Kallelse / Underrättelse Utskriftsdatum 2014-09-29

Barn- och utbildningsnämnden Kallelse / Underrättelse Utskriftsdatum 2014-09-29 Barn- och utbildningsnämnden Sammankallande Rigmor Edelryd Ledamöter Mats Wallin (S) Lisbeth Eklund (S) Lars-Erik Byström (S) Karina Nordgren (S) Petra Perlkvist (S) Jan Norberg (S) Lena Bengtsson (M) Anders Wallgren (M) Ida Lindström (C) Bengt Molander (FP) Krister Håkansson (V) Ersättare Margaretha Sandström (S) Haidie Andersson (S) Camilla Larsson (S) Paul Nordström (S) Roger Björklund (S) Roger Lindell (S) Maud Olsén-Ekström (M) Kenneth Westberg (M) Henrik Sendelbach (KD) Susanne Sundquist (FP) Anna-Karin Ivansen Lindqvist (V) Tid Plats Vid förhinder Datum 2014-10-08 Timrå kommunhus Ort Timrå Meddela Rigmor Edelryd Klockan 8:00 föredragning 11.00 nämnd Lokal Borgmästaren Rikt- och telefonnummer 060-163145 Dagordning Punkt Ärende Ärendemening 1. Upprop 2. Val av justerare, förslag Petra Perlkvist (S) och Maud Olsén Ekström (M), tisdagen den 14 oktober kl. 16.00 3. Fastställande av dagordning ANMÄLNINGSÄRENDEN 4. BUN/2014:283 Drogvaneundersökning i högstadieskolorna 5. BUN/2014:156 Plattform för ledning och styrning 6. BUN/2014:7 Anmälningar av informationsärenden 2014 7. BUN/2014:8 Redovisning av delegeringsbeslut 2014 8. BUN/2014:140 Avstämning beslut i barn- och utbildningsnämnden 2014 BESLUTSÄRENDEN 9. BUN/2012:78 Utvärdering av Prov med utökad tid i förskoleklass 10. BUN/2014: 10 Periodrapport september 2014 11. BUN/2013:262 Översyn av skolskjuts 12. BUN/2014:266 Ansökan om tilläggsbelopp för elev i Internationella Engelska Skolan 13. 14. BUN/2014:280 BUN/2014:130 Överklagan skolskjuts till Arenaskolan Handlingsplan vid hot och våld

Rigmor Edelryd 2014-09-30 BUN/2014:283 1 Barn- och utbildningsnämnden Drogvaneundersökning högstadieskolorna augusti 2014 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Britt-Louise Nyholm, samordnare i Timrå kommun, informerar barn- och utbildningsnämnden om resultatet av drogvaneundersökningen på kommunens högstadieskolor som ägde rum 25-26 augusti. Drogvaneundersökningen som innehöll frågor om alkohol- drog- och tobaksvanor till elever i åk 7, åk 8 och åk 9, är ett samarbete mellan socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och polis- och räddningstjänsten. Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-30 BUN/2014:156 1 Barn- och utbildningsnämnden Plattform för ledning och styrning av Timrå kommuns skolväsende Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Förvaltningsledningen informerar barn- och utbildningsnämnden om det pågående arbetet med att presentera Plattformen för ledning och styrning av Timrå kommuns skolväsende, för all personal inom varje enhet i verksamheten. Ärendets tidigare behandling BUN 2014-05-07 64 Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-24 BUN/2014:7 1 Barn- och utbildningsnämnden Anmälan av informationsärenden september 2014 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Från Anna Wiberg 2014-09-01: 1 Synpunkter om maten i förskolan, Dnr 2014:259 Från biträdande förvaltningschef förskolan 2014-09-30: 1.1Svar till synpunkter om maten i förskolan, Dnr 2014.259 Från Skolverket 2014-07-04: 2 Information om nytt statsbidrag för läxhjälp, Dnr 2014:227 Från rektor vid Arenaskolan 2014-09-04: 2.1Ansökan om statsbidrag för läxhjälp, Dnr 2014:227 Från Skolverket 2014-09-10: 3 Beslut om godkännande av riksrekryterande yrkesutbildning för fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Timrå Gymnasium, Dnr 2014:268 Från Arbetsmiljöverket 2014-09-15: 4 Föranmälan av inspektion av förebyggandet av arbetsmiljöproblem vid Dygnet Runtverksamheten, Dnr 2014:269 4.1 Ändring av inspektionstidpunkt, Dnr 2014:269 Från Skolverket 2014-09-10: 5 Rekvisition av statsbidrag för påsklov och sommarskola 2014, Dnr 2014:132 Från Skolväsendets överklagansnämnd 2014-09-16: 6 Beslut om avslag på överklagat beslut, Dnr 2014:142 Från gymnasieelever i HA 1 2014-09-18: 7 Frågor angående busskort till gymnasieelever, Dnr 2014:274 Från ordförande i barn- och utbildningsnämnden 2014-09-30: 7.1 Svar angående busskort till gymnasieelever, Dnr 2014:274 Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-24 BUN/2014:8 1 Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av delegeringsbeslut september 2014 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Dnr BUN/2014:52 Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen 2:15 Anställning av obehörig lärare 2:16 Anställning av obehörig lärare 2:17 Anställning av obehörig lärare 2:18 Fastställande av läsårstider och lov 2015/2016 Dnr BUN/2014:22 Biträdande förvaltningschef - förskolan 3:15 Godkännande av plats i förskola i annan kommun Dnr BUN/2014:63 Biträdande förvaltningschef - grundskolan 4:25 Beslut om skolskjuts till friskola Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-24 BUN/2014:140 1 Barn- och utbildningsnämnden Avstämning beslut i barn- och utbildningsnämnden september 2014 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden följer upp pågående beslut och uppdrag i Barn- och utbildningsnämnden 2013 och 2014. Avstämning september 2014 Ärende Hänvisning Föregående redovisning Samverkansavtalet för kommunala gymnasieskolor i länet Policy vid hot, våld och trakasserier mot anställda Förslag till Regional utvecklingsstrategi 2012:176 2013-04-17 61 Beslutet Uppdra till förvaltningen att se över förutsättningar för nytt avtal 2014:130 KS 59: Uppdra till berörda nämnder att upprätta förvaltningsvisa styrdokument 2013:297 Fråga från kommunförbundets skolpresidium om att anta förslag till regional utvecklingsstrategi. Beslut tas i kommunfullmäktige eller i nämnd. Läge september 2014 Pågår Pågår Pågår Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-29 BUN/2012:178 1 Barn- och utbildningsnämnden Prov med utökad tid i förskoleklass Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Uppdra till barn- och utbildningsförvaltningen att utreda kostnaden för genomförandet av att utöka tid i förskoleklass från 15 till 25 timmar i veckan, i alla kommunens skolor som innefattar verksamheten. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade i sammanträdet den 22 augusti 2012 bevilja Söråkers skola projektet Prov med utökad tid i förskoleklass, och i sammanträdet den 11 augusti 2013 bevilja Söråkers skola förlängt prov med utökad tid, med en utvärdering under vårterminen 2014. Rektor för Söråkers skola har gjort en utvärdering som presenteras för barn- och utbildningsnämnden efter två årgångar med utökad tid. Ärendets tidigare behandling BUN 2012-08-22 132 BUN 2013-08-11 110 Protokollsutdrag till Rektorer grundskolan Linda Näslund Exp / 2014 Utvärdering av "Prov med utökad tid i förskoleklass" Succén svår att fastställa Söråkers skola har nu med två årgångar genomfört prov med utökad tid i förskoleklasserna. Timrå kommun har idag i förskoleklassen 3 timmar/dag. Söråkers skola har utökad denna till 5 timmar/dag. Det blir under hela förskoleklassåret ca 400 timmar mer verksamhetstid. Skolan skulle i samband med provet utvärdera fyra faktorer: Minskade/ökade kostnader, kvalitetsökning - ökade värden för eleverna, ändrade arbetsmiljö för personalen och kundnöjdhet - elever och föräldrar.

Rigmor Edelryd 2014-09-29 BUN/2012:178 2 Det har under dessa år också i samhället i övrigt pratats mycket om tidiga insatser, allt ifrån att göra förskoleklassen till ett obligatoriskt år i grundskolan till Göran Lövens Debattartikel i GP (Göteborgsposten 29 juni 2014) "Tidiga insatser i skolan har störst effekt". Under åren, innan och under provet med utökad tid i förskoleklassen, har det skett en stor utveckling av undervisningsmöjligheterna och kompetenserna hos pedagogerna i förskoleklassen har utvecklas då skolan har gjort en fokuserad satsning på digitala hjälpmedel. De ansvariga pedagogerna har också utbildat sig i tidig matematik och i läs- och skrivinlärning inom lärarlyftet. Det är därför svårt att utvärdera vad som är vad i succén med utökad tid. Utvärdering I. Minskade/ökade kostnader: Det kan kostateras att det blir en kostnadsökning i form av matkostnad, minskade fritidsintäkter och personalkostnad i form av att det krävs mer planeringstid. Ca 100.000 kr (Söråkers skola) i ökade kostnader bedöms provet har kostat Söråkers skola. Den ökade kostnaden på kort sikt kan mycket väl bli en minskad kostnad på lång sikt. 2. Kvalitetsökning - ökade värden för eleverna: Förskoleklassens resultat har under provtiden vad avser tester i Bornholm och Fonolek ökat i jämförelse med tidigare år. En av förskoleklassens viktigaste del är att vara en bro mellan förskolan och skolan. Ytterligare 400 timmar med bra pedagogiska planerad verksamhet är verkligen en kvalitetshöjning. 3. Ändrad arbetsmiljö för personalen: Arbetsmiljöfrågan var en av de saker som vägde tungt för att genomföra provet med utökad tid i förskoleklassen. När det var 3 timmar upplevde pedagogerna att det ständigt var en stress för att hinna med verksamheten, idag ser det annorlunda ut. Det är ett större lugn i verksamheten och det finns mer tid till att hjälpa alla elever på ett bättre sätt. 4. Kundnöjdhet - elever och föräldrar. Tidigare under 3-timmarsverksamheten har vissa elever inte fått delta i lunchen då den har varit en del av skolbarnomsorgen(fritids). Att inte få delta i skollunchen har upplevts mycket negativt av både barn och föräldrar. Föräldrar har endast upplevt provet med utökad tid som positivt. Slutsats Provet har blivit en succé, bättre resultat, mindre stressad personal, en mer jämlik skola till en ringa kostnad. Tidiga insatser i skolan har störst effekt. Med de vindar som blåser är det en självklarhet att utöka samtliga förskoleklassverksamheter till 5 timmar/dag. Fredrik Hammarström

Rigmor Edelryd 2014-09-30 BUN/2014:10 1 Barn- och utbildningsnämnden Periodrapport september 2014 Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar: Godkänna upprättad periodrapport. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningens ekonom har upprättat en ekonomisk periodrapport för januari till och med september 2014, för att lämna in till kommunledningskontoret. Rapporten presenteras på sammanträdet. Protokollsutdrag till kommunledningskontoret Exp / 2014 Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-26 BUN/2013:262 1 Barn- och utbildningsnämnden Översyn av skolskjuts Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Godkänna upprättat svar. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har ställt ett antal frågor gällande skolskjuts samt bett om att få en presentation av de nya busskorten. Nedan rapporteras svar på detta. Ärendets tidigare behandling BUN 2013-10-16 129 Protokollsutdrag till Exp / 2014 1. Fakta 1.1 Skolskjuts Skolskjutskostnader innebär i stora drag transporter för elever till och från skolan, transport till aktiviteter som bad, slöjd, frilufsdagar teater mm och det innebär personalkostnader för busschaufförer och övrig personal samt fordonskostnader. 1.2 Skolskjutsreglemente Aktuellt skolskjutsreglemente efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105. Se bilaga.

Rigmor Edelryd 2014-09-26 BUN/2013:262 2 2. Frågor Nedan följer svar på ställda frågor samt en presentation som barn- och utbildningsnämnden vill att förvaltningen presenterar. 2.1 Växelvis boende. Busskort eller ej? Utdrag ur skolskjutsreglemente: 5. Särskilda regler och rekommendationer I de fall barnet bor växelvis hos båda föräldrarna inom kommunen, skall behovet av skolskjuts prövas från båda vårdnadshavarnas adresser, om det är fråga om växelvis boende enligt ett fast arrangemang förankrat i lagstiftningen. Behovet av skolskjuts skall också prövas från en icke-vårdnadshavares adress i vissa fall, nämligen när det är fråga om sådant boende som enligt praxis kan anses vara s.k. varaktigt boende. Skyldigheten att pröva behov av skolskjuts från båda adresserna gäller i princip endast när barnet bor lika mycket hos vardera föräldern. Enligt reglemente 5 ska barn som har växelvis boende pröva behovet av skolskjuts från båda vårdnadshavarnas adresser. Det gäller om deras boenden är inom Timrå kommun. Deras rätt till skolskjuts prövas utifrån skolskjutsreglemente 1. 2.2 Busskort till alla barn? Barn- och utbildningsförvaltningens skolskjutsreglemente innehåller riktlinjer angående skolskjuts. Om eleven är berättigad till skolskjuts utläses i 1. Den vanligaste formen av skolskjuts sker via buss. Nedan (tabell 1) presenteras en beräkning på hur kostnaderna för förvaltningens skolbusskort per räkenskapsår kan se ut. Beräkningen av kostnaderna är enligt det nya kortsystemets taxor som genomfördes hösten 2014. Antal busskort grundas på uppskattat antal i samband med skolstarten hösten 2014. Antalet utdelade busskort kan variera mellan åren.

Rigmor Edelryd 2014-09-26 BUN/2013:262 3 Tabell 1 Verksamhet Kategori Antal busskort Kostnad/helår* ** Grundskola Kommunkort 520 1.374 tkr Grundskola Länskort 10 64 tkr Total grundskola 1.438 tkr Gymnasiet Kommunkort 390 1.030 tkr Gymnasiet Länskort 20 124 tkr Gymnasiet IKE Länskort 310 1.988 tkr Total gymnasiet 3.142 tkr * Kostnad per busskort (exkl moms): Kommunkort: 1.321 kr/termin och länskort 3.208 kr/termin **Notera att kostnaderna inte är vad det kostar för räkenskapsåret 2014. Det året består av två olika busskortstaxor vilket innebär högre kostnader på helår. Om alla elever (åk 1-9 samt gymnasiet) i Timrå kommun får busskort skulle kostnaderna öka med ca 3.846 tkr per räkenskapsår. Ökningen är endast inom grundskolan då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Timrå kommun redan har busskort. Se beräkning nedan (tabell 2). Om även förskoleklasseleverna (ca 200 elever) ska få busskort ökar kostnaderna med ytterligare ca 265 tkr. Tabell 2 Enligt gällande skolskjutsreglemente grundskola Alla elever* får busskort grundskola Ökning+/ minskninggrundskola Enligt gällande skolskjutsreglemente gymnasiet Alla elever* får busskort gymnasiet Ökning+/ minskninggymnasiet 1.438tkr 5.284tkr +3.846tkr 3.142tkr 3.142tkr 0tkr *Grundskola åk 1-9: 2.000 elever och Gymnasiet: 720 elever 2.3 Specialbussar Barn- och utbildningsförvaltningens har inga egna specialtransporter i egen regi. De specialtransporter som förvaltningen behöver utförs av kommunens färdtjänst (kommunledningskontoret) eller av externa leverantörer. Kostnaden för specialtransporter kan variera under året beroende på vilka elever kommunen har. Transporterna är kostnadskrävande. Kostnad per dag per elev kan ligga på ca 500 kr. Förvaltningen har egna bilar, mindre bussar, som de främst använder i samband med skolskjutstransporter till grundsärskolan som finns på Bergeforsens skola och Arenaskolan. Dessa bilar kan inte användas för specialtransporter. 2.4 Nya busskort Genom en ny lag som kom för något år sedan så är det kommunerna och landstinget i Västernorrland som gemensamt bär ansvaret för kollektivtrafiken i Västernorrland. I samband med det bildades ett kommunalförbund där medlemmarna består av länets sju kommuner och landsting.

Rigmor Edelryd 2014-09-26 BUN/2013:262 4 Under 2013/2014 arbetade kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, på uppdrag av kommunalförbundet, med att ta fram ett nytt system för skolbusskort. Från och med höstterminen 2014 har samtliga kommuner i Västernorrland fått ett nytt system gällande skolskjutsbusskorten. Orsaken till att förändring skedde var bl a - Skolkortsfloran var många - Administrativt svårhanterat - Kostsamt för kommunerna - Lönsamt för landstinget och Keolis Målsättningen vid förändringen var att skolkortet inte skulle vara en kassako. Man ville få det prisvärt, enhetligt och rättvist. Det resulterade i att man arbetade fram ett kort, skolkortet. Detta kort har två produkter, kommunkort och länskort. Kommunkort: - 2 resor per dag, måndag-fredag - Inom kommunen - 1.400 kr per termin Länskort - 2 resor per dag, måndag-fredag - Inom länet - 3.400 kr per termin Det nya kortsystemet innebär bl a minskade intäkter och kostnader, minskad administration och mer rättvist för alla. Linda Näslund

TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105

TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1 1. Rätt till skolskjuts...1 2. Skolskjutsgränser - skolområden...1 3. Gångavstånd...1 4. Väntetider och samordning...2 5. Särskilda regler och rekommendationer...2 6. Definitioner...2 Bilaga Utdrag ur Skollagen 10 kap Grundskolan (2010:800) Mottagande i en annan kommun Skolskjuts i hemkommunen Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen Skolskjuts gäller friskolor

TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Skolskjutsreglemente för Timrå kommun Rätten till skolskjuts föreligger för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Elever skall genom sina vårdnadshavare ansöka om skolskjuts. Detta sker på särskild blankett. För att kunna planera och dimensionera skolskjutsarna skall anmälan om skolskjuts ske inför varje läsår. Anmälan skall ske i god tid och undertecknas av målsman, dock senast 10 juni årligen skall ansökan ställas till skolans rektor inför höstterminen. Om behovet ändras under läsåret skall anmälan om ändring ske så snart som möjligt till skolans rektor. Rektor fattar beslut om skolskjuts i enlighet med Timrå kommuns skolskjutsreglemente. 1. Rätt till skolskjuts 1.1 Grundskolelever skall beviljas skjuts till och från, den av kommunen anvisade, skolan om skolvägens längd är: - lägst 2 km för elever upp till och med årskurs 3 - lägst 3 km för elever från årskurs 4 till årskurs 9. Med skolväg avses den kortaste användbara gångvägen mellan hemmet och infarten till skolområdet. Avståndet mäts och bedöms av rektor utifrån strävan om sammanhållet skolskjutsområde. I de fall det inte medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen så har elev rätt till skolskjuts vid val av annan kommunal skola än den anvisade. Skolskjuts beviljas då utifrån gällande bestämmelser om skolvägens längd. Ett exempel på en ekonomisk svårighet kan vara då kommunen blir tvingad att anordna särskild skolskjuts (taxi) för en elev. Alla överklaganden av skolskjutsärenden ska behandlas i Barn- och utbildningsnämnden. Samtliga gymnasieelever vid Timrå gymnasieskola är beviljade busskort, oavsett avstånd till skolan. Elever kan även erhålla skolskjuts om: 1.2 Skolvägen bedöms som särskilt trafikfarlig. 1.3 Eleven har sådana funktionshinder att de är i behov av skolskjuts. Särskild skolskjuts kan beviljas efter läkares bedömning. 1.4 Annan särskild omständighet föreligger, till exempel där eleven av kända anledningar tvingats byta skola. Bedömning görs av mottagande rektor. 2. Skolskjutsgränser skolområden Inom kommunens tätorter ska enhetlighet eftersträvas ifråga om elevers rätt till skolskjuts. Rektorsområdena indelas därför i mindre områden inom vilka samtliga elever i en årsgrupp behandlas lika, d.v.s. beviljas eller beviljas inte skolskjuts. Detta kan medföra en något generösare tillämpning av bestämmelserna för vissa elever och en mera restriktiv tillämpning för andra. Respektive rektor skall till barn- och utbildningsnämnden inlämna förslag på skolskjutsområden. Nämnden fastställer därefter skjutsområdena. 3. Gångavstånd Rätt till skolskjuts innebär inte alltid att en elev får skolskjuts ända från hemmet och till skolan eller tvärtom. Eleven kan åläggas att själv transportera sig till närmaste av skolan anvisad på eller

TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen avstigningsplats för skolskjutsen. Detta benämns som gångavstånd. Med gångavstånd menas det avstånd från elevens hem till närmaste av skolan anvisad på eller avstigningsplats för skolskjutsen. Busslinjernas och taxiturernas sträckning avgör var en elev ska stiga på eller av en skolskjuts. Med acceptabla gångavstånd menas avståndet från elevens hem till närmaste av skolan anvisad på- /av- stigningsplats. Längsta gångavstånd från elevens hem till anvisad hållplats är 2 km för elever i årskurs 1-3 och 3 km för elever i årskurserna 4-9. Bestämmelserna i 1.1. gäller som huvudregel. 4. Väntetider och samordning I möjligaste mån ska skolans arbetstider och tiderna för skolskjutsarnas ankomst och avgång anpassas till varandra. Eleverna behöver tid för att förflytta sig från skolskjuts till kapprum och lärosal samt tvärtom. Tid upp till 20 minuter före skoldagens start och 20 minuter efter skoldagens slut är att betrakta som rasttid och inräknas inte i väntetiden för eleverna. Acceptabel väntetid per vecka om aktiviteter inte anordnas för eleverna får uppgå till högst 80 minuter. Aktivitet som skolan planerar, leder och anordnar inberäknas inte i väntetid. Skolskjuts från annan adress än bostadsadress medges normalt inte. 5. Särskilda regler och rekommendationer I skolskjutsförordningen och Vägverkets föreskrifter om skolskjutsning regleras hur samråd om skolskjutsar ska ske och hur inspektion av skjutsarna ska genomföras. Kommunens rektorer har nämndens uppdrag att ansvara för detta inom sina områden. Nämndens kontaktledamöter ska vid sina skolbesök ta del av hur inspektionen utövas och hur skolskjutsverksamheten fungerar. I de fall barnet bor växelvis hos båda föräldrarna inom kommunen, skall behovet av skolskjuts prövas från båda vårdnadshavarnas adresser, om det är fråga om växelvis boende enligt ett fast arrangemang förankrat i lagstiftningen. Behovet av skolskjuts skall också prövas från en icke-vårdnadshavares adress i vissa fall, nämligen när det är fråga om sådant boende som enligt praxis kan anses vara s.k. varaktigt boende. Skyldigheten att pröva behov av skolskjuts från båda adresserna gäller i princip endast när barnet bor lika mycket hos vardera föräldern. 6. Definitioner 6.1 Med skoldagens början och slut avses den tidpunkt då lektionerna normalt börjar och slutar. 6.2 Med skolväg avses den kortast användbara gångvägen från hemmet till den skola som eleven anvisats till. 6.3 Med gångavstånd menas det avstånd från elevens hem till närmaste av skolan anvisad på eller avstigningsplats för skolskjutsen. 6.4 Med hemmet avses normalt den bostad där eleven är folkbokförd eller vid växelvis boende där förälder är folkbokförd. 6.5 Med aktivitet menas aktiviteter som planeras och leds utav skolans personal före och efter normalt schemalagd planering för barn och elever. Sida 2

TIMRÅ KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga Utdrag ur Skollagen 10 kap Grundskolan (2010:800) Mottagande i en annan kommun 25 En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. 26 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på utbildningen. 27 En kommun får även i andra fall än som avses i 24 tredje stycket, 25 eller 26 ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare. 28 En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen / / Skolskjuts i hemkommunen 32 Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 33 En elev som med stöd av 25 går i en annan kommuns grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun / / Skolskjuts gäller friskolor 40 Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Rigmor Edelryd 2014-09-24 BUN/2014:266 1 Barn- och utbildningsnämnden Ansökan om tilläggsbelopp Förslag till beslut Ärendeberedning föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Godkänna upprättat svar. Ärendet Internationella Engelska Skolan i Sundsvall har ansökt om tilläggsbelopp för anpassning av lärmiljön till elev med funktionsnedsättning på sammanlagt 107 t.kr. Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat följande förslag till svar: Elevbidraget som tilldelas fristående skolor fördelas enligt samma principer som barn- och utbildningsnämnden i Timrå fördelar till den egna grundskolan. I den fördelningen ingår budgeterade kostnader för undervisning, läromedel, skolhälsovård, måltider och lokalkostnader. I kostnadsposten för undervisning ingår även kostnader för resurs/stöd. Barn- och utbildningsnämnden har inga extra medel att tilldela om det tillkommer ytterligare kostnader för t.ex. anpassning av lärmiljön, utan dessa kostnader måste ingå i tilldelad budget. Tillkommande kostnader som inte kan täckas av tilldelad budget kan medföra att betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för barn- och utbildningsnämnden. Protokollsutdrag till Internationella Engelska Skolan Exp / 2014 Rigmor Edelryd

Rigmor Edelryd 2014-09-26 BUN/2014:280 1 Barn- och utbildningsnämnden Överklagan avslag skolskjuts Mellangatan 11, Timrå Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Avslå överklagan gällande skolskjuts från Mellanatan 11 i Timrå till Arenaskolan, med hänvisning till skolans fastställda skolskjutsgränser. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har fått in en överklagan från vårdnadshavare till en elev på Arenaskolan som fått avslag från skolskjutsansökan. Vårdnadshavare hänvisar till att de uppmätt gångvägen till 3,4 km. Överklagan avser rektors beslut att avslå skolskjutsansökan från Mellangatan 11 till Arenaskolan. I skolskjutsreglementet 2 förklaras att kilometergränserna kan tillämpas generösare eller restriktivare för vissa adresser när skolskjutsområdena fastställs. Skolans fastställda skolskjutsgräns innebär att boende söder om Mariedalsgatan beviljas skolskjuts. Aktuell adress ligger norr om Mariedalsgatan. Rektor har följt reglementet och skolans fastställda gränser. Protokollsutdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand Rektor Arenaskolan Mariam Ali Shebko Exp / 2014 Rigmor Edelryd

Ann-Christin Isaksson 2014-09-30 BUN/2014:130 1 Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan vid hot och våld Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna upprättad handlingsplan vid hot och våld. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat ett förslag på uppdatering av handlingsplanen vid hot och våld. Protokollsutdrag till Exp / 2014 Ann-Christin Isaksson 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-163433

2014-09-29 Handlingsplan vid hot och våld Barn- och utbildningsnämnden Timrå kommun Skolans/förskolans namn Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall också förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han/hon skall iakttaga för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsmiljölagen 3 kap 3 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen 3 kap. 4 Upprättad Datum: Version: 1 Ansvarig: Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 33 68 Hemsida: www.timra.se E-post: bou@timra.se

Hot och våld Hot och våld kan förekomma i våra verksamheter. Både hot och våld kan innebära lidande och kan ge både fysiska och psykiska skador. Hot kan innebära chockupplevelser och stressreaktioner. Individens reaktioner beror på hur man uppfattat vad som hänt, om man var beredd på det inträffade, om man var ensam och om man varit med om hot eller våldshändelser tidigare. Därför är det alltid den utsatta individens upplevelse av fysiskt och/eller psykiskt våld och hot, som är avgörande för vidare agerande i enlighet med denna handlingsplan. Detta är en plan för hur vi i barn- och utbildningsförvaltningen ska agera för att inventera risker, förebygga och hantera våld eller hotsituationer. Arbetet omfattar: kartläggning riskbedömning och handlingsplan åtgärder uppföljning av åtgärder Vilka omfattas av planen Denna handlingsplan omfattar hot och/eller våld mot barn, elever, studerande och personal inom barn- och utbildningsförvaltningen Timrå kommun. Tid och plats Denna handlingsplan gäller under skol-/arbetstid inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Samtliga utrymmen och platser, där elever och personal vistas, skall var trygga och säkra miljöer, som präglas av respekt för medmänniskor. Den gäller även verksamhet utanför skolans område, som t.ex. idrottsevenemang, studiebesök och utflykt.

Förebyggande arbete Plan för hot och våld kopplas till det systematiskta arbetsmiljöarbetet, planen mot diskriminering och kränkande behandling samt krisplanen, de hänger ihop i tre nivåer: 1. Plan mot diskriminering och kränkande behandling och systematiskt arbetsmiljöarbete 2. När hot och våld förekommer aktiveras handlingsplan för hot och våld. 3. Vid behov aktiveras krisplan och krisgrupp. Kunskap och medvetenhet är viktigt för att handla rätt både på lång sikt och i akuta situationer. Därför skall denna handlingsplan vara känd och tillgänglig för alla medarbetare. Övergripande förebyggande åtgärder Kartläggning och utredning av situationer där hot och våld kan uppkomma sker inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt inom arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ordningsregler tas fram tillsammans med barn/elever enl. skollagen. Dokumentation genom incidentrapport (LISA) skall föras vid allvarligare händelser och rapporteras då via systemet till rektor. Alla medarbetare ges möjlighet att samtala om planen för att befästa en gemensam värdegrund och gemensamt förhållningssätt. Åtgärder vidtas alltid mot våldstendenser och hotande uppträdande. Ansvar Arbetsgivare Arbetsgivaren har huvudansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö, bl.a. genom att utreda risker samt att genomföra åtgärder för att så långt som möjligt förhindra hot och våld samt att kontrollera att alla känner till rutinerna. Arbetstagare Enligt arbetsmiljölagen har de anställda skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Som anställd har du skyldighet att känna till planen och därigenom ett ansvar att medverka till att barn/elev eller arbetskamrat inte utsätts för hot eller våld.

Riskbedömning och utvärdering Varje år ska riskbedömningar genomföras. Detta kan också göras akut vid behov. Detta sker inom det systematiska arbetsmiljöarbetet samt inom arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumentationen görs också inom det arbetet. Manual för handling i en akut situation Gäller allmänt: Vid allvarlig händelse t.ex. grovt våld aktiveras krisplan och krisgrupp för att ta hand om chockade/rädda, informera i lämplig ordning m.m. Att bryta den akuta situationen Alla medarbetare har skyldighet att ingripa. (Om situationen inte upplevs direkt farlig för egen säkerhet.) Beroende på hur allvarlig situationen är ska polis/ambulans tillkallas. Vid hot stannar vuxen i närheten av kollegan/elev för att markera närvaro, vara synlig, uppmana till lugn och besinning, tillkalla hjälp och observera vad som sker. Barn/elever skall tillkalla hjälp från vuxna samt observera vad som händer. Elever utsätts Försök skilja eleverna åt och lugna ner situationen. Tillkalla andra vuxna. (Om det inte uppenbart är onödigt.) Utred händelsen och bakomliggande orsaker så gott det går och informera samtliga vårdnadshavare innan eleverna kommit hem. Eventuella bakomliggande konflikter behöver lösas mellan eleverna. Vänta med detta tills elevens affekt lagt sig. Personal utsätts Se till att den som utsatts för våld eller hot blir befriad från sina lektioner eller annat arbete och får stöd av ledning, fackligt ombud, arbetskamrat, kurator eller annan person som hon/han har förtroende för. Den vuxne tas om hand enl. arbetsmiljöpolicy och ev. krisplan. Elev tas hand om av mentor och elevhälsa. Vårdnadshavare informeras.

Elev utsätts av någon i personalen eller annan vuxen Se till att eleven omedelbart får hjälp av en vuxen som hen har god kontakt med och litar på. Informera ledningen. Utred händelsen så gott det går och informera vårdnadshavare innan eleven kommit hem. (Ledningen bör ta denna kontakt.) Eleven får stöd efter händelsen via elevhälsoarbetet. Om personal visar sig skyldig till våld eller hot mot en elev hanteras ärendet i särskild ordning som ett tjänstefel. Fackligt ombud informeras och deltar. Information Vid allvarliga händelser är det viktigt att försöka ha kontroll på informationen. Det sker i och med att krisplanen tillämpas. Kontakt med media sköts via rektor. Vid allvarligare händelse ska anmälan till arbetsmiljöverket göras enl. arbetsmiljölagen. Polisanmälan Att utöva fysiskt våld mot någon och att rikta allvarligt hot mot någon är lagbrott och i alla fall ovan beslutar skolledning om polisanmälan ska göras. Dokumentation Incidentrapport (LISA) med uppgifter om vem, som var inblandade, plats för tillbudet, tidpunkt, kort beskrivning av det inträffade och eventuella vittnen. Risk inför planerade samtal/möten Gör en aktiv bedömning om du bör vara ensam i planerat samtal/möte Om du som personal skall ha utvecklingssamtal och kan misstänka att vårdnadshavaren kan bli hotfull ska du inte genomföra samtalet ensam. Alternativet är att du har en vuxen i angränsande lokal som är medveten om situationen. Ensamarbete kan ibland innebära en viss risk. Förebygg genom att låsa om dig och ha en telefon i närheten. Obehöriga personer Utgångspunkten är att skolan enl. lagen inte är en allmän plats såsom t.ex. ett bibliotek eller en affär. Det är således bara personal och våra elever som har den självklara rätten att vistas i skolan. Övriga personer får komma till skolan när de har avtalat möte eller har en inbjudan. Föräldrar kan sägas ha avtalat tid då de hämtar/lämnar sina barn. Vad gör du om du träffar en person som kan vara obehörig?

Fråga vänligt om du kan hjälpa till, om personen söker någon. Om det visar sig att personen inte borde vara på skolan, säg då: Då får du inte vara här, då vill jag att du går. Detta gäller också Media. De får inte gå in på skolan om de inte bokat träff. Hänvisa dem att ta kontakt med ledningen om de vill undersöka något. Om personer inte vill avlägsna sig kan det bli aktuellt att kontakta polis. Uppföljning Det är viktigt att alltid följa upp allvarligare händelser med hot och våldinslag. Alla inblandade parter skall ha en möjlighet till uppföljning för att bearbeta händelsen. Detta sker inom ramen för krisplanen. Utvärdering Hur och när. Varje år skall handlingsplanen utvärderas. Detta sker under skyddsronder och arbetsplatsträffar, som en del i skolans systematiska arbetsmiljöarbete.