RAPPORT UV ÖST 2001:28 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro sökschakt inför fjärrvärmeledning Linköpings kommun Östergötland Dnr: 422-5923-1999 Göran Gruber 1
RAPPORT UV ÖST 2001:28 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro sökschakt inför fjärrvärmeledning Linköpings kommun Östergötland Dnr: 422-5923-1999 Göran Gruber 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Järnvägsgatan 8, 582 22 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2001 Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2001:28 ISSN 1404-0875 2
Innehåll 5 Syfte och metod 5 Topografi 6 Resultat 7 Administrativa uppgifter 9 Referenser 9 3
Örebro län Sörmlands län Västra Götalands län Vreta Kloster Vättern Östersjön Jönköpings län Kalmar län Fig 1. Karta över Östergötland med det aktuella området markerat. 4
Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar mellan Vreta Kloster och Ljungsbro sökschakt inför fjärrvärmeledning Vreta Kloster och Ljungsbro är ett av Östergötlands fornlämningstätaste områden. Flertalet lämningar är gravar och gravfält vilka orienterar sig till höjdryggar och impediment. Däremot lyser boplatslämningarna med sin frånvaro. Ett bra sätt att fånga upp dessa under markytan dolda fornlämningar, är undersökningar i samband med t ex nerläggning av fjärrvärmeledningar. Sökschakt utanför impedimenten ger en kompletterande bild till den redan kända fornlämningsbilden. Ett gott exempel är följande utredning och förundersökning vilken resulterade i boplatslämningar från bronsålder vid jordbruksskolan i Vreta Kloster samt boplatsindikationer norr om Bergs villasamhälle. På uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, under april månad 2000 en arkeologisk utredning respektive förundersökning i Vreta Kloster och Ljungsbro, Linköpings kommun. Detta med anledning av att Tekniska Verken planerar att knyta samman Linköping och Ljungsbro med en fjärrvärmeledning. Den totala sträckningen för denna är cirka 12 km. En längre del löper längs med Bergsvägen, väg 212, mellan bil- och cykelvägen. I slutet av 80-talet utförde Riksantikvarieämbetet en utredning i samband med att cykelvägen mellan Linköping och Berg anlades varvid inget av arkeologiskt intresse framkom. Från Vreta Kloster till Ljungsbro har fyra platser, Område I IV, undersökts, se fig 2 3. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra om det fanns fornlämningar inom Område I till III. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att klargöra huruvida fjärrvämeledningen kom att beröra RAÄ 46, Område IV, samt ta reda på om det fanns ytterligare anläggningar i anslutning till fornlämningen och om möjligt datera dessa. I förarbetet till utredningen ingick en genomgång av fornlämningsregistret samt kart- och arkivstudier. Vidare har en specialinventering i fält genomförts längs med sträckan Vreta Kloster till Ljungsbro. Den grävande delen av arbetet utfördes med grävmaskin. Sökschakt drogs där matjorden skiktvis grävdes bort ned till den nivån där anläggningarna påträffades, alternativt ned till orörd mark. Dokumentationen skedde på handritade planer. Lösfynd utmed sträckan har samlats in och registrerats. 5
Fig 2. Karta över Vreta Kloster med Områdena I och II markerade. Skala 1:3000. Topografi Vreta Kloster socken, vid Roxens västra strand, är en av Östergötlands fornlämningstätaste socknar. Lämningarna utgörs bl a av större gravfält, enstaka stensättningar och högar. De är främst orienterade till höjdryggar samt uppstickande moränimpediment och ligger bl a koncentrerade i ett stråk från Berg i öster mot Brunneby och Blåsvädret i väster. De flesta fornlämningarna dateras till bronsålder och äldre järnålder (Fernholm & Steen 1982). Ett stort antal undersökningar har gjorts i området, främst av enskilda gravar och gravfält. Nämnas bör det flatmarksgravfält från yngre bronsålder och äldre järnålder som undersöktes vid Stora Sjögestad, RAÄ 86, i slutet på 70-talet. Undersökningen visade bl a att det sannolikt finns ett stort antal gravfält längs med höjdryggarna som ej är synliga ovan markytan (Fernholm & Steen 1982). Boplatslämningarna lyser med sin frånvaro. Enstaka utredningar visar dock på boplatsindikationer (Larsson 1988, Larsson 1992) men ett riktigt grepp över bebyggelseutvecklingen i området saknas. 6
Fig 3. Karta över Ljungsbro med Områdena III och IV markerade. Skala 1:7500. Resultat Område I låg alldeles sydväst om Vreta Kloster jordbruksskola. Vid skolan ligger RAÄ 81, en stensättning, ett bortgrävt gravfält och läget för Bergs gamla by. Stensättningen ligger cirka 80 m öster om den tänkta sträckningen för fjärrvärmeledningen. Gravfältet har legat cirka 40 m nordöst om fjärrvärmeledningen. Det undersöktes vid mitten av 50-talet och bestod av bl a 20 brandgropar och 4 skelettgravar vilka daterades till äldre järnålder. Gravfältet var placerat i en södersluttning i anslutning till väg 212, antogs ha en utbredning om cirka 90x50 m. Vid utgrävningarna undersöktes inte området söder om den s k rektorsbyggnaden. I Område I drogs två schakt varav det ena, S1, låg i åkermark och det andra, S2, i trädgården till Vreta Kloster Jordbruksskola. I båda schakten framkom anläggningar vilka indikerade en boplats. Lämningarna orienterade sig huvudsakligen till området närmast jordbruksskolan, se fig 1. Anläggningarna fördelade sig på följande typer; stenpackning (A8), stolphål (A5, A6 och A7), härdbotten (A2) samt anonyma gropar (A1, A3 och A4) se fig 4. Stenpackningen låg cirka 17 m väster om rektorsbostaden. Den täcktes av ett 0,70 m tjockt lager av matjord som kommer från planeringen av trädgården. Hela packningen togs inte fram utan endast en yta på cirka 6,0x4,0 m banades av. Stenpackningen bestod av ett lager med sten. Den var tätt lagd men utan synbar struktur och vilade direkt på morängrus. Stenarna mätte upp till 0,7 m. Flertalet var rundade men det förekom också enstaka skarpkantade stenar. Fyllningen var svartbrun sotig mo. 7
I packningen hittades två fragment av förhistorisk keramik. Dessa är av ett tätt, hårt bränt och grovmagrat gods. Båda bitarna är spjälkade men visar att yttersidan på kärlen varit slammade. Karaktären på keramiken gör att den preliminärt kan dateras till bronsålder. I stenpackningen framkom även ett mindre fragment av bränt ben. I samma schakt som stenpackningen fanns också de tre stolphålen av vilka två (A5 och A6) var stenskodda. Härden och de anonyma groparna återfanns i schakt S1. Upptäckten av stenpackningen och övriga anläggningar innebär att sträckningen för fjärrvärmeledningen i området kommer att läggas om. Det innebär att den istället kommer att tryckas under vägen sydväst om lämningarna. Område II låg alldeles intill den äldre vägsträckningen genom Berg och anslöt, enligt storskifteskartan från 1773, till Bergs gamla bytomt. Byn låg i samma område som gravfältet RAÄ 81 och bestod av 6 boningshus. I Område II drogs tre schakt som sammanlagt mätte cirka 130 m. Inget av antikvariskt intresse framkom i schakten. Område III låg i åkermark strax norr om Bergs villasamhälle. Landskapets topografi karaktäriseras här av en platå i den kraftiga sluttningen från Stjärnorpsvägen ner mot Blackbäcken i väster och Motala Ström i norr. Cirka 300 m nordväst om området, på andra sidan bäcken, finns RAÄ 192 ett boplatsläge med spridda skärvstenar, bränd lera och kvartsavslag i åkerytan. Intill RAÄ 192 ligger Runkällan där en arkeologisk förundersökning visade på boplatslämningar i form av härdar (Larsson 1988). 200 m söder om Område III finns uppgifter om skålgropar, RAÄ 104. I närheten finns dessutom ett flertal gravar och stensättningar som t ex RAÄ 45 (Silvén 1958) och RAÄ 193. Två schakt drogs i området vilka sammanlagt mätte cirka 170 m. Inget av antikvariskt intresse framkom i schakten. Däremot hittades en malstenslöpare cirka 50 m norr om schakt, S6. I denna övre del av sluttningen noterades också ställvis skärvsten i åkerjorden vilket tyder på boplatsindikationer i området. Område IV motsvaras av RAÄ 46, en stensättning, som ligger längs med vägen från Kungsbro in mot Ljungsbro. Den är i det närmaste rund med en diameter på cirka 11 m och är cirka 0,5 m hög. Stensättningen är delvis övertorvad och ligger endast ett fåtal meter från vägen. Området utgjordes av en kraftig östlig slänt som var bevuxen med nyponbuskar och sly. Ett sökschakt om cirka 80 m drogs mellan vägen och stensättningen. Inget av antikvariskt intresse framkom i schaktet. Fjärrvärmeledningen kommer ej att beröra RAÄ 46. Linköping 2001-05-02 Göran Gruber 8
Schakt 2 / A8 A5 A6 A7 Fynd av brända ben och keramik Schakt 1 A2 A4 A1 A3 Fig 4. Detaljplan över anläggningarna i Område I. Skala 1:20. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-5923-1999. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-13040-99, 2000-03-15. Projektnummer: 1520241. Undersökningstid: April 2000. Projektgrupp: Göran Gruber, Fredrik Molin. Exploateringsyta: 12 km. Undersökt yta: 360 löpmeter. Läge: Område I; Ekonomiska kartan, blad 8F 6g Vreta Kloster, edition 2 jun 1982, x 6484470 y 1483520. Område II; x 6484610 y 1483520. Område III; blad 8F 7g Ljungsbro, edition 2 jun 1982, x 6485320, y 1483950. Område IV; x 6486350, y 1483510. Fynd: Fynden tillvaratogs ej. Referenser Arkiv Fornminnesregistret. ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet. Lantmäteriet i Linköping. Litteratur Fernholm, R. & Steen, S. 1982. Ett flatmarksgravfält från bronsåldern, Vreta Kloster sn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1982:44. Larsson, M. 1988. Östergötland, Vreta Klosters sn, Kungsbro 1:344. Riksantikvarieämbetet Rapport, Förundersökning. Dnr 2429/88. Larsson, M. 1992. Berg. Östergötland, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Berg 3:2 m fl. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Rapport Arkeologisk Utredning. Dnr 1129/92. 9