Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå
Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump Sida 12-13 - Miljön Sida 14-15 - Energiomvandlingar Sida 16-17 - Användning Sida 18-19 - Framtiden
Bild 1
Kort historik Chalmers.se berättar att människan har använt varma källor sedan urminnes tider. Redan för 10 000 år sedan använde människan varma källor för att t.ex bada, värma upp mat, och användes för vissa mediciner. Romarna använde även de varma vattnet för att bota hud och ögonsjukdomar. År 1904 lyckades man för första gången generera elektricitet ut geotermisk ånga. Efter det spridde sig tekniken över hela världen, främst USA och Japan. Det tycktes vara så smidigt på grund av man slapp behöva importera elektriciteten, plus så var det mer ekonomiskt.
Hur utvinner man energin? Bergvärme På Energimydigheten och Bergvarmes hemsida står det att bergvärme tas upp genom att man borrar ett hål ner i berggrunden. Det kan variera på hur långt man borrar men det brukar vara kring 50-200 m. I hålet förs en kollektorslang ner som innehåller vatten och ett frostmedel som tar upp värmen och överför den till huset via värmepumpen. Oftast brukar man kunna ta ut mellan 10 och 30 Watt per meter ur borrhålen, och om man behöver/vill ha flera borrhål så får man inte ha dem närmare varandra än 20 meter. De säger att desto mer värme du förbrukar, desto större vinst får du.
Bild 2, Bergvärmesystem
Hur utvinner man energin? Jordvärme Energimyndigheten och byggahus hemsida säger att i en jordvärmeanläggning så tar man tillvara lagrad solvärme i marken. Värmen tas upp genom en nedgrävd slang under hustomten. Slangen läggs frostfritt under marken, vanligtvis ungefär 90-150 cm under markytan. I slangarna så fångar en vätska upp den lagrade energin och som förflyttas till en värmepanna. Inne i pannan kyls vätskan ner och energin som frigörs värmer ett värmesystem t.ex ett element. Till en normalstor villa kan krävas upp till 200 m slang.
Bild 3, Jordvärmesystem
Värmepump Enligt Energimyndigheten kan en värmepump använda lågtempererade värmekällor till uppvärmning.en värmepump funkar genom att använda lagrade solvärmen i t.ex marken, vattnet och luften genom att förflytta värmen från ett ställe till ett annat, och då kan få en verkningsgrad som är större än 100 %. Värmepumpen drivs utav el, men det krävs mindre elenergi att driva pumpen än den mängd värme man får ut. Exempel på vilka sätt värmen kan transporteras i en värmepump är bergvärme och jordvärme. Om man tittar på bilden på nästa sida finns det mer detaljerad information om hur värmepumpen fungerar.
Bild 4, Jord/Bergvärmepump
(1) Vätskan från t.ex bergvärmen pumpas in. (2) Den ljumma köldvätskan möter köldmediet i värmepumpen (oftast kolväte eller koldioxid) som sitter bredvid en förångare, och värmer upp vätskan några grader tills det förångas. (3) En kompressor ökar trycket på gasformiga köldmediet vilket gör att köldmediet ökar i temperatur. (4) Via en kondensor överförs värmen till t.ex ett element, och då kyls köldmediet ner och återgår till vätskeform, (5) Sen öppnas en ventil och köldmediet återigen blir iskallt. När köldmediet når förångaren igen så värms den upp igen och hela processen börjar om igen.
Bild 5, Värmepump
Miljövänlig? NIBE säger att då man tar lagrad solenergi från marken och omvandlar den till värme för att värma upp bostäder och varmvatten är miljövänligt, vilket ger ett mycket mindre koldioxidutsläpp än de andra traditionella fossila uppvärmningssystem. Men då man måste borra hål i berggrunden och markytan så krävs ju maskiner som släpper ut koldioxid. Även el krävs till värmepumpen, men även det så räknas det ge hyfsat liten påverkan på miljön.
Bild 6
Energiomvandlingar Jag skulle vilja säga att vätskan tar upp värmen i marken (värmeenergi) och far in i en värmepump. Värmepumpen kräver ström (elektrisk energi) och vätskan värms upp och skickas ut i t.ex ett element. (värmeenergi)
Bild 7
Användning Jag tror att geotermisk energi används mest i länder som Sverige på grund av att vårat landskap är uppbyggt så att det fungerar bra att utvinna geotermisk energi.
Bild 8
Framtiden? Miljonytta säger att koldioxidutsläppen minskar och ur den ekonomiska synpunkten så verkar den vara lönsam. Det kan minska koldioxidutsläppen från energianvändningen med 80-100% Människor börjar allt mer bli intresserade av miljövänliga värmekällor, men många tänker inte ge upp så mycket energi som de kan använda nu. Så framtiden ser ganska ljus ut för geotermisk energi.
Bild 9
Källor Sida 2-3: http://fy.chalmers.se/~f5xrk/geo.pdf År 2005 Sida 4-5: http://www.energimyndigheten.se/foretag/energieff ektivt-byggande/lokaler-ochflerbostadshus/forvalta/uppvarmning/varmepump / Uppdaterad: 2014-03-03 http://www.bergvarme.n.nu/installation År 2015 Sida 6-7: http://www.energimyndigheten.se/foretag/energieff ektivt-byggande/lokaler-ochflerbostadshus/forvalta/uppvarmning/varmepump / Uppdaterad: 2014-03-03
Lars Bärtås http://www.byggahus.se/varme/jordvarme-faktafallor-priser Uppdaterad 21 mars 2013 14:12 Sida 8-11: http://www.energimyndigheten.se/foretag/energieffe ktivt-byggande/lokaler-ochflerbostadshus/forvalta/uppvarmning/varmepump/ Uppdaterad: 2014-03-03 http://www.energiportalen.se/energiguiden/hurfungerar-en-vaermepump-1911.asp Sida 12-13: http://www.nibe.se/ Sida 14-15: Min egen kunskap. Sida 16-17: Mig egen kunskap.
Sida 18-19: http://miljonytta.se/byggnader/lagringav-varme-och-kyla-under-markytan/ Bild 1: http://varldenshistoria.se/kultur/tema-tidens-historia Bild 2: http://www.energimyndigheten.se/imagevault/imag es/conversionformattype_websafe/id_1114/image VaultHandler.aspx Bild 3: http://www.thermia.se/varmepump/thermia_mark_i d3534.jpg Bild 4: http://images.staticjw.com/ins/5902/bergvarme.jpg
Bild 5: http://www.energiportalen.se/energiguiden/hurfungerar-en-vaermepump-1911.asp Bild 6: Panoris/Istockfoto http://shortcut.nu/artiklar/miljovanlig-pa-skolanoch-jobbet/ Bild 7: http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/arti cle.aspx?id=6232 Bild 8: http://miljonytta.se/wpcontent/uploads/2013/06/geotermisk-energie1370894309132.jpg Bild 9: http://www.lookfordiagnosis.com/mesh_info.php?ter m=solljus&lang=6