Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland

Beslut RF 2014-04-15 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014-2018 www.vgregion.se/rsp

Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Programupplägg... 4 4. Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet... 5 5. Serviceutbud i Västra Götaland... 11 6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet... 16 7. Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service... 20 7.1 Utvecklade verktyg för analys och utvärdering... 21 7.2 Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem... 22 7.3 Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser... 24 7.4 Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling... 27 7.5 Skapa förutsättningar för bibehållen eller utvecklad service genom samspel mellan land, stad och mellanland... 28 8. Programmets administration och arbetssätt... 29 Bilagor Bilaga 1. Befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland 2012 Bilaga 2 a. Befolkningsförändring 1990 2012 per kommun Bilaga 2 b. Befolkningsförändring 1990 2012 per tätort med fler än 2700 invånare 2012 Bilaga 3. Handlingsplan 2014

1. Inledning I takt med urbaniseringen pågår en förändring av servicestrukturen i Sverige. Från att i stort sett varje liten by och ort i landet haft tillgång till en närbutik förändras strukturerna och den lokala servicen försvinner. När byn avfolkas eller vi väljer att handla på stormarknaden i centralorten försvinner lanthandeln. Är detta en oundviklig utveckling och vad får det för konsekvenser för den lokala attraktiviteten och möjligheten att bo, leva och verka på dessa orter. I vissa fall är det kanske en utveckling som i praktiken inte medför någon försämrad tillgänglighet till service eftersom befolkningen nöjer sig med att ta bilen till servicen. Men i andra fall kan detta vara spiken i kistan för ortens överlevnad. En försämrad servicetillgång för medborgare och näringsliv påverkar de lokala tillväxtförutsättningarna och leder till en negativ spiral i mindre orter. En by utan lanthandel eller tankstation är inte attraktiv för varken boende eller företagande vilket leder till utflyttning och i förlängningen bristande underlag för att bedriva offentlig service såsom skola eller äldrevård. Försvinner ett serviceslag försämras förutsättningarna för att övrig service ska kunna bibehållas. Den negativa utvecklingen på landsbygden är därmed ett direkt hot mot en hållbar tillväxt. Det finns exempel på orter där den negativa utvecklingen har gått att vända. En konkurrensfördel för landsbygden är de utvecklade sociala nätverken som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. På landsbygden i Västra Götaland har också utvecklats ett omfattande entreprenörskap och egenföretagande. I vissa landsbygdsområden finns tydliga kluster exempelvis inom verkstadsindustri Projektmedel finns att söka För att stimulera till metodutveckling och innovativa servicelösningar har regionutvecklingsnämnden avsatt regionala utvecklingsmedel som går att söka för projekt inom de åtgärdsområden som finns beskrivna i programmet. på Varaslätten och fritidsbåtsvarv på Orust. Även kulturella kluster som Gula huset i Uddebo utanför Borås eller Not Quit i Fengersfors visar på inflyttning till orterna på grund av en stark kulturidentitet. Detta skapar goda förutsättningar för en levande landsbygd med ett livskraftigt företagande. Drygt en tredjedel av Västra Götalands invånare bor på landsbygden. För att bevara en levande landsbygd behövs en gemensam regional plattform för de insatser som måste göras. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för de aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. Dokumentet kan integreras med övriga lokala strategier för tillväxt och utveckling på landsbygden. För att skapa delaktighet och fånga upp idéer och synpunkter från aktörer på den lokala nivån har programmet föregåtts av delregionala partnerskap med representation från bland annat kommuner, lokala utvecklingsgrupper och servicegivare. Partnerskapen kommer att kunna påverka inriktning och prioriteringar under hela programperioden Beredningen för hållbar utveckling, som är Västra Götalandsregionenens samverkansorgan med kommunerna i regionutvecklingsfrågor, är det politiska organ som vid sidan av regionutvecklingsnämnden kommer att styra programarbetet. 2

2. Bakgrund Som en del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet har regeringen i budgetpropositionen framhållit att tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del. Regeringen har därför uppdragit respektive erbjudit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Programmen ska utarbetas under första kvartalet 2014 och genomföras åren 2014 till 2018. Västra Götalandsregionen har fått erbjudandet att utarbeta ett program för Västra Götalands län. Programmets Mål Skapa attraktiva livsmiljöer genom att stimulera till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gleslandsbygd och skärgårdsområden. Västra Götalandsregionen utgår från de erfarenheter som gjordes under föregående programperiod (2009-2013) och programmet utarbetas i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer. Västra Götalands plattform för utvecklingspolitiken är Vision Västra Götaland Det Goda Livet som tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, och med medverkan från en lång rad parter i övrigt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, universitet/högskolor, statliga organ med flera. En levande landsbygd är en del i visionen. Utifrån visionen har en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 tagits fram i bred samverkan, vilken sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling under denna period. I var och en av de fyra delregionerna utarbetas just nu delregionala genomförandeplaner för implementering. Det övergripande målet med strategin är att invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. En viktig princip i strategin är helhetssynen på stad och land. Landsbygdens utveckling såväl som stadens, anses främjad av såväl strategins struktur som innehåll. Därutöver finns ett uttalat mål att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land. Bakgrunden till detta mål är att Västra Götaland till sin struktur är att betrakta som ett Sverige i miniatyr med såväl storstad, mellanland, landsbygd och glesbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Därför kommer programmet 2014 2018 att lyfta just detta samspel som ett prioriterat insatsområde. En direkt förutsättning för en livskraftig landsbygd är ett lokalt engagemang lokal handlingskraft. Det är kommunerna, de lokala bygdeföreningarna och företagarna som avgör om utvecklingen går att vända. Föregående och innevarande programperiod har därför 3

genomförts i bred samverkan med flera representanter för den lokala nivån. Partnerskapet kommer även fortsättningsvis att vara en central plattform under programperioden 2014-2018. 2.1 Vad är kommersiell och offentlig service? Service är en åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare. Offentlig service kan definieras som verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten i syfte att betjäna den. Kommersiell service kan definieras som affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer i syfte att betjäna invånare. Det regionala serviceprogrammet syftar i första hand till utvecklingsinsatser som främjar tillgången till dagligvaror och drivmedel men det är svårt att dra skarpa skiljelinjer gentemot övriga serviceslag då de ofta samverkar och är beroende av varandra. Bilden nedan försöker illustrera de olika serviceslag som kan finnas på en ort och hur de tillsammans kan bli vad man kallar för en lokal mötesplats för bygden. Genom det regionala serviceprogrammet ska de aktörer som har möjlighet att påverka serviceutvecklingen inom olika sektorer kunna samverka och bidra med det var och en har möjlighet och mandat att göra. Myndighetskontakter Drivmedel Bibliotek Apotek MÖTESPLATSEN IT/bredband Dagligvaror Kontanthantering Post Kommunikationer Systembolag Skola 3. Programupplägg Programmet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av Västra Götaland avseende geografi, flyttmönster och kommunikationer. Där ges även en ögonblicksbild av den offentliga och kommersiella serviceutvecklingen. Analysen ger en utgångspunkt för serviceprogrammet och bidrar till att skapa en bild av de hot och möjligheter som finns för att en acceptabel servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Därefter beskrivs utgångspunkterna i genomförandet och finansieringen av programmets insatser. 4

Efter dessa inledande avsnitt beskrivs fem identifierade åtgärdsområden som visar på vilken typ av insatser och projekt som bör prioriteras under programperioden. Ett särskilt avsnitt beskriver därefter ett förslag till metod och organisering för att få ett verkningsfullt partnerskap och programarbete. Programmet avslutas med en kort beskrivning av hur uppföljningen och utvärderingen av programperioden ska gå till. Som en bilaga ligger en handlingsplan för år 2014, med konkreta förslag på specifika insatser som bör genomföras under detta år. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen. 4. Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet 4.1 Västra Götaland - landsbygdslän eller storstadsområde? Västra Götaland är i en nationell jämförelse ett tätbefolkat län, bara Stockholms och Skåne län har fler invånare per km 2. Befolkningstätheten varierar dock mycket i länets olika delar, som framgår av Figur1, och är i många kommuner koncentrerade till en centralort. Det innebär att de flesta invånarna i Västra Götaland bor i en större tätort 1, ca ¾ bor i en tätort med minst 2 700 invånare, se Figur 1. 1 Enligt SCB:s definition, d.v.s. sammanhängande områden med högst 200 meter mellan husen och med minst 200 invånare. 5

Figur 1. Andel av invånare i Västra Götaland per område 2012. Källa: SCB. Antal individer per km2 0 1-19 20-149 150-499 500-2499 2500-7499 7500-17000 Figur 1. Antal individer per km 2 i Västra Götaland år 2012. I genomsnitt bor det 67 invånare per km 2 i Västra Götaland. Källa: SCB. Enligt den internationella definitionen som används av OECD 2 är dock Västra Götaland ett glest befolkat län och alla kommuner förutom fem (Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal och Lerum) skulle betecknas som landsbygdskommuner (befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland redovisas i Bilaga 1). Det finns alltså ingen enhetlig definition på vad som betecknas som landsbygd, utan beror på vilket perspektiv man har 3. De flesta invånarna i Västra Götaland bor alltså i eller nära tätbefolkade områden där man kan förutsätta att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att kunna erbjuda god service inom de flesta områden. För de invånarna som bor i de mer glest befolkade kommunerna är servicen oftast koncentrerad till en centralort och där är servicenivån mer sårbar, framförallt för de områden där befolkningen minskar, se nästa avsnitt. 2 Regioner / kommuner med färre invånare än 150 per km 2 klassificeras som landsbygd. 3 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder. Glesbygdsverket 2008. 6

4.2 Inflyttnings- eller utflyttningslän? Totalt har Västra Götalands ökat sin befolkning med 11%, d.v.s. 160 000 invånare, mellan åren 1990 till 2012 där det positiva flyttnettot till största del består av stort positivt invandringsnetto. Alla områden av Västra Götaland har dock inte ökat sin befolkning mellan dessa år utan det är framför allt de stora kommunerna och tätorterna som har blivit större, medan de mindre kommunerna och tätorterna (undantaget små tätorter nära Göteborg) haft ungefär oförändrat befolkningsantal eller blivit ändå mindre, se Figur 2. En lista över befolkningsförändringar per kommun och tätort (>2 700 invånare) finns i Bilaga 2. Figur 2. Befolkningsförändringar för tätorter med fler än 2 700 invånare 2012 (rutor) och kommuner i Västra Götaland för åren 1990 2012. Om kommunen / tätorten har en ökning 4 av sin befolkning från 1990 till 2012 är den röd, om kommunen / tätorten har en minskning av befolkningen är den blå och om antalet invånare än ungefär konstant är de gröna. Källa: SCB. 4.3 Infrastruktur och kommunikationer på landsbygden Fungerande infrastruktur och kommunikationer har stor betydelse för boende, pendling, besöksnäring och företagande. Kommunikationerna omfattar ett fungerande väg- och järnvägnät, tillgänglig kollektivtrafik och IT/Bredband. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har upparbetat en bred samverkan kring planeringen av infrastrukturen i länet där lokalt inflytande över planerings- och genomförandeprocessen är en viktig del. Vid prioriteringar och val av åtgärder betraktas 4 En linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. En kommun / tätort bedömdes ha ökat om lutningen var minst +0,3% per år, minskat om lutningen var mindre än -0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan -0,3% och +0,3%. 7

transportsystemet utifrån ett vidare samhällsperspektiv där resenärers, företags och samhällets behov ställs i fokus. Vägar med mycket liten trafik i länets glesbygdsområden kan därmed hamna långt ner på prioriteringslistan. Därför finns Projekt Landsbygdsvägen för att fånga upp dessa vägar. 5 I Västra Götalandsregionens infrastrukturplan för 2014 2025 utökas dock satsningen på de mindre vägarna i länet. Bland annat finns en pott med obundna medel till mindre vägar som har särskild betydelse för näringslivets transporter eller där man ser att kopplingen mellan olika trafikslag (väg, kollektivtrafik, järnväg) är särskilt tydlig. 4.4 Tillgänglighet till kollektivtrafik i Västra Götaland I dag bor ca 200 000 av landsbygdsborna inom ett avstånd av 1,5 km till en hållplats som trafikeras av minst fem turer per riktning per dag. Med detta utbud kan serviceresor och viss arbetspendling utföras. Om man utgår från de 450 000 invånare boende i länets landsbygdsområden saknar 5 % av dessa någon form av kollektivtrafik minst en dag i veckan. I mer glest befolkade områden utgörs den trafik som trots allt finns ofta av Närtrafik, en form av anropsstyrd trafik där resenärerna själva får beställa sin resa. Finansiering av pilotprojekt kollektivtrafik Byalag, samhällsföreningar och kommuner kan ansöka om projektmedel genom kollektivtrafiknämnden för att finansiera idéer som kan förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården. Västra Götalandsregionen ser i dag att den anropsstyrda trafiken kommer utgöra stommen på landsbygden, det är mest effektivt både ur ett resurs- och miljöperspektiv. Bussar och taxibilar kör då endast när någon faktiskt vill resa. Kollektivtrafik på landsbygden är svår att göra attraktiv för alla reseärenden. En anpassning för alla innebär ofta att den inte passar någon. Ambitionen för Västra Götalandsregionen är att det ska bli mer tydligt för invånare hur och vad man kan förvänta sig att använda kollektivtrafiken till som boende på landsbygden. I regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland är målet att alla invånare ska ha minst fem resmöjligheter per vecka. Detta innebär att man ska kunna göra en tur- och returresa per vardag för att kunna ta del av service som exempelvis handla mat eller gå på bibliotek. Om man bor i lite större tätorter på landsbygden kommer det finnas ett litet större utbud av kollektivtrafik kopplat till hur det faktiska behovet ser ut. Från de större orterna kommer det finnas möjlighet att använda sig av kollektivtrafiken för arbetspendling i viss mån. För boende i landsbygdens mer glest befolkade områden kommer pendelparkeringar att byggas ut för att smidigt kunna ansluta med bil eller cykel till kollektivtrafikstråken. Hur servicenivån på landsbygden ska se ut är något som Västra Götalandsregionen utreder, i dialog med länets 49 kommuner. Utredningen är nu ute på remiss, och ett beslut i kollektivtrafiknämnden väntas under våren 2014. 5 Arbetssättet går i princip ut på att Trafikverket hjälper till med upprustning av landsbygdsvägar om lokala utvecklingsgrupper, kommuner och/eller andra privata och offentliga aktörer står för en del av kostnaderna. 8

Figur 3 Antal invånare boende max 1,5 km från hållplats som trafikeras med minst 5 dubbelturer dag. För att stimulera utvecklingen av innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården har kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden avsatt medel som går att söka för de idéer som finns lokalt i länet. För mer information och om hur du söker, besök hemsidan för kollektivtrafik på vgregion.se. 4.5 Tillgänglighet IT/bredband i Västra Götaland Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna tagit fram en strategi för att utveckla IT-infrastrukturen (bredband) som varit utgångpunkten för länets arbete sedan 2009. Genom bredbandsstrategin ska Västra Götalandsregionen, kommunerna och företagen på landsbygden hitta samverkanslösningar och gemensam finansiering för uppgradering av mindre telestationer och fiberutbyggnad. Nya kartor över tillgänglighet IT/bredband kommer att finnas tillgängliga först efter första kvartalet 2014 och blir då utgångspunkt för en uppdaterad strategi. Det pågår även ett arbete med att ta fram en gemensam digital agenda i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Agendan är tänkt att ta ett större grepp kring digitaliseringens möjligheter för medborgare och näringsliv i länet och där kan servicefrågorna komma att bli en del. Merparten av regionens invånare har i dag tillgång till internetuppkoppling men det finns geografiska områden där överföringskapaciteten är otillräcklig eller där möjlighet till bredbandsuppkoppling helt saknas. Under 2012 hade 46 procent av Västra Götalands invånare tillgång till mer än 100 Mbit/s (riksgenomsnittet är 50 procent) vilket innebär att regeringens delmål i den nationella strategin redan är uppnått. 6 För arbetsställen är motsvarande siffra 37,8 procent vilket är en ökning på ca 5 procent i bägge fallen sedan föregående år. Skillnaden i fibertillgång i och utanför tätorter är dock stor (41 procent jämfört med 8,85 procent) i Västra Götaland. Sveriges genomsnitt utanför tätort är 8,75 procent. 6 Delmålet i regeringens bredbandsstrategi för Sverige om 100 Mbit/s till 40 procent av hushållen och företagen år 2015 redan är uppnått 9

Studerar man fibertillgång utanför tätorter ligger Ale, Vänersborg, Stenungssund, Sotenäs, Partille, Lilla Edet, Lidköping, Götene, Grästorp bättre till än riksgenomsnittet, med Kungälvs som en av de bästa i Sverige med nästan 63 procent fibertillgång utanför tätorter. Fiberutbyggnaden går snabbt framåt i länet. Mycket tack vare fiberföreningarnas arbete och engagemang där kommuner såsom Lidköping, Grästorp, Vänersborg, Svenljunga och Munkedal kommer att nå bredbandsmålet på 100Mbit/s. Munkedals kommun kan här lyftas som ett gott exempel då man genom sina fiberföreningar har gått från 0 procent fibertillgång utanför tätort år 2010 till 26,85 procent tillgång år 2012. Angående finansiering av fiberutbyggnad se avsnitt 6.3. 4.6 Lokala utvecklingsgrupper och engagemang på landsbygden Vid sidan om de geografiska och demografiska villkoren för att utveckla landsbygden i Västra Götaland finns en mängd sociala nätverk och ideella krafter som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. De lokala utvecklingsgrupperna är en central komponent för att driva programarbetet framåt och skapar en plattform för att utveckla servicen. Landsbygdens organisationer, såväl lokala-, regionala- och nationella, som arbetar aktivt med att utveckla landsbygden är organiserade genom Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) som även arbetar med stadsnära områden. Skärgårdarnas riksförbund samlar de skärgårdsråd som arbetar med utveckling av skärgårdsmiljöer. Dessa två organisationer och dess medlemsorganisationer är viktiga för det lokala utvecklingsarbetet och tillgängligheten till service i skärgård och på landsbygden. I ca hundra kommuner över hela landet finns organiserade kommunbygderåd. De utgörs av nätverkande sammanslutningar av lokala bygdeföreningar. I vissa fall är även kommuner och kommunala organisationer med i kommunbygderåden. I Västra Götaland finns fyra länsbygderåd; Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och landsbygden runt Göteborg. De lokala utvecklingsgrupperna och kommunbygderåden är organiserade i länsbygderåden. Även övriga ideella föreningar, exempelvis samhällsföreningar, vägföreningar, idrottsföreningar och kulturella eller politiska sammanslutningar är av stor betydelse för den sociala infrastrukturen och samhällsutvecklingen på landsbygden och i skärgården. Detsamma gäller de lokala företagen och företagarorganisationerna på lokal, regional och nationell nivå. 4.7 Kultur som tillväxtfaktor på landsbygden Västra Götalandsregionen arbetar med att stärka den kulturella infrastrukturen i hela länet. Det kan gälla tillgänglighet till kultur men också insatser för att stärka de konstnärer som valt att leva på landsbygden. Genom lokalhållarna (Folkets hus och Parker, Bygdegårdarna, Våra Gårdar) distribueras ett arrangörsstöd för att stärka möjligheten att ta del av konst och kultur på mindre orter. 10

Västra Götalandsregionen har för andra gången antagit ett handlingsprogram kring kulturella och kreativa näringar. Förra omgången fick olika kultursystem i länet stöd för att tillsamman utveckla de kulturella näringarna i länet. Här kan kultursystemet UR SKOG i Dalsland lyftas upp som ett gott exempel där resultatet blev en plattform och ett varumärke som kommer att bidra till att utveckla Dalsland som destination. Här har hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv skapats och projektet bidragit till att stärka landskapets miljöprofil genom lokal tillverkning i lokala material. Västra Götalandsregionen arbetar även med ett handlingsprogram för Natur och kulturturism där målet är att lyfta naturen och kulturen som ett viktigt inslag i destinationsutveckling och identitet. Genom detta program har till exempel flera Pilgrimsleder iordningsställts. 5. Serviceutbud i Västra Götaland Ortens landsbygdsbutik är en central punkt för bygdens fortlevnad och utveckling. Här finns ofta flera serviceslag samlade och butiken fungerar även som en social mötesplats i den mindre orten. Tillgång till drivmedel är en förutsättning för medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av regionen och för näringslivet att bedriva sin verksamhet Serviceutbudet i Sverige har kartlagts av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och resultaten finns dels i rapporten Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012 samt på myndighetens hemsida 7. I Figur 2 visas en sammanfattning av de resultaten för Västra Götaland. Figur 2. Andel av invånarna i Västra Götaland inom respektive tidsavstånd till närmaste servicetyp år 2012. Avser resor med bil. Skärgårdsbefolkning exkluderad. För avstånd till närmaste postservice redovisas intervallen 0 5 min och 5 10 min tillsammans. För tidsavstånd till närmaste grundskola avser andelen endast barn i årskurs 1 6 (7 12 år). Källa: Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012, Tillväxtanalys. 7 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/analysplattformar/geografisk-analys---pipos/servicetillganglighet.html 11

Bäst tillgänglighet av de kartlagda servicetyperna är det till dagligvaror och grundskolor. För dagligvaror har 99 procent av invånarna i Västra Götaland max 10 minuters bilväg till närmaste dagligvarubutik och över 90 procent har mindre än 5 minuter. Sämst tillgänglighet är det till apotek, där har 8 procent av befolkningen (ca 120 000 invånare) mer än 10 minuters bilväg varav ca 8 000 har längre än 20 minuter. I jämförelse med övriga län i Sverige så är andelen av invånarna som har en dålig tillgänglighet (längre än 10 minuters bilväg) högre i Västra Götaland än i Stockholm och Skåne, men generellt lägre än i övriga län. De allra flesta av Västra Götalands invånare har alltså en god tillgång till service, även om man bor i ett mindre samhällen eller i övrig landsbygd, i alla fall om man har tillgång till bil. I glest befolkade områden så kan man nog räkna med att de flesta hushåll har tillgång till bil, men i mindre samhällen är det av större vikt att antingen kollektivtrafiken fungerar bra och/eller att servicen i orten bibehålls. Inte minst i regionens utflyttningsområden finns risk till en negativ serviceutveckling när kundunderlaget för den mindre butiken brister. 12

5.1 Tillgång till dagligvaror, drivmedel och grundskolor I Figur 3 visas kartor över tillgängligheten till dagligvaror, drivmedel och grundskolor i Västra Götaland 8. Som framgår av kartorna finns områdena med sämst tillgänglighet i glest befolkade områden i bl.a. nordvästra Dalsland. Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna SvenljungaTranemo Tidsavstånd med bil 0-5 min 5-10 min 10-20 min (a) dagligvaror Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min 10-20 min 20-30 min (b) drivmedel 8 Data tillhandahållet av Erik Fransson, Tillväxtanalys. 13

Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min 10-20 min 20-30 min (c) grundskola Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Svenljunga Antal individer per km2 Tranemo 0 1-19 20-149 150-499 (d) befolkningstäthet Figur 3. (a) (c): Antal minuters bilresa till närmaste respektive servicetyp i Västra Götaland år 2012. (d) Befolkningstäthet i de sammanlagda områdena med sämre tillgänglighet (längre än 10 min bilresa) till dagligvaror, drivmedel eller grundskola. Källa: Tillväxtanalys. Befolkningstäthet från SCB. 14

5.2 Tillgång till service i Skärgården P.g.a. begränsningar i data om vägar och dess hastighetsbegränsningar så ingår inte delar av skärgårdsbefolkningen i utvärderingen från Tillväxtanalys. För Västra Götaland så innebär det att tillgängligheten för ca 20 000 invånare, från bl.a. Södra Skärgården, Björkö, Marstrand, Smögen och Kosteröarna, inte utvärderats i rapporten. Tillgängligheten till dagligvarubutiker och grundskolor är dock ganska god för de flesta skärgårdsbor då det finns butiker och skolor på de flesta av ovan nämnda öar. Drivmedelsstationer är det inte lika många av i Skärgården, men samtidigt så är ju biltrafik stark begränsad på t.ex. öarna i Södra Skärgården. 5.3 Tillgänglighet grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen har ett bevakningsuppdrag och sedan 2013 även ett uppdrag att arbeta med att genomföra insatser avseende grundläggande betaltjänster. Dessa tjänster kontantuttag, betalningsförmedling och dagskassehantering är påverkade av en snabb teknik- och strukturförändring. En negativ befolkningsutveckling påverkar betaltjänsterna liksom övrig kommersiell service. Kundunderlaget blir för litet och vissa grupper har svårt att anpassa sig till de elektroniska tjänster som utvecklas. En genomgång visar att tillgången till uttagsautomater minskar och antalet kontantlösa bankkontor ökar dramatiskt i länet. Uttag i butik har blivit ett viktigt komplement när det gäller att få tag på kontanter. Samtidigt påverkar bristen på lokala livsmedelsbutiker landsbygdsboendes möjligheter att ta ut kontanter. Västra Götalandsregionens insatser inom ramen för serviceprogrammet samverkar med Länsstyrelsens insatser för att säkerställa tillgången grundläggande betaltjänster, bland annat genom samordnade åtgärder och projekt. 5.4 Prognos över kommande serviceutveckling, utmaningar och möjligheter Sammanfattningsvis kan konstateras att den trend som varit avseende nedläggning av butiker på landsbygden som har pågått flera decennier nu har avstannat i Västra Götaland. I de regelbundna kontakter som regionutvecklingssekretariatets handläggare har med handlare i serviceglesa områden runt om i länet framkommer ingen större oro om nedläggning. Däremot inte sagt att denna service kan utvecklas och förbättras eller att insatser för att försäkra en fortlevnad inte är nödvändiga. Något som ser ut att vara en framtida utmaning är att hantera sviktande kundtillströmningen till de butiker som i dag ligger i vad som är att betrakta som centralorten till förmån för de stormarknader som växer fram runt om i länet. Därmed bör serviceutvecklingen i centralorten särskilt bevakas och stärkas under programperioden. En annan faktor av betydelse är e-handelns utveckling och vilka möjligheter detta ger att sköta sina inköp via internet. Kombineras detta med en utbyggnad av IT/bredband i hela länet och utvecklingen av transporter och logistik öppnas oanade möjligheter för tillgången till service. 15

6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska programmet vila på de erfarenheter och lärdomar som finns från genomförda insatser och aktiviteter under föregående programperiod. Programmet ska även förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, det lokala näringslivet detaljhandeln, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar och lokala utvecklingsgrupper. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla sambanden med andra program och insatser. Serviceutvecklingen på landsbygden ska inte hanteras som en isolerad fråga utan integreras med övrig tillväxtpolitik. För att ett programarbete ska gå att genomföra fordras finansiering; dels för den centrala projektledningen och dels för projektledning och genomförande av respektive åtgärd. Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avsätta medel för medfinansiering av projekt inom programmets utpekade åtgärdsområden. Men det krävs även medfinansiering från andra håll. I följande redogörs för de befintliga finansieringsvägar som skulle kunna vara möjliga för att bedriva projekt inom ramen för serviceprogrammet. 6.1 Investeringsstöd och hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Nya regler kring tillhandahållandet av förnybara drivmedel eller kostnader för att investera i nya maskiner kan vara tillräckligt för att den sista butiken på orten ska tvingas slå igen. I dessa fall kan direkta stödinsatser vara en förutsättning för överlevnad. Vidare kan butiken behöva anpassas för tillgänglighet för funktionshindrade vilket kan föranleda ett behov av stöd. Butiken kan även tänkas vidga sitt verksamhetsområde (se Åtgärdsområde 7.3 samordnade servicelösningar) vilket skulle kunna vara grund för finansieringshjälp. För att för att upprätthålla försörjning av dagligvaror och drivmedel i serviceglesa områden finns ett statligt anslag för stöd till kommersiell service (SFS, 2000:284) i form av hemsändningsbidrag, investeringsstöd och servicebidrag. Detta administreras i Västra Götaland av Västra Götalandsregionen. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Medfinansiering sker från kommunen eller näringsidkaren Av regeringen beslutade riktlinjer anger vilka butiker som kan få stöd. Vid bedömningar av ansökningar om stöd tar man bland annat hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna, det geografiska läget (ca en mil till närmste butik), befolkningsmässiga förhållanden, det samlade serviceutbudet, varusortiment och hushållens behov av dagligvaruservice på orten. Dessa insatser kommer fortgå och vara en del i de åtgärder som genomförs inom ramen för serviceprogrammet även om de inte utgör ett av de utpekade åtgärdsområde för utvecklingsprojekt. 16

En viktig åtgärd är att i ärendehanteringen uppmuntra att näringsidkarna investerar i förnyelsebara drivmedel eller testar nya lösningar. I ärendehanteringen är dialogen kommunen en viktig beståndsdel. Tidigare fanns det kommunala varuförsörjningsplaner som ett underlag för beslutsfattandet. I dagsläget är många av dessa inte uppdaterade och aktuella. Lokala serviceplaner bör därmed tas fram i dialog mellan kommun, näringsliv och lokala utvecklingsgrupper (se Åtgärdsområde 7.3 Samordnade servicelösningar kap. 7.3). Med dessa som grund kan bättre prioriteringar göras av de nödvändiga stödinsatserna. 6.2 Företagsfinansiering Västra Götalandsregionen stödjer i dag tillväxtföretag genom att medfinansiera utvecklingsinsatser som bland annat ska bidra till nyinvesteringar, ökad sysselsättning eller produktion. Det finns företagsfinansiering inom flera olika branscher och i olika delar av regionen i tätorter och på landsbygden. Länsstyrelsen arbetar genom Landsbygdsprogrammet [1] för att öka och förbättra möjligheterna att bo, leva och försörja sig på landsbygden. I programmet finns pengar för stöd till företag, projekt och kompetensutveckling. Det nya Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är ännu inte beslutat och det går därför inte söka stöd ännu. Några stöd till företag beräknas komma igång i slutet av 2014 och övriga stöd beräknas vara sökbara under 2015. Länsstyrelsen har även ett nationellt uppdrag att hitta nya lösningar för grundläggande betaltjänster, vilket i stor utsträckning berör landsbygden. Beröringspunkterna mellan Serviceprogrammet och Länsstyrelsens arbete med landsbygdsfrågor är därför många Västra Götalandsregionens pengar och Landsbygdsprogrammet samverkar genom den överenskommelse om medfinansiering som finns sedan 2007. Länsstyrelsens i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen kommer fortsätta utveckla det samarbetet och med gemensamma krafter och kompletterande stödmöjligheter genomföra insatser som stimulerar serviceutvecklingen på landsbygden. Detta nätverk som redan finns för landsbygdsutveckling kommer att vara en plattform och en styrka för det fortsatta arbetet med att genomföra det regionala serviceprogrammet. Västra Götalandsregionen medfinansierar ett flertal projekt i samarbete med kommuner, länsstyrelsen m.fl. inom området landsbygdsutveckling. Som exempel kan nämnas Grogrund som fokuserar på att främja kvinnors företagande på landsbygden. Det drivs även särskilda projekt inom området lokalproducerade livsmedel och logistiklösningar. Genom Almi Företagspartner Väst finns olika typer av lånefinansiering och rådgivning till företag i Västra Götaland. Coompanion och Mikrofonden Väst kan på samma sätt ge rådgivning till organisationer inom den sociala ekonomin [1] Landsbygdsprogrammet baseras på regionala handlingsplaner, utarbetade i partnerskap och med ansvaret lagt på länsstyrelsen i respektive län. Programmen ska genomföras under perioden 2014-2020. Det övergripande målet med programmen är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden i enlighet med EU 2020- strategierna. Landsbygdsprogrammet finansieras till ca 50% av Europeiska Jordbruksfonden. 17

6.3 IT/bredbandssatsningar på landsbygden En direkt förutsättning för ett utvecklat företagande och en attraktiv miljö på landsbygden är att det finns tillgång till Internet. I syfte att förbättra tillgängligheten till bredband har det under föregående programperiod funnits ett antal stöd för kommuner och fiberföreningar att söka. Med anledning av att Landsbygdsprogrammet ännu inte är fastlagt kan inget sägas i dagsläget angående det stöd som där kan komma att finnas för bredbandsutbyggnad. Västra Götalandsregionens bredbandsstöd Intentionerna med Västra Götalandsregionens bredbandsstöd är att nå ut i de områden som har brister i bredbandet, antingen genom att bygga ut telestationer med dålig kapacitet eller att bygga nya anslutningspunkter som fiberföreningar kan ansluta sig till. Kommunerna har ett ansvar att föreslå och prioritera bland sina tänkbara utbyggnadsobjekt vid begränsade finansiella resurser. De kommuner som ansöker om stöd ska finansiera lika stor del som regionen och förhoppningen är att även kommersiella aktörer ska vara med och finansiera utbyggnaden. 22 kommuner har ansökt om Västra Götalandsregionens bredbandstöd hittills (mars 2014) vilket motsvarar ca 67 mnkr i medfinansieringsbehov från VGR. Regionutvecklingsnämnden har hittills beslutat ca 40 mnkr där upphandlingarna är genomförda. Därutöver satsar kommunerna lika mycket eller mer. Sammanfattningsvis kan sägas att de satsningar som gjorts på utbyggnad under föregående år (2013) har gett resultat. Över 45 kommuner i länet arbetar nu med eller är färdiga med sitt bredbandstrategiarbete och upphandlar successivt nya fiberpunkter i fiberföreningsområden som ligger i länets 150 besvärligaste bredbandsbristområden. Drygt 80 av dem är just nu under planering och genomförande med hjälp av Västra Götalandsregionens medfinansiering och fiberföreningar inom cirka 120 av de 150 bristområdena är under uppstart. EU-stöd för bredband Det har tidigare funnits ett stöd för bredband som handlagts av Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen. Fiberföreningarna i Västra Götaland erhöll ca 70 % av den sista potten pengar i Landsbygdsprogrammet tack vare den samverkan som pågått mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, Länsstyrelsen, Hela Sverige skall leva och Coompanion. Cirka 90 föreningar fick beslut om stöd år 2013 men fortfarande finns drygt 110 föreningar i kö i avvaktan på stöd. Regelverket gällande bredbandsutbyggnad för den nya programperioden inom Landsbygdsprogrammet planeras vara färdigt först efter sommaren 2014 så i dagsläget finns inga pengar att söka. Se tidigare avsnitt om landsbygdsprogrammet som ännu inte är beslutat. Kanalisationsstöd Det finns ett statligt stöd som ger bidrag till kanalisation för fiber när man samtidigt gräver ned andra ledningar. Stöd ges med 50 % för de merkostnader som uppkommer om man samtidigt lägger ner kanalisation. Bidrag utgår inte för själva fibern och inblåsningen av denna. Detta stöd ges till dem som verkar i de områden där det inte är troligt att marknaden 18

kommer att bygga ut bredband. Detta stöd handläggs av Västra Götalandsregionen och mer information finns på www.vgregion.se/bredband 6.4 Övrig EU-finansiering Landsbygdens utveckling, inklusive öarna, skall främjas av såväl Landsbygdsprogrammet (LP) med dess Leaderliknande initiativ [1] liksom av programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2) samt också av Fiskeprogrammet. Möjlighet att söka medfinansiering av serviceprogrammets aktiviteter och insatser finns förutom i Landsbygdsprogrammet, dess Leader-initiativ och Fiskeprogrammet även genom programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2/ERUF). Insatserna ska då riktas mot projekt som tydligt stärker jämställdhet, integration/mångfald och/eller miljön samt också har ett innehåll som svarar upp mot programmets övriga kriterier. Vad avser sambanden med den regionala planen för Europeiska Socialfonden (Mål 2/ESF) uppmärksammas att det är den könssegregerade arbetsmarknaden och de traditionella studieoch yrkesvalen samt behovet av utökad satsning på företagsrådgivning för kvinnor och för personer med utländsk bakgrund, där samverkan mellan serviceprogrammet och den regionala planen för socalfonden framförallt kan ske. Programmen för gränsöverskridande och/eller transnationella samarbeten kan också i vissa avseende vara en medfinansieringskälla genom samverkan med aktörer inom landsbygdens servicenäringar i Norden men också från andra delar av Europa. [1] Genom Leadermetoden flyttas beslut om projektstöd från central nivå (Länsstyrelsen) till lokal nivå. 19

7. Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service Följande åtgärdsområden är utgångpunkten för utvecklingsinsatser inom serviceområdet 2014 2018 då de på olika sätt kan bidra till, eller är en förutsättning för tillgänglig service på landsbygden. De har identifierats utifrån gjorda erfarenheter av föregående programperiod och utifrån vad som framkommit i möten med partnerskapets aktörer och med hänsyn till förutsättningarna i Västra Götaland. Det finns inte några skarpa skiljelinjer mellan olika åtgärdsområden och i många fall går de in i varandra. Men de ger vägledning till vilka initiativ och projekt som bör prioriteras och där regionutvecklingsnämnden har möjlighet att vara med och medfinansiera. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i regionen och insatserna måste anpassas efter de lokala förutsättningarna är åtgärdsområdena relativt brett formulerade. Till programmet bifogas i stället en handlingsplan för 2014 där mer specifika förslag till satsningar presenteras. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen och ge möjlighet till flexibilitet under programperioden. 20

Åtgärdsområden 1. Utvecklade verktyg för analys och utvärdering 2. Stimulera till lokal offentlig upphandling och logistiklösningar 3. Samordnade servicelösningar 4. Kompetensutveckling och mobilisering 5. Samspel land, stad och mellanland 7.1 Utvecklade verktyg för analys och utvärdering Mål Ett utvecklat samband mellan analys av servicesituationen på landsbygden, samhällsplanering och genomförda åtgärder på regional och kommunal nivå. Åtgärdsområdet handlar om att på olika sätt arbeta med att utveckla de analys- och utvärderingsverktyg och modeller som behövs för att kunna kartlägga behovet av och tillgängligheten till offentlig och kommersiell service. En förutsättning för ett effektivt arbete inom serviceområdet är att det finns underlag och 21

verktyg som ger möjlighet till planering av service och till en uppföljning av servicetillgänglighetens utveckling. Under föregående programperiod blev det tydligt att den här typen av underlag i många fall saknas vilket gör det svårt att få en överblick över hur servicesituationen ser ut eller vad det är för service som i själva verket efterfrågas av boende och företagare på landsbygden. I vissa kommuner saknas resurser för att kunna ta fram kartor eller analysmaterial. Att Västra Götalandsregionen finansierar framtagandet av analysmaterial där flera kommuner involveras, bör här vara en väg. En annan brist i analysunderlaget handlar om en bild av lokalbefolkningens reella servicebehov. Här bör de lokala utvecklingsgrupperna och byalagen kunna vara en tillgång för att nå ut lokalt och genomföra enkäter och undersökningar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Projekt/förstudier som ger analysunderlag kring service som kan vara till hjälp vid politiska prioriteringar. Enkäter riktade till boende på landsbygden för att fånga upp servicebehovet. Inom detta åtgärdsområde ryms insatser som syftar till att föra in en analys av servicesituation och behov av service i den ordinarie kommunala och regionala infrastruktur- och samhällsoch kommunikationsplaneringen. Något som också kan vara aktuellt att arbeta med är att utveckla nyckeltal för vilket samhällsekonomiskt värde som ligger i att exempelvis behålla en lanthandel. Analyser av vad som skapar en attraktiv servicepunkt och vilka som är framgångsfaktorerna för en butik på landet. 7.2 Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem Mål Utvecklad lokal offentlig upphandling där småskaligt producerade livsmedelsföretag kan leverera till det offentliga i ökad omfattning och där logistiksystemen för de små leverantörerna samordnas och utvecklas. 22

I dag finns en ökad efterfrågan på de lokalt producerade och förädlade livsmedlen. I partnerskap och arbetsgrupper framhålls lokalproducerade livsmedel som en framtidsbransch för landsbygden. Västra Götalands län är Sveriges till ytan största jordbrukslän med en bred livsmedelsproduktion från hav och jord till bord vilket skapar stora möjligheter till utveckling inom området. Dock är det bara en bråkdel av den mat som serveras i skolor och förskolor, på sjukhus och äldreboenden som kommer från länet. I många fall lyfts Lagen om offentlig upphandling (LOU) upp som ett hinder och både kommuner och producenter kan behöva ett utomstående stöd under upphandlingsprocessen för att kunna vända utvecklingen. Genom att inköpare i kommuner och region får ökad kunskap om lagen om offentlig upphandling kan tillämpningen ändras och ge minde, lokala företag möjlighet att lämna anbud och i förlängningen leverera varor till offentliga kunder. Kunskap om hur LOU ska användas på rätt sätt för att både ge rättvisa konkurrensförutsättningar och möjliggöra lokala företags deltagande varierar mellan olika kommuner, förvaltningar och myndigheter. Det är viktigt att de kommuner, förvaltningar och myndigheter som ligger främst i att använda LOU för att möjliggöra lokal upphandling ges möjligheter att sprida vunna erfarenheter och kunskaper till andra. Inom ramen för föregående serviceprogram genomförde Västra Götalandsregionen tillsammans med Tillväxtverket och Länsstyrelsen Dalarna ett utbildningsprojekt för att stimulera till lokal offentlig upphandling på kommunal nivå. Länsstyrelsen har sedan tagit vid och under 2013 gjort en storsatsning för att regionalproducerade produkter ska få större genomslag i offentliga upphandlingar. Turismen i länet är, med undantag av Göteborg, fortfarande starkt säsongsbetonad. I glesbygden kan det vara svårare att locka turister på grund av långa geografiska avstånd, men med kvalitétsprodukter inom några övergripande teman finns möjligheter att nå en marknad. Matupplevelsen är en växande gren inom besöks- och turistnäringen som kan bidra till att förlänga turistsäsongen. Den lokalproducerade maten kan även kopplas till rekreationsmiljöer och naturupplevelser. Ett annat hinder för små lokala producenter är att logistiken mellan producenter och kunder är bristfällig. Mindre aktörer har små förutsättningar för att utveckla nya logistiksystem. Offentlig sektor måste därför gå före i utvecklandet av samordnade system. Kommunerna har där en viktig uppgift att vara föregångare och visa upp system som fungerar och som andra aktörer i samhället kan använda. Det finns även en outnyttjad potential för mindre handlare och leverantörer att gå samman och utveckla gemensamma samlastningscentraler och inköpsnoder. Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum med uppdrag att erbjuda utvecklingsstöd till småföretag inom livsmedelsförädling. Det stöd som företagen efterfrågar mer och mer är hjälp med att hitta vägen till marknaden som kan vara butiker, restauranger eller offentlig sektor. Fortfarande är bristen på heltäckande logistiklösningar ett hinder för att skapa en effektiv kedja från producent till konsument, men arbete pågår för att skapa ett nätverk av uppsamlingspunkter runt om i Västra Götaland där produkter från flera producenter kan samlastas och skickas vidare till kunderna. Falköpings kommun är en av de kommuner som satsat på en egen samlastningscentral för produkter som köps in till de egna verksamheterna. Genom att samlasta gods kan antalet leveranser till varje adress minska, både utsläpp från transporter och olycksrisker minskas. I det fortsatta arbetet behöver man skaffa ett enhetligt 23

beställningssystem, nya lastbärare för livsmedel och samlastning av fler produkter. Det skulle vara möjligt att utveckla ett regionalt samarbete med flera kommuner i kring livsmedelsupphandling och samdistribution. Västra Götalandsregionen har medfinansierat flera projekt inom livsmedelslogistik under de senaste 3-4 åren. Nästa steg blir en mer samlad strategi för livsmedelslogistik som både kan ge ekonomiska och miljömässiga effektiviseringar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Främjar införandet av nya upphandlingsrutiner i kommunerna för att möjliggöra deltagande från mindre, lokala företag. Insatser riktade till lokala producenter och leverantörer (lanthandlare) som förbättrar deras möjligheter att lämna anbud vid offentlig upphandling Framtagandet av underlag som visar på vilka ekonomiska vinster en kommun kan göra på sikt genom att stimulera till lokal offentlig upphandling (ökad lönsamhet i lokala företag vilket ger ökade skatteintäkter osv.) Främjar samordningen av distributionssystem med mellanlager Främjar samordning av transporter med varuleveranser till lokala restauranger och landsbygdshandlare Påverkar attityder hos tjänstemän och politiker till att i högre utsträckning än tidigare arbeta med lokal upphandling och samordnade transporter och logistiksystem. 7.3 Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser 24

Mål Samordnade servicelösningar mellan kommersiell och offentlig service möjliggörs genom samverkansmodeller, kommunal serviceplanering och främjandet av lokalt anpassade samordnade servicelösningar där utgångspunkten är att bygga kring och utveckla vad som är den lokala mötesplatsen. När till exempel en butik, en bensinstation eller en frisör kan samordna sin verksamhet med statlig och kommunal service blir utbudet mer komplett och attraktivt. Samtidigt vinner alla fördelar av samordningen. I det kommunala budgetarbetet går utvecklingen mot förvaltningsinterna lösningar, där service centraliseras, vilket medför att serviceställen läggs ned på landsbygden och i mindre tätorter. Även i dessa fall kan samordnade servicelösningar vara en metod för att bibehålla servicen. Det pågår flera försök inom länet där landsbygdshandeln blir en plats för sådan samordnad statlig service. Men det är inte alltid butiken som är den bästa servicepunkten eller mötesplatsen, det kan lika gärna vara biblioteket, kyrkan eller föreningslokalen. Här finns ett område att utveckla ytterligare under programperioden. För att en servicepunkt ska bli välbesökt och kunna fungera som en lokal mötesplats för bygden krävs dels att platsen ligger strategiskt geografiskt men här kan en fördel vara att låta platsen byggas kring någon form av kulturellt värde eller vad man kan kalla den lokala identiteten. I dag finns det flera övergivna fabriker eller vackra samlingslokaler på landsbygden som står oanvända trots att de skulle kunna ha en potential att bli en sådan plats. Men initiativet till en sådan utveckling måste komma underifrån och genom att kommunen tar tillvara på de eldsjälar som har utvecklingsidéer. Här finns även möjlighet att engagera studenter från våra högskolor och universitet och ge dem ex-jobb inom lokal utveckling och arkitektur. Kommunen har en central roll, att utifrån de lokala förutsättningarna skapa en helhetsbild över servicesituationen, planera för servicen och våga prova nya okonventionella lösningar. Kommunerna ska se till att i det arbetet använda sig av den lokalkännedom och kunskap som finns hos de lokala utvecklingsgrupperna och brukarföreningarna. Länsstyrelsen genomförde under 2013 en mejlenkät som visade att endast två kommuner i Västra Götaland hade aktuella strategier för landsbygdsutveckling, ytterligare två hade gamla landsbygdsprogram, en hade en handlingsplan för landsbygdsutveckling och en kommun hade en servicestrategi. 14 kommuner ansåg att landsbygdsutveckling behandlas i översiktsplaneringen då oftast i LIS-områden (områden för utveckling i strandnära lägen). Länsstyrelsen erbjöd då kommuner som visade intresse för att upprätta en landsbygdsstrategi medfinansiering med högst 50 tkr. De kommuner som nu arbetar med landsbygdsstrategier är Dals-Ed, Essunga, Grästorp, Falköping, Mariestad, Munkedal, Skara, Svenljunga och Uddevalla. Strategierna ska vara klara sommaren 2014. 25