A7-0202/ Förslag till direktiv (COM(2011)0142 C7-0085/ /0062(COD))

Relevanta dokument
***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ÄNDRINGSFÖRSLAG

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om bostadslåneavtal. (Text av betydelse för ESS)

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/17/ЕU

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 1 mars 2001

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB Box Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

Standardiserad Europeisk Konsumentkreditinformation Promentor Finans AB. Räntebärande lån 8,95 %

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig

DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/48/EG. av den 23 april 2008

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Ambrion Finans AB Kungsgatan 13 A Växjö

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) 1.Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter. Kreditgivare Adress E-post Webadress

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

om bedömning av kreditvärdighet

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

ÄNDRINGSFÖRSLAG

om ersättningspolicy och ersättningspraxis för försäljning och tillhandahållande av bankprodukter och banktjänster till konsumenter

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till kr

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2002) 443 C5-0420/ /0222(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden ARBETSDOKUMENT. Del 3: Diskussionspunkter kreditavtal

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden ARBETSDOKUMENT

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Svensk författningssamling

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION OM BOSTADSLÅN INNAN AVTAL TRÄFFAS

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Riktlinjer för hantering av klagomål inom värdepapperssektorn och banksektorn

2 RIKTLINJER FÖR REGLERING AV HUVUDAVSNITT UPPFÖRANDEREGLER

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

RP 77/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

om försenad betalning och utmätning

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

K O N S U M E N T K R E D I T I N F O R M A T I O N ( S E C C I )

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

10/01/2012 ESMA/2011/188

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Detta dokument medför ingen skyldighet för Danske Bank Abp att bevilja dig ett lån.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

Finansinspektionens författningssamling

Europeiska unionens officiella tidning

Lag. om ändring av konsumentskyddslagen

Transkript:

5.9.2013 A7-0202/ 001-116 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-116 från utskottet för ekonomi och valutafrågor Betänkande Antolín Sánchez Presedo Bostadslåneavtal A7-0202/2012 (COM(2011)0142 C7-0085/2011 2011/0062(COD)) 1 Skäl 3 (3) Finanskrisen har visat att ett oansvarigt beteende från marknadsaktörernas sida kan underminera det finansiella systemet och leda till ett bristande förtroende hos alla parter, i synnerhet konsumenterna, samt få allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser. Många konsumenter har tappat förtroendet för finanssektorn och låntagare har allt svårare att klara sina lån, vilket leder till att antalet betalningsförsummelser och tvångsförsäljningar ökar. Mot bakgrund av de problem som kommit i dagen under finanskrisen har kommissionen inom ramen för arbetet med att säkerställa en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad lagt fram förslag till åtgärder avseende bostadslåneavtal. I detta ingår en tillförlitlig ram för kreditförmedling, i syfte att sörja för ansvarsfulla och tillförlitliga marknader i framtiden och återupprätta konsumenternas förtroende. (3) Finanskrisen har visat att ett oansvarigt beteende från marknadsaktörernas sida kan underminera det finansiella systemet och leda till ett bristande förtroende hos alla parter, i synnerhet konsumenterna, samt få allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser. Många konsumenter har tappat förtroendet för finanssektorn och låntagare har allt svårare att klara sina lån, vilket leder till att antalet betalningsförsummelser och tvångsförsäljningar ökar. Därför har G20 givit rådet för finansiell stabilitet i uppdrag att fastställa principer för sunda kreditriskprinciper när det gäller bostadsfastigheter. Visserligen uppstod de största problemen under krisen utanför unionen men konsumenter i unionen har betydande skulder som till stor del koncentreras till bostadslån. Det bör därför säkerställas att unionens regelverk på detta område är robust, förenligt med PE515.923/ 1

internationella principer och i lämplig omfattning utnyttjar de verktyg som står till förfogande, bland annat förhållandet mellan lån och värde (belåningsgrad), lån och inkomst, skuld och inkomst och liknande nyckeltal. Detta är viktigt när det gäller ansträngningarna för att åstadkomma en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad som säkerställer finansiell stabilitet, ansvarsfulla marknader och konsumentförtroendet, i enlighet med åtagandet i kommissionens meddelande Inremarknadsakten Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden 1. 1 COM(2011)0206, 13.4.2011. 2 Skäl 4 (4) En rad problem på EU:s hypotekslånemarknader som gäller oansvarig utlåning och oansvarigt låntagande har identifierats i skedet innan avtal ingås, och där finns ett potentiellt utrymme för oansvarigt handlande av kreditförmedlare och andra tillhandahållare än kreditinstitut. Vissa problem handlade om att konsumenter tagit lån denominerade i utländsk valuta för att utnyttja en erbjuden ränta men utan att ha tillräckliga insikter i valutariskerna. Orsaken till problemen är marknadsmisslyckanden och en bristfällig reglering samt andra faktorer som det allmänna ekonomiska klimatet och svårigheter att förstå finansiell information. Andra problem är bland annat att systemen för godkännande, registrering och övervakning är ineffektiva, motstridiga eller att sådana saknas helt för kreditförmedlare och andra tillhandahållare av bostadslån än kreditinstitut. De identifierade problemen kan få avsevärda (4) En rad problem på hypotekslånemarknaderna inom unionen som gäller oansvarig utlåning och oansvarigt låntagande har identifierats av kommissionen, och där finns ett potentiellt utrymme för oansvarigt handlande av marknadsaktörer, bland annat kreditförmedlare och andra tillhandahållare än kreditinstitut. Vissa problem handlade om att konsumenter tagit lån denominerade i utländsk valuta för att utnyttja en erbjuden ränta men utan att ha tillräckliga upplysningar om eller insikter i valutariskerna. Orsaken till problemen är marknadsmisslyckanden och en bristfällig reglering samt andra faktorer som det allmänna ekonomiska klimatet och svårigheter att förstå finansiell information. Andra problem är bland annat att systemen för godkännande, registrering och övervakning är ineffektiva, motstridiga eller att sådana saknas helt för kreditförmedlare och andra tillhandahållare PE515.923/ 2

makroekonomiska spridningseffekter, leda till nackdelar för konsumenterna, fungera som ekonomiska eller rättsliga hinder för gränsöverskridande verksamhet och skapa ojämlika konkurrensvillkor mellan aktörerna. av bostadslån än kreditinstitut. De identifierade problemen kan få avsevärda makroekonomiska spridningseffekter, leda till nackdelar för konsumenterna, fungera som ekonomiska eller rättsliga hinder för gränsöverskridande verksamhet och skapa ojämlika konkurrensvillkor mellan aktörerna. 3 Skäl 5 (5) För att underlätta utvecklingen av en väl fungerande inre marknad med ett starkt konsumentskydd när det gäller bostadslåneavtal måste en harmoniserad ram för unionen skapas på en rad områden. Det är vidare nödvändigt att införa harmoniserade standarder för att se till att konsumenter som söker efter bostadslån kan göra så i trygg förvissning om att de institut som de har att göra med agerar på ett professionellt och ansvarsfullt sätt. (5) För att underlätta utvecklingen av en väl fungerande inre marknad med ett starkt konsumentskydd när det gäller bostadslåneavtal måste en lämpligt harmoniserad ram för unionen skapas på en rad områden, med beaktande av nationella och regionala skillnader i bostadsmarknader och sålunda även de därmed förknippade lånen och tjänsterna. 4 Skäl 5a (nytt) (5a) Detta direktiv bör därför bidra till att en mer transparent, effektiv och konkurrenskraftig inre marknad utvecklas genom konsekventa, flexibla och rättvisa bostadslåneavtal samtidigt som en hållbar utlåning, ett hållbart låntagande och ett finansiellt inkluderande främjas, vilket därmed skapar ett starkt konsumentskydd. 5 Skäl 6 PE515.923/ 3

(6) Detta direktiv bör förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion genom att medlemsstaternas lagstiftning tillnärmas och kvalitetsstandarder fastställs för vissa tjänster, särskilt i samband med kreditgivares och kreditförmedlares distribution och tillhandahållande av krediter. Om kvalitetsstandarder fastställs för tjänster i samband med att krediter tillhandahålls är det nödvändigt att även införa bestämmelser om godkännande och tillsyn. (6) Detta direktiv bör förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion genom att medlemsstaternas lagstiftning tillnärmas, god praxis främjas och kvalitetsstandarder fastställs för vissa tjänster, särskilt i samband med kreditgivares och kreditförmedlares distribution och tillhandahållande av krediter. Om kvalitetsstandarder fastställs för tjänster i samband med att krediter tillhandahålls är det nödvändigt att även införa bestämmelser om godkännande och tillsyn. 6 Skäl 7 (7) På de områden som inte omfattas av detta direktiv bör det stå medlemsstaterna fritt att behålla eller införa andra nationella bestämmelser. Medlemsstaterna bör kunna behålla eller införa nationella bestämmelser på områden som avtalsrätt rörande kreditavtalens giltighet, fastighetsvärdering, fastighetsregistrering, information i samband med avtal, frågor efter det att avtal ingås och hantering av betalningsförsummelse. (7) På de områden som inte omfattas av detta direktiv bör det stå medlemsstaterna fritt att behålla eller införa andra nationella bestämmelser. Medlemsstaterna bör särskilt kunna behålla eller införa nationella bestämmelser på områden som avtalsrätt rörande kreditavtalens giltighet, fastighetsrätt, fastighetsregistrering, information i samband med avtal och frågor efter det att avtal ingås som inte regleras här. 7 Skäl 8 (8) Eftersom konsumenter och företag inte är i samma situation behöver de inte samma skyddsnivå. Trots att det är viktigt att säkerställa konsumenternas rättigheter genom att införa bestämmelser för vilka (8) Eftersom konsumenter och företag inte är i samma situation behöver de inte samma skyddsnivå. Trots att det är viktigt att säkerställa konsumenternas rättigheter genom att införa bestämmelser för vilka PE515.923/ 4

det inte går att avtala om undantag, är det rimligt att låta företag och organisationer ingå andra avtal. Detta direktiv bör därför vara tillämpligt på krediter som beviljas konsumenter. Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att utvidga tillämpningsområdet till fysiska eller juridiska personer som inte är konsumenter, särskilt mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. det inte går att avtala om undantag, är det rimligt att låta företag och organisationer ingå andra avtal. 8 Skäl 10 (10) Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på vissa kreditavtal som senare ska återbetalas med avkastningen från försäljning av fast egendom och vars främsta mål är att underlätta förbrukning, t.ex. produkter för att frigöra kapital ( equity release ) eller andra liknande specialiserade produkter. Sådana kreditavtal har särskilda egenskaper som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det är t.ex. inte relevant med en kreditprövning av låntagaren, eftersom kreditgivaren betalar låntagaren och inte omvänt. En sådan transaktion skulle bl.a. också kräva helt annan information innan avtal ingås. Andra produkter (t.ex. home reversion, dvs. att man säljer (en del av) sin bostad men med rätt att bo kvar resten av livet) som har en funktion som är jämförbar med s.k. omvända hypotekslån eller livslånga hypotekslån innebär inte att kredit tillhandahålls och omfattas därmed inte av direktivets tillämpningsområde. Detta direktiv bör dock vara tillämpligt på sådana lån med säkerhet som i första hand syftar till att underlätta köp av fast egendom, (10) Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på vissa kreditavtal där kreditgivaren bidrar med en klumpsumma, periodiska betalningar eller andra former av betalningar i utbyte mot ett belopp från försäljning av bostadsfastighet och vars främsta mål är att underlätta förbrukning, t.ex. produkter för att frigöra kapital ( equity release ) eller andra liknande specialiserade produkter. Sådana kreditavtal har särskilda egenskaper som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det är t.ex. inte relevant med en kreditprövning av låntagaren, eftersom kreditgivaren betalar låntagaren och inte omvänt. En sådan transaktion skulle bl.a. också kräva helt annan information innan avtal ingås. Andra produkter (t.ex. home reversion, dvs. att man säljer (en del av) sin bostad men med rätt att bo kvar resten av livet) som har en funktion som är jämförbar med s.k. omvända hypotekslån eller livslånga hypotekslån innebär inte att kredit tillhandahålls och omfattas därmed inte av direktivets tillämpningsområde. Detta direktiv bör dock vara tillämpligt på sådana PE515.923/ 5

inklusive amorteringsfria lån eller lån som syftar till att tillhandahålla tillfällig finansiering mellan en försäljning av fast egendom och förvärvet av en annan. lån med säkerhet som i första hand syftar till att underlätta köp av fast egendom, inklusive amorteringsfria lån eller lån som syftar till att tillhandahålla tillfällig finansiering mellan en försäljning av fast egendom och förvärvet av en annan. 9 Skäl 10a (nytt) (10a) Det är också lämpligt att under vissa villkor tillåta medlemsstater att undanta vissa andra kreditavtal, såsom de som beviljas till en begränsad målgrupp på förmånliga villkor eller som är erbjuds av kooperativa banker (credit unions), så att en lämplig balans åstadkoms mellan å ena sidan finansiell stabilitet och den inre marknaden och å andra sidan finansiellt inkluderande och tillgång till kredit. 10 Skäl 11 (11) För att det ska råda klarhet om rättsläget bör unionens ram för bostadslåneavtal stämma överens med och komplettera andra unionsakter, särskilt när det gäller konsumentskydd och tillsyn. Väsentliga definitioner av termer som konsument, kreditgivare, kreditförmedlare, kreditavtal och varaktigt medium samt nyckelbegrepp som används i standardinformationen för att beteckna kreditens finansiella egenskaper, t.ex. konsumentens totala kostnader för krediten, det totala belopp som konsumenten ska betala, den effektiva räntan för krediten och krediträntan bör stämma överens med dem som används i direktiv 2008/48/EG, så att (11) För att det ska råda klarhet om rättsläget bör unionens ram för bostadslåneavtal stämma överens med och komplettera andra unionsakter, särskilt när det gäller konsumentskydd och tillsyn. Vissa väsentliga definitioner bör stämma överens med dem som används i direktiv 2008/48/EG, så att samma terminologi avser samma typ av förhållanden, oavsett om det rör sig om en konsumentkredit eller ett bostadslån. När detta direktiv införlivas bör medlemsstaterna därför se till att tillämpningen och tolkningen är rimligt konsekvent. PE515.923/ 6

samma terminologi avser samma typ av förhållanden, oavsett om det rör sig om en konsumentkredit eller ett bostadslån. När detta direktiv införlivas bör medlemsstaterna därför se till att tillämpningen och tolkningen är konsekvent. 11 Skäl 11a (nytt) (11a) Definitionen av kreditförmedlare bör inte omfatta fall då någon enbart hänvisar en konsument till en kreditförmedlare eller en kreditgivare om personen i fråga annars inte utför den verksamhet som avses i definitionen. 12 Skäl 12 (12) För att säkerställa en enhetlig ram för konsumenterna på kreditområdet och för att minimera den administrativa bördan för kreditgivare och kreditförmedlare bör grundstommen i detta direktiv följa strukturen i direktiv 2008/48/EG, särskilt när det gäller tanken att information i reklam för bostadslån bör ges till konsumenten med hjälp av ett illustrerande exempel, att han eller hon bör få detaljerad information i form av ett standardiserat faktablad innan avtal ingås, att konsumenten bör få de förklaringar som han eller hon behöver innan kreditavtalet ingås och att kreditgivaren bör bedöma konsumentens kreditvärdighet innan lån ges. På samma sätt bör det säkerställas att kreditgivare får icke-diskriminerande åtkomst till relevanta kreditdatabaser för att garantera lika villkor motsvarande (12) För att säkerställa en enhetlig ram för konsumenterna på kreditområdet och för att minimera den administrativa bördan för kreditgivare och kreditförmedlare bör grundstommen i detta direktiv i så hög grad som möjligt följa strukturen i direktiv 2008/48/EG, särskilt när det gäller tanken att information i reklam för bostadslån bör ges till konsumenten med hjälp av ett illustrerande exempel, att han eller hon bör få detaljerad information i form av ett standardiserat faktablad innan avtal ingås, att konsumenten bör få de förklaringar som han eller hon behöver innan kreditavtalet ingås, att grunden för att beräkna kreditkostnaden ska harmoniseras och exkludera notarieavgifter och att kreditgivaren bör bedöma konsumentens kreditvärdighet innan lån ges. På samma sätt bör det PE515.923/ 7

bestämmelserna i direktiv 2008/48/EG. Detta direktiv bör i likhet med direktiv 2008/48/EG säkerställa lämplig godkännande, registrering och övervakning av alla kreditgivare som tillhandahåller bostadslån och det bör innehålla krav på att det inrättas tvistlösningsmekanismer utanför domstol och på tillgång till dessa. säkerställas att kreditgivare får ickediskriminerande åtkomst till relevanta kreditdatabaser för att garantera lika villkor motsvarande bestämmelserna i direktiv 2008/48/EG. Detta direktiv bör i likhet med direktiv 2008/48/EG säkerställa lämplig godkännande, registrering och övervakning av alla kreditgivare som tillhandahåller bostadslån och det bör innehålla krav på att det inrättas tvistlösningsmekanismer utanför domstol och på tillgång till dessa. 13 Skäl 13 (13) Detta direktiv bör komplettera Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. I detta krävs att konsumenten ska informeras om huruvida en ångerrätt föreligger och föreskrivs en ångerrätt. Enligt direktiv 2002/65/EG kan leverantören dock överlämna förhandsinformation efter det att avtal ingås, men detta vore olämpligt för bostadslåneavtal med tanke på konsumentens betydande ekonomiska förpliktelser. I likhet med vad som föreskrivs i rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler (hemförsäljningsdirektivet) bör konsumenterna vidare ha ångerrätt för bostadslåneavtal som ingåtts utanför fasta affärslokaler och de bör informeras om att de har denna rätt. (13) Detta direktiv bör komplettera Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. I detta krävs att konsumenten vid distansförsäljning ska informeras om huruvida en ångerrätt föreligger och föreskrivs en ångerrätt. Enligt direktiv 2002/65/EG kan leverantören dock överlämna förhandsinformation efter det att avtal ingås, men detta vore olämpligt för bostadslåneavtal med tanke på konsumentens betydande ekonomiska förpliktelser. I likhet med vad som föreskrivs i rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler (hemförsäljningsdirektivet) bör konsumenterna, utöver sina rättigheter enligt detta direktiv, vidare ha ångerrätt för bostadslåneavtal som ingåtts utanför fasta affärslokaler och de bör informeras om att de har denna rätt. PE515.923/ 8

14 Skäl 14 (14) Samtidigt är det viktigt att beakta bostadslåneavtals särskilda egenskaper som motiverar ett annat tillvägagångssätt. Med tanke på de konsekvenser som ett bostadslåneavtal kan få för konsumenten och på avtalets beskaffenhet bör reklammaterial och avpassad information innan avtal ingås innehålla särskilda riskvarningar, t.ex. om innebörden och följderna av att ställa en säkerhet. Med stöd av ett redan existerande frivilligt initiativ inom bolånebranschen bör man innan avtal ingås alltid tillhandahålla allmän information tillsammans med den avpassade informationen. Vidare är det motiverat med ett annorlunda tillvägagångssätt för att dra lärdom av finanskrisen och se till att långivningen sker på ett förnuftigt sätt. I detta hänseende bör bestämmelserna om kreditprövning skärpas jämfört med konsumentkrediter, kreditförmedlare bör ge mer precis information om sin status och sitt förhållande till kreditgivarna för att synliggöra potentiella intressekonflikter, och alla aktörer som är involverade vid upprättandet av bostadslåneavtal bör på ett ändamålsenligt sätt vara godkända, registrerade och föremål för övervakning. (14) Samtidigt är det viktigt att beakta bostadslåneavtals särskilda egenskaper som motiverar ett annat tillvägagångssätt. Med tanke på de konsekvenser som ett bostadslåneavtal kan få för konsumenten och på avtalets beskaffenhet bör reklammaterial och avpassad information innan avtal ingås innehålla tillräckliga särskilda riskvarningar, t.ex. om innebörden och följderna av att ställa en säkerhet. Med stöd av ett redan existerande frivilligt initiativ inom bolånebranschen bör man innan avtal ingås alltid tillhandahålla allmän information tillsammans med den avpassade informationen. Vidare är det motiverat med ett annorlunda tillvägagångssätt för att dra lärdom av finanskrisen och se till att långivningen sker på ett förnuftigt sätt. I detta hänseende bör bestämmelserna om kreditprövning skärpas jämfört med konsumentkrediter, kreditförmedlare bör ge mer precis information om sin status och sitt förhållande till kreditgivarna för att synliggöra potentiella intressekonflikter, och alla aktörer som är involverade vid upprättandet av bostadslåneavtal bör på ett ändamålsenligt sätt vara godkända, registrerade och föremål för övervakning. 15 Skäl 14a (nytt) (14a) Det är också nödvändigt att reglera ytterligare några områden för att beakta bostadslånens särskilda egenskaper. Med tanke på transaktionens betydelse är det nödvändigt att se till att konsumenterna PE515.923/ 9

får tillräcklig betänketid innan de åtar sig att ta ett lån. Det är också viktigt att förhindra praxis som lockar konsumenter att ingå ett kreditavtal som inte ligger i deras bästa intresse, såsom att till transaktionen binda andra produkter, dock utan att begränsa att flera produkter erbjuds som paket, vilket kan gynna konsumenterna. Det är också viktigt att se till att bostadsfastigheten är korrekt värderad både innan kreditavtalet ingås och, när värderingen påverkar konsumentens kvarstående förpliktelser, vid betalningsförsummelse. Det är också lämpligt att reglera hanteringen av sena betalningar och betalningsförsummelser. Medlemsstaterna bör få behålla eller införa krav för de rutiner som ska följas vad avser sena betalningar och utmätningar eller de möjligheter som måste uttömmas innan utmätningsförfaranden inleds för en fastighet som är belägen på deras territorium. 16 Skäl 15 (15) Förmedlare arbetar ofta inte bara med kreditförmedling, utan förmedlar bl.a. även försäkringar eller tillhandahåller investeringstjänster. Detta direktiv bör därför även säkerställa en viss grad av överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. (15) Förmedlare arbetar ofta inte bara med kreditförmedling, utan förmedlar bl.a. även försäkringar eller tillhandahåller investeringstjänster. Detta direktiv bör därför även säkerställa en viss grad av överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. PE515.923/ 10

I synnerhet tillsynskraven för förmedlare bör i stort stämma överens med direktiv 2002/92/EG för att underlätta processen med att etablera sig som kreditförmedlare och bedriva verksamhet över nationsgränser. I synnerhet bör det av kreditinstitut och försäkringsförmedlare inte krävas något separat godkännande för att fungera som kreditförmedlare i syfte att underlätta processen med att etablera sig som kreditförmedlare och bedriva verksamhet över nationsgränser. 17 Skäl 15a (nytt) (15a) För att öka konsumenternas förmåga att för egen räkning fatta välgrundande beslut om att ta lån och sköta skulder på ett ansvarsfullt sätt bör medlemsstaterna samverka med berörda parter för att underlätta konsumentupplysning på dessa områden. Medlemsstaterna bör i synnerhet säkerställa att assistans finns tillgänglig för sårbara och mindre erfarna konsumenter, såsom förstagångsköpare. 18 Skäl 16 (16) Det tillämpliga regelverket bör ge konsumenterna förtroende för att kreditgivare och kreditförmedlare tillvaratar konsumentens intresse. Kravet att säkra en hög grad av rättvisa, ärlighet och professionalism inom branschen är en viktig aspekt när det gäller att säkerställa ett sådant konsumentförtroende. Detta direktiv bör föreskriva att institutet ska visa att man besitter relevant kunskap och kompetens, men medlemsstaterna bör själva kunna införa eller behålla sådana krav på enskilda fysiska personer. (16) Det tillämpliga regelverket bör ge konsumenterna förtroende för att kreditgivare och kreditförmedlare tillvaratar konsumentens intresse. Kravet att säkra en hög grad av rättvisa, ärlighet och professionalism inom branschen, lämplig hantering av intressekonflikter, inbegripet dem till följd av ersättningar och kravet på att rådgivning ska ges i konsumentens bästa intresse, är viktiga aspekter när det gäller att säkerställa ett sådant konsumentförtroende. Detta direktiv bör föreskriva att institutet ska visa att man besitter relevant kunskap och kompetens, PE515.923/ 11

men medlemsstaterna bör själva kunna införa eller behålla sådana krav på enskilda fysiska personer. 19 Skäl 17 (17) Kreditgivare och kreditförmedlare använder ofta reklam, som i allmänhet innehåller särskilda villkor, för att väcka konsumenternas intresse för en viss produkt. Konsumenterna bör därför skyddas mot otillbörlig eller vilseledande reklam och ha möjlighet att jämföra reklam. Det är nödvändigt med särskilda bestämmelser om reklam för bostadslåneavtal och om att en förteckning över uppgifter ska ingå i reklam- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till konsumenter, så att de kan jämföra olika erbjudanden. Dessa bestämmelser måste beakta bostadslåneavtals särskilda egenskaper, t.ex. det förhållandet att konsumenten riskerar att förlora sin egendom om lånet inte betalas tillbaka. När det gäller reklam som inte innehåller någon information om kreditkostnaden bör medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning kunna införa eller behålla krav på sådan information. (17) Kreditgivare och kreditförmedlare använder ofta reklam, som i allmänhet innehåller särskilda villkor, för att väcka konsumenternas intresse för en viss produkt. Konsumenterna bör därför skyddas mot otillbörlig eller vilseledande reklam och ha möjlighet att jämföra reklam. Det är nödvändigt med särskilda slutgiltiga bestämmelser om reklam för bostadslåneavtal och om att en förteckning över uppgifter ska ingå i reklam- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till konsumenter, i den mån som räntor och kostnader nämns i reklamen, så att de kan jämföra olika erbjudanden. Förutom för dessa slutgiltiga bestämmelser bör medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning kunna ställa krav på sådan information. Dessa bestämmelser måste beakta bostadslåneavtals särskilda egenskaper. 20 Skäl 18 (18) Reklam brukar fokusera på särskilt en eller flera produkter, men konsumenterna bör ha möjlighet att fatta sina beslut med full kännedom om alla kreditprodukter som erbjuds. I detta hänseende spelar den allmänna informationen en viktig roll för (18) Reklam brukar fokusera på särskilt en eller flera produkter, men konsumenterna bör ha möjlighet att fatta sina beslut med full kännedom om alla kreditprodukter som erbjuds. I detta hänseende spelar den allmänna informationen en viktig roll för PE515.923/ 12

att upplysa konsumenten om det breda urval av produkter och tjänster som erbjuds av en viss kreditgivare eller kreditförmedlare och deras viktigaste egenskaper. Konsumenterna bör därför alltid ha tillgång till allmän information om de kreditprodukter som finns. De bör vidare få avpassad information i god tid innan kreditavtalet ingås så att de kan jämföra kreditprodukternas egenskaper och ta dessa under övervägande. att upplysa konsumenten om det breda urval av produkter och tjänster som erbjuds av en viss kreditgivare eller kreditförmedlare och deras viktigaste egenskaper. Konsumenterna bör därför alltid ha tillgång till allmän information om de kreditprodukter som finns. 21 Skäl 18a (nytt) (18a) Konsumenterna bör vidare få personanpassad information i god tid innan kreditavtalet ingås så att de kan jämföra kreditprodukternas egenskaper och ta dessa under övervägande. I enlighet med kommissionens rekommendation 2001/193/EG om förhandsinformation som ska lämnas av långivare som erbjuder bostadslån har kommissionen övervakat utarbetandet det standardiserade EU-faktabladet. Där ges information som är anpassad till låntagaren om det tillhandahållna kreditavtalet. Uppgifter som kommissionen inhämtat har visat att innehållet i EU-faktabladet och dess form måste revideras så att det blir tydligt och begripligt och innehåller all information som betraktas som relevant för konsumenterna. EU-faktabladets innehåll och utseende bör förbättras på det sätt som konstaterats vara nödvändigt vid konsumenttester i alla medlemsstater. Faktabladets struktur, i synnerhet rangordningen av den information som ges, bör revideras, texten bör vara mer lättläst och vissa avsnitt, t.ex. nominell ränta och effektiv ränta bör slås ihop och nya avsnitt, t.ex. risker och PE515.923/ 13

varningar bör läggas till. 1 EGT L 69, 10.3.2001, s. 25. 22 Skäl 18b (nytt) (18b) För att konsumenterna ska kunna jämföra ett erbjudande med andra erbjudanden, vid behov erhålla råd från tredje part, bedöma dess konsekvenser och fatta ett välgrundat beslut om huruvida erbjudandet bör accepteras, oavsett hur avtalet ingås, krävs det en minsta betänketid för konsumenterna. Om konsumenterna ingår ett kreditavtal innan betänketiden löpt ut bör en ångerrätt föreskrivas. För att beakta särdragen för fastighetstransaktioner i medlemsstaterna och de potentiellt nära kopplingarna mellan ett kreditavtal och en därmed förknippad fastighetstransaktion bör medlemsstaterna kunna föreskriva att ångerrätten upphör att gälla när konsumenten vidtar en åtgärd, genom notarie eller på annat sätt, som enligt nationell lag innebär att en rättighet till en fastighet överförs i samband med medel eller användning av medel som erhålls enligt kreditavtalet. 23 Skäl 20 (20) Genom kommissionens rekommendation 2001/193/EG om förhandsinformation som ska lämnas av långivare som erbjuder bostadslån godkändes den frivilliga uppförandekod som sammanslutningar och förbund som utgår PE515.923/ 14

representerar kreditgivare och konsumenter kom överens om 2001 och som innehåller ett standardiserat EU-faktablad. Där ges information som är anpassad till låntagaren om det tillhandahållna kreditavtalet. Kommissionen förpliktade sig i sin rekommendation att övervaka hur uppförandekoden efterlevs och hur verksam den är, samt att överväga bindande lagstiftning om rekommendationen inte följs fullt ut. Uppgifter som kommissionen inhämtat har sedan visat att innehållet i EU-faktabladet och dess form måste revideras så att det blir tydligt och begripligt och innehåller all information som betraktas som relevant för konsumenterna. EU-faktabladets innehåll och utseende bör förbättras på det sätt som konstaterats vara nödvändigt vid konsumenttester i alla medlemsstater. Faktabladets struktur (i synnerhet rangordningen av den information som ges) bör revideras, texten bör vara mer lättläst och vissa avsnitt, t.ex. nominell ränta och effektiv ränta bör slås ihop och nya avsnitt, t.ex. externt klagomålsförfarande och risker och varningar bör läggas till. 24 Skäl 22 (22) Konsumenterna kan behöva ytterligare hjälp att välja vilket av de föreslagna kreditavtalen som bäst lämpar sig för just deras behov och ekonomiska situation. Kreditgivare och kreditförmedlare, om transaktionen sker via en sådan, bör ge sådan hjälp med de kreditprodukter som de erbjuder konsumenten. Relevant information och de föreslagna produkternas huvudsakliga egenskaper bör därför förklaras för konsumenterna på ett (22) Konsumenterna kan behöva ytterligare hjälp att välja vilket av de föreslagna kreditavtalen som bäst lämpar sig för just deras behov och ekonomiska situation. Kreditgivare och kreditförmedlare, om transaktionen sker via en sådan, bör ge sådan hjälp med de kreditprodukter som de erbjuder konsumenten genom att förklara relevant information, inbegripet de föreslagna produkternas huvudsakliga egenskaper, på ett avpassat sätt så att PE515.923/ 15

avpassat sätt så att konsumenterna kan förstå de konsekvenser som kreditprodukterna kan få för deras ekonomiska situation. Medlemsstaterna kan bestämma vid vilken tidpunkt och i vilken utsträckning som dessa förklaringar ska ges till konsumenten med beaktande av de särskilda förhållanden som råder vid krediterbjudandet, konsumentens behov av hjälp och de enskilda kreditprodukternas beskaffenhet. konsumenterna kan förstå de konsekvenser som kreditprodukterna kan få för deras ekonomiska situation Medlemsstaterna kan bestämma vid vilken tidpunkt och i vilken utsträckning som dessa förklaringar ska ges till konsumenten med beaktande av de särskilda förhållanden som råder vid krediterbjudandet, konsumentens behov av hjälp och de enskilda kreditprodukternas beskaffenhet. Sådana förklaringar och tillhandahållande personanpassad information bör inte nödvändigtvis utgöra en personlig rekommendation. 25 Skäl 23 (23) För att främja upprättandet av en väl fungerande inre marknad och garantera ett starkt konsumentskydd i hela unionen är det nödvändigt att säkerställa att uppgifter om den effektiva räntan kan jämföras inom hela unionen. Konsumentens sammanlagda kreditkostnad bör omfatta alla kostnader som konsumenten måste betala i samband med kreditavtalet, med undantag för notariatsavgifter. Den bör därför omfatta ränta, provision, skatter, avgifter till kreditförmedlare och alla andra avgifter samt kostnader för försäkring eller andra kompletterande produkter, om dessa krävs för att erhålla krediten på marknadsförda villkor. Eftersom den effektiva räntan endast kan anges med hjälp av ett exempel innan avtal ingås, bör exemplet i fråga vara representativt. Det bör därför stämma överens exempelvis med den genomsnittliga löptiden och det totala belopp som beviljats för den typ av kreditavtal som övervägs. Eftersom det är svårt att beräkna den effektiva räntan (t.ex. för krediter med rörlig ränta eller ickestandardiserad amortering) och för att kunna ge utrymme för produktinnovation kan tekniska regelstandarder användas för (23) För att främja upprättandet av en väl fungerande inre marknad och garantera ett starkt konsumentskydd i hela unionen är det nödvändigt att konsekvent säkerställa att uppgifter om den effektiva räntan kan jämföras inom hela unionen. Konsumentens sammanlagda kreditkostnad bör omfatta alla kostnader som konsumenten måste betala i samband med kreditavtalet, med undantag för registreringskostnader och notariatsavgifter. Den bör därför omfatta ränta, provision, skatter, avgifter till kreditförmedlare och alla andra avgifter samt kostnader för försäkring, fastighetsvärdering eller andra kompletterande produkter, om dessa krävs för att erhålla krediten på marknadsförda villkor. Eftersom den effektiva räntan endast kan anges med hjälp av ett exempel innan avtal ingås, bör exemplet i fråga vara representativt. Det bör därför stämma överens exempelvis med den genomsnittliga löptiden och det totala belopp som beviljats för den typ av kreditavtal som övervägs. Eftersom det är svårt att beräkna den effektiva räntan (t.ex. för krediter med rörlig ränta eller icke- PE515.923/ 16

att ändra eller specificera metoden för att beräkna den effektiva räntan. I detta direktiv bör definitionen av effektiv ränta och beräkningsmetoden för denna vara densamma som i direktiv 2008/48/EG så att det blir enklare för konsumenterna att förstå och göra jämförelser. Dessa definitioner och metoder kan dock skilja sig åt i framtiden om direktiv 2008/48/EG ändras vid en senare tidpunkt. Medlemsstaterna kan behålla eller införa förbud mot ensidiga ändringar av krediträntan från kreditgivarens sida. standardiserad amortering) och för att kunna ge utrymme för produktinnovation kan delegerade akter användas för att ändra anmärkningarna eller uppdatera antagandena. I detta direktiv bör definitionen av effektiv ränta och beräkningsmetoden för denna vara så lika som möjligt den i direktiv 2008/48/EG så att det blir enklare för konsumenterna att förstå och göra jämförelser. Dessa definitioner och metoder kan dock skilja sig åt i framtiden om direktiv 2008/48/EG ändras vid en senare tidpunkt. Medlemsstaterna kan behålla eller införa förbud mot ensidiga ändringar av krediträntan från kreditgivarens sida. 26 Skäl 24 (24) Vid en kreditprövning bör alla nödvändiga faktorer beaktas som kan påverka en konsuments utsikter att återbetala lånet under dess löptid, inklusive men inte enbart konsumentens inkomst, regelbundna utgifter, kreditomdöme, kredithistorik, förmåga att klara ändrade räntesatser samt andra existerande kreditförpliktelser. Ytterligare bestämmelser kan bli nödvändiga för att precisera de olika element som kan beaktas vid en kreditprövning. Medlemsstaterna kan utfärda riktlinjer om vilka metoder och kriterier som ska användas vid bedömningen av en konsuments kreditvärdighet, t.ex. genom att fastställa tak för belåningsgrad eller för förhållandet mellan lån och inkomst. (24) Det är avgörande att konsumentens förmåga och benägenhet att återbetala krediten bedöms och kontrolleras innan ett kreditavtal ingås. Vid kreditprövningen bör alla relevanta faktorer under lånets löptid beaktas. Särskilt bör konsumentens förmåga att betala räntor och fullt återbetala lånet inkludera hänsyn till de framtida betalningar som behövs på grund av negativ amortering eller uppskjutna betalningar av lånebeloppet eller räntor, den bör inte förutsätta någon värdestegring om inte syftet med kreditavtalet är att bygga eller renovera fastigheten och den måste ses i ljuset av andra utgifter och skulder liksom besparingar och tillgångar. Rimligt utrymme måste också ges för framtida händelser, såsom en minskad inkomst när lånet varar in över pensionsålder och i förekommande fall en ränteökning eller en negativ valutakursutveckling. Medlemsstaterna kan utfärda ytterligare riktlinjer om dessa eller ytterligare kriterier och om metoder som ska användas vid bedömningen av en PE515.923/ 17

konsuments kreditvärdighet, t.ex. genom att fastställa tak för belåningsgrad eller för förhållandet mellan lån och inkomst. Kreditgivarens beslut huruvida lånet ska beviljas bör vara förenligt med resultatet av kreditbedömningen. En kreditprövning med positivt utfall bör inte utgöra en skyldighet för kreditgivaren att ge kredit. 27 Skäl 25 (25) En negativ kreditprövning bör visa kreditgivaren att konsumenten inte har råd med krediten och att kreditgivaren följaktligen inte bör bevilja den. Ett sådant negativt resultat kan uppkomma av en mängd olika anledningar, bl.a. men inte bara efter en sökning i en databas eller ett negativt kreditomdöme. En kreditprövning med positivt resultat bör inte utgöra en skyldighet för kreditgivaren att ge kredit. utgår 28 Skäl 26 (26) För att underlätta kreditprövningen bör konsumenten ge kreditgivaren eller kreditförmedlaren alla tillgängliga relevanta uppgifter om sin ekonomiska situation och personliga omständigheter. Konsumenten bör dock inte bestraffas om han eller hon inte har möjlighet att lämna vissa uppgifter eller bedömningar av hur den egna ekonomiska situationen kommer att utvecklas i framtiden. Om konsumenten medvetet lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa lämpliga sanktioner. (26) I enlighet med rekommendationerna från rådet för finansiell stabilitet bör kreditgivare för att underlätta kreditprövning alltid kräva att konsumenter ger relevant information om sin inkomst och sin ekonomiska situation eftersom underlåtenhet att göra detta kommer att leda till att den kredit som de försöker erhålla nekas och kreditgivaren bör på lämpligt sätt kontrollera sådan information innan lånet beviljas. Om konsumenten medvetet lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa PE515.923/ 18

lämpliga sanktioner. 29 Skäl 26a (nytt) (26a) Rådet för finansiell stabilitet har fastställt principer som säkerställer att bostadsfastigheter värderas på lämpligt sätt. Medlemsstaterna bör säkerställa att kreditgivarna värderar fastigheter i enlighet med dessa principer eller andra internationellt accepterade standarder och att det finns ett register över professionellt behöriga värderingsmän. Det bör vara möjligt att detta register förs av en lämplig yrkesorganisation. 30 Skäl 27 (27) Vid en kreditprövning är sökningar i en kreditdatabas till nytta. Några medlemsstater kräver att kreditgivare måste göra en kreditprövning på grundval av en sökning i relevant databas. Kreditgivare bör även ha möjlighet att söka i kreditdatabasen under lånets löptid för att kunna identifiera och uppskatta eventuella risker för betalningsförsummelse. Om det framgår att en sådan risk föreligger eller objektivt kan visas bör kreditgivaren ta kontakt med konsumenten för att diskutera olika alternativ för att undvika en eventuell betalningsförsummelse, t.ex. en omläggning av lånet. Kreditgivaren bör under alla omständigheter inte överväga att dra in krediten utan att tillsammans med konsumenten först ha undersökt alla alternativ för att undvika en betalningsförsummelse. Kreditgivaren ska i förväg underrätta konsumenter om en (27) Vid en kreditprövning är sökningar i en kreditdatabas till nytta. Några medlemsstater kräver att kreditgivare måste göra en kreditprövning på grundval av en sökning i relevant databas. Kreditgivare bör även ha möjlighet att söka i kreditdatabasen under lånets löptid för att kunna identifiera och uppskatta eventuella risker för betalningsförsummelse. Kreditgivaren ska i förväg underrätta konsumenter om en kreditdatabas utnyttjas, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Konsumenter ska också ha rätt att få tillgång till uppgifterna om dem i en sådan kreditdatabas, så att de i denna vid behov kan rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om dem, om dessa är PE515.923/ 19

kreditdatabas utnyttjas, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Konsumenter ska också ha rätt att få tillgång till uppgifterna om dem i en sådan kreditdatabas, så att de i denna vid behov kan rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om dem, om dessa är ofullständiga eller har behandlats på otillåtet sätt. ofullständiga eller har behandlats på otillåtet sätt. 31 Skäl 28 (28) För att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan kreditgivare bör alla kreditgivare (inklusive kreditinstitut eller andra tillhandahållare av bostadslåneavtal än kreditinstitut) tillförsäkras tillgång till alla privata eller offentliga databaser om konsumenterna på icke-diskriminerande villkor. Dessa villkor bör därför inte omfatta ett krav på att vara etablerad som kreditinstitut. Villkoren för tillgång, t.ex. kostnaderna för att få tillgång eller krav på att begäran om uppgifter ska vara baserad på en kreditansökan, skulle vara fortsatt tillämpliga. Medlemsstaterna kan inom sina jurisdiktioner själva bestämma om kreditförmedlare också får tillgång till dessa databaser. utgår 32 Skäl 29 (29) När ett beslut om att avslå en (29) När ett beslut om att avslå en PE515.923/ 20

kreditansökan har fattats på grundval av uppgifter som inhämtats genom sökning i en databas eller därför att uppgifter saknas där, bör kreditgivaren informera konsumenten om detta, om namnet på den databas som utnyttjats och annat i direktiv 95/46/EG. På så sätt kan denne vid behov utöva sin rätt att vid behov rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om sig i denna. Om ett beslut om att avslå en kreditansökan fattas utifrån ett automatiserat beslut eller systematiska metoder som kreditvärderingssystem, bör kreditgivaren informera konsumenten om detta och förklara skälen till beslutet och om hur konsumenten kan begära att det automatiserade beslutet omprövas manuellt. Kreditgivaren bör emellertid inte vara skyldig att ge sådan information om det är förbjudet enligt annan unionslagstiftning, exempelvis lagstiftning om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådan information bör heller inte ges om det skulle strida mot allmän ordning eller säkerhet, som exempelvis att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra straffbara gärningar. kreditansökan har fattats på grundval av uppgifter som inhämtats genom sökning i en databas eller därför att uppgifter saknas där, bör kreditgivaren informera konsumenten om detta, om namnet på den databas som utnyttjats och annat i direktiv 95/46/EG. På så sätt kan denne vid behov utöva sin rätt att vid behov rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om sig i denna. Kreditgivaren bör emellertid inte vara skyldig att ge sådan information om det är förbjudet enligt annan unionslagstiftning, exempelvis lagstiftning om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådan information bör heller inte ges om det skulle strida mot allmän ordning eller säkerhet, som exempelvis att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra straffbara gärningar. 33 Skäl 30a (nytt) (30a) För att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan kreditgivare bör alla kreditgivare, inklusive kreditinstitut eller andra tillhandahållare av bostadslåneavtal än kreditinstitut, tillförsäkras tillgång till alla privata eller offentliga databaser om konsumenterna på icke-diskriminerande villkor. Dessa villkor bör därför inte omfatta ett krav på att vara etablerad som kreditinstitut. Villkoren för tillgång, t.ex. kostnaderna för att få tillgång eller krav på att begäran om uppgifter ska vara baserad på en kreditansökan, skulle vara fortsatt PE515.923/ 21

tillämpliga. Medlemsstaterna bör inom sina jurisdiktioner själva bestämma om kreditförmedlare också får tillgång till dessa databaser. 34 Skäl 31 (31) För att kunna förstå tjänstens beskaffenhet bör konsumenterna upplysas om vad som utgör en rekommendation om lämpliga kreditavtal som är avpassad för den konsumentens behov och ekonomiska situation ( rådgivning ) och när denna tillhandahålls respektive inte tillhandahålls. De som tillhandahåller rådgivning bör följa allmänna standarder för att säkerställa att konsumenten erbjuds ett produktutbud som passar hans eller hennes behov och situation. Den tjänsten bör bygga på en opartisk och tillräckligt bred analys av de produkter som finns på marknaden och en noggrann undersökning av konsumentens ekonomiska situation, preferenser och avsikter. En sådan bedömning bör bygga på aktuella uppgifter och rimliga antaganden om konsumentens levnadsförhållanden under lånets löptid. Medlemsstaterna får klargöra hur en viss produkt vid rådgivning bör bedömas som ändamålsenlig för en konsument. (31) Att ge råd i form av personanpassade rekommendationer är en separat verksamhet som kan men inte behöver kombineras med andra aspekter av att bevilja eller förmedla lån. För att kunna förstå tjänstens beskaffenhet bör konsumenterna upplysas om när rådgivning tillhandahålls respektive inte tillhandahålls. De som tillhandahåller rådgivning bör följa vissa standarder för att säkerställa att konsumenten erbjuds ett produktutbud som passar hans eller hennes behov och situation. Rådgivare bör också informera huruvida de ger råd om ett brett produktutbud från hela marknaden eller enbart om kreditgivarens eller kreditförmedlarens eget produktutbud. Rådgivare bör kunna specialisera sig på vissa nischprodukter såsom övergångsfinansiering och ge råd om ett brett produktutbud inom denna specialiserade nisch, förutsatt att detta tydliggörs för konsumenten. När rådgivning ges bör det grundas på en förståelse av konsumentens ekonomiska situation, preferenser och avsikter på grundval av aktuella uppgifter och rimliga antaganden om konsumentens levnadsförhållanden under lånets löptid. Medlemsstaterna får klargöra hur en viss produkt vid tillhandahållande av rådgivningstjänster bör bedömas som ändamålsenlig för en konsument. PE515.923/ 22

35 Skäl 32 (32) En konsuments förmåga att återbetala sin kredit innan den förfallit till betalning enligt kreditavtalet kan spela en viktig roll för en främjad konkurrens på den inre marknaden och EUmedborgarnas fria rörlighet. Det föreligger dock stora skillnader mellan de nationella principerna och villkoren för konsumenternas återbetalningsförmåga och gällande villkor för en sådan förtidsåterbetalning. Med beaktande av mångfalden hypotekslånemekanismer och det breda produktutbudet är vissa standarder för förtidsåterbetalning av kredit väsentliga på unionsnivå för att säkerställa att konsumenterna har möjlighet att återbetala sina skulder innan de förfallit till betalning enligt kreditavtalet och att tillitsfullt söka efter de produkter som bäst passar deras behov. Medlemsstaterna bör därför, antingen genom lagstiftning eller med hjälp av avtalsklausuler, se till att konsumenterna har en lagstadgad eller avtalsenlig rätt till förtidsåterbetalning. Medlemsstaterna bör dock kunna fastställa villkoren för hävdandet av denna rätt. Dessa villkor kan innebära tidsbegränsningar för hävdandet av denna rätt, olika behandling alltefter typen av kreditränta (bunden eller rörlig), restriktioner för när rätten kan hävdas eller fastställande av eventuell ersättning till kreditgivaren. Medlemsstaterna kan också föreskriva att kreditgivaren ska ha rätt till skälig och objektivt motiverad ersättning för eventuella direkta kostnader för förtidsåterbetalningen av krediten. Om förtidsåterbetalningen då skulle infalla under en period där krediträntan är bunden, kan utövandet av denna rätt förenas med en särskild räntesats för konsumenten. En sådan särskild räntesats kan exempelvis (32) I enlighet med rekommendationerna från rådet för finansiell stabilitet behövs, med tanke på den långsiktiga karaktären hos många bostadslån, viss flexibilitet under kreditavtalets löptid så att både kreditgivare och konsumenter kan hantera risker och förändrade omständigheter som de kan utsättas för under lånets löptid. Konsumenterna bör därför ges rätt att fullt eller delvis återbetala lånet i förtid eftersom detta uppmuntrar till ansvarsfullt låntagande och därmed finansiell stabilitet liksom konkurrens på den inre marknaden. Kreditgivare bör emellertid ges rätt till skälig och objektivt motiverad ersättning för de kostnader som är direkt förknippade med förtidsåterbetalningen av lånet, också med beaktande av eventuella besparingar som kreditgivaren därmed kan göra. Sådan kompensation kan ske i form av en särskild avgift för att täcka möjliga kostnader för konsumenter som utövar rätten till förtidsåterbetalning eller kan ske genom att kostnaden inkluderas i totalkostnaden för kreditavtalet. Medlemsstaterna bör se till att de motiverade kostnaderna inte överskrider den nivå som är förenlig med marknadseffektivitet. Om förtidsåterbetalningen skulle infalla under en period där krediträntan är bunden, kan utövandet av denna rätt förenas med en särskild räntesats för konsumenten som fastställs av medlemsstaten. En sådan särskild räntesats kan exempelvis tillämpas vid skilsmässa eller arbetslöshet. Om en medlemsstat väljer att fastställa sådana villkor, bör dessa inte innebära att det blir orimligt svårt eller betungande för konsumenten att hävda rätten. Det är därför också lämpligt att föreskriva flexibilitet under vissa omständigheter där PE515.923/ 23