FSD projekt nr 2011-239 IKEA Fastighets AB IKEA kontor Riskanalys för kontorsbyggnad, Vintrie Park, Malmö Upprättad: 2011-11-14 Rev. datum: Fire Safety Design Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering: Jesper Rantzer Fire Safety Design AB FSD Göteborg AB Fire Safety Nordic AB Box 3061, 200 22 Malmö Stortorget 9, 252 20 Helsingborg Box 8187, 104 20 Stockholm Elof Lindälvs gata 1, 414 55 Göteborg Östra Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona www.fsd.se Tel: 040-680 07 70 Tel: 042-400 02 21 Tel: 08-660 05 54 Tel: 031-704 25 00 Tel: 0455-30 70 24 fornamn.efternamn@fsd.se
Dokumentinformation FSD Projekt nr: 2011-239 Dokumenttitel: Objekt: Dokumentnummer: Riskanalys för kontorsbyggnad, Vintrie Park, Malmö IKEA kontor 2011-239-RA-0 Uppdragsgivare: IKEA Fastighets AB Malmö Tel: 0705-161069 Uppdragsgivarens referens: Carl-Johan Olsson Handläggare: Kontrollerad av: Jesper Rantzer Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering Tel: 040-694 16 85 Christian Hansson Brandingenjör Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen 0 2011-11-14 JR CH Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av
Sammanfattning FSD Malmö AB har, på uppdrag av IKEA Fastighets AB, genomfört en riskanalys med anledning av införande av kontorsverksamhet i enlighet med planprogram 6015, Vintrie Park i Hyllie, Malmö. Syfte och mål med analysen har varit att kartlägga vilken förhöjd risknivå, personer inom planområdena kommer att utsättas för, till följd av olycka med hantering eller transport av farligt gods inom eller i nära anslutning till planområdena. Syftet har även varit att identifiera och vid behov föreslå åtgärder för att minska den risknivå som hantering eller transport utgör för att hamna inom acceptabel risknivå. Följande riskkällor/händelser har behandlats: Transport av farligt gods Hantering av brand- och explosionsfarligt gods i närområdet Resultatet av analysen visar att ingen betydande förhöjd risk med avseende på människors hälsa råder i området på grund av att en plötslig olycka inträffar på eller i anslutning till området. Planerad vidare exploatering av närområdet kan introducera nya betydande riskkällor i form av hantering eller transport av farligt gods. Då inga sådana planer är kända idag bedöms det inte som skäligt att utforma byggnaden med sådana risker i beaktande. Slutsatsen är att inga särskilda åtgärder, i syfte att minska risknivån från en plötslig olycka, krävs förutsatt att byggnaden utförs enligt gällande regelverk vid nybyggnation. 1
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål och syfte... 3 1.2 Omfattning och avgränsningar... 3 1.3 Kvalitetssäkring... 3 1.4 Underlag och styrande dokument... 3 1.5 Metod... 4 1.6 Osäkerheter... 4 2 Grundläggande förutsättningar... 5 2.1 Områdesbeskrivning... 5 2.2 Riskbegreppet... 6 2.2.1 Individ- och samhällsrisk... 6 2.3 Acceptanskriterier... 7 2.3.1 Principer och metoder för riskvärdering... 7 2.4 Farligt gods begrepp och definition... 8 2.5 Riskinventering... 9 2.5.1 IKEA... 9 2.5.2 Glashuset... 9 2.5.3 Holmbergs... 10 2.5.4 Pildammsvägen/Hövdingevägen... 10 2.5.5 Obebyggt planområde... 10 3 Scenarioanalys... 10 3.1 Transport av farligt gods... 10 3.2 Hantering av brandfarligt gods... 10 3.3 Sammanfattning... 11 4 Diskussion och slutsats... 11 5 Referenser... 12 2
1 Inledning FSD Malmö AB har, på uppdrag av IKEA Fastighets AB, genomfört en riskanalys med anledning av införande av kontorsverksamhet i enlighet med planprogram 6015, Vintrie Park i Hyllie, Malmö [1]. 1.1 Mål och syfte Syfte och mål med denna analys är att kartlägga vilken förhöjd risk personer inom planområdet kommer att utsättas för, med avseende på konsekvenser till följd av en plötslig olycka inom eller i nära anslutning till planområdena. Syftet är även att vid behov föreslå åtgärder för att minska den risk som en plötslig olycka utgör för att hamna inom acceptabel risknivå. 1.2 Omfattning och avgränsningar Denna analys omfattar endast skadehändelser förknippade med hantering och transport av farligt gods, som orsakar att personer kan omkomma till följd av en plötslig olycka i anslutning till planområdet Olyckor där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser, eventuella skador på egendom och miljö eller uppsåtliga risker exkluderas i denna analys. 1.3 Kvalitetssäkring Intern granskning har utförs av, från uppdraget, fristående person. Granskning har skett av Christian Hansson, Brandingenjör. Valet av granskare innebär att granskning sker av en extern person inom organisationen som ej varit delaktig i projektet i övrigt. 1.4 Underlag och styrande dokument Det finns ett flertal styrande dokument som skall beaktas vid nyexploatering avseende riskhantering. Dokumenten ställer krav på analys av risker för att säkerställa jämlika och sociala levnadsförhållanden i dag och för kommande generationer. För riskanalyser i detaljplaneringsprocessen är det främst i Plan och Bygg Lagen (PBL) [2] och Miljöbalken (MB) [3] som krav på riskanalyser med avseende på bland annat människors hälsa ställs. Ytterligare lagstiftning som behandlar riskhänsyn i samhällsplaneringen är Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) [4]. Utöver dessa har även hänsyn tagits till Länsstyrelsen Skånes Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) [5] vilket är ett dokument med riktlinjer framtagna som stöd för beslutsfattare vid riskvärdering i samhällsplaneringen. Riktlinjernas syfte är att främja en likartad värdering av risker. Vid denna analys genomförande är en ny översiktsplan för Malmö stad under framtagande. Vid bedömning av framtida förändringar i markanvändning nyttjas planstrategin för Malmös översiktsplan 2012 [6]. Ytterligare underlag utgör Miljökonsekvensbeskrivningen framtagen för detaljplan Trafikplats Naffentorp vilken ligger i direkt anslutning till Vintrie Parks södra del [7]. 3
1.5 Metod Följande arbetsgång har legat till grund för analys av riskerna för planområdet. Steg 1 Grovanalys a) Områdesbeskrivning b) Acceptanskriterier c) Riskinventering d) Scenarioanalys Steg 2 Riskvärdering a) Diskussion och slutsatser Riskanalysen innehåller både kvalitativa och kvantitativa bedömningar och resultaten från de enskilda beräkningarna har vägts samman för att beskriva den aktuella risknivån. I de fall då risknivån bedömts oacceptabel har nya risknivåer beräknats för de nya förutsättningarna där hänsyn till åtgärdsförslag tagits. 1.6 Osäkerheter Det går inte att bortse ifrån osäkerheter vid en riskanalys. Osäkerhet finns alltid vid gjorda antaganden, brist på tillförlitlig data för ingångsparametrar, förenklingar gjorda i beräkningsmodeller etc. För att ta hänsyn till dessa osäkerheter används i denna analys försiktighet vid erfarenhetsbaserade bedömningar. 4
2 Grundläggande förutsättningar I nedanstående avsnitt beskrivs grundläggande förutsättningar för riskanalysen. En översiktlig beskrivning av det aktuella området, aktuella riskobjekt och valda dimensionerande acceptanskriterier presenteras. 2.1 Områdesbeskrivning Området Vintrie Park ligger i södra Malmö och avgränsas av yttre ringvägen i söder, Pildammsvägen i öster, samt landsbygd i norr och väster, se Figur 2-1. Området, som idag består av åkermark, ingår i en förlängning av Malmö stads innerstadsbebyggelse enligt offentliggjord planstrategi för Malmö stads översiktsplan 2012 [6]. För trafikplats Naffentorp, belägen söder om aktuellt område, finns en antagen detaljplan [7] vilken innebär en sammankoppling av Yttre ringvägen och Pildammsvägen genom en ny på- och avfartsled, se Figur 2-1. Planerat IKEA-kontor Ny på- och avfartsled Figur 2-1: Illustration av planerat kontors placering samt ny på- och avfartsled till Yttre ringvägen Det planerade kontoret kommer enligt uppgift från beställaren att inhysa cirka 1000 personer vilket innebär en förtätning av personantalet i området. Detta är i linje med den planerade förtätning till innerstadsmiljö som presenterats i planstrategin för området, se Figur 2-2. Verksamheten som kommer bedrivas i byggnaden är endast kontorsverksamhet. 5
Figur 2-2: Planerad förtätning av bebyggelse i Vintrie park [6] 2.2 Riskbegreppet Begreppet risk kan tolkas på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang förstås begreppet som sannolikheten för en händelse multiplicerat med omfattningen av dess konsekvens, vilka kan vara kvalitativt eller kvantitativt bestämda. 2.2.1 Individ- och samhällsrisk I säkerhetstekniska sammanhang nyttjas två olika riskmått, individ- respektive samhällsrisk. Individrisk Med individrisk, eller platsspecifik risk, avses risken för en enskild individ att omkomma av en specifik händelse under ett år utomhus. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas inom ett specifikt område och används för att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla höga risknivåer, [8]. Samhällsrisk Samhällsrisken, eller kollektivrisken, visar förhållandet mellan sannolikheten för att ett visst antal människor omkommer till följd av konsekvenser av oönskade händelser och presenteras ofta i form av ett F/N-diagram, se Figur 2-3. Till skillnad från individrisk tar samhällsrisken hänsyn till den befolkningssituation som råder inom undersökt område, samt om personer befinner sig inomhus eller utomhus, [8]. I denna riskanalys kommer riskerna uttryckas både i form av individrisk och som samhällsrisk för att kunna få ett mer robust beslutsunderlag. 6
2.3 Acceptanskriterier Med acceptanskriterier i samband med risk avses vilka bestämmelser eller kriterier för vilka risknivåer som anses vara acceptabla. I Sverige finns inga lagstadgade kriterier avseende acceptabla risknivåer. 2.3.1 Principer och metoder för riskvärdering Som utgångspunkter för värdering av risk används i denna analys MSB:s fyra principer, framtagna av Statens Räddningsverk, för riskvärdering, [8]: Rimlighetsprincipen Proportionalitetsprincipen Fördelningsprincipen Principen om undvikande av katastrofer Som tillägg till dessa värderingsprinciper och för att möjliggöra en kvantitativ analys har acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk definierade av DNV nyttjats för värdering av risknivån [8]. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Dess acceptanskriterier är allmänt vedertagna vid denna typ av analys. Individrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1 x 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses små: 1 x 10-7 per år. Området mellan de olika gränserna benämns ALARP 1. Samhällsrisk I Figur 2-3 redovisas nyttjade acceptanskriterium för samhällsrisk, visualiserad i ett F/N-diagram. Figur 2-3: Exempel på ett F/N-diagram samt acceptanskriterier enligt DNV för samhällsrisk, [8]. För en riskanalys innebär en tillämpning av ovanstående acceptanskriterier att risker ovanför ALARP-området anses vara oacceptabla, oavsett kostnader för eventuella åtgärder. Inom ALARPområdet kan risker accepteras om kostnaden för åtgärderna är orimligt höga, samt att risker under den lägre gränsen anses vara acceptabla utan åtgärder. 1 ALARP - As Low As Reasonably Practicable 7
2.4 Farligt gods begrepp och definition Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. [9] Farligt gods delas in i 9 olika klasser 2 för ämnen med liknande risker vid transport på järnväg [9]. En kortfattad beskrivning av olika ADR/RID-klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 2-1. Tabell 2-1 Kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR/RID-klasser [9]. Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Klass 2, Gaser Klass 3, Brandfarliga vätskor Klass 4, Brandfarliga fasta ämnen Klass 5, Oxiderade ämnen och organiska peroxider Klass 6, Giftiga och smittförande ämnen Klass 7, Radioaktiva ämnen Klass 8, Frätande ämnen Klass 9, Övriga farliga ämnen och fasta föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier med mera. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på järnväg är 25 ton enligt maximal frimängd på en godsvagn. Inerta gaser (kväve), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. Bensin och diesel transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med ca 200 m radie. Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Giftigt gasmoln, Jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte 40 meter, beroende på topografi etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden < 70 meter. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Transporteras vanligtvis i små mängder. Utsläpp av radioaktivt ämne ger kroniska effekter etc. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 2 Klassificeringen benämns ofta ADR-klasser efter ett europeiskt regelverk för transport av farligt gods på landsväg. 8
2.5 Riskinventering Riskinventeringen utförs med bakomliggande antagande att betydande riskkällor som tillkommer på grund av vidare exploatering av området och som ej är kända av Stadsbyggnadskontoret Malmö idag ej behöver beaktas. Byggnaden och verksamheten i sig bedöms ej generera något betydande riskbidrag för intilliggande fastigheter. För att avgränsa riskinventeringen till en skälig omfattning används rekommendationer angivna i RIKTSAM [5] gällande på hur långt avstånd från en farligt gods led riskbilden bör utredas. Detta då farligt gods transporter bedöms generera ett längre betydande riskavstånd än normal industriverksamhet gör. Undantaget är verksamheter som hanterar ammoniak och klor i större mängder, dock har inga sådana verksamheter påträffats i närområdet. Av Länsstyrelsen Skåne föreslaget utredningsområde är 200 m från en farligt gods led [5]. Figur 2-4 visar vilka fastigheter som utreds vid riskinventeringen. IKEA Glashuset Pildammsvägen Holmbergs Figur 2-4: Utredningsområde vid riskinventering (200 m) 2.5.1 IKEA På cirka 200 meters avstånd ligger IKEAs eget varuhus. Verksamheten består främst av detalj-, möbel- och vitvaruhandel. En viss restaurangverksamhet bedrivs även i byggnaden vilket indikerar att hantering av gasol kan förekomma i byggnaden. Det bedöms ej som troligt att någon annan form av farligt gods hantering sker på denna fastighet och inga sådana uppgifter har inkommit under framtagandet av detta dokument. 2.5.2 Glashuset På cirka 150 meters avstånd från planerad byggnad ligger Glashuset vars verksamhet består av försäljning av möbler och inredning. Den största delen av byggnaden består av olika utställningsrum för möbler och detaljer. Inga tillstånd för hantering av brandfarlig eller explosiv vara finns utfärdade på fastigheten. Konsekvenserna av en eventuell brand i byggnaden bedöms ej sträcka sig till planerad bebyggelse i betydande omfattning. 9
2.5.3 Holmbergs Cirka 200 meter från planerad kontorsverksamhet ligger Holmbergs vars verksamhet främst består av digitaltryckeri och lager. Verksamheten på Långhusgatan 7 är, enligt verksamhetsutövarnas egna uppgifter, ingen verksamhet som hanterar brandfarliga varor i sådan utsträckning att tillstånd erfordras. Konsekvenserna från en brand i byggnaden bedöms ej sträcka sig till planerad bebyggelse i betydande omfattning. 2.5.4 Pildammsvägen/Hövdingevägen Enligt föreslagen planstrategi för översiktsplan 2012 Malmö ska Pildammsvägen sammankopplas med Yttre ringvägen vilket är en rekommenderad led för farligt gods transporter. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplansområde Trafikplats Naffentorp [7] prognosticeras den årliga dygnstrafiken år 2020 till att vara cirka 5000 fordon på Hövdingegatan och cirka 10 000 till 14 000 fordon på Pildammsvägen. Några större mängder gods förväntas inte transporteras på dessa gator då dessa ska utformas som innerstadsmiljö med flertalet rondeller, cykelvägs- och gångvägsövergångar och liknande [6]. De farligt gods transporter som sker på framför allt Pildammsvägen bedöms kunna generera stora konsekvenser för planområdet. 2.5.5 Obebyggt planområde Enligt uppgift från Stadsbyggnadskontoret Malmö [1] kommer närliggande områden bebyggas med bostäder och kontor. Delar av planområdet kommer inte att bebyggas då fornlämningar påträffats. Tillkommande verksamheter bedöms inte påverka riskbilden för fastigheten betydande. 3 Scenarioanalys Nedan analyseras de olika olyckshändelser/riskkällor som bedömts kunna generera betydande risknivåer efter genomförd övergripande riskinventering. Syftet med scenarioanalysen är att identifiera dimensionerande scenarier för aktuella olyckshändelser/riskkällor som kan föranleda att en fördjupad analys krävs. 3.1 Transport av farligt gods Enligt Länsstyrelsens rekommendationer [5] ska områden som ligger närmare än 200 meter från en rekommenderad farligt gods led utredas med avseende på risker för personers hälsa. Ingen rekommenderad farligt gods led har påträffats inom detta område. Dock kan det inte uteslutas att transporter med farligt gods sker på Pildammsvägen då områden norr om Vintrie Park betjänas. Detta är den rådande situationen i större delen av Malmö Stads befintliga innerstadsbebyggelse där inga särskilda åtgärder för riskreducering med avseende på transporter av farligt gods behöver vidtas och därför bedöms inte det sammantagna riskbidraget från denna riskkälla som betydande. 3.2 Hantering av brandfarligt gods Med hänsyn till rådande bygglagstiftning där projektering av brandskydd är en vital del, analyseras ej hantering av brandfarlig gas inom byggnader i detta avsnitt då brandprojekteringen säkerställer hantering inomhus. Då riskbidraget från eventuella tillkommande riskkällor, i och med utbyggnaden av Malmö Stads innerstadsbebyggelse, ej går att förutsäga bedöms det ej som skäligt att ta hänsyn till riskkällor utöver det normala vid uppförandet av denna riskanalys. Dessa riskkällor bör istället hanteras vid deras uppföranden. Detta riskbidrag bedöms därför som försumbart i detta skede. 10
Övrig hantering av brand- och explosionsfarliga material sker på ett så stort avstånd från berört planområde (> 150 meter) att detta riskbidrag bedöms som försumbart. 3.3 Sammanfattning Utifrån genomförd scenariogenomgång och diskussion har inga riskkällor med betydande påverkan på planområdets riskbild påträffats inom ett avstånd av 200 meter från planområdet. 4 Diskussion och slutsats Resultatet av analys av transport och hantering av farligt gods tyder på att riskbidraget från sådana i dagsläget ej är betydande när det gäller utformning av IKEAS nya kontor. Några särskilda åtgärder då det gäller utformning av fasader, ventilationssystem och planutformning bedöms därför ej som skäliga. Utformas byggnaden enligt dagens rådande regelverk är risknivån inte betydande högre än i normal innerstadsmiljö i övrigt. Framtida exploatering av omkringliggande områden kan introducera riskkällor som påverkar planområdet betydande, exempelvis uppförandet av bensinstationer och liknande. Det bedöms dock inte som skäligt att vid byggnadens uppförande ta hänsyn till framtida tillkommande riskkällor då några planer för sådana inte är kända vid denna riskanalys upprättande. Transporter av farligt gods på Pildammsvägen kan påverka riskbilden på planområdet betydande då avståndet mellan Pildammsvägen och planerat kontor är mycket litet (< 30 meter). Det bedöms dock inte som skäligt att betrakta Pildammsvägen som en framtida rekommenderad farligt gods led då vägen planeras att utformas med innerstadskänsla vilket innebär flertalet rondeller, övergångsställen och cykelöverfarter. Området i Pildammsvägens förlängning planeras idag att utformas som innerstad med förtätad bebyggelse längst Pildammsvägen. Om farligt godstransporter planeras att ske mer omfattande i framtiden kommer konsekvenserna troligtvis bli omfattande åtgärder på samtliga byggnader i Pildammsvägens närhet och därför bedöms andra transportvägar som mycket mer troliga. 11
5 Referenser [1] Stadsbyggnadskontoret Malmö, (2009), Pp 6015 Planprogram för Vintrie Park, Malmö Stad, Malmö [2] Svensk författningssamling, (2010), Plan- och bygglag (2010:900) med ändringar till och med SFS 2011:795, Svensk författningssamling [3] Svensk författningssamling, (1998), Miljöbalk, (1998:808) med ändringar till och med SFS 2011:793, Svensk författningssamling [4] Svensk författningssamling, (2003), Lag om skydd mot olyckor, (2003:778) med ändringar till och med SFS 2010:1908, Svensk författningssamling [5] Länsstyrelsen i Skåne län, (2007), Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport Skåne i utveckling, 2007:06 [6] Kommunstyrelsen Malmö (2011), Översiktsplan för Malmö 2012 Samrådsunderlag / Planstrategi, Malmö Stad, Malmö [7] Stadsbyggnadskontoret (2010) Dp 5060 Trafikplats Naffentorp i Naffentorp I Malmö, Malmö Stad, Malmö [8] Davidsson, G, et al, Det Norske Veritas, (1997), Värdering av risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, ISBN 91-88890-82-1 [9] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB, Transport av farligt gods på väg och järnväg, http://www.msb.se/farligtgods, senast ändrad 2011-11-02, besökt 2011-11-03 12