Standard RA4.1 Rapportering av stora exponeringar Föreskrifter och allmänna råd
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 2 (2) INNEHÅLL 1 TILLÄMPNING 5 1.1 Målgrupp 5 1.2 Övergångsbestämmelse 7 2 SYFTE OCH STRUKTUR 9 2.1 Syftet med standarden 9 2.2 Standardens struktur 10 3 RÄTTSGRUND 11 3.1 Gemenskapslagstiftning 11 3.2 Nationell lagstiftning och Finansinspektionens regelgivning 12 4 EXPONERINGAR MOT KUNDER OCH EXPONERINGSGRÄNSER 14 4.1 Vad avses med stora exponeringar 14 4.2 Definition av motpart (kund och kundgrupp) 15 4.3 Exponeringsgränser 18 4.3.1 Gränser för kreditinstitut, värdepappersföretag och deras finansiella företagsgrupper 18 4.3.2 Gränser för sammanslutningen av andelsbanker och för instituten inom sammanslutningen 20 4.3.3 Finansinspektionens dispensförfarande 22 4.4 Exponering 23 5 RAPPORTERING TILL FINANSINSPEKTIONEN 25
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 3 (3) 5.1 Verifiering av inrapporterade uppgifter 25 5.1.2 Förvaring av rapportunderlagen 25 5.2 Regelbunden rapportering 26 5.3 Rapportering av överskjutande exponeringar 27 5.3.2 Överskridningar på grund av handelslagret 29 5.4 Sparbankernas rapporter 30 5.5 Sammanslutningen av andelsbanker och rapporterna från tillsynsobjekten i sammanslutningen 30 5.6 Rapporterna från andelsbanker utanför sammanslutningen 31 5.7 Finansiella företagsgruppers rapporter 31 6 RAPPORTSTRUKTUR 33 7 BLANKETT MED ALLMÄNNA UPPGIFTER 35 8 RAPPORTBLANKETT UO1/UO1A "KAPITALBAS" 36 8.1 Posterna i U01 36 9 RAPPORTBLANKETT U02/U02A "STORA EXPONERINGAR" 39 9.1 Uppgifter om kunder och kundgrupper 39 9.2 Detaljerade uppgifter om exponeringarna 41 9.3 Exponeringskoder 42 9.4 Avdragsposter 48 9.4.2 Avdragsgrunder 48 9.4.3 Exempel på avdragsposter 49 9.5 Exponeringar i finansieringsverksamheten 51 9.5.1 Exponeringar i balansräkningen, dvs. tillgångar 52 9.5.2 Exponeringar utanför balansräkningen 54
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 4 (4) 9.5.3 Summa exponeringar 57 9.5.4 Avdragsposter 58 9.5.5 Summa exponeringar mot kunder och kundgrupper 58 9.5.6 Exponeringar i finansieringsverksamheten 58 9.6 Exponeringar i handelslagret 58 9.6.1 Exponeringar 58 9.6.2 Avdragsposter 60 9.6.3 Summa 60 9.7 Exponeringar i hela verksamheten 61 10 DEFINITIONER 62 11 YTTERLIGARE INFORMATION 66 12 BILAGOR 67 13 TOLKNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE UPPHÄVDA 68 14 STANDARDENS ÄNDRINGSHISTORIK 69
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 5 (5) 1 TILLÄMPNING 1.1 Målgrupp (1) Rapporteringsstandarden tillämpas på kreditinstitut, utom betalningsförmedlingsföretag värdepappersföretag fondbolag som bedriver verksamhet (kapitalförvaltning) enligt 5 2 mom. i lagen om placeringsfonder (48/1999) finländska moderföretag i kreditinstituts eller värdepappersföretags finansiella företagsgrupper (konsolideringsgrupper) det centralinstitut för sammanslutningen av andelsbanker som avses i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) moderföretag i finansdominerade finans- och försäkringskonglomerat. 1 (2) I rapporteringsstandarden betecknar tillsynsobjekt kreditinstitut, utom betalningsförmedlingsföretag värdepappersföretag moderföretag i kreditinstitutens och värdepappersföretagens finansiella företagsgrupper fondbolag som bedriver kapitalförvaltning centralinstitutet för sammanslutningen av andelsbanker moderföretag i finansdominerade finans- och försäkringskonglomerat. Om någon enskild bestämmelse skall tillämpas på sammanslutningen av 1 I 6 i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) preciseras lagens tillämpningsområde närmare. Denna standard gäller finansdominerade finans- och försäkringskonglomerat för vilka Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 6 (6) andelsbanker, centralinstitutet eller på moderföretaget i ett finansdominerat finans- och försäkringskonglomerat, betecknas dessa som tillsynsgrupper. (3) Med värdepappersföretag jämställs fondbolag som bedriver kapitalförvaltning enligt första stycket ovan. Undantag från tillämpning av dotterföretagstillsyn (4) Finansinspektionen kan på ansökan bevilja ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag under tillsyn tillstånd att inte tillämpa bestämmelserna om rapportering av stora exponeringar på sådana finländska dotterföretag till tillsynsobjektet som är kreditinstitut eller värdepappersföretag. Tillstånd beviljas om det av ansökan tydligt framgår att följande villkor uppfylls: a) Inget rättsligt hinder finns för överföring av poster i eget eller främmande kapital från moderföretaget till dotterföretaget. b) Moderföretaget svarar för dotterföretagets åtaganden på ett sätt som Finansinspektionen godkänt. c) Dotterföretaget omfattas av den gruppbaserade tillsyn över moderföretaget. Tillstånd kan beviljas även om villkoret i punkt 2 inte uppfylls, om Finansinspektionen anser att riskerna i dotterföretagets verksamhet är obetydliga. 2 Tillämpning av gruppbaserad rapportering av stora exponeringar (5) Det kreditinstitut eller värdepappersföretag som är det högsta finländska moderföretaget i kreditinstitutets eller värdepappersföretagets finansiella företagsgrupp måste även uppfylla kraven på gruppbaserad rapportering. 3 (6) De konsoliderade stora exponeringarna rapporteras även när kreditinstitutets eller värdepappersföretagets moderholdingföretag har sitt säte i Finland och kreditinstitutet eller värdepappersföretaget har den största balansomslutningen av moderholdingföretagets dotterkreditinstitut eller dottervärdepappersföretag kreditinstitutets eller värdepappersföretagets moderholdingföretag har sitt säte i en annan EES-stat och vartdera av följande vilkor uppfylls: a) i moderföretagets hemstat finns inget utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgruppen. b) kreditinstitutets eller värdepappersföretagets balansomslutning är 2 56 i kreditinstitutslagen. 3 72 och 79 i kreditinstitutslagen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 7 (7) större än något annat sådant dotterkreditinstituts eller dottervärdepapperföretags eller utländskt dotterkreditinstituts eller dottervärdepappersföretags som har sitt säte i en EES-stat. Finansinspektionen har avtalat med myndigheter i andra EES-stater som svarar för tillsynen över de utländska kreditinstitut eller värdepappersföretag som hör till den finansiella företagsgruppen att Finansinspektionen är den myndighet som svarar för den gruppbaserade tillsynen och att finsk lag tillämpas på den. 4 Tillämpning av rapporteringsskyldigheten på undergrupper (7) Ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som är ett sådant dotterföretag till ett annat finländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag som avses i bokföringslagen (1336/1997) behöver inte separat rapportera konsoliderade stora exponeringar på undergruppsbasis. (8) Konsoliderade stora exponeringar på undergruppsnivå rapporteras endast då gruppen omfattar sådana dotterföretag eller intresseföretag som har beviljats koncession jämställd med kreditinstituts-, värdepappersföretagseller fondbolagstillstånd i en stat utanför EES eller då gruppen omfattar sådana företag registrerade i stater utanför EES som är finansinstitut. Om däremot alla dotterföretag i en finansiell företagsgrupp har koncession i Finland, rapporteras gruppens konsoliderade stora exponeringar inte separat, utan intas i rapporter i en högre rapportörskategori. 5 1.2 Övergångsbestämmelse (9) De tillsynsobjekt och finansiella företagsgrupper som beräknar minimikapitalbasen för täckning av kreditrisk enligt Finansinspektionens föreskrift 106.7/203.24/306.7 fram till den 1 januari 2008, skall rapportera stora exponeringar enligt bestämmelserna i föregående version av denna standard, som kompletterats med ändringar som träder i kraft den 1 januari 2007. 6 Tillsynsobjekten och tillsynsgrupperna får dock använda exponeringskod 11 i avsnitt 9.3 för fordringar som avser engångsarvode, även om de tillämpar de gamla bestämmelserna för sin kapitaltäckningsberäkning fram till den 1 januari 2008. Utöver de ändringar som beror på att kapitaltäckningsreglerna enligt Basel II har trätt i kraft har standarden undergått vissa andra förändringar som företagen under tillsyn 4 72 2 mom. i kreditinstitutslagen och artikel 126 i direktiv 2006/48/EG. 5 72 2 mom. i kreditinstitutslagen och artikel 126 i direktiv 2006/48/EG. 6 182 och 178 i kreditinstitutslagen. Artikel 52.12 i direktiv 2006/48/EG och artikel 50 i direktiv 2006/49/EG.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 8 (8) bör tillämpa. Den viktigaste ändringen har gjorts i avsnitt 4.3.1 och 9.3. och den gäller hanteringen av enskilda tillsynsobjekts exponeringar inom den finansiella företagsgruppen. (10) Denna standard kommer först fr.o.m. 1.1.2011 att tillämpas på värdepappersföretag som enligt koncessionsvillkoren får tillhandahålla investeringstjänster endast med derivat på råvarumarknaden. 7 7 Lagen om ändring av lagen om värdepappersföretag och ikraftträdandebestämmelsen om 31 i lagen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 9 (9) 2 SYFTE OCH STRUKTUR 2.1 Syftet med standarden (1) Denna rapporteringsstandard knyter an till standard 4.4 a för hantering av kreditrisker (huvudavsnitt 4 Kapitaltäckning och riskhantering), som har relevans också för hanteringen och kontrollen av stora exponeringar. Standarden täcker bara en obetydlig del av koncentrationerna av kreditrisk, dvs. endast riskkoncentrationer på gund av enskilda kunder och kundgrupper och begränsningarna av dem. Koncentrationsrisker uppstår även till följd av exponering mot motparter inom samma ekonomiska sektor eller geografiska region och syftet med standarden är att begränsa beloppet och det totala beloppet stora exponeringar mot enskilda kunder och kundgrupper. Hur koncentrationer av kreditrisk i företagets interna kapitalutvärdering skall beräknas och vilken roll de spelar för bibehållandet av kapitaltäckningen har närmare beskrivits i Finansinspektionens föreskrift 4.2 om företagens interna kapitalutvärdering (ICAAP). (2) Dessutom är de nedan uppräknade standarderna i (huvudavsnitt 4 Kapitaltäckning och riskhantering) av betydelse för rapporteringen av stora exponeringar, eftersom definitionen av "exponering mot en kund" grundar sig på metoder som används vid kapitaltäckningsberäkningen. 4.3a Definition av kapitalbas och framför allt dithörande rapporteringsstandard RA4.8 4.3c Kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden 4.3e Kreditriskreducering vid schablonmetoden 4.3g Kapitalkrav för marknadsrisker 4.3h Kapitalkrav för värdepapperisering 4.3h Kapitalkrav för motpartsrisker. Hänvisningar till denna standard finns också i standard 1.5 Tillsyn av finansoch försäkringskonglomerat i huvudavsnitt 1 Företagsstyrning (corporate
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 10 (10) governance) och verksamhet. (3) Tillsynsobjektens lagenliga skyldighet att rapportera stora exponeringar knyter an till tillsynsobjektens och företagsgruppernas skyldighet att analysera och hantera kreditriskerna i samband med motparter. Motpartsrisken begränsas i lag genom fastställda gränser för exponering mot enskilda kunder och totala exponeringar. (4) Standarden är avsedd som handledning för inrapporteringen av stora exponeringar. Den innehåller också riktgivande ställningstaganden eller exempel på tolkningar av bestämmelserna i 5 kap. i kreditinstitutslagen i enskilda fall. Tekniska regler, anvisningar och beskrivningar för den elektroniska rapporteringen ingår inte i själva standarden utan de har samlats i en bilaga till standarden. (5) Tillsynen över stora exponeringar har i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat utsträckts till att också omfatta finans- och försäkringskonglomerat. I tillsynen av konglomeratens riskkoncentrationer är det viktigt att bedöma om en tagen risk äventyrar kapitaltäckningen eller den finansiella ställningen hos de reglerade företag som hör till konglomeratet. Enligt direktivet 8 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat skall den samordnande tillsynsmyndigheten i sin tillsyn särskilt övervaka risken för spridning i konglomeratet, risken för intressekonflikter, risken för kringgående av särregler (branschregler) samt riskernas nivå och omfattning. 2.2 Standardens struktur Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 (6) I kapitel 4 i denna standard definieras de begrepp som hör ihop med stora exponeringar och riskkoncentrationer. I kapitel 5 behandlas rapporteringen av stora exponeringar till Finansinspektionen. I kapitel 6 följer en redogörelse för rapporternas struktur och i kapitlen 7 9 anvisningar om ifyllandet av rapportblanketterna. Anvisningarna för den elektroniska rapporteringen har samlats i en bilaga till rapporteringsstandarden. 8 Direktiv 2002/87/EG och bilaga II till direktivet.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 11 (11) 3 RÄTTSGRUND 3.1 Gemenskapslagstiftning Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 (1) Bestämmelser om övervakning och kontroll av stora exponeringar ingår i avdelning V Principer och tekniska instrument för tillsyn och upplysningsplikt, kapitel 2, avsnitt 5 Stora exponeringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (Celex 32006L0177; EGT L 177, 30.6.2006, s. 1). Direktivet innehåller också bestämmelser om övervakning och kontroll av konsoliderade stora exponeringar. (2) Bestämmelser om övervakning och kontroll av stora exponeringar i handelslagret ingår i rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (Celex 32006L0177; EUT L 177, 30.6.2006, s. 201). Direktivet innehåller bestämmelser om hur stora exponeringar i värdepappersföretagens och kreditinstitutens handelslager skall övervakas och kontrolleras. Direktivet reglerar även övervakningen och kontrollen av värdepappersföretagens sammanlagda stora exponeringar i sin helhet. Artiklarna 28 32 och bilaga VI till direktivet behandlar stora exponeringar och innehåller många hänvisningar till direktiv 2006/48/EG. (3) Skyldigheten för fondbolag som bedriver portföljförvaltning att inrapportera stora exponeringar baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (Celex 32001L0107; EGT L 41, 13.2.2002, s. 20).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 12 (12) Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 (4) Finans- och försäkringskonglomeratens skyldighet att inrapportera stora exponeringar baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (Celex 32002L0087; EGT L 35, 11.2.2003). 3.2 Nationell lagstiftning och Finansinspektionens regelgivning Gäller fr.o.m 1.1.2007 (5) Skyldigheten att rapportera stora exponeringar och konsoliderade stora exponeringar grundar sig på 67 5 mom. i kreditinstitutslagen (121/2007). Finansinspektionens normgivningsrätt grundar sig på 67 5 mom. (för tillsynen relevanta bestämmelser om rapporteringsskyldighetens innehåll) och 93 1 mom. (behörighet i enlighet med direktiven att meddela närmare föreskrifter om tillämpning av kraven i 5 kap.) i kreditinstitutslagen. 9 (6) Med stöd av 31 1 mom. i lagen om värdepappersföretag (579/1996) tillämpas samma bestämmelser på värdepappersföretag som på kreditinstitut. Enligt ovan nämnda moment tillämpas på värdepappersföretag förutom i särskilt angivna undantagsfall bestämmelserna i 5 och 6 kap. i kreditinstitutslagen. I 5 kap. redogörs för de finansiella förutsättningarna för verksamheten och i 6 kap. för tillsynen över den finansiella ställningen. (7) Fondbolag som bedriver kapitalförvaltning skall enligt 6 5 mom. i lagen om placeringsfonder (48/1999) dessutom alltid uppfylla kraven i 31 i lagen om värdepappersföretag. (8) Bestämmelserna i kreditinstitutslagen är även tillämpliga på kreditinstitutens och värdepappersföretagens finansiella företagsgrupper. Moderföretagen i företagsgrupperna måste på ett tillförlitligt sätt kontinuerligt övervaka exponeringarnas omfattning och karaktär. (9) Enligt 6 i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) är sammanslutningen av andelsbanker och dess medlemmar skyldiga att rapportera stora exponeringar. I 7 i ovan nämnda 9 Bestämmelserna om stora exponeringar i direktiv 2006/48/EG baserar sig på rådets direktiv 92/121/EEG om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar och rådets direktiv 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut. Direktiven hade tidigare kodifierats genom direktiv 2000/12/EG, som numera efter kapitaltäckningsreformen har ersatts med direktiv 2006/48/EG. Med hjälp av en jämförelsetabell i bilagan till direktivet kan motsvarande bestämmelser i tidigare direktiv lokaliseras. Kreditinstitutens skyldighet att uppfylla kraven på exponeringar grundar sig på artikel 68 i direktiv 2006/48/EG.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 13 (13) lag finns bestämmelser om medlemskreditinstitutens hantering och rapportering av exponeringar och konsoliderade exponeringar mot kunder. Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 Gäller fr.o.m 1.1..2007 (10) Enligt 26 i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) har Finansinpektionen rätt att meddela närmare föreskrifter om rapporteringen av stora exponeringar då Finansinpektionen med stöd av 7 i ovannämnda lag är samordnande myndighet. (11) Skyldigheten att rapportera stora exponeringar som överskrider gränsvärdena (överskjutande stora exponeringar) grundar sig på 87 kreditinstitutslagen. Skyldigheten för centralinstitutet för sammanslutningen av andelsbanker att rapportera överskjutande stora exponeringar grundar sig på 6 2 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform. Skyldigheten för moderföretag i finans- och försäkringskonglomerat att rapportera överskjutande stora exponeringar grundar sig på 22 3 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. (12) Dessutom finns bestämmelser om stora exponeringar i Finansministeriets förordning om beräkning av kapitalkrav och om begränsning av exponeringar mot kunder för kreditinstitut och värdepappersföretag samt för finans- och försäkringskonglomerat (149/2007).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 14 (14) 4 EXPONERINGAR MOT KUNDER OCH EXPONERINGSGRÄNSER 4.1 Vad avses med stora exponeringar Norm Norm (1) Exponering mot en kund har definierats i 67 1 mom. i kreditinstitutslagen och i 21 1 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Med exponering mot en kund avses i denna standard summan av ett tillsynsobjekts exponeringar mot en och samma fysiska eller juridiska person eller mot en person som tillsammans med denna utgör en väsentlig ekonomisk intressegemenskap. Med exponering avses i denna standard fordringar och investeringar och åtaganden utanför balansräkningen. (2) Stor exponering har definierats i 69 2 mom. i kreditinstitutslagen och i 21 6 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. En stor exponering uppstår då summan av exponeringarna mot en kund uppgår till eller överstiger 10 % av tillsynsobjektets och förategsgruppens kapitalbas. Som jämförelsetal används beloppet av tillsynsobjektets kapitalbas. 10 10 I praktiken är beloppet av tillsynsobjektets kapitalbas beroende av många faktorer, inte enbart av det fastställda kapitalkravet eller den föreskrivna kapitaltäckningen. När tillsynsobjektet rapporterar sina egna stora exponeringar sätts de i relation till dess kapitalbas. När tillsynsobjektet rapporterar konsoliderade stora exponeringar används den konsoliderade kapitalbasen som jämförelsetal. Definitionen av kapitalbas för rapporteringen av stora exponeringar framgår av kapitel 8 (Rapportblankett UO1a Kapitalbas). Kapitalbasen och den konsoliderade kapitalbasen behandlas i Finansinspektionens standard 4.3a och rapporteringen av kapitalbasen i standard RA4.8. Kapitalbasen i finans- och försäkringskonglomerat skall vara i överensstämmelse med 18 i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Närmare bestämmelser finns i statsådets förordning 1193/2004 av den 21 december 2004 om beräkning av ett finans- och försäkringskonglomerats kapitaltäckning.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 15 (15) 4.2 Definition av motpart (kund och kundgrupp) Voimaan1.1.2007 Motivering (3) För definitionen av begreppet exponering mot en kund eller kundgrupp och termen riskkoncentration är det också nödvändigt att precisera vad som avses med en motpart. En motpart är en fysisk eller juridisk person. Motpart kan även vara ett annat kreditinstitut eller värdepappersföretag och med vissa begränsningar också ett företag som tillhör samma koncern som rapportören eller samma finansiella företagsgrupp eller båda. I stället för motpart har Finansinspektionen i tidigare föreskrifter använt beteckningen kund. Begreppen kund och motpart används här i vid betydelse. Inom investeringsverksamheten är emittenterna av aktier och olika masslån också kunder när det gäller exponeringar och riskkoncentrationer, även om det inte finns något traditionellt kundförhållande mellan investeraren och emittenten. (4) Motparter med inbördes anknytning, som tillsammans utgör en väsentlig ekonomisk intressegemenskap, bildar en kundgrupp. 11 Sådan ekonomisk intressegemenskap kan uppstå t.ex. då motparterna hör till samma koncern, de förenas av ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande, såsom samma ägare eller ledning, de har garanterat varandras åtaganden eller mellan dem finns ett beroende till följd av inbördes affärsförhållanden vilket inte snabbt kan avvecklas. 12 (5) I EG-lagstiftningen har en grupp av kunder med inbördes anknytning definierats på ett något annorlunda sätt: 13 d) två eller flera fysiska eller juridiska personer som, om inte annat visas, utgör en helhet ur risksynpunkt därför att någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande (bestämmande inflytande) 14 över den eller de andra, eller 11 67 1 mom. i kreditinstitutslagen och 21 1 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. 12 Detaljmotiveringen för 68 i kreditinstitutslagen i RP 295/1992. 13 Artikel 4.45 i direktiv 2006/48/EG. 14 Med bestämmande inflytande avses förhållande mellan ett moder- och ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG eller ett liknande förhållande mellan vilka fysiska och/eller juridiska personer som helst. Begreppen moder- och dotterföretag har definierats i artiklarna 1 och 2 i nämnda direktiv. I 1 kap. 5 i bokföringslagen (1336/1997) har bestämmande inflytande definierats på följande sätt: En bokföringsskyldig anses ha bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag (målföretag) då den bokföringsskyldige 1) innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i målföretaget och denna röstmajoritet grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal, eller 2 )innehar rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ eller i ett organ som har denna rätt, och rätten grundar sig på samma omständigheter som den röstmajoritet som avses i 1 punkten. När den röstandel som avses i 1 mom. räknas ut, beaktas inte en röstningsbegränsning som följer av lag eller av målföretagets bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 16 (16) e) två eller flera fysiska eller juridiska personer som utan att stå i sådant förhållande som avses i led a bör betraktas som en helhet ur risksynpunkt därför att de har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av ekonomiska problem. Den sistnämnda punkten i direktivet sammanfattar avsikten med bestämmelsen och måste beaktas då beslut fattas i enskilda fall om huruvida enskilda motparter bildar en kundgrupp eller inte. Tillämpningsråd/-exempel (6) Motparter måste således behandlas som samma kundgrupp, om de står i koncernförhållande till varandra annat direkt eller indirekt förhållande till varandra på grund av bestämmande inflytande t.ex. via en gemensam ägare eller ledning beroendeförhållande till varandra till följd av inbördes affärsförhållanden som inte snabbt kan avvecklas och enligt vilket ekonomiska problem hos en av motparterna kan ge upphov till betalningssvårigheter för de övriga personerna i kundgruppen. Om något av dessa villkor uppfylls måste kunderna behandlas som en kundgrupp. Motparter som behandlas som en kundgrupp kan vara fysiska eller juridiska personer. Utfärdad 12,12.2007 (7) Ett tillsynsobjekts okonsoliderade dotterföretag skall behandlas som en kundgrupp. En kundgrupp behöver däremot inte bildas av sådana dotterföretag som har lämnats utanför tillsynsobjektets koncern antingen direkt med stöd av Finansinspektionens standard 3.1 Årsredovisning eller med tillstånd av Finansinspektionen. Sådana företag får inte heller ha någon annan Utöver det som föreskrivs i 1 och 2 mom. anses den bokföringsskyldige ha bestämmande inflytande i målföretaget om den bokföringsskyldige och målföretaget står under gemensam ledning eller den bokföringsskyldige på annat sätt faktiskt utövar bestämmande inflytande i målföretaget. Vid beräknandet av det sammanlagda röstetalet i ett målföretag beaktas inte de aktier som hänför sig till aktier eller andelar som innehas av målföretaget eller av ett dotterföretag som avses i 6. Röstetalen för en person som handlar i eget namn men för någon annans räkning anses tillhöra den för vars räkning personen handlar. Till en bokföringsskyldigs röstetal och rätt enligt 1 mom. räknas inte de röster eller den rätt som hör samman med 1) de aktier eller andelar i målföretaget som den bokföringsskyldige besitter för någon annan persons räkning än sig själv eller för en annan sammanslutnings räkning i vilken den bokföringsskyldige har bestämmande inflytande än målföretaget, 2) de aktier eller andelar i målföretaget som den bokföringsskyldige fått som säkerhet, om den bokföringsskyldige måste utöva därmed förenade rättigheter i enlighet med säkerhetsställarens anvisningar, eller 3) aktier eller andelar i målföretaget vilka den bokföringsskyldige besitter med stöd av långivning som hör till sedvanlig affärsverksamhet, om den bokföringsskyldige måste använda den rösträtt som är förenad med aktierna eller andelarna i enlighet med säkerhetsställarens intressen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 17 (17) ekonomisk intressegemenskap. På exponeringar mot dessa dotterföretag tillämpas normala exponeringsgränser för enskilda kunder. Tillämpningsråd/-exempel Voimaan1.3.2007 (8) Finansinspektionen har beviljat undantag från kundgruppsbildningen då dotterföretagen inom koncernen är sådana bostads- eller fastighetsaktiebolag som inte är konsoliderade tjänsteföretag. Finansinspektionen beviljar undantag endast om förvaltning och bruk av fastigheter registrerats som företagets näring och företaget faktiskt inte bedriver annan verksamhet. (9) Företag där ett bestämmande inflytande utövas av ett sådant offentligt organ som uppfyller kriterierna nedan i avsnitt 9.1 Uppgifter om kunder och kundgrupper eller de lågriskkriterier som redovisas i stycke 17 i avsnitt 9.3 Exponeringskoder behöver inte heller behandlas som kundgrupp. Såsom ovan får dessa företag inte ha någon annan ekonomisk intressegemenskap. På exponeringar mot företagen tillämpas normala exponeringsgränser för enskilda kunder. (10) Fondbolag enligt lagen om placeringsfonder (48/1999) och placeringsfonder förvaltade av dem behöver inte behandlas om en kundgrupp, om inte tillsynsobjektet eller ett företag inom samma finasiella företagsgrupp som objektet har beviljat kredit till en sådan placeringsfond på det sätt som avses i 83 i lagen om placeringsfonder. På exponeringar mot placeringsfonder tillämpas trots det normala exponeringsgränser för enskilda kunder. (11) Garanter behandlas som motpart i stället för den ursprungliga gäldenären när proprieborgen har ställts av ett annat kreditinstitut eller värdepappersföretag. Med proprieborgen likställs kreditderivat genom vilken kreditrisken på ett juridiskt bindande sätt överförts till säljaren av skydd (köparen av risk). 15 Om garanten är en riskfri motpart enligt definitionen i avsnitt 9.1 Uppgifter om kunder och kundgrupper avräknas borgen från det exponeringsbelopp som skall rapporteras. Garantiförbindelser och kreditderivat måste uppfylla villkoren i 60 i kreditinstitutslagen, dvs. de minimikrav som enligt artiklarna 90 93 och bilaga VIII i direktiv 2006/48/EG ställs på metoder för kredtriskreducering. 16 15 67 2 mom. i kreditinstitutslagen och i 21 4 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Bestämmelser om behandlingen av kreditderivat i frågor gällande stora exponeringar finns i finansministeriets förordning 149/2007 om beräkning av kapitalkrav och om begränsning av exponeringar mot kunder för kreditinstitut och värdepappersföretag samt för finansoch försäkringskonglomerat (se 11 1 mom. punkten 1 och 4. Se även artikel 112.1 i direktiv 2006/48/EG. 16 Finansinspektionens standard 4.3e Kreditriskreducering vid schablonmetoden redogör närmare för de minimikrav som ställs på metoder för kreditriskreducering. Kraven grundar sig på artikel 111.2 i direktiv 2006/48/EG. Vidare skall enligt artikel 117.2 obalanser mellan garanti och exponering i fråga om valuta, löptid eller täckning också behandlas med metoder för kreditriskreducering.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 18 (18) 4.3 Exponeringsgränser 4.3.1 Gränser för kreditinstitut, värdepappersföretag och deras finansiella företagsgrupper Norm Norm Norm Tillämpningsråd/-exempel (12) Då en exponering mot en kund eller kundgrupp nått gränsen för stora exponeringar, dvs.10 % av tillsynsobjektets och företagsgruppens kapitalbas, måste tillsynsobjektet regelbundet rapportera stora exponeringar till Finansinspektionen. (13) Definitionen för stora exponeringar i 69 2 mom. i kreditinstitutslagen och i 21 6 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat utgör således också rapporteringsgränsen. I rapporterna om stora exponeringar tillämpas rapporteringsgränsen på exponeringsbeloppet före avräkning av avdragsposter, dvs. minskning av exponeringsbeloppet exempelvis på grund av en garanti. Begreppet stora exponeringar är också viktigt för beräkningen av den tillåtna summan av samtliga rappporterade exponeringar, vilken är högst 800 % av tillsynsobjektets och företagsgruppens kapitalbas. (14) Den övre gränsen för summan av exponeringarna mot en motpart eller motparter med inbördes anknytning har i 70 1 mom. kreditinstitutslagen fastställts till högst 25 % av tillsynsobjektets och företagsgruppens kapitalbas. Denna gräns får inte överskridas. 17 (15) Den högsta tillåtna summan av exponeringarna mot en kund eller kundgrupp är emellertid begränsad till maximalt 20 % av ett tillsynsobjekts och företags tillsynsgrupps kapitalbas, ifall motparten är moderföretag eller dotterföretag till tillsynsobjektet eller dotterföretag till moderföretaget. 18 (16) Med tillsynsobjekt avses här kreditinstitut, värdepappersföretag och fondbolag som bedriver portföljförvaltning när dessa inrapporterar sina egna exponeringar mot kunder eller kundgrupper (rapportörkategori 201, 210, 240, 248 eller 252). Denna exponeringsgräns gäller inte kreditinstitut, 17 Ett medlemskreditinstitut och dess finansiella företagsgrupp i sammanslutningen av andelsbanker får överskrida gränsen med centralinstitutets tillstånd. Närmare bestämmelser ges i avsnitt 4.3.2 (Gränser för sammanslutningen av andelsbanker och för instituten inom sammanslutningen). Enligt 7 6 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelsbanksform är utgångspunkten emellertid att 67 69 och 79 i kreditinstitutslagen också skall tillämpas på medlemskreditinstituten i sammanslutningen och på deras finansiella företagsgrupper. 18 69 3 mom. 69 i kreditinstitutslagen. Motsvarande bestämmelse gällande företag i finans- och försäkringsbranschen finns i 22 4 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. I I På s. 53 i detaljmotiveringen till regeringens proposition RP 69/2004 föreslås ett undantag till den dåvarande 70 så att "den finansiella företagsgruppens och finans- och försäkringskonglomeratets interna ansvarsförbindelser står utanför kundbegränsningarna endast till den del det är fråga om ett moderföretags finansiering till ett dotterföretag".
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 19 (19) finansinstitut eller tjänsteföretag som är ett finländskt eller utländskt dotterföretag till tillsynsobjektet och tillhör samma finansiella företagsgrupp eller finans- och försäkringskonglomerat som tillsynsobjektet. Detta undantag gäller då tillsynsobjektet självt är moderföretag. Norm Tillämpningsråd/-exempel Norm Tillämpningsråd/-exempel Norm Utfärdad 17.5.2006 Tillämpningsråd/-exempel (17) Exponeringsgränsen på 20 % gäller inte medlemskreditinstitut i sammanslutningen av andelsbanker när ett medlemskreditinstituts exponering hänför sig till ett annat medlemskreditinstitut eller till ett utländskt kreditinstitut, värdepappersföretag eller därmed jämförbart utländskt företag. Exponeringsgränsen på 20 % gäller dock när ett dotterföretags exponering hänför sig till moderföretaget. 19 (18) Exponeringsgränsen på 20 % i fråga om finansiella företagsgrupper gäller koncernföretag utanför den finansiella företagsgruppen. Beträffande finans- och försäkringskonglomerat gäller exponeringsgränsen på 20 % andra koncernföretag än företag inom finans- och försäkringssektorn. (19) Med stöd av 69 4 mom. i kreditinstitutslagen har Finansinspektionen möjlighet att bevilja dispens från den särskilda exponeringsgränsen på 20 %. (20) Ansökningsförfarandet och Finansinspektionens förhållningssätt till ansökningar behandlas närmare i avsnitt 4.3.3. (21) Summan av stora exponeringar får vara högst 800 % av tillsynsobjektets och tillsynsgruppens kapitalbas. 20 Vid beräkning av summan beaktas samtliga stora exponeringar som uppgår till eller överstiger 10 % av tillsynsobjektets eller tillsynsgruppens kapitalbas. (22) Sådana exponeringar mot en kund eller kundgrupp som maximigränsen gäller kallas också för exponeringar föremål för begränsningar. (23) Trots att övre gränser har fastställts för stora exponeringar som överstiger rapporteringsgränsen gäller denna huvudregel inte alla exponeringar. Om kunden vid beräkningen av kapitaltäckningen har klassificerats som en riskfri kund eller en lågriskkund gäller de fastställda övre gränserna för stora exponeringar inte en sådan kund. 21 (24) Exponeringar mot riskfria motparter behöver inte rapporteras överhuvudtaget (riskfri exponering). I vissa fall kan en säkerhet som mottagits från en riskfri motpart minska en sådan exponering mot en annan motpart som är föremål för begränsningar (avdragspost). Om motparten 19 7 2 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelsbanksform. 20 69 2 mom. i kreditinstitutslagen och 22 2 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. 21 Artiklarna 110.2, 113.3 och 115 116 i direktiv 2006/48/EG, 3 5 mom. i kreditinstitutslagen och 9 11 i finansminsteriets förordning.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 20 (20) klassificerats som en lågriskmotpart skall exponeringar som överstiger rapporteringsgränsen rapporteras som stora exponeringar, men de övre gränserna gäller inte dem. Också en säkerhet som lämnats av en lågriskmotpart behandlas såsom ovan som en avdragspost som får räknas av från beloppet stora exponeringar. En närmare redogörelse ges i avsnitten 9.3 Exponeringskoder och 9.4 Avdragsposter nedan. 4.3.2 Gränser för sammanslutningen av andelsbanker och för instituten inom sammanslutningen Norm (25) Den övre gränsen för stora exponeringar i sammanslutningen av andelsbanker avviker från ovanstående bestämmelser. Enligt 6 1 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform är den övre gränsen för stora exponeringar mot en enskild kund eller kundgrupp 20 % av sammanslutningens kapitalbas. Summan av sammanslutningens stora exponeringar har begränsats till 500 %. Om kunden är ett dotterföretag till ett medlemskreditinstitut i sammanslutningen men inte hör till institutets företagsgrupp och således inte till sammanslutningen eller är ett dotterföretag eller samföretag som är konsoliderat med sammanslutningen men varken är ett kreditinstitut, finansinstitut, värdepappersföretag eller tjänsteföretag, begränsas exponeringen till 15 % av sammanslutningens kapitalbas. (26) Medlemskreditinstituten i sammanslutningen av andelsbanker och institutens finansiella företagsgrupper måste själva hantera och kontrollera sina stora exponeringar. Detta krav baserar sig på 7 6 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform, enligt vilken samma gränser i regel tillämpas på medlemskreditinstituten och deras finansiella företagsgrupper som avses i 69 i kreditinstitutslagen (dvs. högst 25, 20 och 800 % av tillsynsobjektets kapitalbas). Också 5 i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform begränsar risktagandet i centralinstitutet, medlemskreditinstituten och sammanslutningarna i deras finansiella företagsgrupper, och motsvarar som bestämmelse 49 i kreditinstitutslagen. (27) Med stöd av 7 3 mom. i lagen andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform kan ett medlemskreditinstitut i sammanslutningen av andelsbanker och institutets finansiella företagsgrupp få tillstånd av centralinstitutet att överskrida den fastställda gränsen för en enskild exponering mot en kund eller kundgrupp (25 % av medlemskreditinstitutets kapitalbas och dess konsoliderade kapitalbas). Tillståndet får inte överstiga 50 %. I stället för 20 % tillämpas på motsvarande sätt 40 % och summan av de sammanlagda stora exponeringarna har begränsats till 1200 %. För att kunna bevilja tillstånd måste centralinstitutet försäkra sig om att medlemskreditinstituten har sunda kreditgivningsprinciper och att principerna gäller för alla dess kunder och kundgrupper. Meningen är att tillstånd beviljas endast i undantagsfall och att centralinstitutet beviljar tillståndet endast efter
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 21 (21) noggrann prövning. Motivering Motivering Tillämpningsråd/-exempel (28) Beviljande av tillstånd begränsas också av de ursprungliga motiveringarna till lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelsbanksform (RP 47/1996), dvs. den allmänna motiveringen och detajmotiveringen till 7 e. Enligt den allmänna motiveringen borde tillstånd beviljas i situationer där "en till formatet liten men solid andelsbank kan vara tvungen att avstå från t.o.m. en liten kreditgivning, trots att förutsättningarna i övrigt uppfylls. Därför förslås det i lagförslaget att exponeringarna skall vara flexibla såtillvida att ett medlemskreditinstitut skall kunna få centralinstitutets specialtillstånd att höja maximiprocenten gällande enskilda exponeringar till högst det dubbla i jämförelse med de stadganden om exponeringsbegränsningar som ingår i kreditinstitutslagen. Avsikten är inte att en ökad risktagning i anslutning till kreditgivningen skall gynnas, utan meningen är att kreditgivningen skall ske med iakttagande av lagar, fastställda anvisningar och myndighetsföreskrifter samt under centralinstitutets tillsyn. (29) I ekonomiutskottets betänkande om regeringens proposition (EkUB 25/2006 - RP 21/2006 rd, s. 3) med förslag till kreditinstitutslag konstateras att till följd av regeringspropositionen "ändras varken tillämpningsområdet för tillståndet att avvika när det gäller exponeringar eller bedömningen av om tillståndsvillkoren är uppfyllda.... Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att centralinstitutet oberoende av det solidariska ansvaret iakttar försiktighet när det gäller att bevilja undantag. Dispenserna är till sin natur tidsmässigt begränsade.... I detta sammanhang bör också förfarandet för att bevilja undantag ses över både med avseende på kapitalkraven och sett ur konkurrenssynvinkel,..." (30) Enligt Finansinspektionens uppfattning betonar lagberedningen att överskridningstillstånden är exceptionella till sin karaktär och att de gäller små andelsbanker i sammanslutningen. (31) Centralinstitutet kan bevilja ett medlemskreditinstitut ett generellt tillstånd att överskrida den normala exponeringsgränsen, dvs. 25 % av medlemskreditinstitutets kapitalbas, upp till 250 000 euro, så att varje exponering mot en kund eller kundgrupp inte behöver behandlas enligt centralinstitutets tillståndsförfarande. Centralinstitutet får inte bevilja ett generellt tillstånd som är så högt att det skulle leda till överskridningar av de höjda exponeringsgränser som centralinstitutet kan tillåta. Tillståndet kräver att centralinstitutet analyserat medlemskreditinstitutets finansiella ställning, riskhanteringsnivå och riskkontrollsystem och funnit dem tillfredsställande.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 22 (22) Norm (32) Centralinstitutet får inte bevilja ovannämnda tillstånd om detta skulle leda till att tillsynsobjektets kapitaltäckning sjunker under den miniminivå som avses i 55 1 mom. i kreditinstitutslagen. (33) Ett medlemskreditinstitut som av centralinstitutet har beviljats dispens skall i en not till årsredovisningen ange i vilken omfattning institutet har stora exponeringar som omfattas av dispensen. För varje kund och kundgrupp skall åtminstone redovisas det antal och belopp varmed exponeringarna överskrider maximigränsen för exponeringar enligt kreditinstituslagen. För varje rapportperiod skall uppgifter lämnas från räkenskapsårets början och av noten bör dessutom framgå huruvida dispenserna har medfört att riskerna i sektorn eller branschen. (34) Enligt 7 6 mom. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform är ett medlemskreditinstitut skyldigt att utverka tillstånd av centralinstitutet, om summan av institutets eller dess finansiella företagsgrupps exponeringar mot en enskild kundgrupp överstiger 8 miljoner euro. Centralinstitutet är skyldigt att informera medlemskreditinstituten om de kundgrupper som omfattas av detta tillståndsförfarande och som har åtaganden mot olika medlemskreditinstitut. Tillstånd måste också utverkas då kundgruppen har åtaganden i olika medlemskreditinstitut och deras sammanlagda åtaganden överskrider gränsen. Den affärsbank som är centralt finansiellt institut för andelsbankerna samt företag som hör till dess finansiella företagsgrupp behöver inte ansöka om tillstånd. (35) En andelsbank inom sammanslutningen och moderföretaget i bankens finansiella företagsgrupp bör utverka tillstånd av centralinstitutet i förväg. 4.3.3 Finansinspektionens dispensförfarande (36) På ansökan kan Finansinspektionen med stöd av 69 4 mom. i kreditinstitutslagen för viss tid bevilja ett kreditinstitut eller värdepappersföretag undantag från den särskilda exponeringsgränsen på 20 % om exponeringen hänför sig till något annat än ett i 3 momentet avsett dotterföretag till ett kreditinstitut eller värdepappersföretag. Med dotterföretag avses här kreditinstitut, utländska kreditinstitut, värdepappersföretag och därmed jämförbara utländska företag, finansinstitut och tjänsteföretag som omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt 73 i kreditinstitutslagen. Dotterföretaget kan dessutom vara ett försäkringsbolag enligt lagen om försäkringsbolag eller ett därmed jämförbart utländskt försäkringsbolag som ingår i ett finans- och försäkringskonglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Överskridningstillstånd får inte beviljas för exponeringar som syftar till att förbättra koncernföretagens ekonomiska ställning, om finansieringen kommer från ett kreditinstitut eller utländskt kreditinstitut som hör till koncernen eller från ett värdepappersföretag eller ett jämförbart utländskt företag.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 23 (23) Motivering Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 Tillämpningsråd/-exempel (37) Möjligheten att bevilja undantag grundade sig i tiden enligt detaljmotiveringen i RP 69/2004 enbart på syftet att begränsa intern finansiering inom en finansiell företagsgrupp eller ett finans- och försäkringskonglomerat. Genom bestämmelsen införs den internationella tillsynsprincipen att ett konglomerats eller konglomeratföretagens finansiella ställning åtminstone inte utan särskild tillsyn skall kunna förbättras genom att man skaffar finansiering till moderföretaget via dess dotterföretag, eftersom medlen då kan återföras till dotterföretaget i form av eget kapital och medföra en konstgjord förbättring av den finansiella ställningen. 22 (38) Finansinspektionen förhåller sig restriktivt till ansökningar om dispens och anser sig kunna bevilja enbart tidsbegränsade tillstånd att överskrida exponeringsgränsen. I sin ansökan måste tillsynsobjektet anföra ytterst starka argument för en höjning av exponeringsgränsen i det aktuella fallet. Redan i ansökan måste tillsynsobjektet lägga fram en plan för återställande av exponeringarna till den lagstadgade nivån. 4.4 Exponering Tillämpningsråd/-exempel Gäller fr.o.m 1.1.2007 (39) I rapporteringen av stora exponeringar används samma begrepp för exponeringar 23 som vid beräkning av kapitaltäckningen för kreditinstitut och värdepappersföretag. I rapporteringen av stora exponeringar konsolideras exponeringarna enligt motpart, dvs. kund och kundgrupp. Riskvikterna för beräkning av kapitaltäckningen tillämpas däremot inte vid beräkning av exponeringarna för rapporteringen av stora exponeringar. (40) Exponeringar är sådana tillgångar i balansräkningen där motparten medför en kreditrisk för tillsynsobjektet. Tillgångarna beaktas enligt redovisat värde. 24 Som exponeringar betraktas också åtaganden utanför balansräkningen som vid motpartens eventuella avtalsbrott kan medföra kreditrisk. Åtaganden utanför balansräkningen beaktas till nominellt värde, eller om åtagandet gäller förvärv av ett värdepapper, värdepapperets verkliga eller kontraktsvärde. 25 I vissa fall får exponeringarna reduceras med ett procenttal. 26 I andra fall kan exponeringen reduceras för att en riskfri motpart eller en lågriskmotpart har ställt en säkerhet för den. 22 Detaljmotivering i RP 69/2004 för 70 i kreditinstitutslagen, s. 53. 23 Artikel 106 i direktiv 2006/48/EG, dvs. definitionen av exponeringar, och 67 1 mom. i kreditinstitutslagen. På motpartsrisker som räknas till stora exponeringar i handelslagret tillämpas inte heller riskvikter i enlighet med artikel 28.1 i direktiv 2006/49/EG. 24 67 1 mom. kreditinstituslagen. 25 67 1 mom. kreditinstituslagen. 26 Se närmare avsnitt 9.3 (Exponeringskoder), stycke 14. Det kan t.ex. gälla kreditinstitutens exponeringar på 1 3 år av vilka endast 20 % beaktas som exponeringar som är föremål för begränsningar.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 24 (24) Norm (41) Om tillsynsobjektet har ett s.k. stort handelslager 27, indelas exponeringarna i två kategorier. Till exponeringarna mot tillsynsobjektets kunder och kundgrupper räknas då både exponeringar i finansieringsverksamheten och exponeringar i handelslagret. (42) De konverteringsfaktorer (kreditmotvärdeskoefficient) för åtaganden utanför balansräkningen som tillämpas vid beräkning av kapitaltäckningen används inte i rapporteringen av stora exponeringar, utom vid beräkning av motpartsrisken i derivatkontrakt. Derivatkontrakten omräknas enligt samma metoder som vid beräkning av kapitaltäckningen. Vid rapporteringen skall konsekvent samma metod användas. (43) Till exponeringar som skall rapporteras räknas enligt 67 3 mom. i kreditinstitutslagen och 21 3 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat inte 28 poster som har dragits av från tillsynsobjektets kapitalbas eller från kapitalbasen i ett företag i finans- och försäkringskonglomeratet poster som vid köp eller försäljning av valuta uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion inom 48 timmar efter betalningen poster som vid köp eller försäljning av värdepapper uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under fem bankdagar efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller värdepapperen levererats, beroende på vilket som sker tidigare. Till exponeringar i finans- och försäkringskonglomerat räknas inte heller sådana placeringsobjekt som enligt 10 kap. 3 a i lagen om försäkringsbolag bestämmer värdeutvecklingen av fondförsäkringar. Tillämpningsråd/-exempel (44) Från beloppet exponeringar mot en kund och kundgrupp skall redovisade nedskrivningar alltid dras av. 27 Handelslager definieras i 64 2 mom. och 65 i kreditinstitutlagen och i Finansinspektionens standard 4.3g Kapitalkrav för marknadsrisker (tidigare föreskrift 106.12/203.26/306.12). Ingen indelning behövs om tillsynsobjektet endast är exponerat för valutakursrisk. 28 Artikel 106 i direktiv 2006/48/EG, dvs. definitionen av exponeringar, och 67 1 mom. i kreditinstitutslagen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 11/790/2003 25 (25) 5 RAPPORTERING TILL FINANSINSPEKTIONEN 5.1 Verifiering av inrapporterade uppgifter Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 Utfärdad 17.5.2005 Gäller fr.o.m 30.6.2005 Motivering (1) Tillsynsobjektet skall intyga riktigheten av de inrapporterade uppgifterna. Syftet är att se till att de uppgifter som tillsynsobjektet lämnat in till Finansinspektionen är kontrollerade och riktiga. Intyget skall dateras och undertecknas både av uppgiftslämnaren och av den som verifierar uppgifterna. Det undertecknade intyget skall förvaras hos tillsynsobjektet och på begäran visas upp för Finansinspektionen. Intyget skall alltid uppdateras när den beskrivna processen ändras. (2) Fortsatt rapportering av felaktiga uppgifter till Finansinspektionen leder till att tillsynsobjektet får en skriftlig begäran om förklaring. I sitt svar skall tillsynsobjektet lägga fram en åtgärdsplan för korrigering av den felaktiga rapporteringen. Underlåtelse att följa denna standard kan få administrativa eller andra påföljder. (3) Finansinspektionen har lagt ut rapporteringsanvisningar och anvisningar för elektronisk rapportering på sin webbplats () under Regelverk. 5.1.2 Förvaring av rapportunderlagen (4) Tillsynsobjektet svarar för att underlagen från de olika enheterna för rapporten till Finansinspektionen förvaras minst två år för eventuell kontroll. Av underlagen skall framgå hur kundgruppen har bildats, hur summan av exponeringarna har beräknats och vilka godkända avdragsposter har beaktats vid beräkning av exponeringsgränserna.