Då kvantitet kan bli kvalitet En rapport om studenters upplevelse av den lärarledda undervisningstiden vid Örebro universitet
Denna rapport är utarbetad av arbetsgruppen för lärarledd tid inom Örebro studentkår. Arbetsgruppen bestod av Ledare Simon Holmström Kårsektionen Corax Joakim Johansson Juridiska föreningen vid Örebro universitet Ola Lindholm Örebro lärarstudenter Fredrik Stillerud Lärarnas Riksförbunds studerandeförening i Örebro Utgiven av Örebro studentkår Telefon: 019 676 23 50 E-mail: kansli@orebrostudentkar.se Post- och besöksadress Örebro studentkår Fakultetsgatan 3 702 81 Örebro
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 1.1 Resurstilldelningssystemet 1 1.2 Den nationella stituationen 1 1.3 Sambandet lärarledd tid och utbildningskvalitet 2 2. Arbetsgruppens uppdrag 3 2.1 Studentprotester från Corax initierar arbetsgrupp 3 2.2 Lärarledd tid - Ett svårt begrepp 3 2.3 Enkätstudien 4 3. Mer lärarledd tid behövs 4 4. Insatsförslag 7 5. Källor 9 APPENDIX 6.1 APPENDIX - Ersättningsbelopp för 2015 11 6.2 APPENDIX - Lärarledd tid institutionsvis 12 6.3 APPENDIX - Enkäten 14
1. BAKGRUND I ett land där frågan om utbildning ständigt är i fokus krävs kompetenta undervisare. För att högre utbildning ska utveckla studenters kritiska förmåga, den självständiga reflektionen och analysförmågan är kontinuerliga satsningar på studenternas tid med sina lärare av stor vikt i alla fält. 1.1 RESURSTILLDELNINGSSYSTEMET Dagens statliga finansiering av de svenska universiteten och högskolorna är baserat på prestationer där medlen, förenklat förklarat, kommer i två olika potter (Fritzell 2013). Den ena, potten för helårsstudenten (HÅS) anländer när studenterna registrerats på sina kurser. Den andra, helårsprestationen (HÅP) betalas ut efter att studenterna kammat hem sina poäng. Detta system har förändrat svensk högskolesektor sedan det infördes för ca 20 år sedan, och implikationerna av detta resurstilldelningssystem har medfört en stor diskussion. I flertalet rapporter, forskningar och åsiktsdokument påpekas utmaningarna med ett ojämnt resurstilldelningssystem för högskola och universitet (SOU 2005, 2007; SFS 2013; Fritzell 2013; SUHF 2013; TCO 2013; Jusek 2015). Att vissa utbildningar ersätts med högre belopp medför möjligheter till utveckling medan de som har lägre belopp blir begränsade, exempelvis angående lärarledd tid. De mest utsatta grupperna är studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och i viss mån rättsvetenskap vad gäller såväl ersättningsbelopp som lärarledd tid (se appendix 1). Men det finns också lokala variationer beroende på vilka utbildningar ifrågavarande universitet har valt att satsa extra hårt på. Rena omfördelningar har exempelvis Göteborgs universitet och Malmö högskola gjort (TCO 2010). 1.2 DEN NATIONELLA SITUATIONEN Tjänstemännens centralorganisation, TCO, publicerar med jämna mellanrum rapporter avseende det nationella läget för lärarledd undervisningstid, vars resultat i stort är samstämmiga med flera övriga studier och rapporter i ämnet som berör lärarledd tid (se t.ex. HSV 2000, 2010; SFS 2010; Jusek 2015). Riksrevisionen (2008) och Sveriges förenade studentkårer (2012) påvisar dessutom belägg för att svenska studenter generellt sett önskar mer undervisningstid. Självrapporterad lärarledd tid bland svenska studenter 0-2 h 11% 3-5 h 14% 6-8 h 23% 9-11 h 16% 12-14 h 12% 15+ h 20 % Tabell 1 - Enligt TCO 2014 1
TABELL 2 - Undervisningstid per utbildningsområde enligt TCO 2013 Det är slående att andelen studenter som får 9 h eller mindre tid med sina lärare är 48 %, trots att 9 h undervisning är den uttänkta miniminivån i resurstilldelningssystemet (SOU 1992). Det finns alltså en korrelation mellan andelen lärarledd tid och ersättningsbelopp. En förklaring till att tillräckliga satsningar inte gjorts är att svensk högskolesektor vuxit enormt under de senaste 20 åren. Vissa talar om en urholkning av redan existerande utbildning (SUHF 2012; Fritzell 2013) och Utbildningsdepartementet (2011) erkänner dessutom att en expansion av universitetsvärlden har underminerat kvaliteten. De senaste tjugo åren har svensk högskoleutbildning byggts ut mycket kraftigt. Expansionen har lett till att kvaliteten på undervisningen har urholkats. Det är inte förvånande att universitetskanslern Harriet Wallberg upprört skriver i DN (2014) att satsningar måste till för att stärka utbildningskvaliteten för högre utbildning. 1.3 SAMBANDET LÄRARLEDD TID OCH UTBILDNINGSKVALITET Forskning visar belägg för att det finns ett samband mellan andel lärarledd tid och utbildningskvalitet, men sambandet finns enbart om pengarna nyttjas på ett effektivt sätt (se TCO 2010 för översikt). En förklaringsfaktor för detta samband är att en ökad tid med lärare ofta medför att studenter också ägnar sig åt självstudier i högre grad (se tabell 3). En annan faktor som tillskrivits förklaringskraft är att en ökad lärarledd tid medför större möjligheter till ett studentaktivt lärande (Gibbs 2010; Biggs & Tang 2011; Hattie 2012). Sveriges Förenade Studentkårer (2013) instämmer att detta studen- 2
TABELL 3 - Lärrarledd tid och total studietid enligt HSV 2010 taktiva lärande som fokuserar på djupinriktade strategier för lärande och studenters inre motivation med lärarens stöd och återkoppling är starkt förknippat med utbildningskvalitet, en syn vilken också Örebro studentkår (2014) fastslår i strategin för sin utbildningsbevakning för 2014-2016. 2. ARBETSGRUPPENS UPPDRAG 2.1 STUDENTPROTESTER FRÅN CORAX INITIERAR ARBETSGRUPP Under våren 2014 bedrev kårsektionen Corax, en del av Örebro studentkår, en kampanj för fler lärarledda timmar på institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap (HumUS) och samlade in ungefär 350 namn som överräcktes till rektor Jens Schollin. Corax utförde en mindre vetenskaplig undersökning som visade att de flesta studenter vid HumUS hade möjligheten att bli undervisade av sina lärare fem timmar per vecka (Corax 2014). 14 motionärer uppmanade i samma veva Örebro studentkårs fullmäktige att driva frågan på central nivå. Kårstyrelsen beslutade kort därefter att utse en arbetsgrupp för att utreda huruvida problemet med för lite lärarledd tid var ett generellt problem vid Örebro universitet. Därför försöker denna rapport skapa en generell bild av hur studenter upplever sin lärarledda tid. 2.2 LÄRARLEDD TID - ETT SVÅRT BEGREPP 3
Det finns inte alltid en enighet kring begreppet lärarledd tid, lärarledd undervisningstid eller tid med lärare. I detta arbete definieras lärarledd tid som schemalagd eller planerad lektion, föreläsning, exkursion, laboration eller seminarium där läraren finns tillgänglig som aktivt närvarande förmedlare av kunskap, resurs eller handledare för sina studenter vid arbete som ingår i utbildningen, antingen fysiskt eller via annan direkt kontakt. Vi utestänger därför i enlighet med Riksrevisionen (2008) examination från definitionen. Som lärare betraktas en person som fått ett formellt uppdrag eller anvisning att undervisa så att studenter ges förutsättningar att genomföra sina studier. 2.3 ENKÄTSTUDIEN Eftersom inga andra systematiska studier har gjorts av studenters uppskattningar om sin lärarledda tid vid Örebro universitet finns det skäl att fråga sig huruvida det föreligger generella önskemål om att utöka andelen lärarledd undervisningstid. Eller är det rent av så att enbart studenter vid vissa institutioner upplever för lite tid med sina lärare? Frågeställningarna lyder alltså: 1. Hur stor andel lärarledd tid per vecka i genomsnitt upplever sig gemene student ha vid Örebro universitet? 2. Upplever gemene student att sin lärarledda undervisningstid är tillräcklig? För att svara på frågeställningarna framställdes en enkätstudie som var öppen 2 månader vid årsskiftet 2014-2015. Andelen svarande var 711 varav 478 kvinnor, 218 män och 15 som uppgav sin könsidentitet som annat. Utifrån de svar som erhölls, fanns det skäl att framföra insatsförslag i syfte att avhjälpa generella eller lokala utmaningar avseende den lärarledda tiden vid Örebro universitet. Dessa insatser kan sedan med fördel användas i Örebro studentkårs utbildningspolitiska arbete och som underlag för Örebro universitet. 3. MER LÄRARLEDD TID BEHÖVS Enkätens svarande kommer från samtliga institutioner vid Örebro universitet, dock med en överrepresentation från institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap (HumUS) med 269 svarande. Näst bäst representation har institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete (JPS) med 144 svarande. Orsaken till det- 4
ta kan vara att institutionerna är stora, en god marknadsföring av enkäten hos de kårsektioner som bevakar institutionerna eller ett generellt sett högre engagemang i utbildningspolitiskt arbete. Detta påverkar självklart resultatet, men påverkar procentsatserna enbart i mindre bemärkelser enligt beräkningar. Generellt sett har 78 % av de svarande mindre än 9 h lärarledd tid per vecka, vilket är den uttänkta miniminivån i resurstilldelningssystemet. 58 % anser därutöver att det är för lite. Enbart 2 % vill ha mindre lärarledd tid och 40 % anser att det är tillräckligt. Institutionsspecifika svar ses i appendix 2. Anmärkningsvärt är också att resultaten inte skiljer sig nämnvärt beroende på vilken termin studenterna läser. Tre institutioner utmärker sig där en stor majoritet har mindre än 9 timmars lärarledd tid per vecka, nämligen HumUS, Handelshögskolan samt Restaurang- och Hotellhögskolan. På HumUS är det hela 94 % av alla respondenter som upplever att de har mindre än 9 timmars tid med lärare i veckan. Samma siffra för Handelshögskolan är 91 % och för Restaurang- och Hotellhögskolan ligger den på 70 %. Detta är lägre än TCO:s undersökning 2014 sett till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi. Om vi bryter ned dessa tider ännu mer så kan man utläsa att hela 61 % av alla svarande från HumUS upplevs ha 5 timmar eller mindre. För Handelshögskolan är det 46 % och för Restaurang- och Hotellhögskolan 53 %. Studenternas åsikter om vad de vill är också väldigt klara. Vid HumUS vill 72 % av studenterna ha mer lärarledd tid, 68 % vid Handelshögskolan och 75 % vid Restaurang- och Hotellhögskolan. Att lärarledd tid är kopplat till kvalitet uppger många respondenter. Mycket kunskap går förlorad för att vi studenter inte hinner få rätt vägledning och verktyg för att själva kunna samla in relevant fakta och göra analyser, menar en historiestudent. Andra 5
snåla på resurserna för elevernas utbildning! påpekar att olika lärandestilar också har att göra med kvalitetsbegreppet. Alla har inte lika lätt att lära sig genom att läsa böcker. En student inom pedagogik trycker på att kommunikation är viktig för kunskapsutveckling. Om Örebro Universitet vill bli känt för att vara ett universitet som är känt för att producera högkvalitativ forskning och som utbildare av människor med hög kompetens. Då måste universitetet satsa på att ha högre kvalitet i pedagogiken och fler lärarledda lektioner. Skolan tar självmord när den sparar pengar genom att Men det finns också studenter som upplever att deras lärarledda tid är tillräcklig. Vissa menar att kvaliteten på själva undervisningstiden bör ha ett större fokus: Kvalitén och relevansen för merparten av föreläsningarna kan definitivt ifrågasättas, menar en ämneslärare. Andra kritiserar att den schemalagda lärarledda tiden inte hålls av läraren. En psykologistudent menar att det är problematiskt att schemalagd tid är missvisande då föreläsningar ofta avslutas innan utsatt tid. Synen på funktionen av lärarledd undervisning skiftar också. En ekonomistudent skriver: När man skriver uppsats är det inte så nödvändigt med lärarledd tid. Men jag tycker att många andra kurser vi har läst har haft ett behov av mer tid med lärare. Något som jag tror skulle vara bra i flera kurser är möjligheten att vid exempelvis pm- skrivande eller annat individuellt arbete ha bokade lektionstimmar. På dessa ska en lärare finnas tillgänglig i salen och studenterna får komma dit och jobba med möjligheten att ta hjälp av läraren. 6
Enstaka studenter tycker att frågan handlar mer om att självstudierna ska uppmuntras mer. En samhälls- och beteendevetarstudent skriver: Det är minst lika viktigt att studenterna lär sig vara lite självgående, skapa egna studiegrupper och läsa upp på egen hand. Däremot borde detta uppmuntras lite mer. Oftast så finns lärarna tillgängliga för frågor, men absolut inte alla som behöver använda det, men möjligheten finns ändå där. 4. INSATSFÖRSLAG Ett argument som anförs mot en uppmaning om mer lärarledd tid möts inte sällan med svar så som kvalitet kan inte mätas med kvantitet. Självklart är inte lärarledd tid den enda kvalitetsfaktorn. Men Örebro studentkår menar i likhet med TCO (2010) och SFS (2013) att väl använd lärarledd tid på högre utbildning är starkt sammankopplat med högre prestationsgrad hos studenter och således en högre sannolikhet för måluppfyllelse för lärosätet. I det här fallet går kvalitet och kvantitet ihop och står inte emot varandra. Vi ser därför sex konkreta insatsförslag. Enkätundersökningen visade att majoriteten anser att det ska erbjudas fler möjligheter att träffa lärare inom sina utbildningar och speciellt för institutionerna HumUS, Handelshögskolan och Restaurang- och Hotellhögskolan. Dessa siffror är alarmerande och med hänvisning till tidigare referenser i denna rapport kan de låga siffrorna för lärarledd tid på allvar äventyra utbildningskvalitén inom alla institutioner och inte bara de nämnda. Självklart är det svårt eller orimligt att ange miniminivåer, men det tål att diskuteras. Vi vill: att alla institutioner bör diskutera hur man i verksamhetsplaner kan stadga om förhöjda andelar lärarledd tid och i vilka kurser det är mest akut. att institutionerna för en diskussion med respektive kårsektions utbildningsbevakning i frågan. Resultaten kan möjligtvis ge en indikation på hur universitetet väljer att prioritera, eller inte prioritera, i sina satsningar på olika utbildningar. Örebro studentkår menar att kvalitetsarbetet i de kurser och program som finns bör fortsätta vara av högsta prioritet. Vi hoppas att Örebro universitet inser att en hög andel lärarledd tid kan vara en konkurrensfaktor då det sannolikt ger ett ökat söktryck och därför finns det också skäl att fundera på resursomfördelningar. Flera lärosäten har gjort detsamma, både genom direkta omfördelningar och genom att vissa institutioner undantas från gemensamma strategiska satsningar (TCO 2010). Dessutom behöver Örebro universitet bli bättre på 7
att följa upp, rapportera och synliggöra olika typer av lärarledd tid generellt och institutionsvis. Detta har varit en generell brist vid alla högskolor och universitet enligt Riksrevisionen (2009) och TCO (2014). Vi vill: att universitetet ska fundera på olika typer av omfördelningar mellan institutioner. En plan för jämn fördelning över tid bör diskuteras. att i kursvärderingarna infoga en fråga om upplevd lärarledd tid så att frågan synliggörs. att universitetet sammanställer studenternas svar om upplevd lärarledd tid och diskuterar svaren med studentkåren. att universitetet enligt rekommendation av Riksrevisionen (2009) förbättrar rutinerna för uppföljning av resursanvändningen. Huvudproblemet är förstås det orättvisa resurstilldelningssystemet universitetet har att utgå från. Trots att det ofta finns en god vilja hos universitetsledning och institutionsledningarna för att anordna högkvalitativ lärarledd tid föreligger en sorts bakbundenhet. Men vi ser en viss avsaknad av handlingskraft i denna fråga vilket till viss del kan förklaras av att frågan om lärarledd tid inte har blivit utredd såsom i denna form. Örebro studentkår kommer därför att via Sveriges förenade studentkårer aktivt pådriva en förändring i ersättningsbeloppen i syfte att jämna ut skillnader i lärarledd tid. 8
5. KÄLLOR Ekonomistyrningsverket (2014). Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor. http://www.esv.se/verktyg--stod/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=16463 [Hämtad 2015-01-20]. Fritzell, Ann (2013). Fortsatt utbyggnad Fortsatt urholkning. SULF:s skriftserie, Sveriges universitetslärarförbund. http://www.sulf.se/documents/pdfer/press%20opinion/skrifter/sulfskrift_xxxx_urholkningwebb.pdf [Hämtad 2015-01-20]. Gibbs, Graham (2010). Dimensions of Quality. York: The Higher Education Academy. https://www.heacademy.ac.uk/sites/default/files/dimensions_of_quality.pdf [Hämtad 2015-01-20]. Biggs, John B. & Tang, Catherine So-Kum (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. 4., [rev.] uppl. Maidenhead: Open University Press. Hattie, John (2012). Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. London: Routledge. Högskoleverket (2000). Är grundutbildningens kvalitet i farozonen? http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078146/out.html [Hämtad 2015-01-18]. Högskoleverket (2010). Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning. http://www.hsv.se/download/18.4dfb54fa12d0dded89580001112/1020r-eurostudent-2009.pdf [Hämtad 2015-01-18]. Jusek (2015). Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet: En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks medlemmar. http://www.jusek.se/documents/pdf/rapporter_remisser/mer_undervisning_rapport_slutgiltig.pdf [Hämtad 2015-01-20]. Kårsektionen Corax (2014). Corax startar namninsamling. http://sektionencorax.se/corax-startar-namninsamling/ [Hämtad 2015-01-20]. Riksrevisionen (2008). Hög kvalitet i högre utbildning? http://www.riksrevisionen.se/pagefiles/1752/rir_2008_19.pdf [Hämtad 2015-01-18]. Sveriges förenade studentkårer (2010). Bättre grundutbildning - bättre välfärd. Sveriges förenade studentkårer (2012). Kvalitet ur ett studentperspektiv. Sveriges förenade studentkårer (2013). Studentens lärande i centrum Sveriges förenade studentkårer om pedagogik i högskolan. http://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_rapport_studentens_larande_i_centrum_kvalitet_ur_ett_studentperspektiv.pdf [Hämtad 2015-01-14]. Sveriges universitets- och högskoleförbund (2013). Resurser för utbildning och forskning. http://www.suhf.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=b057b92c-b406-4ccd-a991-7f801fdfa05b&filename=resurser+f%c3%b6r+utbildning+och+forskning_140425.pdf [Hämtad 2015-01-18]. 9
SOU 1992:44. Resurser för högskolans grundutbildning. SOU 2005:48. Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. SOU 2007:81. Resurser för kvalitet. Utbildningsdepartementet (2011). Kvalitetssatsning på högskolan - 400 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap. http://www.regeringen.se/sb/d/9537/a/174715 [Hämtad 2015-01-20]. Tjänstemännens centralorganisation (2010). TCO granskar: Fortfarande ont om lärarledd tid. http://www.tco.se/aktuellt/publikationer/pub2010/fortfarande-ont-om-lararleddtid/ Hämtad 2015-01-21]. Tjänstemännens centralorganisation (2013). TCO granskar: Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildningen. http://www.tco.se/aktuellt/publikationer/pub2013/lararledd-tid-och-kvalitet-i-den-hogre-utbildningen/ [Hämtad 2015-01-18]. Wallberg, Harriet (2014). Oacceptabel bantning av undervisning på universitetet. Dagens nyheter debatt, 8 augusti. http://www.dn.se/debatt/oacceptabel-bantning-av-undervisning-pa-universitet/ [Hämtad 2015-01-14]. Örebro studentkår (2014). Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning 2014-2016. http://www.orebrostudentkar.se/wp-content/themes/studentkaren/content/styrdokument/utbildningsbevakning.pdf [Hämtad 2015-01-14]. 10
6.1 APPENDIX - Ersättningsbelopp för 2015 UTBILDNINGSOMRÅDE ERSÄTTNING PER HELÅRSSTUDENT ERSÄTTNING PER HELÅRSPRESTATION Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 29 140 19 777 51 753 43 644 Vård 55 020 47 654 Odontologiskt 45 500 53 002 Medicinskt 61 483 74 786 Undervisning 32 837 38 673 Verksamhetsförlagd utbildning 43 099 50 758 Övrigt 41 563 33 762 Design 146 654 89 351 Konst 208 199 89 384 Musik 126 521 79 997 Opera 301 514 180 369 Teater 291 558 145 221 Media 297 535 238 337 Dans 205 053 113 304 Idrott 106 852 49 447 Ekonomistyrningsverket 2014 11
6.2 APPENDIX - Lärarledd tid institutionsvis 5 h eller mindre 6-8 h 9-11 h 12h eller mer Handelshögskolan, n=65 Hälsovetenskap och medicin, n=107 Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap, n=269 Juridik, Psykologi och Socialt arbete, n=144 12
5 h eller mindre 6-8 h 9-11 h 12h eller mer Läkarutbildning, n=27 Musikhögskolan, n=37 Naturvetenskap och teknik, n=53 Restaurang- och Hotellhögskolan, n=36 13
6.3 APPENDIX - Enkäten 14
15
2015-02-25-AL