Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst i Staffanstorps kommun

FÖRFATTNING 6.1.1 Antagen av kommunfullmäktige 174/04 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst i Staffanstorps kommun Innehållsförteckning Definitioner och förkortningar 1 Förord 2 Beskrivning av kommun 3 Mål för kommunen 3.1 Förebyggande mål 3.2 Mål för räddningstjänsten 4 Förebyggande verksamhet 4.1 Allmänt 4.2 Tillsyn 4.3 Utbildnings/rådgivning/information 4.4 Plan- och byggärenden 4.5 Brandfarlig vara 4.6 Varning/information 4.7 Sotning (rengöring och brandskyddskontroll) 5 Kommunens räddningstjänst 5.1 Resurser 5.2 Kompetens 5.3 Förmåga 5.4 Samverkan 5.5 Övningsverksamhet 5.6 Alarmering 5.7 Vatten för brandsläckning 5.8 Beslut under och efter räddningsinsats 5.9 Räddningstjänst vid höjd beredskap

2(17) Definitioner och förkortningar LSO Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Förordningen Förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) NCO SRV LBE VMA HLR Hög riskmiljö Risk Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor. Statens räddningsverk Lagen om brandfarliga och explosiva varor Viktigt meddelande allmänheten Hjärt- och lungräddning Begrepp vid rökdykning när det är besvärliga förhållanden, till exempel stora lokaler som är svårorienterade. En sammanvägning av konsekvens och sannolikhet. Höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när: 1 Sverige är i krig 2 Sverige är i krigsfara 3 Det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att: a. det är krig utomlands b. Sverige har varit i krig c. Sverige har varit i krigsfara Typskada Den skada som en 250 kilos minbomb förorsakar om den exploderar i en byggnad: - ingångarna och reservutgångarna till underliggande skyddsrum blockas av rasmassorna - människor i skyddsrummen överlever explosionen (skyddsrummet intakt) - ventilationen i skyddsrummen måste stängas på grund av att brand utbryter i rasmassorna.

3(17) Styrkechef Instatschef Brandingenjör Räddningschef i beredskap Nivå 1 befäl Nivå 2 befäl Nivå 3 befäl Leder en grupp brandmän; vanligtvis fyra stycken Leder styrkor; vanligen 1-5 styrkor Samordnar om det är större olyckor med flera insatschefer eller om insatsen behöver speciell kompetens. Övergripande ansvar i regionen, tar strategiska beslut vid omfattande eller långvariga insatser. Räddningsledare (styrkechef) för 1 insatsstyrka Räddningsledare som leder 2-5 insatsstyrkor Räddningsledare som leder 5 eller flera insatsstyrkor 1 FÖRORD Kommunstyrelsen är räddningsnämnd; både för räddningstjänsten och förebyggande verksamhet. Lagen om skydd mot olyckor, som gäller från 1/1 2004, ställer betydligt större krav på den enskilde och på kommunen än vad den förra lagstiftningen gjorde. Lagen delar upp räddningsinsatser i - Statlig räddningstjänst (fjällräddning, flygräddning, sjöräddning, efterforskning av försvunna personer, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen) samt - Kommunal räddningstjänst (övrigt). Enligt 3 kap, 3 och 8, Lagen om skydd mot olyckor, skall det för varje kommun finnas ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Detta handlingsprogram skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod.

4(17) I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser samt vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. SAMRÅD Samråd har skett med: Försvarsmakten P7 Länsstyrelsen Räddningsnämnden i Burlövs kommun Räddningsnämnden i Kävlinge kommun Räddningsnämnden i Lomma kommun Räddningsnämnden i Lunds kommun Räddningsnämnden i Svedala kommun Polismyndigheten i Skåne Stadsbyggnadskontoret i Staffanstorps kommun Sjukvården i Region Skåne 2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN Med risk menas en förnuftig sammanvägning mellan sannolikheten för att en olycka/skada inträffar och konsekvenserna av denna händelse. I Staffanstorps riskanalys har riskobjekten inventerats och värderats; i första hand för att skapa ett underlag i arbetet med att minska riskerna. Riskanalysen skall bl a leda till en samlad bild av riskerna i kommunen för akut skadeverkan på människor, miljö och egendom. Många av riskerna är inte unika för Staffanstorps kommun, utan snarare allmängiltiga företeelser i ett allt sårbarare samhälle. Exempel på detta är att våra vägar trafikeras alltmer av rullande lager med farligt gods samt terrorangreppen som också ger en ökande hotbild.

5(17) De största riskerna i Staffanstorps kommun bedöms vara: - Trafikolyckor med fastklämda personer. - Bostadsbrand i hus med öppna planlösningar där rök- och brandspridning får ett mycket snabbt förlopp. - Brand i något av kommunens daghem där många små barn samtidigt är samlade och där en organiserad utrymning kan bli svår att snabbt genomföra. - Brand i Rådhuset där kommunens centrala administration är samlad och slås ut. - Brand på Pilegården, Magnoliagården eller i någon annat av kommunens verksamheter där det vistas personer som är svårrörliga eller sängliggande. - Farligt gods transporter. Staffanstorps kommun passeras av många transporter till följd av kommunens geografiska läge; lastbilstransporter och järnvägstransporter är några exempel. 3 MÅL FÖR KOMMUNEN Det nationella mål som lagen anger är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Det övergripande målet för Staffanstorp kommun är att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön och se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Brand och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Detta skall särskilt gälla på människor, miljö och oersättliga värden. Detta mål skall nås genom samarbete mellan kommunens olika avdelningar, näringsliv, organisationer, andra samhällsorgan och andra kommuner. Ansvarig chef bär ansvaret för säkerheten inom sitt område. Säkerhetsarbetet skall dessutom inriktas så att invånarna genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själv i högre grad kan verka för sin egen säkerhet.

6(17) Säkerhetsarbetet skall i första hand verka för att olyckor förhindras. I andra hand skall skyddsinriktade åtgärder i förväg begränsa konsekvenserna av olyckor. När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa konsekvenserna. I den riskinventering som redovisats ovan prioriterar kommunen trafikolyckorna och bränder i bostäder och vårdanläggningar. Kommunen skall, genom egenkontroll, följa upp och utvärdera den egna verksamheten en gång om året. Kontrollen skall rapporteras till räddningsämnden. 3.1 Förebyggande mål I lagen om skydd mot olyckor anges att kommunen skall vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Målet för den förebyggande verksamheten i Staffanstorp kommun är att minimera antalet bränder och andra olyckor genom tillsyn, utbildning och information. Syftet med kommunens övriga säkerhetsarbete är att verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar och skador. Genom en god planering skall kommunen förhindra eller minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö. 3.2 Mål för räddningstjänsten Räddningstjänsten skall nå 94 % av befolkningen inom 10 minuter med styrkor som kan utföra rökdykning. Räddningstjänsten skall vara väl övad och utrustad för att, i samarbete, med övriga organ uppfylla den gyllene timman som innebär att skadade vid trafikolyckor skall vara losstagna och ivägtransporterade till sjukhus inom en timma. Räddningstjänsten skall, i väntan på förstärkningar från den samlade räddningstjänsten i Skåne, vara väl övad i ingripanden mot Farligt gods.

7(17) 4 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 4.1 Allmänt Varje enhet och bolag äger sitt eget ansvarsområde enligt LSO samt tillser att personalen har erforderlig kompetens och utbildningsnivå. Räddningstjänsten skall kunna erbjuda utbildning, information och rådgivning. I kommunen finns en Analysgrupp, bestående av ledande politiker och tjänstemän. Därunder en Central riskhanteringsgrupp, bestående av deltagare från kommunens olika enheter, vilka träffas regelbundet för att inventera risker samt de konsekvenser dessa risker kan få. All skolungdom skall ha grundläggande förmåga att hantera bränder och olyckor. Denna utbildning skall ges av räddningstjänsten till eleverna i år 2, 5 och 8. 4.2 Tillsyn Den förebyggande verksamheten skall vara så ordnad att tillsyn görs om det finns misstankar om brister i brandskyddet. Kommunen har meddelat att fastighetsägarna skall lämna in den skriftliga redogörelsen för detta senast den 1 januari 2005. Arbetet skall följa Statens Räddningsverks föreskrifter enligt modellen för systematiskt brandskyddsarbete. Kompetens enligt punkt 5.2 gäller. Brandskyddsenheten, som består av två stf räddningschefer och en brandinspektör, svarar för tillsyn samt handlägger tillstånd av brandfarliga och explosiva varor. Enheten medverkar genom konsultationer, råd och anvisningar till allmänhet och företag i det brandskyddsförebyggande arbetet i kommunen. Enheten svarar också för den riskinventering och det riskanalysarbete som ligger till grund för det förebyggande arbetet samt insatsplanering och utbildningsbehov. Tillsyn och inlämning av skriftlig redogörelse följer Statens Räddningsverks föreskrifter. Inlämning av skriftlig redogörelse skall göras med intervallerna ett (1) till tre (3) år beroende på hur helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden, anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på bl a teknik, organisation och utrymning.

8(17) Vid tillsyn på företagen skall samtidigt de insatsplaner som gjorts på samtliga objekt revideras. Utöver detta skall tillsyn göras efter en räddningsinsats eller tillbud som kommer till kommunens kännedom. Förteckning över objekt som skall lämna in skriftlig redogörelse samt utryckningsrapporter skall, för tillsynsverksamheten, finnas lätt tillgänglig. För tillsyn enligt LSO Kap 2 4 skall samverkan ske med andra berörda myndigheter. Detta gäller särskilt andra kommunala myndigheter. Register över rengöring och brandskyddskontroll föres av kommunens skorstensfejarmästare. 4.3 Utbildning/rådgivning/information Enligt LSO Kap 3 2 skall kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Räddningstjänstens personal skall kunna svara för adekvat information inom sitt verksamhetsområde. Kommunens hemsida och kommunsidorna i Spegeln skall utnyttjas aktivt för att sprida information. Den personal som skall göra tillsyn skall ha genomgått Räddningsverkets utbildning Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet kurs A eller motsvarande äldre utbildning (förebyggande 1). När möjlighet ges skall personalen genomgå kurs B. Det systematiska brandskyddsarbetet innebär ett utbildningsbehov som skall täckas av räddningstjänstens instruktörer. Den grupp med personal som arbetar med förebyggande arbete inom Skåne Mitt (Kävlinge, Lomma, Lund, Staffanstorp och Eslöv) skall med jämna mellanrum träffas och utbyta erfarenheter och vid behov dra nytta av varandras resurser. 4.4 Plan- och byggärenden Säkerhetsarbetet skall komma in tidigt i planarbetet genom samverkan mellan räddningstjänsten, säkerhetsgruppen och Stadsbyggnadskontoret i plan- och byggärenden.

9(17) 4.5 Brandfarlig vara Tillståndärenden för hantering av brandfarlig vara, enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), hanteras av kommunens MOS-nämnd, vilken delegerat ärenden till räddningschef, stf räddningschef och brandinspektör. Tillsyn över hanteringen av brandfarlig vara enligt LBE utföres av kommunens räddningstjänst. 4.6 Varning/information Enligt Lagen om skydd mot olyckor, kap 1, 7, skall upplysning om hur allmänheten skall varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser ges minst fyra gånger årligen genom hushållsinformation. Information om vilken förmåga som finns att göra räddningsinsatser, lämnas av räddningstjänsten, kommunens hemsida samt kommunstyrelsen. Vid olyckor som resulterar i utsläpp av giftiga eller brännbara gaser, utsläpp av radioaktiva ämnen, spridning av giftiga gaser från bränder e dyl skall allmänheten informeras och varnas med hjälp av kommunens utomhuslarm. Dessutom skall meddelande genom Sveriges Radios försorg sändas i Radio Malmöhus (P4). Signalen som ges i utomhuslarm kallas "VIKTIGT MEDDELANDE". Signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan och betyder att allmänheten omedelbart skall gå inomhus, stänga dörrar och fönster och ventilationen. Därefter kommer meddelande att ges på Sveriges rikskanaler och på Radio Malmöhus (P4). Utomhuslarmet består av 10 utomhustyfoner, utplacerade i Staffanstorp, Kyrkheddinge och Hjärup. 4.7 Sotning (rengöring och brandskyddskontroll) Staffanstorp kommun tillämpar frister för rengöring enligt Räddningsverkets allmänna råd 2004:5, temperaturklass +50 C. Kommunen tillåter egenrengöring/sotning efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare om detta kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Ansökan behandlas av Ks Au, vilken vidaredelegerat ärendet till räddningschef och stf räddningschef.

10(17) Den andra rengörningen utförs av kommunens skorstensfejarmästare som skall föra det register kommunen måste ha för att kunna kontrollera att sotningen utförs med de intervaller som beslutats. Brandskyddskontroll utföres av teknikerutbildad personal från det företag kommunen anlitar. Brandskyddskontrollen sker enligt räddningsverkets föreskrifter 2003:11. Råd och anvisningar samt uppgift om sotningsfrister lämnas av kommunens skorstensfejare eller av räddningstjänsten. 5 KOMMUNENS RÄDDNINGSTJÄNST 5.1 Resurser Kommunstyrelsen är räddningsnämnd. Kommunens resurser består av: 1. En räddningschef, två ställföreträdande räddningschefer, personal som kan göra tillsyn och service samt administrativ personal. 2. Räddningsstyrkan består av totalt 4 insatschefer, 8 styrkechefer deltid, och 16 deltidsanställda brandmän, vilka är fördelade på 4 grupper som har beredskap var fjärde vecka med en inställelsetid om fem minuter dygnet runt. 3. Styrkan består av 1 insatschef, 2 styrkechefer deltid och 4 brandmän 4. En regional operativ stab bestående av stabschef med personal som ställer sig till insatschefens förfogande. Den operativa staben disponerar regionalt ledningsfordon. 5. Regional brandingenjör (VBI). 5.2 Kompetens Räddningskårens personal skall ha lägst den kompetens som redovisas nedan.

11(17) Räddningschef bör förutom allmänna ledaregenskaper vara kunnig i brand- och olycksförebyggande frågor och skall ha kompetens att få vara insatschef. Personal som skall göra tillsyn skall ha genomgått Räddningsverkets kurs A för tillsyns- och olycksförebyggande arbete, 6 poäng eller förebyggande 1. När möjlighet ges skall denna personal genomgå kurs B, 10 poäng. Insatschef skall ha genomgått Räddningsverkets kurs B för räddningsledning, 9 poäng eller brandmästarutbildning. Styrkechef heltid och deltid skall ha genomgått Räddningsverkets kurs A för räddningsledning, 6 poäng eller brandförmansutbildning. Brandman skall ha Räddningsverkets brandmansexamen eller ha motsvarande kompetens. Brandingenjör skall ha brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och Räddningsverkets påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer samt bedriva tillsyn i mer komplicerade objekt. Styrkechef får ersätta insatschef vid semester, sjukdom eller annan oplanerad frånvaro under den tid som erfordras för att anskaffa ersättare. 5.3 Förmåga Räddningsstyrkan i Staffanstorp skall kunna utföra livräddningsinsatser med rökdykare mot all bostadsbebyggelse inom kommunen. Utrymning från flerfamiljshus skall i första hand ske med hjälp av rökdykare och det ordinarie trapphuset. Hävare eller maskinstege skall alltid larmas vid bränder i fastigheter där dessa kan behövas; larmas från Lund eller Lomma via SOS Alarm AB. Styrkan skall samtidigt kunna göra både utvändig och invändig livräddning/släckning med rökdykare mot bostäder och industrier. Styrkan skall kunna göra livräddande insatser vid kemikalieolyckor i väntan på materielförstärkning från de av Skånekommunerna samägda resurserna samt från Räddningsverkets materieldepå.

12(17) Styrkan skall, med specialutrustning, kunna ta loss fastklämda personer vid trafikolyckor, säkra fria luftvägar, stoppa blödningar samt förebygga chock. Insatstiderna är 10 minuter i Staffanstorps tätorter. För att kunna hålla insatstiderna i Hjärup, anlitas Lomma resp Lunds räddningstjänster genom avtal. 94 % av kommunens invånare nås av räddningstjänsten inom 10 minuter och 6 % inom 20 minuter. Uthållighet vid större insatser uppnås genom samarbete med de övriga räddningstjänsterna i Skåne.

13(17) 5.4 Samverkan Räddningstjänsten i Staffanstorp samverkar främst med grannkommunerna i Skåne Mitt (Kävlinge, Lomma, Lund, Eslöv) samt även med Svedala och därefter med den samlade räddningstjänsten i Skåne. Nivå 2 och 3 befäl tillförs från både Lomma och Lund. Samverkan sker även genom en gemensam strategisk funktion; Räddningschef i beredskap (RCB), i område Syd. Skånes kommunala räddningstjänster har sedan många år en väl etablerad och fungerande samverkan. Syftet med gränslös samverkan över kommungränserna är att öka tryggheten och säkerheten för Skånes ca 1,1 miljoner invånare, för näringslivet och för alla de som besöker länet. Varje kommun klarar av vardagsolyckorna, men vid större olyckor och extraordinära händelser måste samverkan ske. I Skåne finns tre primära samverkansområden för räddningstjänst: Nordost består av Kristianstad, Hässleholm, Perstorp, Östra Göinge, Osby och Bromölla Nordväst består av Helsingborg, Bjuv, Båstad, Höganäs, Ängelholm, Klippan, Lands krona, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga. Syd består av Malmö, Burlöv, Trelleborg, Vellinge, Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala, Skurup, Ystad, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn, Eslöv, Hörby, Höör och Kävlinge. Samverkan startar redan på planeringsstadiet. Samarbetet i Skåne har kommit en bra bit på väg med t.ex. gemensam uppbyggnad av strategiska staber vid larm/räddningscentralerna i Malmö, Helsingborg och Kristianstad, samt av tre operativa staber med mobila ledningsenheter stationerade i Lund, Helsingborg och Kristianstad. Dessa ledningsenheter bemannas med stabspersonal från räddningstjänsterna i respektive område. Gemensamma resurser för kemikalieolyckor finns inom länet med bl a kemskyddsenheter stationerade i Malmö och i Perstorp. För vattendykarinsatser finns fullständiga enheter i Helsingborg och Malmö och kompletterande resurser i Ystad och Trelleborg.

14(17) Utöver detta förekommer resurssamverkan avseende storskalig släckutrustning, djurlivräddning, oljebekämpning och underhållstjänst mm. Skånes 33 kommuner betjänas idag av 3 larm- och ledningscentraler; Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Administrativt förekommer olika samarbetsformer inom länet med kommunalförbund och civilrättsliga avtal för räddningstjänstverksamhet och kommunal krishantering. Avtal redovisas i bilaga 1. 5.5 Övningsverksamhet Räddningspersonalen skall övas så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Gemensamma övningar skall planeras av insatschef och omfatta insatser på större industrier. Gruppvisa övningar med deltidspersonalen skall planeras i samråd med de deltidsanställda styrkecheferna. Övningsplaneringen innefattar fem typer av övningar enligt nedan: Övning Lagstadgade, obligatoriska övningar Temaövningar Behovsövningar Objektsövningar Insats- och samverkansövningar Exempel Rökdykning Vätskebrandsläckning Förarutbildning Företagsbesök Trafikolycka, samövningar med andra kårer Tidsåtgången vid varje tillfälle skall vara tilltagen så att det för övningen uppställda målen uppnås. För att vidmakthålla och utveckla kompetens och förmåga krävs att varje deltidsbrandman övar cirka 50 timmar årligen.

15(17) 5.6 Alarmering Den ingående alarmeringen samt utalarmering av räddningsstyrkor och larmning från automatiska brandlarm sköts av SOS Alarm AB. När larmnumret 112, vid en telestörning, inte längre fungerar inom Staffanstorps kommun skall allmänheten hänvisas till Räddningstjänsten i Staffanstorp som då bemannas. Detta skall kommuninnevånarna informeras om minst en gång årligen. 5.7 Vatten för brandsläckning Vattenförsörjningen för räddningsinsatser skall anordnas dels med brandpostnät och dels med tankbil. Inom tätorterna Staffanstorp och Hjärup skall finnas brandposter anslutna till kommunens vattennät. Brandpostnätets kapacitet och utformning skall följa Svenska vatten- och avloppsföreningens anvisningar. Brandposternas placering skall bestämmas i samråd med räddningschefen. Jourhavande insatschef skall underrättas när brandpost avstängs och åter öppnas. Brandposter skall utmärkas, av Markteknik, och hållas lätt tillgängliga samt i brukbart skick. Kontroll och länspumpning av brandposter inför vintern skall utföras av Markteknik. 5.8 Beslut under och efter räddningsinsats Avslut av räddningstjänst skall redovisas på särskild blankett och bifogas utryckningsrapporten. Ingrepp i annans rätt samt beslut om tjänsteplikt skall skriftligt dokumenteras. När en räddningsinsats är avslutad skall olyckan undersökas av insatschefen för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Vid större händelser utreds olyckan eller branden av Statens haveriutredning respektive Polisens brandorsaksutredare.

16(17) 5.9 Räddningstjänst vid höjd beredskap Typskadan utgör grund för kommunens bedömning av resursbehovet för räddningstjänsten under höjd beredskap. Typstyrkan utgör det resursbehov som erfordras för räddningsinsats vid en typskada. Räddningstjänsten skall, efter mobilisering vid höjd beredskap, ha en omedelbar förmåga att samtidigt kunna genomföra räddningsinsatser vid tre skadeplatser som ger tre typskador inom kommunen. Vid dimensionering av antalet räddningsstyrkor är utgångsvärdet beredskap i tvåskift. Hänvisningar Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2003:11) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (SRVFS 2004:5) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll (SRVFS 2004:6) Svenska Kommunförbundets Cirkulär 2004:20

17(17) AVTAL Bilaga 1 Avtal om anslutning till alarmeringscentral SOS Alarm AB Avtal om hjälp vid räddningstjänst M4-regionen Avtal om räddningstjänst 10 kommuners samverkan Avtal om gemensam befälsberedskap Avtal vid fara för förmodat eller inträffat flyghaveri Sturupsorganisationen Avtal om ledningsfordon i räddningstjänsten Avtal om miljöskyddsbil för sydvästra Skåne Principöverenskommelse Byggnads- och reparationsberedskapen BRB Avtal mellan Staffanstorps kommun och Staffanstorps Civilförsvarsförening Dokumentet RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SOTNINGSFRÅGOR som samtidigt antogs av kf 174/05 hänvisas till akten dnr 2004.148