Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

140925 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 1

Innehåll Skolans vision och delaktighet.... 3 Utvärdering.....4-5 Främjande insatser... 6 Kartläggning....7 Förebyggande åtgärder... 8 Rutiner för akuta situationer....... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av annan..10 Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal....11 Uppföljning och dokumentation..12 Begrepp 13-14 Diskrimineringsgrunderna 15 2

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Verksamhetsformer som omfattas av planen Leksands gymnasium, Leksands gymnasiesärskola och samtliga APL-platser Ansvariga för planen Rektor i samarbete med skolkurator Planen gäller till 2015-08-15 Delaktighet Elevernas delaktighet En elevenkät genomförs i samtliga elevgrupper en gång per läsår. Syftet med denna är att mäta förekomst av diskriminering och kränkning samt mäta elevernas trivsel i skolan. Planen ska redovisas och diskuteras i skolkonferensen och tillsammans med skolans elevråd. De ska också delges och informeras vid utvärdering av elevenkäten. Alla elever får vid terminsstart en heldag med sin klass för att utveckla en gemenskap genom teambildande aktiviteter. Alla elever ska få kunskap om innehållet i planen. Klassansvarig har regelbundna utvecklingssamtal med eleverna en gång/termin Vårdnadshavarnas delaktighet Planen samt resultaten från elevenkäten presenteras på föräldramöten. Planen finns att läsa på Leksands gymnasiums hemsida. Föräldrarna inbjuds att delta i elevens utvecklingssamtal. Där ska frågor om trivsel, mobbning och kränkande behandling aktualiseras. Personalens delaktighet Värdegrundsarbetet tillhör ett av skolans fokusområden. All personal är delaktig i kontinuerligt arbete runt diskriminering och kränkning. Det omfattar även handledare och personal på elevernas APL-platser. Klassansvarig lärare genomför elevenkäten med sina elever en gång per läsår. Resultaten av elevenkäten presenteras och analyseras tillsammans med personalen på fortbildningsdagar, personalkonferenser och på APT. Förankring av planen Rektor ansvarar för att personal, elever och föräldrar känner till att skolan har en plan för diskriminering och kränkning, att nyanställda och nya elever blir informerade om dess innehåll. Alla elever, föräldrar och personal ska ha kännedom om vilka personer som ingår i skolans mobbningteam samt ha kunskap om vart man vänder sig om mobbning eller kränkningar förekommer. Planen finns tillgänglig i lärarpärmen samt på skolans hemsida. 3

Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Rektor och skolkurator har omarbetat planen i syfte att följa de nya lagar som kommit genom den nya läroplanen (Lgr 11). Vi har från vår tidigare plan uppmärksammat rutiner som inte har fungerat väl. De har vi nu omarbetat i den nya planen. Grund för arbetet har varit vår årliga elev- och personalenkät samt studier av dokumenterade fall. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans elever under ledning av respektive mentor, rektor, elevhälsoteamet och lärare har utvärderat fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Huvudmannens mål är att det ska vara nolltolerans mot kränkande behandling samt att tryggheten och trivseln ska öka under läsåret. Skolan har en handlingsplan för att förebygga mobbning och kränkande behandling. Under det gångna läsåret har handlingsplanen gälande mobbing och kränkningar förtydligats. Skolans mobbingteam har, tillsammans med rektor, reviderat rutinerna kring ärendehanteringen och skapat strikta och tydliga rutiner för dokumentation av varje mobbningärende. Vid genomgång av protokollförda ärenden visar det sig att vi har rett ut de få fall av kränkande behandling som har behandlats av mobbningteamet. Av svaren i elevenkäten framgår att 12,4% av eleverna har blivit kränkta någon gång under läsåret. Det är sammanlagt 40 elever av 330 svarande. Samt att 7,2 % har blivit utsatta för mobbing, vilket är 22 elever av 330 svarande. Siffrorna visar på att fall av kränkande behandling och mobbing har minskat under läsåret. Av elevenkätens kommentarsfält framkommer att elever blivit kränkta av lärare samt av tränare, detta i form av skvaller, utfrysning, rasistiska kommentarer samt ryktesspridning. Det framkommer även att elever blivit mobbande i form av elaka kommentarer, utfrysning samt via nätet. Mobbingteamet har fått kännedom om och arbetat med 3 fall av mobbing, varav alla fall är uppklarade. 75,2% av eleverna vet vem de ska vända sig till på skolan om de blivit kränkta eller mobbade. Skolan måste aktivt arbeta för att upptäcka fall av kränkningar och mobbing och få utsatta elever att i större utsträckning våga söka det stöd som skolan erbjuder. Vid terminsstart kommer mobbingteamet att presentera sig för alla elever i årskurs ett samt på föräldramöten. I elevenkät framkommer det att det finns flera platser på där elever känner sig otrygga. 11,4% av eleverna har svarat att de känner sig otrygga på bland annat följande platser, cafeterian, skolgatan, estetkällaren, hantverksavdelningen, matsalen samt toaletten. Flera av eleverna har svarat att de känner sig otrygga kring hockeybänken. Majoriteten av eleverna har dock svarar positivt på frågor om de t.ex. trivs på sin skola, har bra förutsättningar för sina studier, känner att studierna är betydelsefulla, att de utvecklas positivt, att skolan är bra på att motverka kränkande behandling och att man behandlar och bemöter eleverna på ett bra och positivt sätt 4

Under fjolåret hade Leksands gymnasium tre mål att arbeta mot. 1. Leksands gymnasium ska vara en skola där alla har lika värde och behandlas med respekt för varandra. 2. Ingen ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller mobbing. 3. Elever och personal ska uppleva att Leksands gymnasium är en trygg miljö. För att komma ett steg närmare dessa mål har alla elever genomgått en utbildning i HBTQ samt fått information från RFSU. Elever i åk 1 har också fått information från ungdomsmottagningen. Klasserna har aktualiserat integrationsfrågorna på skolan och genomfört olika aktiviteter för att främja gemenskapen på skolan. Som en del i skolans arbete för integration och internationell förståelse har en Solidaritetsdag genomförts. Skolan har deltagit i flera internationella projekt och utbyten med länder i hela världen. Skolan samlar elever och lärare flera gånger per år och lyfter fram goda exempel på insatser som befrämjar skolans utveckling. Årets plan ska utvärderas senast 2015-08-15 Hur årets plan ska utvärderas Den årliga elev- och personalenkäten kommer att revideras och ligga som grund för årets plan. En genomgång av de dokumenterade fallen av diskriminering och kränkning görs i syfte att hitta svagheter och styrkor i det gångna årets arbete, liksom diskussioner och analyser tillsammans med elever, föräldrar och personal. Elevrådet ska ta del av resultatet och diskutera förekomsten av kränkningar och arbetet runt detta. Elever och personal ska beredas möjlighet att utvärdera årets plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 5

Främjande insatser Kunskap och förankring Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning *Samtliga elever och personal på Leksands gymnasium och på APL-platserna ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning och vara delaktiga i processer runt den. *Samtliga lärare på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. *Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Uppföljning Arbetet följs upp och utvärderas regelbundet vid klass-och elevråd, i skolkonferensen samt vid personalträffar. (3 kap. 14 diskrimineringslagen och 6 kap. 6 skollagen) Insats I början av terminsstart ska samtliga elever på skolan få en heldag med sin klass för att utveckla en gemenskap genom teambildande aktiviteter. Både personal och elever på skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor i första hand i den ordinarie undervisningen men också genom föreläsningar, workshops och kulturevenemang. Alla elevskyddsombud, en elev från varje klass, utbildas varje år i att upptäcka mobbing och trakasserier. Skolan har en handlingsplan vid mobbing och kränkande behandling och ett antimobbingteam bestående av kurator samt tre lärare. Alla elever och personal har kännedom om innehållet i handlingsplanen. Planen finns tillgänglig i lärarpärmen och på Leksands gymnasiums hemsida. Elever, föräldrar och personal har kännedom om vilka personer som ingår i mobbningteamet. Klassansvariga har regelbundna utvecklingssamtal med eleverna en gång per termin. Föräldrarna inbjuds att vara med vid samtalen. Vi ska vara vaksamma och arbeta för att ständigt främja ett gott klimat vad gäller hur vi är mot varandra, hur vi bemöter varandra och hur vi talar till varandra. Vi ska jobba främjande genom att fokusera på det goda, positiva och styrkan hos varje individ. Vi ska uppmärksamma och bekräfta när en elev eller kollega visar framsteg eller gör en positiv förändring. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2015-08-15 6

Kartläggning Kartläggningsmetoder # klassråd, elevråd och föräldramöten # klassansvarigas utvecklingssamtal # skolsköterskans hälsosamtal # skolkuratorns enskilda samtal # information genom elever # elevenkäten # forum som skolkonferens och programlag Hur eleverna har involverats i kartläggningen Via klassråd, elevråd, individuella samtal och diskussioner med skolpersonal samt via elevenkäten som genomförs en gång per läsår. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen involveras kontinuerligt via APT och A-lags möten. Personalen genomför också en personalenkät. Resultatet från elev- och personalenkäten har redovisats för och analyserats av personalen. Erfarenheter från mobbingteamet har sammanställts och utgjort ett underlag vid revidering av handlingsplanen. Resultat och analys Elevenkäten och de fall av kränkningar som vi arbetat med under åter visar att diskriminering och kränkningar fortfarande förekommer på Leksands gymnasium. Detta är helt oacceptabelt och visar på vikten av ett fortsatt medvetet arbete mot diskriminering och kränkande behandling. De få fall som har dokumenterats under året har upphört och klarats ut. 7

Förebyggande åtgärder Att motverka diskriminering och kränkningar Mål och uppföljning På Leksands gymnasium får kränkandebehandling eller diskriminering på inga villkor förekomma. Utöver detta ska vår arbetsplats präglas av arbetsglädje, tydlighet och harmoni samt ha en tillåtande atmosfär där vi alla kan trivas och må bra. Målen följs upp av elevenkäten, diskussioner i klassråd, elevråd, föräldramöten och möten med arbetslag. Samtliga klassansvariga tar upp förekomst av mobbing och kränkningar med sina elever. Åtgärd All personal på skolan ska känna till likabehandlingsplanens innehåll. De ska ha en beredskap om hur de ska agera om någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering. Under året kommer lärare att jobba med värdegrundsfrågor. Elevrådet är en viktig aktör i det förebyggande arbetet och ansvara varje år för en solidaritetsdag Skolkurator ingår i kommunens arbetsgrupp kring utsatthet på nätet. De träffas regelbundet för att diskutera arbetssätt samt utbildningar kring ämnet. Motiv till åtgärd Kränkningar förekommer på Leksands gymnasium och detta föranleder ett ökat arbete med diskriminering och kränkningsfrågor. Vi vet att det även förekommer kränkningar på nätet och att detta är ett växande problem. Värdegrund, normer, bemötande och utsatthet på nätet är ständigt aktuella frågor och därför måste vi kontinuerligt arbeta med dessa områden. Möjlighet med internet och mobiltelefoner gör att gränsen mellan skola och fritid suddas ut och detta föranleder att vi måste vara uppmärksamma på kränkningar i dessa former och att vi även uppmärksammar vårdnadshavare på detta. Skolkuratorn deltar i kommunens arbetsgrupp kring utsatthet på nätet. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 150815 8

Rutiner för akuta situationer Policy Ingen på Leksands gymnasium får utsättas för diskriminering, mobbing eller annan form av kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal inom skolan är ansvariga för att omedelbart och villkorslöst agera mot misstänkt mobbing eller kränkningar och lyfta detta till rektor eller till skolans mobbingteam. Elever och föräldrar ska kunna vända sig till vem som helst av skolans personal när någon utsatts för mobbning eller kränkande behandling och ges stöd och vägledning för att få kunskap om de insatser skolan kan ge. All personal inom skolan skall villkorslöst utan dröjsmål lyfta mobbing kränkningar till rektor, biträdande rektor eller mobbingteam. 9

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1 Den som upptäcker kränkningen kontaktar omedelbart skolledningen eller någon representant från antimobbingteamet. Representant från antimobbingteamet pratar omgående med berörda elever enskilt. Syftet med samtalen skall vara att inte bara avhjälpa den akuta situationen utan även hitta en långsiktig lösning. Noteringar upprättas digitalt/ alt scannas in av representant från antimobbingteamet och sparas under S/Gymnasiet/Dokumentation Mobbning. Rektor informeras Om berörd elev är under 18 år ska vårdnadshavare till berörd elev omedelbart underrättas. Antimobbingteamet är ansvarig för att uppföljning sker inom 14 dagar samt att återkoppling sker till rektor eller biträdande rektor. Vid misstanke om lagbrott görs polisanmälan. Steg 2 Om mobbningen fortsätter trots åtgärderna i steg 1 kallar rektor eller biträdande rektor för ett möte med elev och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) samt någon representant från antimobbingteamet där beslut om vidare åtgärder tas. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för att uppföljning görs inom 14 dagar. Steg 3 Om kränkningen inte upphör vidtas åtgärder enligt Skollagen. Rektor kan besluta om anmälan till socialtjänst eller polis. 10

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal på Leksands gymnasium skall villkorslöst utan dröjsmål lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt en elev till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven ska omedelbart kontakta/berätta för lärare, rektor eller annan vuxen på skolan. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen En vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. 11

Uppföljning och dokumentation Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning när elev kränks av annan elev. I första steget ansvarar representant från antimobbingteamet för att uppföljning sker inom 14 dagar samt att återkoppling ges till rektor. Rutiner för uppföljning när elev kränks av lärare. Rektor ansvarar för att uppföljning sker inom 14 dagar. Rutiner för dokumentation Rutiner för dokumentation när elev kränks av annan elev. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett Noteringar som finns digitalt i mappen Dokumentation mobbning och som finns tillgänglig på S/ Gymnasiet för representanter i antimobbingteamet. Dokumentationen sparas som fil där filnamnet börjar med dagens datum åå mm dd. Påbörjad dokumentation fylls på i samma fil vid nytt möte, nya åtgärder. Rutiner för dokumentation då elev kränks av lärare Rektor ansvarar för att dokumentera ärendet. Ansvarsförhållande Rektor har ansvar för att mobbningteamet har kunskap om och följer de riktlinjer för dokumentation som skolan arbetat fram 12

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 13

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 14

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier : Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: 15

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan 16

skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 17