Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)



Relevanta dokument
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

ETSF05 Repetition av KomSys

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Datakommunikation vad är det?

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Grundläggande datavetenskap, 4p

KomSys Repetition Jens A Andersson

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Access till nätet. Maria Kihl

TCP/IP och Internetadressering

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Datakommunikation vad är det?

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Tentaexempel. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Access till nätet. Maria Kihl

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Repetition. Maria Kihl

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Datakommunika,on på Internet

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

IT för personligt arbete F2

DIG IN TO Nätverksteknologier

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

OH Slides F: Wide Area Networks

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Christer Scheja TAC AB

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Tips och råd om trådlöst

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Datakommunikation I 5p

Transkript:

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en länk som flera datorer är kopplade till. Ett LAN kan också bestå av flera länkar som är sammankopplade med bryggor. Bryggan förstår länkprotokoll (= bl.a. ramar och adresser)! 18 Bryggan A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan ser till att paketen skickas ut på rätt länk när sändare och mottagare finns på olika länkar. 19 1

Bryggans funktion forts. Bryggan har en adresstabell som talar om till vilket nät samtliga datorer är anslutna. Adress Länk A B C D E F 1 1 1 2 2 2 20 Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter Länk 1 Länk 2 21 Broadcast-domän Ett lokalt nät som består av länkar, repeterare och bryggor utgör en så kallad broadcast-domän. En broadcast-ram som skickas ut på det nätet, når samtliga datorer. En broadcast-domän kan inte bli hur stor som helst, den skulle i så fall bli helt översvämmad av broadcastramar. 22 2

IEEE 802.x standarder för länkar/lan 1985 startades ett projekt för att standardisera lokala nät. Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. 23 Standardiserade MAC-adresser En MAC-adress består av 48 bitar. Skrivs som en sekvens av sex hexadecimala siffror, separerade med kolon (eller punkt eller bindestreck). Exempel: 00 : 00 : 0C : 1A : E4 : BD Adressen ff:ff:ff:ff:ff:ff (dvs. bara ettor) används då ett paket skall nå samtliga datorer inom nätet (broadcast). 24 IEEE 802.3 Länken har kapaciteten 10 Mbitar per sekund Koaxialkabel Tvinnad partråd Fiberkabel Bitarna omvandlas till signaler med hjälp av Manchesterkodning. MAC-protokollet är CSMA/CD. 25 3

IEEE 802.3 forts. Datapaketen som skickas på ett IEEE 802.3 kallas för ramar (eng: frames). Detta eftersom paketen är inramade med hjälp av flaggor. Preamble SFD DA SA Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 26 Ethernet Ethernet utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Ethernet version II ingår i 802.3 Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3). Preamble SFD DA SA Type Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 27 Hub - Ethernet-switch Istället för att koppla datorerna på en buss, kan man i Ethernet använda en hub eller en switch. Hub repeterare Switch - brygga 28 4

Ethernet-varianter Fast Ethernet 100 Mbps Gigabit Ethernet 1 Gbps 10Gbit Ethernet 10 Gbps 29 IEEE 802.11 1997 kom den första IEEE-standarden för ett trådlöst lokalt nät. Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 30 Virtuella lokala nät (VLAN) Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 31 5

Behovet av stora datanät LAN har en begränsad storlek. Behov: En person i Lund skall lika enkelt kunna hämta information från en dator i Eslöv som en dator i Australien. 32 Nätarkitektur Vi måste koppla ihop LAN Alla stora datanät består av noder och länkar. slutnod vägväljare 33 Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network 34 6

Vad är en vägväljare? Till vägväljaren kommer det paket, som skall vidare till nästa länk. Vägväljaren kopplar ihop en inkommande länk med en utgående länk. 35 Dataöverföring i stora datanät Det finns två typer av datanät: Kretskopplade nät En direkt fysisk väg kopplas upp mellan sändare och mottagare Paketförmedlande nät Data skickas i form av paket, ingen egen fysisk väg Kan använda logiska vägar, så att alla paket går samma väg. 36 Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri 37 7

Förbindelseorienterad dataöverföring I förbindelseorienterad dataöverföring kopplas först en förbindelse upp mellan sändare och mottagare. New connection Connection approved Data transfer End connection Connection ended 38 Förbindelsefri dataöverföring I förbindelsefri dataöverföring sätts ingen förbindelse upp utan all data skickas direkt. Data transfer 39 Exempel på stora nät SONET/SDH förpackar flera telesamtal (64kbps) i en hierarki av flöden flöden kan läggas till och tappas av ATM celler, dataramar med samma storlek packet switching Ethernetbaserade nät WDM Wavelength-Division Multiplexing 40 8

Sammankoppling av nät ryggradsnät WAN MAN WAN LAN LAN LAN LAN accessnät LAN LAN 41 Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera länkar på vägen. 42 Nätprotokoll För att ett paket skall kunna skickas över olika typer av LAN måste vi ha ett gemensamt nätprotokoll som tar hand om till exempel adresseringen. Alla nät mellan sändare och mottagare måste använda samma nätprotokoll för att kommunikationen skall fungera. Men näten kan använda olika länkprotokoll! 43 9

Adressering När en dator skall hittas i ett annat nät räcker inte längre den lokala länk-adressen (MAC-adressen). Alla datorer som skall kommunicera måste därför ha en nätadress, som är uppbyggd som postadresser. Nätadressen talar om i vilket nät som mottagaren befinner sig. Sedan har varje dator en värdadress i det nät den tillhör. 44 Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk 45 Ett nätprotokoll: IP IP = Internet Protocol IP är det nätprotokoll som används på Internet. Adresseringen sker med hjälp av IP-adresser. Data överförs i form av IP-paket. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. Sådan dataöverföring kallas för best-effort. 46 10

Internet Protocol Det finns idag två versioner av IP: version 4 (IPv4) och version 6 (IPv6). Alla datorer och vägväljare mellan sändare och mottagare måste använda samma version. IPv4 är den gamla versionen utvecklad på 70-talet. IPv6 innehåller fler adresser, stöd för nya tillämpningar tex realtidsapplikationer samt funktioner för kryptering och autentisering. 47 Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: 10000010 11101011 00010010 10011110 = 130.235.18.158 48 Transportprotokoll För att en användarapplikation inte skall behöva bry sig om vilka nät som kommunikationen sker över, finns det i varje värddator ett transportprotokoll. Transportprotokollets uppgift är att få över informationen till mottagarapplikationen. 49 11

Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk 50 Ett transportprotokoll: TCP TCP = Transport Control Protocol. TCP är ett av de transportprotokoll som används på Internet. Används för förbindelseorienterad dataöverföring. Tillförlitlig dataöverföring. 51 Ett annat transportprotokoll: UDP UDP = User Datagram Protocol. UDP är det andra transportprotokollet som används på Internet. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. best effort 52 12

Portadresser För att flera applikationer skall kunna vara igång samtidigt på en dator använder TCP och UDP sig av så kallade portadresser. Det finns ett antal fördefinierade portadresser så att tex. ett email alltid kan komma fram till emailapplikationen. 53 13