Den årliga förtroendemätningen

Relevanta dokument
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla

Svenskarnas samhällsförtroende

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom

Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull

Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.

Förtroendet för Riksrevisionen

Förtroende för forskning

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Förtroendekurvorna pekar uppåt

Höstligt institutionsförtroende

Krishösten 2008 påverkade svenskarnas samhällsförtroende. De under flera år

Svenskt institutionsförtroende på väg upp igen?

Svensk alkoholopinion 2014

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

Förtroendebarometer 2011

Mänskliga relationer bygger på att det finns förtroende. Vi litar på att människor

VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu

FÖRTROENDEBAROMETERN Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag

FÖRTROENDEBAROMETER 2018 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003

FÖRTROENDEBAROMETERN Allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag

FÖRNYAT FÖRTROENDE? SÖREN HOLMBERG OCH LENNART WEIBULL

Förtroendet för Säpo

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Sören Holmberg och Lennart Weibull

FÖRTROENDEBAROMETER 2017 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Sören Holmberg och Lennart Weibull

ViS. Vetenskapen i Samhället

FÖRTROENDE- BAROMETER 2013

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

SD-sympatisörer tror att livet blir sämre de kommande åren i högre utsträckning än andra väljare!!

INSTITUTIONSFÖRTROENDE

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

FÖRTROENDE- BAROMETER 2010

FÖRTROENDEBAROMETER 2016 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

Program.

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

FÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG

Gabriella Sandstig. Hemligt? Förtroendet för Säpo

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

FÖRTROENDE- BAROMETER 2012

FÖRTROENDEBAROMETER 2015 ALLMÄNHETENS FÖRTROENDE FÖR INSTITUTIONER, POLITISKA PARTIER, MASSMEDIER & FÖRETAG

FÖRTROENDEFALL? SÖREN HOLMBERG OCH LENNART WEIBULL

FUTURION 28 AUGUSTI 2018

FÖRTROENDE- BAROMETER 2009

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

INSTITUTIONSFÖRTROENDE MELLAN BERÖRDHET OCH MEDIEBEVAKNING

Vetenskapen i Samhället

ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Monarkins ställning i Sverige

Slutna rum och öppna landskap

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Bilaga 5 till rapport 2009:1 Bilaga 5

Äldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

VÄLKOMNA HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Välkomna! SOM.

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

JMG. Förtroendet för polisen. En analys av medborgarnas syn på polisen och dess roll i samhället Arbetsrapport nr. 51. Gabriella Sandstig

FÖRTROENDE FÖR OLIKA GRUPPER: EN UPPDATERING 1

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

Sören Holmberg och Lennart Weibull

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Vetenskapen i Samhället

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON

Polariserat förtroende för nyhetsrapportering om brottslighet och invandring

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 6 november kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

q2 Markera hur viktiga du anser att följande saker är för dig i ditt arbete som journalist. Ganska viktigt (3)

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Forskningen vid universiteten har mött en ökad kritik under senare år. De oftast

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Transkript:

Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull

Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2012 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården 13 50 23 11 3 100 +49 Universitet/högskolor 8 47 39 5 1 100 +49 Radio/TV 7 45 38 8 2 100 +42 Polisen 8 47 29 12 4 100 +39 Riksbanken 9 38 42 8 3 100 +36 Domstolarna 8 40 35 12 5 100 +31 FN 6 32 40 15 7 100 +26 Grundskolan 4 39 39 15 3 100 +25 Riksdagen 5 34 43 13 5 100 +21 Regeringen 9 34 33 16 8 100 +19 Svenska kyrkan 6 26 42 14 12 100 +6 Kungahuset 9 26 35 14 16 100 +5 Dagspressen 3 26 43 20 8 100 +1 Försvaret 5 20 49-17 -9 100-1 Kommunstyrelserna 2 22 49 20 6 100-3 Storföretagen 2 22 47 21 8 100-5 De fackliga org 3 22 43 22-11 100-9 De politiska partierna 1 19 50 22 8 100-10 Bankerna 4 23 35 26 12 100-11 EU-kommissionen 1 14 48 24 13 100-22 Europaparlamentet 1 13 47 25 14 100-25 Kommentar: Tabellen redovisar en sammanläggning av resultaten från tre editioner av SOM-undersökningarna 2012 (Riks 1, Riks 2 och Riks 3) (antal svarspersoner är omkring 4 550). Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012.

Viktiga dimensioner Samhällsservice (t ex sjukvård, polis, domstolar, grundskolan) Politisk makt (t ex regeringen och riksdagen) Det etablerade (t ex Kungahuset Kyrkan och storföretagen)

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 (förtroendebalans) förtroendebalans 100 90 80 70 68 60 Sjukvården 50 40 30 20 23 47 49 49 Universitet/ högskolor 26 Grundskolan 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 40 41 20 0 13 6 Svenska kyrkan 12 5 Kungahuset -1 Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 62 40 46 36 Riksbanken 20 0-20 7-7 -5-9 -11 Storföretagen De fackl org Bankerna -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 40 36 20 0-20 -40 33-31 -39 21 Riksdagen 19 Regeringen Kommun- -3 styrelserna -10 De politiska partierna -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Vinnare och förlorare Förtroendebalans för 21 samhällsinstitutioner 2010, 2011 och 2012 Samhällsinstitution 2010 2011 2012 Diff 2010 2012 De fackliga organisationerna -18-15 -9 +9 Svenska kyrkan +1 +1 +6 +5 Försvaret -3-2 -1 +2 Dagspressen -1-5 +1 +2 FN +25 +16 +26 +1 Universitet/högskolor +49 +41 +49 ±0 Radio-TV +44 +41 +42-2 Grundskolan +29 +27 +25-4 Kommunstyrelserna +2-3 -3-5 Storföretagen +2-4 -5-7 Riksdagen +29 +20 +21-8 Sjukvården +57 +49 +49-8 Domstolarna +38 +37 +31-7 De politiska partierna +1-10 -10-11 Polisen +51 +45 +39-12 Riksbanken +49 +38 +36-13 EU-kommissionen -9-22 -22-13 Europaparlamentet -12-19 -25-13 Kungahuset +19 +4 +5-14 Regeringen +34 +24 +19-15 Bankerna +13 +2-11 -24 Totalt +19 +13 +12-7 Källa: Riks-SOM 2010, 2011 och 2012.

Bedömningsskillnader efter Kön Ålder Utbildning Vänster-högerinställning

Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland de yngre (16 29 år) Universitet och högskolor (60 procent) Sjukvården (65 procent) Polisen (61 procent) Grundskolan (53 procent) Domstolarna (52 procent) FN (48 procent) Radio-tv (47 procent Bland de äldsta (65 85 år) Sjukvården (63 procent) Radio-tv (60 procent) Riksbanken (51 procent) Polisen (49 procent) Universitet/högskolor (48 procent) Regeringen (44 procent) Domstolarna (40 procent)

Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland dem som placerar sig till vänster Sjukvården (65 procent) Universitet/högskolor (57procent) Polisen (55 procent) Radio-tv (55 procent) Domstolarna (48 procent) Grundskolan (46 procent) Riksbanken (41 procent) Bland dem som placerar sig till höger Regeringen (75 procent) Sjukvården (64 procent) Riksbanken (62 procent) Universitet/högskolor (60 procent) Polisen (60 procent) Domstolarna (55 procent) Radio-tv (54 procent)

Vad har störst betydelse för vad? Vänster-högerinställning (12) Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning (13) Riksdagen, regeringen, försvaret och universitet Ålder (13) Europaparlamentet, FN Kön (11) Polisen, bankerna

Största skillnader (procentdifferens) Utbildning Universitet/högskolor (högutb) 33 Regeringen (högutb) 29 Domstolarna (högutb) 28 Riksdagen (högutb) 26 Riksbanken (högutb) 19 Grundskolan (högutb) 14 Genomsnitt 12 procentenheter

Största skillnader (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 52 Kungahuset (höger) 22 De fackliga organisationerna (vänster) 21 Riksbanken (höger) 21 Storföretagen (höger) 21 Riksdagen (höger) 19 Genomsnitt 11 procentenheter

Förtroende för regering och riksdag 2005 2012 självplacering vänster respektive höger procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 39 33 19 8 38 35 34 32 60 58 44 37 28 25 14 13 74 47 29 20 79 58 38 29 74 51 34 22 75 53 34 23 Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Samhällsförtroende efter synen på om utvecklingen går åt rätt eller fel håll 2012 (procent stort förtroende) Åt rätt håll Åt fel håll Ingen uppfattning Diff rätt - fel Regeringen 77 18 37 +59 Riksdagen 62 21 31 +41 Riksbanken 67 34 36 +33 Storföretagen 38 13 21 +25 De politiska partierna 35 11 14 +24 Kungahuset 46 24 34 +22 Bankerna 35 14 28 +21 Universitet/högskolor 67 47 50 +20 Polisen 63 44 57 +19 Domstolarna 59 40 40 +19 Kommunstyrelserna 35 16 23 +19 EU-kommissionen 25 6 13 +19 Europaparlamentet 25 7 13 +18 Sjukvården 70 55 63 +15 Försvaret 33 18 22 +15 Dagspressen 36 23 24 +13 Radio-tv 58 45 46 +13 FN 43 31 34 +12 Grundskolan 47 36 43 +11 Svenska kyrkan 35 24 30 +11 De fackliga org 23 24 21-1 Antal svar 452 586 462 Källa: Riks-SOM 2012.

Några slutsatser Stor stabilitet i samhällsförtroendet mellan 2011 och 2012 Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende Fortsatt stort samhällsförtroende bland Alliansens sympatisörer De som tycker att Sverige är på rätt väg har större samhällsförtroende