För den i punkt 8 ovan nämnda skiljenämnden gäller de regler som framgår av 9. Skiljenämnd talan. Att erbjudande om överläggning inte lämnats innebär inte i sig att part förlorat sin som träffas med stöd av detta avtal i förhållande till en utanförstående arbetstagare den tid inom vilken arbetstagaren haft möjlighet att begära överläggning. överläggning, men leder överläggningen inte till enighet, kan part föra tvisten till den överläggning inte hålls räknas fristen att påkalla skiljeförfarande från utgången av sammanträde för överläggning avslutades. 1 annat fall har part förlorat sin talan. Om skilfenämnd som regleras i punkt 9 för avgörande inom tre månader från den dag utanförstående arbetstagaren kan då begära överläggning inom två veckor. Hålls ska arbetsgivaren skriftligen erbjuda arbetstagaren att begära överläggning. Den 8.3. Uppstår tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal eller konkurrensklausul tillämplig förhandlingsordning. 1 annat fall har part förlorat sin talan. punkt 9 för avgörande. Tvisten ska hänskjutas till nämnden inom den tid som anges i 8.2. Efter central förhandling kan part hänskjuta tvisten till den skiljenämnd som regleras i förbundsområde gällande förhandlingsordningen. träffas med stöd av detta avtal ska behandlas i enlighet med den på aktuellt 8.1. Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal eller av konkurrensklausul som 8. Förhandlingsordning inte en del av kollektivavtalet. denna överenskommelse (se Bilaga 1 till avtalet). Texten i exempejklausulen utgör 7.1. Till vägledning hur en konkurrensklausul kan utformas biläggs en exempelklausul till arbetstagaren yrka jämkning av klausulen, t.ex. vad gäller arbetstagarens rätt till omfattning och bindningstid begränsas, skapar väsentlig olägenhet kan

kollektivavtal som gällde vid den tidpunkt överenskommelsen ingicks. avtal för förbund som antagit avtalet. prövas enligt det nya avtalet om användning av konkurrensklausuler 1 anställnings Konkurrensklausuler som överenskommits den 1 december 2015 eller senare ska klausul träffats före den 1 december 2015 ska bedömas enligt de regler i lag eller Konkurrensklausul i ett anställningsavtal där överenskommelsen om konkurrens 2015 och tills vidare med ett års uppsägningstid. Denna överenskommelse gäller mellan Svenskt Näringsliv och PTK fr.o.m. den 2 juli 7 Svenskt Näringsliv PTK Christer Ågren \ tj1klashjert Stockholm den 2 juli 2015 klausuler om påkallandet skett den 1 december 2015 eller därefter. 1969 års överenskommelse och som antagit det nya avtal om användning av enligt de skiljedomsregler som finns i bilaga 1 i samtliga tvister om konkurrens konkurrensklausuler i anställningsavtal gäller emellertid att skiljeförfarande ska ske överenskommelsen om konkutrensklausul träffades. För parter som varit bundna av regler för förhandlingar och slutlig prövning som gällde vid den tidpunkt konkurrensklausul som överenskommits före den 1 december 2015 tillämpas de 1 fråga om forum och processuella regler gäller följande. 1 tvist gällande 2015. förbund som eventuellt inte antar det nya avtalet upphör efterverkan den 1 december av konkurrensklausuler trätt i kraft genom antagande på avtalsområdet. Även för För förbund som varit bundna av 1969 års överenskommelse är parterna överens om att det kollektivavtalet har efterverkan till dess att det nya avtalet om användning io. Överenskommelsens giltighetstid m.m.

1. Tjänstemannen XX och Aktiebolaget YY är överens om att XX har tillgång till eller får konkurrensklausuler i anställningsavtal Exempelklausul Konkurrensförbud i anställningsavtal, träffat i enlighet med avtalet om användning av arbetsbrist. 2. Mot den här bakgrunden gäller att XX under en tid av... b. på annat sätt direkt eller indirekt bedriva eller medverka i verksamhet som XX är medveten om att YY i händelse av avtalsbrott kan begära att skiljenämnden 3. YY är medvetet om att konkurrensförbudet inte gäller om XX sägs upp på grund av konkurrensförbudet. bestämmer återkommande vite för det tall XX inte självmant upphör att bryta mot normal omfattning enligt gällande anställningsavtal.) (Observera att hänsyn ska tas endast till tid under vilken arbetstagaren utfört arbete i etc. under det senaste anställningsåret. beräknas som ett genomsnitt av de belopp som XX haft som fast lön, provision, bonus, motsvarande x gånger XX månadsinkomst för varje nytt avtalsbrott. Månadsinkomsten Om XX bryter mot konkurrensförbudet ska XX betala normerat skadestånd skäl som nyss nämnts alltid vara exemplifierande.) som YY anser vara konkurrerande verksamhet. En sådan uppräkning bör av samma (Om möjligt bör det i konkurrensklausulen anges exempel på vad slags verksamhet konkurrerar med verksamheten i YY arbetsgivaren a. ta anställning hos företag som bedriver verksamhet i konkurrens med anställningens upphörande inte får, månader, räknat från under lång tid och att det därför är olämpligt att försöka att uttömmande ange vad slags (Det kan finnas anledning att ange vad slags företagshemligheter det främst är fråga information det gäller. En uppräkning ska alltså i normalfallet vara exemplifierande.) om. Det bör dock uppmärksammas att konkurrensklausuler oftast är avsedda att gälla konkurrenshänseende. att använda företagshemligheterna på ett sätt som kan medföra skada i kännedom om företagshemligheter som finns i verksamheten och att XX har möjlighet Bilaga 1 till avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal

4. Vad gäller ersättning under tid då XX etter anställningen inte tår bedriva konkurrens samt andra regler tör tillämpningen av konkurrensklausulen mellan XX och YY är parterna överens om att tillämpa de regler som anges i avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Xstad, dag, månad, år XX YY

är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader ifråga produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kommersialisering och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och omfattas av godkända patentanspråk, ska samtliga betraktas som uppfinnare. Om flera arbetstagare väsentligen bidragit till en uppfinnings tillkomst i de delar, som företag, som ska anses tillhöra arbetsgivarens verksamhetsområde. Vid koncernföretag ska överläggningar upptas för angivande av vilka i koncernen ingående C-uppfinning: uppfinning, som varken är A-uppfinning eller B-uppfinning. B-uppfinning: uppfinning, vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde men som inte utgör A-uppfinning, eller särskilda uppdrag, A-uppfinning: uppfinning, som fallet inom ramen för arbetstagares tjänst 1 detta avtal förstås med 1 Kategorlindelning av arbetstagares uppfinningar mrnm. Anm. Begreppet i utanförstående används betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektivavtalsbunden tjänstemanna organ isation. Särskilda ersättningar för uppfinningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att prövningen sker i en positiv anda. till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Aven om tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till patenterbara uppfinningar. medverkan av anställda forskare, konstruktörer och andra arbetstagare kan leda fram till om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under Svenskt Näringsliv och PTK Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar mellan

arbetstagaren åtagit sig och för vilket lönen är avsedd att utgöra ersättning. Det saknar arbetstagaren har att ägna sig åt. Arbetsuppgiften behöver inte vara avsedd att leda till huvudsakliga arbetsuppgift. Det är tillräckligt, att arbetet ingår som en av de uppgifter betydelse, huruvida det arbete, som lett till uppfinningen, utgör eller inte utgör arbetstagarens Med detta menas att uppfinningen ska ha tillkommit som ett resultat av det arbete, som arbetstagares tjänst eller särskilda uppdrag. A-uppfinning definieras i avtalstexten som en uppfinning, vilken faller inom ramen för 2 andra arbetstagare väsentligen bidragit till uppfinningens tillkomst. 1 dessa fall är det När uppfinning anmälts av en arbetstagare, kan i vissa fall tänkas, att 1 själva verket även Flera uppfinnare uppfinning. Ersättningsfrågan kan då lösas utan närmare klassificering av uppfinningen. Parterna är ense om att det kan förekomma tall, som ligger i gränsskiktet mellan A-och B Uppfinningen är att klassificera som 0-uppfinning. vidare på, och kommer då fram till en patenterbar uppfinning avseende tvättmedel. som rör isolationsmetoder. Han gör därvid vissa rön, som han på sin fritid arbetar 3. En kemiingenjör, anställd vid i föregående exempel nämnt företag, arbetar med frågor Uppfinningen är att klassificera som B-uppfinning. arbetsuppgifter en mekanisk uppfinning, som gäller lyftanordning för travers. arbetstagare inom elektronikavdelningen gör vid 2. Ett större företag ägnar sig åt verksamhet med industrirobotar, elektriska motorer, sidan av sina normala transformatorer, högspänd kraftöverföring, traverser, elektronik, licensfrågor m.m. En sådan konstruktion. Uppfinningen är att klassificera som A-uppfinning. släpvagnar till långtradare, inbegripet kopplingsanordningar mellan långtradare och släpvagnar. Konstruktören åstadkommer en patenterbar uppfinning, som berör en 1. En konstruktör är anställd på utvecklingsavdelningen vid ett företag som tillverkar Till belysning av detta kan följande exempel anföras: behöver inte nödvändigtvis innebära att en uppfinning är att betrakta som A-uppfinning. Den omständigheten att arbetstagaren arbetar på konstruktionsavdelning eller laboratorium berövar inte uppfinningen dess karaktär av B-uppfinning. indirekt följd av sitt eget arbete måhända kommit att uppmärksamma problemställningen varje fall inte ligger inom arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Att arbetstagaren som en Arbetstagaren kan exempelvis ha kommit fram till en uppfinning genom att på eget initiativ verksamhetsområde men som tillkommit under andra betingelser än de ovan angivna. intressera sig för en fråga, som sorterar under en annan sektion inom företaget eller som 1 Med B-uppfinning menas en uppfinning, som visserligen faller inom arbetsgivarens arbetets början. eventuellt kan komma fram till en uppfinning av det aktuella slaget. Det är som regel också karakteristiskt för en A-uppfinning, att arbetsgivaren inte bara utgivit lön för arbetet ifråga uppfinningar, men den ska ha sådan inriktning, att man vid dess normala utförande utan också ställt företagets resurser (material, instrument, lokal etc.) till förfogande redan från Kommentar till 1 Kategoriindelning av uppfinningar

exploateras. uppfinningen enligt vad nedan stadgas. En arbetstagare, som anser sig ha gjort C är önskvärt, att frågan om rätten till uppfinningen blir helt klarlagd, innan uppfinningen börjar En arbetstagare, som anser sig ha gjort A-uppfinning eller 8-uppfinning, är skyldig att anmäla 2 Arbetstagares skyldighet att anmäla uppfinningar m.m. uppfinning, bör anmäla uppfinningen, eftersom det både för arbetstagaren och arbetsgivaren 3 Arbetstagare som gjort 8-uppfinning, får själv söka patent på densamma, sedan fyra dessförinnan meddelat, att arbetsgivaren vill förvärva uppfinningen. Upphovsman till 8- månader förflutit från det arbetstagaren anmält uppfinningen enligt 2, om inte arbetsgivaren respektive länder. detta i ärende rörande patentansökan m.m. är erforderligt med hänsyn till lagstiftning i uppfinning ska härefter skriftllgen bekräfta arbetsgivarens förvärv av rätt till uppfinningen, om vilken utsträckning rätten till uppfinningen ska övergå till arbetsgivaren. Upphovsman till 8- Anmälan om 8-uppfinning enligt 2 ska anses innefatta ett erbjudande till arbetsgivaren att förvärva uppfinningen. Arbetsgivaren avgör med för anmälaren bindande verkan, om och 1 B-uppfinningar avstå från sin rätt till A-uppfinningen. till uppfinningen, om detta i ärende rörande patentansökan m.m. är erforderligt med hänsyn till lagstiftning i respektive länder. Arbetsgivaren äger att till upphovsmannen helt eller delvis A-uppfinningar patenteras. Upphovsman till A-uppfinning ska skriftligen bekräfta arbetsgivarens äganderätt A-uppfinning tillhör arbetsgivaren, som avgör, om och i vilken utsträckning uppfinningen ska C-uppfinn ingar 3 Arbetsgivares och arbetstagares rättigheter med avseende på A-, B- och arbetsgivaren överlämnar fungerande provexemplar av apparat, som uppfinningen ingår i. exempelvis det fallet, att en arbetstagare i stället för ritning(ar) med teknisk beskrivning till uppfinningen. Normalt ska anmälan vara skriftlig. Med därmed jämtörbar redogörelse avses Av paragrafen framgår, att anmälan om uppfinning skall utvisa de väsentligaste momenten i Kommentar till 2 från det att arbetsgivaren fick del av meddelandet lämnar arbetstagaren besked om annat. uppfattning ska hänföras. För den händelse arbetstagaren till arbetsgivaren lämnat anmälaren skriftligt besked rörande kategori, till vilken uppfinningen enligt arbetsgivarens meddelande om sin uppfattning rörande kategori till vilken uppfinningen är att hänföra, blir meddelandet gällande gentemot arbetsgivaren, om inte arbetsgivaren inom fyra månader Arbetsgivaren ska inom fyra månader från det anmälan om uppfinning gjordes lämna arbetsgivaren utsett att motta sådana anmälningar. Med anmälan avses en skriftlig eller därmed jämförbar redogörelse av vilken de väsentligaste momenten i uppfinningen framgår. Anmälan av uppfinning ska utan dröjsmål göras hos arbetsgivaren eller den som Anmälan ska behandlas konfidentiellt, och det åligger arbetsgivaren att se till att anmälarens prioritetsrätt inom företaget skyddas genom lämplig diarie- och registerföring. medverka och lämna besked om sin inställning. angeläget att utredning om detta skyndsamt kommer till stånd, varvid arbetsgivaren bör

ersättning är maximerad till vad som motsvarar direkta kostnader för patentansökan och anlitande av patentombud. med upphovsmannen helt eller delvis återlämna sin rätt därtill, varvid arbetsgivarens rätt till Arbetsgivare, som förvärvat rätt till B-uppfinning enligt ovan, kan efter överenskommelse arbetsgivaren underlåtit att lämna besked om huruvida och i vilken utsträckning arbetsgivaren önskar förvärva uppfinningen, har arbetstagaren rätt att fritt förfoga över uppfinningen. Har åtta månader förflutit från det arbetstagaren enligt 2 anmält B-uppfinning och har 4 ersättning för dessa. arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhåtla skälig anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga a. Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till Dessutom gäller följande: På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett eller steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett högre belopp enligt beslut på företagsnivå. uppgå till ett prisbasbelopp. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande värde i verksamheten bör schablonbeloppet på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör, oavsett om utbetalat i ett eller flera och/eller beviljande av patent. Regler för utbetalning av schablonersättning ska bestämmas flera steg, t.ex. i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner. den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, ifråga om A-uppfinning, omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, uppfinningens värde, särskild hänsyn tas till ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens bestämmande ska Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B-uppfinning, 4 Arbetstagares rätt till ersättning om handläggningen av patentansökan. patentansökan ingivits i Sverige underräffar arbetstagaren om i vilka övriga länder Det framstår som angeläget, att arbetsgivaren så snart som möjligt efter det att Kommentar till 3 Arbetstagare, som gjort 0-uppfinning, har rätt att fritt förfoga över denna. arbetsgivaren avser att söka patent samt att arbetsgivaren håller arbetstagaren informerad C-uppfinningar uppfinning, som själv önskar söka patent på uppfinningen, ska samråda med arbetsgivaren om patentansökans utformning.