SJUKVÅRDS- POLITISKT PROGRAM 2011-2014

SJUKVÅRDS- POLITISKT PROGRAM 2011-2014 LANDSTINGET GÄVLEBORG

Sveriges bästa sjukvård och vård på lika villkor Vi moderater strävar efter att Gävleborgs länsinvånare ska erbjudas Sveriges bästa sjukvård. Detta uppnås när alla länsinvånare har förtroende för och känner trygghet i sjukvården. För att uppnå detta måste sjukvården bli mer likvärdig inom hela länet. Alla människor ska känna samma trygghet i att vården finns vid behov oavsett var i länet patienten är bosatt. Nollvision för vårdskador Vi vill införa en nollvision för skador inom vården på ett liknande sätt som finns för skador i trafiken. För att en vision ska kunna bli verklighet krävs att den genomsyrar hela vården och att den följs upp av konkreta åtgärder, till exempel genom bättre städning och hygienföreskrifter vilket leder till att infektioner inte sprids lika lätt. Hjälpmedel För människor i behov av hjälpmedel är skillnaderna i utbudet stora beroende på var man är bosatt. Utbudet och anpassningen efter individuella önskemål samt subventionsgraden varierar stort i landet. Förskrivarna är ofta begränsade i vilka hjälpmedel som de får erbjuda. Ett annat problem är att landstingen ofta genomför nya upphandlingar när hjälpmedel byts ut. Då måste brukare återigen lära sig att använda nya hjälpmedel, även när de inte ger bättre resultat.

Foto: John Rowley Vi eftersträvar en mer likformighet i hela landet och även inom länet. Alla länsinvånare ska ha möjlighet att skaffa de hjälpmedel som de har behov av. För oss moderater är det viktigt med likvärdighet när det gäller hjälpmedel. Ansvaret över utbud, pris och egenavgifter bör därför finnas på nationell nivå och inte på regional. Det ska finnas större möjlighet för brukaren att välja hjälpmedel själv. Nödvändiga hjälpmedel ska finansieras av landstinget och Landstinget Gävleborg ska följa de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gett ut.

Foto: Hemera Technologies Personlig kontakt Den personliga kontakten är en viktig trygghetsfaktor vid uppsökande av länets sjukvård. Idag innebär bemötandet i regel en telefonsvararröst utan möjlighet till personlig kontakt. Det här upplever många människor som otryggt. Vi moderater anser därför att denna möjlighet alltid ska finnas. Självklart ska även tekniska hjälpmedel användas, såsom internet och växel med s.k. uppringningsfunktion. Tekniska hjälpmedel får dock aldrig ersätta möjlighet till personlig kontakten. Rehabilitering och habilitering En aktiv rehabiliteringsverksamhet inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att människor ska kunna återgå till arbetsmarknaden. Rehabiliteringsverksamheten ger på sikt samhällsekonomiska besparingar och därför vill vi att denna verksamhet prioriteras högt.

Rehabiliteringen måste genomsyra hela vårdkedjan. För att rehabiliteringen ska bli lyckad är det viktigt att insatser påbörjas tidigt i vårdkedjan och att den också får fortsätta även om man får en kronisk sjukdom. Redan på sjukhuset ska det finnas möjlighet att påbörja rehabiliteringen och rehabiliteringskompetens ska vara en del av arbetsteamet. Vårdval Valfrihet är viktigt för att patienten ska känna sig trygg i vården. För att det ska finnas en reell valfrihet måste det också finnas en stor mångfald av vårdgivare. Från den 1 januari 2010 har Landstinget Gävleborg infört en vårdvalsmodell inom primärvården. Vi anser att den modell som har antagits endast är ett första steg i arbetet med att forma ett vårdvalssystem som bidrar till att öka patienternas inflytande och mångfalden av vårdgivare. Systemet som nu införs är i hög grad format efter den nuvarande strukturen. Hälsocentralernas basuppdrag är för stort och riskerar att hindra och hämma framväxten av en större mångfald och dynamik. Till exempel krävs det idag tre allmänläkarspecialister på varje hälsocentral. Vi vill fortsätta att utveckla en modell som i högre grad syftar till att öka mångfalden av vårdgivare. Vårdgivarnas uppdrag måste bli både enklare och tydligare för att skapa en mer flexibel primärvård som möter det individuella behovet. Eftersom vårdval inom primärvården nu införs i hela landet och blir utformat på lite olika sätt, så finns det stora möjligheter att med hjälp av en bra omvärldsspaning ta tillvara goda exempel från andra landsting.

Det finns stora möjligheter att införa vårdvalssystem även kring den elektiva specialistsjukvården. Till exempel kan planerade ortopediska operationer ingå i ett vårdvalssystem. Detta har genomförts i flera andra landsting med positivt resultat. I detta ingår även att införa fri etableringsrätt för dessa vårdgivare. För att det ska vara möjligt för patienten att välja måste det finnas möjlighet att jämföra olika vårdgivare, här fyller SKL och socialstyrelsens öppna jämförelser en viktig funktion. Möjligheten att jämföra länets vårdgivare mer lokalt måste också finnas, där är vårdvalskontoret i landstinget en viktig aktör och ska kunna tillhandahålla denna möjlighet. Genom att bolagisera landstingets egen primärvårdsverksamhet, inom vårdvalet, kan en konkurrensneutralitet uppnås. Detta ger en tydlig avgränsning, såväl ekonomiskt som organisatorisk, mellan landstinget som uppdragsgivare och som utförare inom vårdvalet. Förstärkt vårdgaranti Idag finns det en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och landstingen kring vårdgarantin. Alla patienter ska få kontakt med vården inom en dag, till primärvårdsläkare inom sju dagar, besök inom specialistvården inom 90 dagar och få behandling inom 90 dagar från dess att det finns beslut om behandling. Idag finns det ingen maximal gräns för hur länge provtagningar och undersökning får ta innan beslut om behandling fattas. Detta innebär att det kan ta flera år från första besöket hos sjukvården tills dess att behandling påbörjas, vilket inte är acceptabelt. För oss moderater är det viktigt att patienten

Foto: John Foxx

kommer under vård och inte vårdgarantin i sig självt. Dagens vårdgaranti är endast ett första steg på vägen mot rimligt korta väntetider och vi vill att Landstinget Gävleborg successivt minskar vårdgarantitider och kortar ned väntetiderna. Samverkan Samarbetet mellan landstinget och andra aktörer som till exempel kommuner, försäkringskassan och arbetsförmedlingen måste utvecklas. Det är viktigt att de begränsade resurser som finns inom det offentliga nyttjas på effektivaste sätt. Exempelvis bör försäkringskassan och landstinget samarbeta kring rehabilitering så att människor snabbt kommer tillbaka till arbete. Landstinget Gävleborg ska vara en pådrivande aktör i detta samarbete. Samarbetet med kommunerna måste utvecklas inom den nära vården och hemsjukvården bör övergå till kommunerna. Detta

ger möjlighet att mer effektivt nyttja de samlade resurser som då kommer att finnas inom hemvården. Närsjukvård Närsjukvården är den sjukvård som finns närmast patienterna. Det är viktigt för patienterna att den vård som efterfrågas mest finns nära. Det är en viktig trygghet för patienten att ha någon man kan ställa allmänna frågor till under vårdtiden. Den fasta vårdkontakten inom primärvården ska vara delaktig och aktiv under hela vårdtiden. Patienten får då en kontinuerlig och trygg kontakt när olika specialister är inblandade under delar av behandlingen. Specialister bör användas mer på hälsocentralerna än idag. Om specialisterna kan vara ute i länet och vara mer delaktig, vid behov i sjukvårdsteamen, så ökar kvalitén och behovet av sjukhusvård minskar. Exempel på specialister som bör användas mer inom primärvården: geriatriker, rehabiliteringsläkare, urolog och gynekolog. Närsjukvården ska också erbjuda möjlighet till vårdplatser som fyller det behov som finns mellan sjukhusvård och hemsjukvård. Inom detta arbete är Ljusdalsmodellen ett föredöme. Dessa vårdplatser ska samlokaliseras med kommunernas korttidsplatser och specialistläkare ska finnas tillgängliga nära patienten. Specialistsjukvården Arbetet med specialistsjukvård måste fokusera på helheten, från det patienten kommer in till patienten åker hem. Flödet inom sjukvården måste vara uppbyggt på ett sådant sätt att den icke vär-

deskapande tiden för patienten ständigt minskar. Fokus ska vara på att arbeta bort eventuella flaskhalsar och optimera tiden för patienterna. Väntetiderna på akuten är idag alldeles för långa. Hos akuten ska det finnas en sluss med hög kompetens så att endast de som verkligen behöver akutvård tas in, medan andra slussas vidare dit där de får korrekt vård och rådgivning. Allt för många äldre hamnar idag på akuten och får vänta orimligt länge. De som bor på särskilda boenden bör vårdas där och i de fall de måste till sjukhus så ska det finnas ett strukturerat sätt att ta hand om de äldre, en s.k. äldreakut. När fokus ligger på helheten inom specialistsjukvården så optimeras även resursfördelningen inom sjukhusen, till exempel ska det finnas rätt antal vårdplatser för att ta hand om de patienter som har genomgått en operation. Personalen, vårdplatserna och service bör nyttjas mer optimalt. Moderna metoder, som t ex Lean healthcare, ska tas tillvara för att finna möjligheter till förbättringar. Hospice Idag finns det palliativa team som arbetar med patienter som befinner sig i livets slutskede. Dessa team arbetar endast med de patienter som vill och kan leva sin sista tid i hemmet. För många människor är detta inte önskvärt. Det kan bero på att ens anhöriga och vänner finns på annan ort eller att man helt enkelt inte känner sig trygg i hemmet. För dessa människor måste det finnas andra möjligheter. Vi moderater vill att det inrättas Hospice verk-

Foto: istockphoto samhet i länet. Landstinget ska vara initiativtagare tillsammans med länets kommuner till att inrätta Hospice. Dessa Hospice drivs företrädesvis av någon eller några entreprenörer. Tandvård Folktandvården drivs idag i bolagsform, vilket har vart en lyckad lösning. Det är viktigt att folktandvården håller sig konkurrensneutral gentemot andra privata aktörer. Idag finns möjlighet för föräldrar att välja annan tandvårdsgivare än landstinget, vilket är bra. Däremot bör det underlättas för dessa familjer att enklare välja. De upphandlingar som görs när det gäller tandvård ska göras i mindre delar, för att på så sätt underlätta för andra mindre aktörer att vara med och leverera till landstinget. Dessutom ges det möjligheter att hitta mer flexibla lösningar för glesbygd respektive större tätorter.

Vi moderater kommer verka för: Att avskaffa remisstvånget Att införa nollvision för skador inom vården Att ge brukare större möjlighet att välja hjälpmedel Att personliga hjälpmedel finansieras av landstinget Att det alltid ska finnas möjlighet till personlig kontakt med sjukvården. Fler alternativa vårdgivare Fler mellanvårdsplatser tillsammans med kommunerna Vårdval inom specialistvården Stärkt vårdgaranti i länet Att flytta hemsjukvården till kommunerna Att landstinget är pådrivande när det gäller samverkan med andra aktörer Ett gemensamt journalsystem inom landstinget med fullständig information om patienten inklusive läkemedel. Att landstingets egen primärvård drivs vidare i bolagsform Att hospiceverksamhet startas upp i länet Att förenkla möjligheterna till att välja annan barntandläkare än folktandvården. Uppdelade upphandlingar för den tandvård som landstinget ansvarar för

Attraktiv arbetsgivare Svensk hälso- och sjukvård står inför en stor framtida utmaning för att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Landstinget Gävleborg har under en lång period haft svårigheter med att rekrytera bland annat läkare. Detta har lett till stora extrakostnader för hyrläkare och annan tillfällig personal. Det här är varken bra för patienten eller landstingets ekonomi. Utmaningen beror också i att behovet av sjukvård fortsätter öka i takt med att vi blir fler och lever allt längre och med olika sjukdomar. Dessutom står vården inför ett generationsskifte när fyrtiotalisterna går i pension. Vi moderater är övertygade om att medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. Medarbetare som är välutbildade, trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter, har bättre möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Fristående enheter Landstinget Gävleborg är en stor organisation där det är långt från beslut till verkställighet inom verksamheten. Vi moderater vill verka för att landstinget ska organisera arbetsplatserna inom hälso- och sjukvården i mindre enheter med korta beslutsvägar och ett stort mått av delegering. Det skulle innebära att chefer och medarbetare har närmare till varandra.

Foto: Hemera Sjukvårdens utmaning är att skapa en småskalighet i det stora. Småskaliga enheter skapar större förutsättningar för ett arbete med effektiva flöden inom sjukvården (LEAN healthcare). Personalen inom landstinget har ofta en mängd idéer som aldrig kan förverkligas inom en så stor organisation som landstinget. Det är i de små enheterna som personalen i en större utsträckning har möjlighet att påverka. Samarbete med vårdutbildningar För att vara en attraktiv arbetsgivare krävs ett väl etablerat samarbete med vårdutbildningarna. Landstinget Gävleborg ska därför arbeta aktivt med att etablera kontakter vid vårdutbildningar och framförallt med de som finns inom regionen.

Genom att erbjuda fler praktikplatser för studenter skapas större intresse för att utbilda sig inom vårdyrket. AT-tjänstgöring för sjuksköterskor Efter diskussion med personal och personalföreträdare har det framkommit att det efterfrågas en ordentlig introduktion för nyexaminerade sjuksköterskor. Vi moderater vill införa en allmäntjänstgöring inom Landstinget Gävleborg för nya sjuksköterskor. Allmäntjänstgöring (AT) ska vara en tidsbegränsad anställning under handledning. En AT-tjänstgöring för sjuksköterskor skulle göra det enklare för Landstinget Gävleborg att rekrytera välutbildad personal. Den skulle även kunna höja statusen på yrkesgruppen och dessutom bidra till en säkrare vård. I övrigt skulle det kunna innebära snabbare kompetenshöjning. På sikt skulle en AT-tjänstgörning kunna höja kvalitén på sjukvården och komma patienten till gagn. Individuell lönesättning och alternativa ersättningsmodeller I samtal med vårdpersonal framkommer ofta en bild av sjukvården som alltför stelbent och inte tillräckligt lyhörd för medarbetarnas önskemål. Det handlar om brister i inflytande, möjligheter till eget ansvar och fortbildning, dåliga arbetstider, löner och mycket annat. Vikten av att decentralisera ansvaret, korta beslutsvägarna och öka inflytandet för medarbetarna kan inte nog understrykas. Förutom att det är ett effektivare sätt att bedriva sjukvård skulle det även bidra till ökad trivsel för de anställda.

Lön är en viktig faktor för att kunna rekrytera och behålla personal. Lönen bör vara individuell och kopplad till i förväg kända kriterier såsom kompetens, ansvar och resultat. Medarbetarna ska veta vad som krävs för en god löneutveckling. Utbildning och fortbildning liksom förändrings- och utvecklingsarbete ska löna sig. Flexibel arbetstid En viktig aspekt för trivseln hos medarbetarna är arbetstiderna. Landstingets medarbetare vill ha flexibla arbetstider och möjlighet till mer sammanhängande semester. Många vårdyrken är påfrestande, därför är det viktigt att medarbetarna får möjlighet att vila upp sig när det behövs. Utvilade medarbetare höjer kvaliteten på det arbete de utför och leder även till färre sjukskrivningsdagar. Sjukvårdens medarbetare måste ges större möjligheter att påverka sitt eget schema. Friskvård Många kvinnor och män som har arbetat länge inom sjukvården har förslitningar i leder och muskler. Brist på fysisk träning bidrar till att sjukskrivningarna bland personalen ökar. På arbetsplatser som har friskvårdstimmar är det ändå ofta svårt för personalen att träna på arbetstid. Arbetsgivare ska uppmärksammas på de rent ekonomiska och produktivitetshöjande fördelarna med en frisk personal.

Teambaserat arbetssätt Det är viktigt att tillvarata alla specialistkompetenser och utforma ett arbetssätt därefter. Ett teambaserat arbetssätt har visat sig vara ett framgångsrikt koncept som syftar till att olika personalkategorier samarbetar med patientens individuella behov i centrum. Därför vill vi skapa förutsättningar för att det skapas fler sådana. Vi moderater kommer verka för: Mångfalden av arbetsgivare inom sjukvården ökar Att AT-tjänstgöring för sjuksköterskor införs Mer fristående enheter inom landstingets egen organisation Att landstinget är mer aktiv i kontaken med vårdutbildningarna. Att personalen ges större möjlighet att påverka sitt schema

Framtidens vårdbehov Sjukvården i Gävleborg och övriga landet står inför flera viktiga utmaningar. Demografiska förändringar, ökade krav från allmänheten och en allt snabbare teknisk utveckling gör att våra svar hela tiden måste förnyas. Vi moderater är övertygade om att sjukvården har goda möjligheter att klara förväntningarna. Med rätt politik kan framtidens sjukvård kännetecknas av hög kvalitet, kortare väntetider och erbjudas alla medborgare på lika villkor. Lika viktigt är att medarbetarnas kompetens tas tillvara och att vårdsektorn blir en arbetsplats där människor trivs och dit unga människor söker sig. Forskning och utveckling Landstinget är ett kunskapsföretag där ny kunskap ständigt måste utvecklas för att ge vård och service till länets innevånare. Där är samarbetet med universitetet i Uppsala och Akademiska sjukhuset en viktig del. Högskolan i Gävle ger möjligheter att skapa nätverk mellan företag och forskning och utveckling. De egna sjukhusens mycket viktiga utbildnings- och rekryteringsfunktioner måste utvecklas och stärkas för attraktiv vidareutbildning av viktiga personalkategorier. Hälsosamma Gävleborg Gävleborg har bland den sämsta folkhälsan i landet, vi har låg medelålder i jämförelse med resten av Sverige och vi har högre andel med hjärt- och kärlsjukdomar än andra delar av landet. Folkhälsan måste förbättras i länet; det bästa hälsoläget i landet är målsättningen. Det finns en tydlig koppling mellan länets då-

Foto: Jupiterimages

liga hälsoläge och social tillhörighet, utbildningsnivå och livsstil. Utbildningsnivån i länet måste höjas och verksamheter som leder till att utbildningsklyftorna utjämnas ska prioriteras. En helhetssyn måste tillföras för att möjliggöra en bättre folkhälsa. Alla samhällsaktörer, till exempel, vården, skola, näringsliv och föreningsliv måste bli delaktiga i detta arbete. Idag ser alltför många aktörer för snävt på sitt eget ansvar i fråga om hälsoinsatser. Sjukvården är ett tillväxtområde Behov av högkvalitativ sjukvård kommer att öka i framtiden. Landstinget och andra sjukvårdsaktörer i länet ska vara i framkant när det gäller kvalité. Detta ger vår region möjlighet att växa och sälja vård till andra delar av landet och Europa. Äldre multisjuka Morgondagens äldre kommer att vara friskare än tidigare generationer, men vårdbehovet kommer ändå att öka i takt med att de stora årskullar som är födda på 1940-talet åldras. Allt fler äldre lever också längre med sjukdomar vilket ökar behoven av vård. Insatser behövs för att göra mer för de äldre. Detta kommer att ställa stora krav på sjukvården och mycket av arbetet måste bestå i att hålla de äldre friskare, här är det förebyggande arbetet viktigt. När sjukvården väl behövs så ska det finnas resurser som fokuserar på de äldres sjukdomar och framförallt de multisjuka äldre. Därför krävs det extra resurser inom geriatriken med det geriatriska kompetenscentrat som nav. Kompetens måste finnas inom såväl vård som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses för att ge sjuka äldre en så god tillvaro som möjligt.

Även stöd till anhöriga är viktigt. Bristande samarbete mellan landstinget och länets kommuner, när det gäller vård av äldre, är ett angeläget utvecklingsområde. Psykiatri Psykisk ohälsa och psykosociala problem ökar kraftigt i samhället. Psykisk ohälsa leder tyvärr också ibland till fysisk ohälsa. Därför ska psykiatrin fortsättningsvis vara ett mer prioriterat område. Ett mobilt arbetssätt inom vuxenpsykiatrin skall utvecklas. Slutenvårdsplatser ska finnas i såväl norra som södra delen av länet. Barn och ungdomar Det är viktigt att vid ett tidigt stadium fånga upp barn och ungdomars ohälsa. Barn och ungdomspsykiatrin ska arbeta aktivt med att korta väntetider och utveckla verksamheten. Barn och ungdomar ska inte bollas mellan psykiatri och socialtjänst, därför är det viktigt att landstinget samarbetar med kommunerna i syfte att utveckla metoder att snabbare fastställa diagnos och tillgodose denna grupps behov. Vi moderater kommer verka för: Att ge möjlighet till hälsosamtal för fler grupper. Att länet ska ha Sveriges bästa folkhälsa. Vidarutveckling av det geriatriska kompetenscentrat Att barn- och ungdomspsykiatrin ska vara ett prioriterat område. Att i länet skall det finnas minst en avdelning för barn och ungdomar som behöver akut psykiatrisk hjälp.

Ledarskap och organisation Målstyrning Dagens verksamhetsstyrning inom Landstinget Gävleborg är bristfällig. Detta framkommer tydligast när verksamheter varje år överskrider sin tilldelade budget. För att utveckla verksamheten och nå en ökad kostnadskontroll är det viktigt att använda effektiva styrmetoder. Det finns flera exempel från landsting och näringsliv som effektivt använder balanserad styrning som styrmetod. Landstinget ska därför vidareutveckla metoderna för balanserad styrning inom alla verksamheter samt den politiska organisationen. Vårt övergripande mål är att landstingets verksamheter ska bidra till bästa möjliga hälsa för våra länsinvånare och vara ett föredöme i svensk sjukvård. För att uppnå detta krävs en tydligare och mer målinriktad styrning och uppföljning. Lyssnande ledarskap Det finns olika typer av ledarskap. Landstinget Gävleborg är ett exempel där det auktoritära ledarskapet tillämpas, d.v.s. den högsta ledningen fattar beslut som sedan ska verkställas utan att personalen har vart delaktiga i någon större omfattning. Genom att istället tillämpa ett lyssnande ledarskap där landstingsledningen är mer närvarande ute i verkligheten så blir personalen mer delaktig och får större inflytande. Nyckeln till framgång ligger i att få med sig personalen i förändringsarbetet, d.v.s. lösningarna finns ute hos personalen i verksamheterna. Vi moderater kommer verka för: Att balanserad styrning införs i hela organisationen Att personalen blir mer delaktig och får större inflytande över verksamheterna.

Regional utveckling Kultur Kultur är en viktig del i länets utveckling. Ett bra kulturutbud ger människor ett bättre liv och påverkar folkhälsan positivt. Ett brett kulturutbud kräver inte att det offentliga helt finansierar verksamheterna, utan mycket av kulturen skapas genom ideella krafter och engagemang. Begreppet kultur är väldigt brett och innefattar allt. Idag ges stora subventioner till vuxenkulturen i länet. Folteatern är ett tydligt exempel där landstinget subventionerar varje besök med 1400 kr. Barn och ungdomsverksamheten ska prioriteras och större självfinansiering måste krävas av vuxenkulturen. Ansvaret för den regionala kulturverksamheten ska flyttas över till Region Gävleborg, där länets kommuner och landstinget tillsammans kan arbeta med dessa frågor. Barn och ungdomar ska prioriteras inom den offentligt finansierade kulturen Högre självfinansiering av vuxenkulturen Samordna all regional kulturverksamheten under Region Gävleborg Miljö För att lösa miljöproblemen måste alla aktörer på den regionala nivån samarbeta. Landstinget och Region Gävleborg ska vara pådrivande parter i detta arbete. Landstingets miljömål ska arbetas in i det vanliga målarbetet där miljöfrågorna alltid ska fin-

nas med och ha stort fokus. I den balanserade styrmodellen som landstinget ska fortsätta att tillämpa, ska miljö vara ett av perspektiven som alla verksamheter följs upp mot. Miljöarbetet ska ständigt vara med i alla verksamheter Miljömålen ska vara integrerade i det vanliga målarbetet. Regional utveckling Det finns stora utvecklingsmöjligheter för vårt län. Region Gävleborg ska tillsammans med landstinget och länets kommuner arbeta för att länet ska växa och utvecklas. Det är viktigt att hela länet ges dessa möjligheter, vi ska inte ställa olika delar inom länet mot varandra utan vi ska se möjligheten med att olika delar har olika styrkor. En viktig del för länets kommuner är att det finns en bra hälso- och sjukvård i hela länet. Ansvaret för att hålla samman och driva det regionala utvecklingsarbetet ska ligga hos Region Gävleborg. Landstinget ska fokusera på sjukvården och dess betydelse för den regionala utvecklingen. Alla delar av länet är viktiga för att skapa tillväxt i hela regionen. Ansvaret för regionalt utvecklingsarbete ska samlas hos Region Gävleborg. Regionfrågan Det har förts många diskussioner i länet med vem och hur vi ska bilda en storregion. För oss moderater är inte organisationsformen för en storregion det viktigaste utan vad innehållet är. Moderaterna ska vara aktiva i de kommande diskussionerna.

Kollektivtrafik För att skapa tillväxtmöjligheter i länet krävs en bra infrastruktur och kommunikationer. Det krävs såväl bra vägar som bra järnväg. Dubbelspår på östra stambanan genom länet är av yttersta vikt för en bra kollektivtrafik. Arbetsmarknaden förändras ständigt och för att möta denna förändring krävs goda möjligheter att pendla såväl inom länet som till och från länet. Det är viktigt att den lokala och regionala kollektivtrafiken samordnas. Det ska enkelt gå att byta mellan olika transportmedel, därför måste tidtabeller samordnas för att minska restiderna. Förbättra pendlingsmöjligheterna i arbetsmarknadsregionen, t.ex. från Sundsvall till Gävle och Gävle till Uppsala Samordning ska ske mellan olika aktörer när det gäller t.ex. avgångstider.

Utbildning Vi har idag tre folkhögskolor i länet, Forsa, Bollnäs och Västerbergs. Utöver dessa finns det externa folkhögskolor som landstinget är med och finansierar. Det är viktigt att det finns en helhetssyn när det gäller utbildning. Staten, landstinget och kommunerna måste samarbeta för att hitta bra struktur och utbud när det gäller utbildning, både för vuxna och ungdomar. Länet har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet, därför är det angeläget att det finns möjligheter och stimulans till att vidareutbilda sig. Våra folkhögskolor ska ha en mer yrkesinriktad utbildning som underlättar för människor att komma ut i arbetslivet. Genom att landstingets folkhögskolor går över till annan huvudman ges möjligheter att mer optimera utbildningen för regionens utveckling. Folkhögskolorna ska fokusera på mer yrkesutbildningar. Landstingets folkhögskolor ska gå över till annan huvudman.

Bli medlem: Ring 0939-100 30 00 Medlemsavgiften på 100 kronor debiteras din telefonräkning. Kontakta oss: Moderaterna Gävleborg Hamiltongatan 38 802 66 Gävle gavleborg@moderat.se 026-62 51 00 Följ oss på nätet: www.moderat.se/lg Omslagsbild: istockphoto