MUSEER OCH KONSTHALLAR 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:5

MUSEER OCH KONSTHALLAR 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:5

Museums and Art Galleries 2002 Museer och konsthallar 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Erik Åström, Kulturrådet, tel. 08 519 264 40 eller Olof Widmark, Kulturrådet, tel. 08 519 264 25 Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2003 issn 1403-0276 isbn 91-85603-95-3 Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2003 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och sammanfattning... 4 Summary... 6 Planering och genomförande... 7 Resultat... 9 Organisation... 9 Filialer... 11 Besök... 12 Publika aktiviteter... 15 Öppethållande... 18 Entréavgifter... 20 Informationsmaterial... 21 IT-användning... 22 Tillfälliga utställningar... 23 Samlingar... 24 Personal... 25 Intäkter... 27 Kostnader... 28 Tabell- och diagramförteckning... 30 3

Inledning och sammanfattning Sammanställningar av verksamheten vid landets museer har gjorts sedan 1932 då Svenska museiföreningen började publicera museirapporter i tidskriften Svenska museer. Sedan 1946 finns uppgifter om antal besök och från och med 1984 ingår även konsthallar i statistiken. Den publiceras sedan 1985 i Sveriges officiella statistik och producerades av Statistiska centralbyrån (SCB) fram till 1994. Kulturrådet övertog detta år ansvaret för den officiella kulturstatistiken i vilken statistik om museerna ingår, men SCB fortsatte efter upphandling av Kulturrådet att producera statistiken fram till och med 1996. Därefter har Kulturrådet även stått för produktionen och från och med 1998 ingår statistiken över museer och konsthallar i Kulturrådets serie Kulturen i siffror. I denna rapport redovisas statistik för verksamhetsåret 2002. Den innehåller uppgifter från 198 museer och 30 konsthallar. Totalt antal besök på institutionerna rapporterades till ca 16,4 miljoner, 15,2 miljoner på museerna och 1,1 miljoner på konsthallarna. Fri entré gavs av 27 procent av museerna och 80 procent av konsthallarna. Antal visningar för grupper under året var ca 74 000. Drygt 40 procent gjordes för grupper från förskolor och skolor. Stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner anordnades av 74 museer och 4 konsthallar vid 1 476 tillfällen med omkring 39 000 deltagare. Av dessa gjordes 40 procent för förskolor och skolor. Kurser och studiecirklar anordnades av 84 institutioner vid 1 226 tillfällen med knappt 25 000 deltagare. Andelen deltagare från förskola eller skola var 20 procent. Övrig programverksamhet som anordnades på museerna och konsthallarna hade 360 000 deltagare. Institutionerna var i genomsnitt öppna 273 dagar under året, museerna 276 dagar och konsthallarna 250 dagar. Drygt 1 200 publikationer trycktes vid 136 museer och 24 konsthallar. Antalet institutioner som hade egen webbplats på internet var 196, vilket motsvarar en andel på 86 procent. En konsthall och 24 museer hade databaser över de egna samlingarna tillgängliga för allmänheten via internet. Under året visades 1 713 tillfälliga utställningar på museerna och konsthallarna. Samlingarna utökades under året med omkring 1,4 miljoner fotografier, 294 000 föremål och 1 600 hyllmeter arkivalier. 4

Antal utförda årsverken vid institutionerna var 4 672, vid museerna 4 464 och vid konsthallarna 208. Museernas totala intäkter rapporterades vara 3 018 miljoner kronor och konsthallarnas 95 miljoner kronor. Mer än 60 procent utgjordes av bidrag från stat, landsting eller kommun. EU-bidrag svarar för mindre än en procent av institutionernas totala intäkter men vissa museer och konsthallar är till stor del finansierade av EU. Museernas totala kostnader rapporterades vara 3 087 miljoner kronor och konsthallarnas 163 miljoner kronor. Närmare 50 procent var kostnader för personal. 5

Summary The statistic contains data from museums in Sweden which have an annual personnel who together works at least one man-year. Since 1988 the data collection includes art galleries without permanent collections, in this report called art galleries. This report presents data for year 2002 from 228 units, 198 museums and 30 art galleries. Main results Visits, open hours and entrance fees In 2002 there were 16.4 million visits to the museums and the art galleries, 15.2 million to the museums and 1.1 million to the art galleries. The institutions were open for the public 273 days during the year on the average or 33 hours a week, the museums 29 hours and the art galleries 34 hours a week. About 27 per cent of the museums and 80 per cent of the art galleries gave free admission to the public. Exhibitions The museums and art galleries showed 1 713 temporary exhibitions. The most frequent type of exhibitions were those which displayed design, art and art handicraft, 54 per cent. The art galleries showed 370 temporary exhibitions. During 2002 the museums and art galleries arranged 268 travelling exhibitions, which were shown at 1 328 different places. Information About 1 200 publications were produced by the museums and art galleries. Of those, 23 per cent were exhibition catalogues. About 80 per cent of the publications were produced by the museums. 197 of the 228 institutions had a webpage on the internet. Collections The growth of the number of photos at the museums was about 1.4 million, the growth of objects of archives about 1 600 running meter and the growth of other objects was 294 000. 18 per cent of the collections of photos, 29 per cent of the objects of archives, and 54 per cent of the other objects were avialable in digital format. Personnel In 2002 there were 4 464 man-years done at the museums and 208 at the art galleries. 57 per cent of the man-years were done by women. Current incomes The museums current incomes were 3 018 million SEK and the art galleries current incomes were 95 million SEK. More than 60 per cent of the incomes were provided by the public sector. Incomes from the European Union accounted for less than one per cent of the total incomes but some institutions recieve a large proportion of their incomes from the EU. Current costs The total current costs of the museums were 3 087 million SEK and of the art galleries 163 million SEK. Out of the total costs, 48 per cent were personnel costs. 6

Planering och genomförande Den officiella statistiken behandlar museer och konsthallar men definitionerna av vad som räknas som ett museum och konsthall kan variera. Museidefinitionen som här används bygger på den som ICOM, the International Council of Museums, använder. ICOM är en internationell organisation för museer och yrkesverksamma inom museiområdet. Enligt deras definition är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation, förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskaperna om samhällets framväxt och dess situation i dag. Samlingar och verksamhet ska vara garanterade ett framtida bestånd. En lika tydlig definition av konsthallar finns inte men kan definieras som en organisation med huvudsyfte att i permanent lokal ställa ut konst för allmänheten. Till skillnad från museer behöver konsthallar inte ägna sig åt insamling och bevarande av föremål. Sedan 1997 särredovisas konsthallar i denna statistik. Vidare omfattar den officiella statistiken museer och konsthallar som har anställd yrkesutbildad personal och den har även avgränsats till att endast omfatta institutioner där personalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke, det vill säga arbetstid motsvarande minst en heltidsanställd (100%) under året. Dessa avgränsningar gör att många mindre museer faller utanför statistiken. Det finns till exempel omkring tusen hembygdsgårdar och över två tusen arbetslivsmuseer som utför ett värdefullt arbete lokalt men som inte kommer med i denna sammanställning. Det gäller även öppna konstnärshem, fornbyar, konstgallerier, herrgårdar och industriminnen som alla ger sitt bidrag till det svenska musei- och konstlandskapet. Kvalitet I mars 2003 skickade Statens kulturråd en uppmaning till 243 museer och konsthallar att fylla i en webbaserad enkät på Kulturrådets hemsida eller skriva ut en papperskopia av enkäten och fylla i den manuellt. Institutionerna ombads lämna statistikuppgifter avseende verksamhetsåret 2002. I rapporten redovisas 228 institutioner, 198 museer och 30 konsthallar. Tretton institutioner har inte besvarat enkäten. För nio av dessa redovisas uppgifter avseende tidigare år som används som en approximation för verksamheten år 2002. Totalredovisningen och jämförelser med tidigare års statistik blir därmed mer rättvisande. För en av dessa institutioner har vissa siffror hämtats från institutionens årsredovisning för 2002. I tabellerna 20 till 24 som visar data för respektive museum och konsthall anges om tidigare års värden eller andra källor använts. Fyra mindre institutioner av de tretton som inte besvarat enkäten har inte lämnat uppgifter på flera år. Dessa har tagits bort ur statistiken för 2002 då tillgängliga uppgifter anses vara alltför inaktuella. Sex av de 243 institutioner som ingick i urvalet medtas inte i rapporten beroende på att personalens sammanlagda arbete uppgick till mindre än ett årsverke. Två museer har utgått ur statistiken då de haft stängt under verksamhetsåret. Tre museer som ingick i utskicket och som tidigare särredovisats ingår numera som filialer till annat museum. Linneminnena ingår detta år som en filial till Uppsala botaniska trädgård, Löfstad slott ingår Östergötlands länsmuseums organisation och Eketorps borg är numera filial till Kalmar läns museum. Noterbart är även att Hallands länsmuseer, som har verksamhet i såväl Halmstad som Varberg, räknas som en enhet och att Skansen och Biologiska museet i Stockholm räknas som en enhet. Statens sjöhistoriska museer (numera Statens maritima museer), det vill säga Sjöhistoriska museet, Vasamuseet inklusive museifartygen St:Erik och Finngrundet samt Marinmuseum i Karlskrona, har när det gäller 7

utställningar, personal och ekonomi lämnat en totalsumma för samtliga enheter. Dessa uppgifter redovisas under Sjöhistoriska museet i rapporten. Då en institution inte besvarat en fråga går det vanligtvis inte att avgöra om det beror på att värdet är noll eller att ett värde förekommer men att institutionen inte kan redovisa detta. Vid beräkningarna i rapporten har ett utelämnat svar betraktats som att inget finns att redovisa för denna fråga. I varje tabell redovisas hur många svar som ligger till grund för olika beräkningar i syfte att underlätta bedömningen av redovisade data. 8

Resultat Organisation Genomgående i rapporten redovisas museerna och konsthallarna fördelade efter typ. Hur denna fördelning ser ut för de institutioner som ingår i statistiksammanställningen visas i tabell 1. Tabell 1. Museer och konsthallar fördelade efter typ Table 1. Museums and art galleries distributed according to type Typ Antal institutioner Centralmuseer 24 Övriga statliga museer 27 Regionala museer 25 Kommunala museer 70 Övriga museer 52 Konsthallar 30 Summa 228 Centralmuseerna är en benämning som används om museer som valts ut av riksdagen att ha ett centralt riksintresse. Förutom de traditionella uppgifterna att samla, vårda, visa och utveckla verksamheten inom sina specialområden ska de bedriva forskning, samarbeta med regionala och lokala museer och bistå dem med service, rådgivning, vandringsutställningar och depositioner. De ska även upprätthålla internationella kontakter. De är till stor del organiserade i gemensamma övergripande myndigheter: Statens Historiska museer med Historiska museet och Kungliga myntkabinettet; Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde; Statens Försvarshistoriska museer med Armémuseum och Flygvapenmuseum i Linköping; Statens maritima museer (tidigare Statens sjöhistoriska museer) med Sjöhistoriska museet, Vasamuseet med museifartygen S:t Erik och Finngrundet och Marinmuseum i Karlskrona; Statens museer för världskultur med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet. Dessutom har Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet gemensam organisation. Musikmuseum lyder under Statens musiksamlingar. Arkitekturmuseet, Naturhistoriska riksmuseet med Cosmonova, Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet är däremot fristående institutioner. Från och med 1998 särskiljs i statistiken en ny typ av museer, övriga statliga museer, vilken innefattar statligt förvaltade museer som inte är centralmuseer. Hit räknas till exempel verksoch universitetsmuseer som Postmuseum och Museum Gustavianum samt museerna vid de kungliga slotten. I kategorin regionala museer behandlas samtliga länsmuseer, tidigare ett i varje län. Genom sammanslagningen 1997 av Malmöhus län och Kristianstad län till Skåne län har det nya länet två regionala museer, Kulturen i Lund och Regionmuseet i Skåne. Västra Götalands län bildades 1998 av Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. Det nya länet har därför flera regionala museer, Bohusläns museum, Regionmuseum Västra Götaland (tidigare Älvsborgs läns museum) samt Västergötlands museum. Även Naturhistoriska museet i Göteborg har regionen som huvudman. 9

Museernas och konsthallarnas fördelning efter typ och huvudman framgår av tabell 2. Kategorin övriga huvudmän omfattar de som angett annan huvudman än stat, kommun eller landsting eller flera huvudmän. Institutionerna har även tillfrågats om hur de är organiserade vilket kan vara som myndighet, stiftelse, ideell förening, ekonomisk förening, aktiebolag eller i annan organisationsform. De regionala museerna är oftast organiserade som stiftelser med antingen landstinget ensamt eller både landsting och kommun som huvudman eller med annan huvudman. Två regionala museer är organiserade som ideella föreningar och ett drivs i aktiebolagsform. Institutioner definierade som kommunala museer har vanligtvis ett kommunalt eller lokalt avgränsat ansvarsområde som till exempel stadens historia eller ortens konstnärer. De är ofta enheter inom kommunen. Konsthallar infördes som egen kategori i statistiken 1997. De är institutioner som producerar och/eller visar konstutställningar och saknar vanligen egna samlingar. De drivs ofta som enheter inom kommunal förvaltning. Införandet av kategorierna konsthallar och övriga statliga museer har gjort att gruppen övriga museer minskat. Till den räknas numera de företags-, förenings-, arbetslivs- och ekomuseer som ingår i statistiken. De övriga museerna är oftast organiserade som ideella föreningar eller stiftelser. Hur museerna och konsthallarna fördelar sig geografiskt visas i figur 1 på nästa sida. Tabell 2. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter typ och huvudman Table 2. Museums and art galleries 2002 distributed according to type and ownership Huvudman Centralmuseer Övriga statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Stat 22 16 - - - 38-38 Kommun - - - 56 8 64 20 84 Landsting - - 6 2 3 11 1 12 Kommun och landsting - - 6 4 1 11-11 Övriga 2 11 13 8 40 74 9 94 Summa 24 27 25 70 52 198 30 228 10

Figur 1. Museer och konsthallar 2002, länsvis fördelning (antal museer/konsthallar) Filialer I tabell 3 redovisas antalet filialer som tillhör museerna och konsthallarna. Ungefär 40 procent av museerna och 10 procent av konsthallarna har rapporterat att de har en eller flera filialer. En institution, Ekomuseum i Bergslagen har rapporterat 49 filialer, medan övriga museer som mest har rapporterat 11 filialer. De flesta institutioner har rapporterat mellan 1 och 3 filialer. Tabell 3. Filialer 2002 Table 3. Multiple stores 2002 Antal institutioner Antal filialer med filialer Museer totalt 229 76 - central 13 6 - övriga statliga 29 9 - regionala 52 18 - kommunala 60 27 - övriga 75 16 Konsthallar 4 3 Summa museer och konsthallar 233 79 För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 11

Besök Antal besök kan variera kraftigt för enskilda museer från år till år, oftast på grund av att olika utställningssatsningar tillfälligt kan locka många besökare. Antalet besök på museer och konsthallar under 2002 uppskattas till 16,4 miljoner vilket innebär en ökning jämfört med 2001 då antalet besök uppgick till 15,9 miljoner. År 2000 var antalet besök 16,4 miljoner år och året innan 16,3 miljoner. Som framgår av diagram 1 visar trenden de senaste tio åren på relativt stabila besöksantal. Tillfälliga toppår var 1993 då Den svenska historien visades på landets museer och 1998 som var kulturhuvudstadsår samtidigt som Moderna museet öppnade. Av besöken 2002 gjordes 15,2 miljoner på museer och 1,1 miljoner på konsthallar. Fördelningen av besök per institutionstyp visas i tabell 4 på nästa sida. Antalet besök vid landets centralmuseer har ökat med 3 procent sedan föregående år. Detta trots att Moderna museet hade stängt under en stor del av året. De har minskat sitt besöksantal med 44 000 personer till 225 000. Ökningen beror framför allt på att Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet haft 146 000 respektive 92 000 fler besökare under året jämfört med 2001. De har därmed ökat antalet besökare i samma storleksordning som de tappade besökare från 2000 till 2001. De regionala museerna redovisar en ökning med 12 procent, till stor del beroende på att Kalmar läns museum rapporterat 161 000 fler besökare under 2002 än 2001. Ökningen beror till viss del på att Eketorps borg som tidigare var ett övrigt statligt museum numera ingår som filial till länsmuseet samt att en utställning om regalskeppet Kronan dragit många besökare. Cirka en fjärdedel av de regionala museerna har dock uppvisat ett minskat antal besökare. De övriga statliga museerna har redovisat ett minskat antal besök med 11 procent, delvis på grund av att Eketorps borg som nämnts försvunnit ur denna museikategori. Besöken vid de kommunala museerna har ökat med 7 procent, till stor del beroende på att Strängnäs museum numera är beläget i bibliotekets lokaler och inte kan särredovisa museibesökare från besökare till biblioteket. Om Strängnäs museum undantas från beräkningen har de kommunala museibesöken inte ökat. Besöken vid övriga museer har minskat med 6 procent trots att Aqvaria vattenmuseum med ca 200 000 besökare tillkommit i statistiken jämfört med föregående år. De största minskningarna av besök har skett vid Tobaks- och tändsticksmuseum och Gustavsbergs porslinsmuseum. Konsthallarna redovisar 7 procent fler besök 2002 än under 2001. Många konsthallar anger minskade besökantal men på grund av att flera stora konsthallar uppvisar ett kraftigt ökat antal besök blir de totala siffrorna positiva. Malmö konsthall uppger en ökning på drygt 41 000 besök eller 31 procent vilket innebär att besökssiffrorna ökar igen efter att minskat med 100 000 personer under 2001 jämfört med året innan. 12

Tabell 4. Besök 2002 (tusental) Table 4. Visits 2002 (thousands) Museer Central Övriga statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal besök 4 956 2 241 2 935 3 554 1 545 15 230 1 146 16 376 -varav från förskolor/skolor 254 86 313 401 109 1 163 49 1 213 -varav avgiftsfria 1 158 786 1 510 2 096 181 5 731 750 6 481 Antal besök per institutionstyp 207 80 117 51 30 77 38 72 För 11 institutioner avser redovisade besöksuppgifter tidigare verksamhetsår. För två konsthallar, ett övrigt museum och ett kommunalt museum saknas besöksuppgifter helt. Dessa är dock små. Uppgift om fria besök och besök från förskolor/skolor saknas från 42 respektive 51 institutioner. Diagram 1. Antal besök 1992-2002 (tusental) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Museerna och konsthallarna har rapporterat ungefär 1,2 miljoner besök från förskolor och skolor. Detta motsvarar 8 procent av samtliga besök på museerna och 4 procent av besöken på konsthallarna. Antalet rapporterande museer var 158 och antalet konsthallar var 19. Fördelningen av besök från förskolor och skolor i förhållande till totalt antal besök på olika typer av museer samt konsthallar framgår av diagram 2. 13

Diagram 2. Antal besök från förskolor/skolor 2002 (tusental) 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Från förskolor/skolor Övriga besök I diagram 3 visas fördelningen av avgiftsfria besök. Av besöken vid museerna var 38 procent avgiftsfria mot 65 procent av besöken vid konsthallarna. Diagram 3. Antal avgiftsfria besök 2002 (tusental) 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Avgiftsfria besök Övriga besök 14

I tabell 5 visas den länsvisa fördelningen av det totala antalet besök på museer och konsthallar under de senaste fyra åren. Tabell 5. Besök per län i tusental 1999 2002 Table 5. Visits per county in thousands 1999-2002 Län 1999 2000 2001 2002 Stockholm 7 284 7 330 7 151 7 204 Uppsala 344 361 398 361 Södermanland 143 134 144 335 Östergötland 981 991 1 020 1 052 Jönköping 200 225 193 253 Kronoberg 73 75 76 77 Kalmar 482 519 485 601 Gotland 217 228 198 160 Blekinge 227 165 194 188 Skåne 1 442 1 562 1 500 1 645 Halland 196 216 219 231 Västra Götaland 1 440 1 610 1 341 1 195 Värmland 283 253 287 313 Örebro 113 147 152 213 Västmanland 352 323 308 288 Dalarna 878 894 932 879 Gävleborg 201 202 177 167 Västernorrland 327 244 235 221 Jämtland 190 172 164 172 Västerbotten 429 384 380 430 Norrbotten 447 407 395 391 Summa 16 251 16 438 15 949 16 376 Publika aktiviteter Antal visningar för grupper under året har rapporterats vara ungefär 74 000, varav 4 procent gjordes på konsthallar. Det totala antalet visningar 2002 minskade något i jämförelse med 2001. Andelen av samtliga visningar som gjordes för grupper från förskolor och skolor var drygt 40 procent. Antalet deltagare på visningarna uppgick till 1,2 miljoner. Det är en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet deltagare från förskolor/skolor uppgick 2002 till 616 000. Visningarnas fördelning på olika typer av museer samt konsthallar framgår av diagram 4. 15

Tabell 6. Visningar 2002 Table 6. Viewings 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen 24 092 11 757 13 062 15 353 6 451 70 715 3 194 73 909 -varav för förskolor/skolor 5 819 3 031 6 771 9 411 2 878 27 910 2 180 30 090 Visningar per museum/konsthall 1 047 470 544 260 150 406 133 373 Antal deltagare 373 261 141 938 285 691 258 559 119 023 1 178 472 41 667 1 220 139 -varav från förskolor/skolor 125 453 47 393 147 831 170 795 51 200 542 672 73 629 616 301 Antal deltagare per museum/konsthall 19 645 7 885 12 986 5 277 3 306 6 773 2 315 7 532 Antal museer/konsthallar med visningar 23 25 24 59 43 174 24 198 För 5 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 4. Visningar för förskolor/skolor 2002 (antal) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Visningar för förskolor/skolor Övriga visningar 16

Som framgår av tabell 7 har 78 institutioner rapporterat att de genomfört stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner för 39 000 deltagare vid 1 476 tillfällen under 2002. Antalet inrapporterade tillfällen som stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner har genomförts har minskat med ca 450 jämfört med 2001. Även totalt antal inrapporterade deltagare på dessa har minskat. Framför allt centralmuseerna och de kommunala museerna har rapporterat färre antal tillfällen medan antalet tillfällen vid övriga institutionstyper ökat något. Minskningen vid centralmuseernas rapporteras framför allt från Moderna museet och Nationalmuseum. Tabell 7. Stadsvandringar/kulturhistoriska exkursioner 2002 Table 7. City guidings 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen 20 217 573 577 74 1 461 15 1 476 -varav för förskolor/skolor - 94 150 138 16 398 4 402 Stadsvandringar per museum/konsthall 5 43 29 21 4 20 4 19 Antal deltagare 1 398 3 810 18 315 10 737 3 956 38 216 420 38 636 -varav från förskolor/skolor - 2 100 4 937 8 318 180 15 535 50 15 585 Antal deltagare per museum/konsthall 350 953 1 018 488 264 607 105 577 Antal museer/konsthallar med stadsvandringar 4 5 20 27 18 74 4 78 För 1 institution avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. I tabell 8 visas antalet kurser och studiecirklar ledda av museernas och konsthallarnas personal som anordnades under 2002. Vid 80 museer och 4 konsthallar anordnades kurser och studiecirklar vid 1 202 respektive 24 tillfällen. Antalet deltagare på dessa uppgick totalt till ca 25 000. Tabell 8. Kurser/studiecirklar 2002 Table 8. Given courses/study circles 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen 333 89 448 195 137 1 202 24 1 226 -varav för förskolor/skolor 3-133 73 27 236-236 Kurser/studiecirklar per museum/konsthall 26 13 22 12 6 15 6 15 Antal deltagare 4 338 790 8 369 5 997 3 876 23 370 1 430 24 800 -varav från förskolor/skolor 12-3 048 1 064 611 4 735 165 4 900 Antal deltagare per museum/konsthall 542 158 523 461 194 377 358 376 Antal museer/konsthallar med kurser/studiecirklar 13 7 20 16 24 80 4 84 För 1 institution avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 17

I tabell 9 visas övrig programverksamhet som anordnats vid museerna och konsthallarna. Denna kan omfatta till exempel föreläsningar eller andra tillfälliga evenemang. Då denna fråga är ny för 2002 kan inga jämförelser med tidigare år göras. Tabell 9. Övrig programverksamhet 2002 Table 9. Other public activities 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Inom museet/konsthallen Antal tillfällen 1 370 603 2 047 1 838 673 6 531 1 324 7 855 -varav för förskolor/skolor 214 169 530 227 114 1 254 486 1 740 Programverksamhet per museum/konsthall 65 60 93 40 22 85 88 54 Antal deltagare 49 576 12 568 173 121 96 816 24 140 356 221 3 856 360 077 -varav från förskolor/skolor 9 294 160 17 445 28 354 3 709 58 962 917 59 879 Antal deltagare per museum/konsthall 4 131 1 795 9 618 3 338 1 050 4 002 428 3 674 Antal museer/konsthallar med 21 10 22 46 31 130 15 145 kurser/studiecirklar Utanför museet/konsthallen Antal tillfällen 475 18 1 235 174 163 2 065 10 2 075 -varav för förskolor/skolor 66 2 457 25 75 625 206 831 Programverksamhet per museum/konsthall 40 3 62 10 8 27 2 25 Antal deltagare 29 429 5 430 54 401 9 926 32 023 131 209 553 131 762 -varav från förskolor/skolor 3 038 100 13 772 674 1 155 18 739-18 739 Antal deltagare per museum/konsthall 4 905 1 358 3 400 902 2 135 2 523 277 2 440 Antal museer/konsthallar med programverksamhet 12 6 20 18 21 77 5 82 Öppethållande Det genomsnittliga antalet dagar som museerna hade öppet under 2002 var 276. Konsthallarna hade öppet 250 dagar. Öppethållandet vid olika typer av institutioner visas i diagram 5. Huvudmuseerna hade öppet 29 timmar per vecka och konsthallarna 34 timmar per vecka i genomsnitt. Museernas filialer hade öppet 26 timmar per vecka i genomsnitt och filialer till konsthallarna 49 timmar per vecka. Få konsthallar har dock rapporterat att de har filialer. 88 institutioner rapporterade att de haft öppet en eller flera kvällar per vecka under året. 34 huvudmuseer/-konsthallar har haft säsongsöppet. Dessutom har 46 institutioner någon filial som har haft säsongsöppet. 12 museer och 19 museifilialer har haft öppet efter överenskommelse. De institutioner som angett att de både har säsongsöppet och öppet efter överenskommelse redovisas i kategorin öppet efter överenskommelse (6 huvudinstitutioner och 7 filialer). 18

Tabell 10. Öppethållande 2002 Table 10. Hours and days of opening 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Medeltal museer Konsthallar Medeltal museer och konsthallar Öppethållande, antal dagar per 296 273 320 272 251 283 250 273 institution Öppethållande, antal timmar per vecka och institution Huvudmuseum 40 41 38 29 30 36 34 33 Filial 26 27 30 22 23 26 49 27 Kvällsöppet, antal institutioner Summa Summa En kväll per vecka 13 5 12 14 8 52 12 64 Mer än en kväll per vecka 4 4 2 8 3 21 3 24 Ej kvällsöppet/uppgift saknas 7 18 11 48 41 125 15 140 Säsongsöppet, antal institutioner Huvudmuseum 4 9 2 7 7 29 5 34 Någon filial 3 8 15 14 5 45 1 46 Öppet efter överenskommelse, antal institutioner Huvudmuseum - 3 1 1 7 12-12 Någon filial 1 1 2 6 9 19-19 För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 5. Genomsnittligt öppethållande 2002 (antal dagar) 350 300 250 200 150 100 50 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 19

Entréavgifter Under 2002 hade 78 institutioner fri entré vilket motsvarar 34 procent av samtliga. Under 2001 hade 27 procent av institutionerna fri entré och 2000 var andelen 24 procent. I genomsnitt var entréavgiften för vuxna 26 kronor per institution. Ungefär 22 procent av institutionerna hade entréavgifter på 50 kronor eller mer för vuxna. Det är samma andel som 2001 och 3 procent mer än 2000. 18 procent av museerna och konsthallarna tog inte ut någon avgift för barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Medianvärdet för när institutionerna började ta ut avgifter för barn och ungdomar var 15 år. Tabell 11. Entréavgifter 2002 Table 11. Entrance fees 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Fri entré för samtliga 4 4 9 29 8 54 24 78 Vuxna, normal entréavgift Kronor per institution (medelvärde) 47 40 24 18 32 29 7 26 Entréavgift 1-24 kr - 2 3 13 11 29 2 31 Entréavgift 25-49 kr 4 7 9 24 22 66 2 68 Entréavgift 50 kr eller mer 16 14 4 4 11 49 2 51 Uppgift saknas - - - - - - - - Barn Avgift from 5-6 år 4 2 1 3 9 19-19 Avgift from 7-10 år 7 6 1 9 8 31-31 Avgift from 11-15 år 2 8-6 9 25 1 26 Avgift from 16-21 år 6 4 15 24 11 60 5 65 Uppgift saknas 1 2 - - 4 7-7 För 9 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 6. Genomsnittlig entréavgift för vuxna 2002 (kr) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 20

Informationsmaterial Museerna och konsthallarna har under 2002 framställt 1 248 tryckta publikationer. Utställningskataloger utgjorde 23 procent av det totala informationsmaterialet och studie- och undervisningsmaterial 18 procent. Museerna producerade 81 procent av informationsmaterialet. Omkring 60 procent av deras publikationer var andra publikationer än utställningskataloger och studie/ undervisningsmaterial. Motsvarande andel för konsthallarna var 53 procent. Omkring 74 procent av samtliga 228 institutioner uppger att de framställde någon form av informationsmaterial. I genomsnitt framställdes 7,3 publikationer per museum/konsthall under 2002 mot 3,5 under 2001. I diagram 7 visas hur fördelningen ser ut mellan olika typer av institutioner. Tabell 12. Informationsmaterial framställt under 2002 (antal) Table 12. Publications of information issued during 2002 (number of publications) Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Utställningskataloger 32 23 31 75 37 198 95 293 Studie/undervisningsmaterial 74 3 40 76 13 206 16 222 Andra tryckta publikationer 103 39 273 149 45 609 124 733 Summa publikationer 209 65 344 300 95 1 013 235 1 248 Antal museer/konsthallar med 21 18 25 46 26 136 24 160 någon publikationsframställning Fördelning av publikationer, andel per institutionstyp 17 5 28 24 8 81 19 100 För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 7. Informationsmaterial 2002, publikationer per museum/konsthall (antal i genomsnitt) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 21

IT-användning Andelen museer och konsthallar som har egen hemsida på internet var 82 respektive 89 procent vilket är i princip oförändrad andel jämfört med de senaste åren. På 35 institutioner har allmänheten möjlighet att söka i museets databaser via internet. Det är något färre institutioner än föregående år. I diagram 8 visas IT-användningens utveckling under åren 1999 till 2002 vid museer och konsthallar. 57 av 228 institutioner har lämnat uppgifter om besök på hemsidan. Tabell 13. IT-användning 2002 Table 13. Use of IT 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Har hemsida 22 27 25 61 36 171 25 196 Hemsidan uppdaterad under året 22 24 21 57 28 152 19 171 Antal besök på hemsida (tusental) 12 856 238 685 1 163 173 15 116 234 15 350 Antal institutioner som rapporterat antal besök på hemsida 15 8 16 10 7 56 1 57 Genomsnittligt antal besök per institutionstyp (tusental) 857 30 43 116 25 270 234 269 Databas över egna samlingar tillgänglig via internet 5 4 8 6 1 24 1 25 För 6 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 8. IT-användning 1999-2002 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hemsida på Internet 1999 2000 2001 2002 Databaser tillgängliga för allmänheten 22

Basutställningar På grund av osäkerhet i svaren om antal basutställningar i enkäten för 2002 kan dessa uppgifter inte användas som det var tänkt och antalet basutställningar redovisas därför ej. Tillfälliga utställningar Antalet tillfälliga utställningar under 2002 har rapporterats till 1 713, vilka visats vid 155 museer och 27 konsthallar. Det är en ökning med 105 sedan 2001. Antalet institutioner som rapporterat tillfälliga utställningar är relativt oförändrat under de senaste tre åren. Av de 1 713 tillfälliga utställningarna under 2002 visades 22 procent på konsthallar. Drygt hälften av de tillfälliga utställningarna på museerna behandlar konst och konsthantverk och omkring en fjärdedel var inriktade på kulturhistoria och arkeologi. Det var samma andelar som under 2001. På konsthallarna var 88 procent av de tillfälliga utställningarna inriktade på konst och konsthantverk. I diagram 10 visas antalet tillfälliga utställningar under perioden 1992-2002. Antalet institutioner som rapporterat om anordnade tillfälliga utställningar under åren varierar dock. I början av 1990-talet var antalet drygt 40 färre än 2002. Under 2002 var 268 vandringsutställningar i drift, vilka visades på 1 328 olika platser (antal nedslag). Av dessa färdigställdes 53 procent under 2002. Tabell 14. Tillfälliga utställningar 2002 Table 14. Temporary exhibitions 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Tillfälliga utställningar Design, konst, konsthantverk 33 56 201 306 131 727 329 1 056 Kulturhistoria, arkeologi 32 17 136 130 29 344 2 346 Etnografi 3-6 17 5 31-31 Teknik- och industrihistoria 23 1 5 14 6 49 1 50 Naturhistoria, ekologi 5 5 20 21 6 57 1 58 Övrigt 56 24 22 45 23 170 23 193 Summa tillfälliga utställningar 145 100 405 512 181 1 343 370 1 713 Antal museer/konsthallar med 19 18 25 59 34 155 27 182 tillfälliga utställningar Egna vandringsutställningar Antal utställningar 20 16 88 47 12 183 85 268 varav producerade under 2002 10 10 31 39 8 98 44 142 Antal nedslag (samtl. vandringsutst.) 32 23 550 490 64 1 159 169 1 328 Antal museer/konsthallar med egna vandringsutställningar 11 7 20 19 10 67 9 76 På grund av att några museer endast uppgett totalt antal utställningar utan att precisera vilken typ av utställning det rör sig om överensstämmer inte alltid totalt antal utställningar med summan av delarna. För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 23

Diagram 9. Tillfälliga utställningar 1992-2002 (antal) 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Samlingar Frågorna om museernas och konsthallarnas samlingar har utökats för 2002. Nytt för i år är uppgifter om samlingarnas sammanlagda storlek samt hur stor andel av samlingarna som finns tillgängliga i digital form. Samlingarna av fotografier finns till största delen på de regionala och kommunala museerna, 45 respektive 31 procent. Arkivalier och föremål finns däremot till största delen på centralmuseerna, 95 respektive 57 procent. Samlingarna av föremål är de som finns dokumenterade i digital form i störst utsträckning, drygt 50 procent. Noterbart är att få museer har arkivalier dokumenterade digitalt. Ungefär hälften av institutionerna rapporterar någon tillväxt i samlingarna år 2002. Det är 10 procent färre än föregående år och samma andel som 2000. Institutionernas samlingar av fotografier växte med 1,4 miljoner under 2002 vilket är ungefär detsamma som 2000. Arkivaliernas tillväxt uppgår till 1 609 hyllmeter vilket är ungefär dubbelt så mycket som 2001. Antalet föremål uppskattas ha ökat med omkring 294 000 vilket är ca 30 000 färre än under 2001 och ca 140 000 färre än år 2000. 24

Tabell 15. Samlingar 2002 Table 15. Collections 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Fotografier (antal) Samlingarnas storlek 8 170 187 2 081 376 21 021 000 14 412 131 344 402 46 029 096 11 924 46 041 020 Tillväxt 720 003 40 649 71 555 563 717 6 393 1 402 317 23 1 402 340 Andel i digital form (procent) 28 21 12 14 27 18 65 18 Antal museer/konsthallar som 11 9 20 21 9 70 2 72 angett digital form Arkivalier (hyllmeter) Samlingarnas storlek 2 097 939 3 506 9 731 5 231 81 200 2 197 607 6 000 2 203 607 Tillväxt 135 612 569 59 194 1 569 40 1 609 Andel i digital form (procent) 25 25 31 34-29 15 29 Antal museer/konsthallar som 5 3 9 3-20 1 21 angett digital form Föremål (antal) Samlingarnas storlek 33 087 595 15 208 324 5 340 195 3 905 289 287 442 57 828 845 6 699 57 835 544 Tillväxt 76 924 30 639 173 067 5 257 7 664 293 551 104 293 655 Andel i digital form (procent) 60 55 54 47 65 54 53 54 Antal museer/konsthallar som 19 11 22 28 8 88 2 90 angett digital form Antal museer/konsthallar som angett någon tillväxt 17 9 21 43 17 107 6 113 Personal Personalen räknas i antal årsverken. Ett årsverke skall motsvara arbetstid för en heltidstjänst (100%). En halvtidstjänst (50%) utgör således 0,5 årsverken. Antal redovisade årsverken 2002 uppgår till 4 672 av vilka museernas andel uppgick till 96 procent. Ca 5 procent av årsverkena utfördes inom barn- och ungdomsverksamhet. Diagram 12 visar andel personal i årsverken fördelade på olika typer av museer och konsthallar. 2 504 årsverken utfördes av kvinnor och 1 901 årsverken av män vilket innebär att 57 procent av antalet årsverken utfördes av kvinnor. För 267 årsverken eller 6 procent av samtliga, saknas uppgift om kön. Andelen årsverken som utfördes av anställda med mer än tre års högskoleutbildning var för kvinnorna 42 procent och för männen 36 procent. 25

Tabell 16. Personal, antal årsverken 2002 Table 16. Personnel, number of man-years 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Tillsvidareanställda totalt 1 101 256 1 142 694 251 3 444 89 3 533 -varav med lönebidrag 147 16 304 108 75 651 11 662 Annan anställningsform totalt 273 125 384 178 76 1 036 17 1 053 -varav med lönebidrag 9 2 30 15 8 63 1 64 Anställda i annan arbetsmarknadspolitisk 19 4 53 40 13 128 6 134 åtgärd Könsfördelning anställda Kvinnor 727 213 852 488 155 2 435 69 2 504 -varav med >3 år högskolestudier 219 87 380 238 61 985 44 1 028 Män 561 155 634 392 113 1 855 46 1 901 -varav med >3 år högskolestudier 189 58 259 122 42 670 21 691 Uppgift saknas kön 3 1-2 4 10 3 13 Antal årsverken, samtliga anställda 1 357 364 1 522 874 347 4 464 208 4 672 -varav personal för BoU verksamhet 21 34 91 62 19 227 6 233 Av samtliga institutioner saknas uppgift om totalt antal anställda från 5 museer och 1 konsthall. Ett antal institutioner har ej specificerat anställningsform utan endast angett totalt antal årsverken. Det totala antalet årsverken stämmer därför inte alltid överens med summan av delarna. För 13 institutioner avser uppgifterna om personal tidigare verksamhetsår. Diagram 10. Personal vid museer och konsthallar 2002, årsverken (procent) Centralmuseer 29% Övr. statliga museer 8% Regionala museer 33% Kommunala museer 19% Övriga museer 7% Konsthallar 4% 26

Intäkter Museernas och konsthallarnas totala intäkter 2002 rapporterades till 3 113 miljoner kronor. Museernas andel var 97 procent, 3 018 miljoner kronor, och konsthallarnas 3 procent, 95 miljoner kronor av de totala intäkterna. Uppgifter saknas dock från 24 museer och 3 konsthallar. Ca 67 procent av centralmuseernas intäkter är bidrag från staten. Intäkterna för de regionala museerna utgörs till 29 procent av bidrag från landsting, till 22 procent av bidrag från staten och till 13 procent av kommunala bidrag. 63 procent av de kommunala museernas intäkter och 54 procent av konsthallarnas intäkter utgörs av kommunala bidrag. Intäkterna till övriga museer kommer från flera olika källor, men är till största delen (ungefär en femtedel) statliga bidrag. EU-bidrag svarar för mindre än en procent av institutionernas totala intäkter men vissa museer och konsthallar är till stor del finansierade av EU (se tabell 24). Av museernas intäkter utgör sponsring drygt 1 procent, för konsthallarna är siffran 9 procent. Sponsorintäkterna på landets museer och konsthallar uppgick till 47,6 miljoner under 2002 att jämföra med samma siffror för 2001 och 2000 som var 26,8 miljoner respektive 37,3 miljoner. Entréavgifterna står för 9 procent av de totala intäkterna. Andelen som kommer från egna intäkter (entréavgifter, uppdrag, sponsring, försäljning, avkastning av egna fonder och övriga intäkter) utgjorde för museerna 34 procent och för konsthallarna 36 procent. Tabell 17. Intäkter 2002 Table 17. Current incomes 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Intäkter (tkr) Bidrag från stat 837 839 92 413 180 749 27 342 31 689 1 170 032 5 901 1 175 933 Bidrag från landsting 799 678 233 010 44 252 18 803 297 542 2 759 300 301 Bidrag från kommun 250 3 530 105 199 333 003 26 430 468 412 50 978 519 390 EU-bidrag 4 214 1 746 9 711 5 002 1 903 22 576 1 206 23 781 Entréavgifter 168 868 31 194 23 766 23 745 13 863 261 437 8 185 269 621 Uppdrag 26 338 5 256 142 121 22 236 7 387 203 338 919 204 257 Sponsring 12 520 16 179 6 057 1 691 3 820 40 267 7 379 47 646 Försäljning 88 914 37 489 43 235 19 081 11 638 200 356 9 812 210 167 Avkastning av egna fonder 7 160 12 910 6 201 10 102 310 36 683-36 683 Övriga intäkter 110 100 32 505 63 024 42 428 41 982 290 039 7 800 297 838 Totala intäkter 1 257 002 250 378 813 074 530 554 166 608 3 017 616 94 937 3 112 553 Andel (procent) Bidrag från stat 66,7 36,9 22,2 5,2 19,0 38,8 6,2 37,8 Bidrag från landsting 0,1 0,3 28,7 8,3 11,3 9,9 2,9 9,6 Bidrag från kommun - 1,4 12,9 62,8 15,9 15,5 53,7 16,7 EU-bidrag 0,3 0,7 1,2 0,9 1,1 0,7 1,3 0,8 Entréavgifter 13,4 12,5 2,9 4,5 8,3 8,7 8,6 8,7 Uppdrag 2,1 2,1 17,5 4,2 4,4 6,7 1,0 6,6 Sponsring 1,0 6,5 0,7 0,3 2,3 1,3 7,8 1,5 Försäljning 7,1 15,0 5,3 3,6 7,0 6,6 10,3 6,8 Egna fonder 0,6 5,2 0,8 1,9 0,2 1,2-1,2 Övrigt 8,8 13,0 7,8 8,0 25,2 9,6 8,2 9,6 Totala intäkter 100,0 93,4 100,0 99,7 94,7 99,1 100,0 99,1 Uppgift saknas, antal museer/konsthallar 0 5-8 11 24 3 27 Alla institutioner har inte kunnat särredovisa intäkterna utan endast lämnat en totalsumma. I tabellen blir därför summan av delarna ej alltid lika med det totala beloppet. På raden för andel totala intäkter kan utläsas hur stor andel av de totala kostnaderna som det inte finns delredovisning för. För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 27

Diagram 11. Intäkter 2002 (procent) Centralmuseer 40% Övr. statliga museer 8% Regionala museer 26% Kommunala museer 17% Övriga museer 5% Konsthallar 3% Kostnader Museernas och konsthallarnas totala kostnader 2002 uppgick till 3 250 miljoner kronor, varav museernas var 3 087 miljoner kronor eller 95 procent och konsthallarnas 163 miljoner kronor eller 5 procent. Uppgifter saknas från 28 museer och 5 konsthallar. Den procentuella fördelningen på olika kostnadsslag framgår av diagram 14. Personalkostnaderna utgjorde den största andelen av museernas och konsthallarnas kostnader under 2002, 48 procent eller 1 548 miljoner kronor. Lokalkostnader utgjorde 21 procent av de totala kostnaderna. Bevakningskostnaderna var 2 procent. Flera museer har meddelat att de inte har möjlighet att särredovisa bevakningskostnaderna. De kan ingå i lokalkostnader eller personalkostnader. Tabell 18. Kostnader 2002 Table 18. Current costs 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Kostnader (tkr) Personalkostnader 576 744 114 235 462 485 252 364 80 319 1 486 146 61 438 1 547 584 Lokalkostnader 314 365 61 113 103 643 121 074 20 840 621 035 50 860 671 896 Bevakningskostnader 42 780 3 860 13 742 5 344 4 491 70 217 4 327 74 544 Övriga kostnader 356 541 66 127 233 124 155 919 81 410 893 121 46 038 939 159 Totala kostnader 1 290 430 259 571 812 993 535 246 189 088 3 087 327 163 020 3 250 348 Andel (procent) Personalkostnader 44,7 44,0 56,9 47,1 42,5 48,1 37,7 47,6 Lokalkostnader 24,4 23,5 12,7 22,6 11,0 20,1 31,2 20,7 Bevakningskostnader 3,3 1,5 1,7 1,0 2,4 2,3 2,7 2,3 Övriga kostnader 27,6 25,5 28,7 29,1 43,1 28,9 28,2 28,9 Totala kostnader 100,0 94,5 100,0 99,9 98,9 99,5 99,8 99,5 Uppgift saknas, antal museer/konsthallar 0 6-10 12 28 5 33 Alla institutioner har ej kunnat särredovisa kostnaderna utan endast lämnat en totalsumma. I tabellen blir därför summan av delarna ej alltid lika med det totala beloppet. På raden för andel totala kostnader kan utläsas hur stor andel av de totala kostnaderna som det inte finns delredovisning för. För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 28

Diagram 12. Kostnader 2002 (procent) Personalkostnader 48% Lokalkostnader 20% Bevakningskostnader 2% Övriga kostnader 29% 29

Tabell- och diagramförteckning List of tables and graphs Tabeller Tables 1. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter typ 1. Museum and art galleries 2002 distributed according to type 2. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter huvudman 2. Museum and art galleries 2002 distributed according to ownership 3. Filialer 2002 3. Multiple stores 2002 4. Besök 2002 (tusental) 4. Visitors 2002 in thousands 5. Besök per län i tusental 1999-2002 5. Visits per county in thousands 1997-2002 6. Visningar 2002 6. Viewings 2002 7. Stadsvandringar/kulturhistoriska exkursioner 2002 7. City guidings 2002 8. Kurser/studiecirklar 2002 8. Given courser/study circles 2002 9. Övrig programverksamhet 2002 9. Other public activities 2002 10. Öppethållande 2002 10. Hours and days of opening 2002 11. Entréavgifter 2002 11. Entrance fees 2002 12. Informationsmaterial framställt under 2002 12. Publications of information issued during 2002 13. IT-användning 2002 13. Use of IT 2002 14. Tillfälliga utställningar 2002 14. Temporary exhibitions 2002 15. Samlingarnas tillväxt 2002 15. Number of acquisitions 2002 16. Personal, antal årsverken 2002 16. Personnel, number of man-years 2002 17. Intäkter 2002 17. Current incomes 2002 18. Kostnader 2002 18. Current costs 2002 19. Centralmuseer 2002: Besök, personal och intäkter 19. Central museums 2002: Visits, personnel and current incomes 20. Regionala museer 2002: Besök, personal och intäkter 20. County museums 2002: Visits, personnel and current incomes 21. Museer och konsthallar 1992-2002: Besök, utställningar, personal m.m. 21. Museums and art galleries 1992-2002:Visitors, exhibitions, personnel etc. 22. Museer och konsthallar 2002: Besök, publika aktiviteter, öppethållande, entréavgifter etc. 22. Museums and art galleries 2002: Visitors, public activities, days of opening, entrance fees etc. 23. Museer och konsthallar 2002: Intäkter 23. Museums and art galleries 2002: Current incomes 30

Diagram Graphs 1. Besök 1992-2002 1. Visits 1992-2002 2. Besök från förskolor/skolor 2002 2. Visits from preschools/schools 2002 3. Avgiftsfria besök 2002 3. Visits free of charge 2002 4. Visningar för förskolor/skolor 2002 4. Viewings for preschools/schools 2002 5. Genomsnittligt öppethållande i dagar 2002 5. Average number of days of open 2002 6. Genomsnittlig entréavgift för vuxna 2002 6. Average entrance fee for adults 2002 7. Informationsmaterial 2002, genomsnittligt antal publikationer per museum/konsthall 7. Publications of information 2002, average number of publications per museum/art gallery 8. IT-användning 1999-2002 8. Use of IT 1999-2002 9. Antal tillfälliga utställningar 1992-2002 9. Number of temporary exhibitions produced 1992-2002 10. Personal i årsverken vid museer och konsthallar 2002 10. Personnel in man-years at museums and art galleries 2002 11. Intäkter 2002 11. Current incomes 2002 12. Kostnader 2002 12. Current costs 2002 Typ av museum/konsthall Type of museum/art gallery Sc Sö R K Ö Ko Centralmuseer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Teckenförklaring Explanation of symbols - Inget finns att redovisa eller uppgift saknas o Mindre än 0,5 av enheten.. Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma 31

Tabell 19. Centralmuseer 2002: Besök, personal och intäkter Table 19. Central Museums 2002: Visits, personnel, and current incomes Centralmuseer Antal besök totalt Antal besök från förskolor/skolor Personal, antal årsverken Intäkter, tkr Arbetets museum 217 431-25 19 980 Arkitekturmuseet 26 984 4 203 35 5 543 Armémuseum 48 200 6 534 31 41 293 Etnografiska museet 92 458 5 087 38 30 461 Flygvapenmuseum 40 424 700 15 17 176 Hallwylska museet 48 680 2 291 8 8 728 Historiska museet 150 336 17 355 66 68 295 Kungliga myntkabinettet 52 560 1 280 24 16 202 Livrustkammaren 117 730 22 839 22 19 896 Marinmuseum 1 71 712 4 795 - - Medelhavsmuseet 54 782-20 20 135 Moderna museet 225 266-78 101 576 Museifartygen S:t Erik och Finngrundet 1 20 257 - - - Musikmuseet 28 989 4 993 21 17 511 Nationalmuseum 367 886 33 614 37 123 439 Naturhistoriska riksmuseet 809 855 28 307 208 199 059 Nordiska museet 244 783 13 459 216 139 873 Sjöhistoriska museet 45 820-147 157 788 Skansen 1 333 467 74 468 237 131 449 Skokloster slott 36 305 1 432 13 10 940 Tekniska museet 158 808-68 82 898 Vasamuseet 1 747 155 31 500 - - Världskulturmuseet 2 1 368 761 32 26 125 Östasiatiska museet 14 617 690 17 18 635 Summa centralmuseer 4 955 873 254 308 1 357 1 257 002 1) Uppgifter om personal och intäkter redovisas totalt för Statens sjöhistoriska museer (där Marinmuseum, Vasamuseet och museifartygen S:t Erik och Finngrundet ingår) under Sjöhistoriska museet. 2) Tidigare Etnografiska museet i Göteborg. Öppet under 2002 endast i begränsad omfattning. Öppnar i full skala under 2004. 32