PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

export- och fartygskrediter och lagen om ett ränteutjämningsbolag

RP 169/2010 rd. till 5 miljarder euro. Dessutom föreslås det att grunden för hur förvaltningsarvodet bestäms

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

för investeringar som främjar miljövård MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Revisionsverkets ställningstaganden

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

export- och fartygskrediter enligt vilken bolaget Dessutom förutsätts att till lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 58/2014 rd. I syfte att främja exporten och trygga exportfinansieringssystemets

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

RP 243/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft senast i december 2016.

RP 151/2006 rd. Regeringen föreslår ändringar i lagen om statens specialfinansieringsbolag och lagen om statsgarantifonden. Syftet är att Finnvera

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2006 rd. till understöd för anläggningskostnader för regionala mottagningsplatser för problemavfall

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 70/2010 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2010 (RP 62/2010 rd)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

Transkript:

RP 15/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om statliga exportgarantier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att specialfinansieringsbolaget Finnvera Abp:s fullmakt att bevilja statliga exportgarantier höjs. Det föreslås att lagen om statliga exportgarantier ändras så att det sammanlagda ansvaret för exportgarantier och skyddsarrangemang höjs med 2,5 miljarder euro från nuvarande 10 miljarder euro, så att det sammanlagda ansvaret blir 12,5 miljarder Propositionen syftar till att för sin del säkerställa tillgången till exportfinansiering medan störningarna på finansmarknaden pågår. Lagen avses träda i kraft våren 2009. MOTIVERING 1 Nuläge 294461 I lagen om statliga exportgarantier (422/2001), nedan exportgarantilagen, bestäms det om de villkor och principer som ska tillämpas på statens exportgarantiverksamhet. Syftet med exportgarantiverksamheten är att stärka den ekonomiska utvecklingen i Finland genom att främja exporten och företagens internationalisering. Exportgaranti beviljas för den förlustrisk som kan uppstå i samband med export eller investeringar i utlandet. Utgångspunkten för beviljande av exportgaranti är finländskt intresse. Grundpremissen i enlighet med internationella avtalsförpliktelser och nationell lagstiftning är att exportgarantiverksamheten ska löna sig på lång sikt. Eventuellt underskott i exportgarantiverksamheten täcks via Statsgarantifonden som står utanför statsbudgeten, om medlen i den fond för ersättning av förluster som ingår i Finnvera Abp:s balansräkning inte är tillräckliga för att kompensera för underskottet. Enligt i lagen om statliga exportgarantier får det sammanlagda ansvaret för exportgarantier och skyddsarrangemang uppgå till högst 10 miljarder Gränsen för maximiansvaret för beviljande av exportgarantier höjdes genom en lagändring (1139/2008) med 2,1 miljarder euro vid ingången av 2009. Exportgarantier beviljas och administreras av statens specialfinansieringsbolag Finnvera Abp. Finnvera Abp fastställer också de allmänna avtalsvillkor som ska tillämpas på exportgarantier och ingår de avtal och ger de förbindelser samt vidtar de skyddsarrangemang som sammanhänger med exportgarantierna. Vid beräkningen av maximiansvaret på 10 miljarder euro enligt ska garantiansvaret i fråga om de exportgarantier som trätt i kraft när det gäller kapital som täcks av garanti, exklusive andra poster utöver kapitalet som eventuellt ska ersättas, beaktas till fullo, medan det garantiansvar som realiseras på grund av bindande garantianbud och som gäller kapital som täcks av garanti ska beaktas till hälften. Vid utgången av 2008 fanns det gällande exportgarantier till ett belopp av 5 miljarder euro, den bokföringsmässiga ansvarsstocken enligt i exportgarantilagen uppgick till cirka 6,8 miljarder euro och det fanns exportgarantiansökningar i behandling till ett värde av cirka 4,5 miljarder Utöver exportgarantier stöds den finländska exporten också med ränteutjämningskrediter i enlighet med lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996), nedan ränteutjämningslagen, som ges via Finnvera Abp:s dotterbolag Finlands Exportkredit Ab, och genom refinansieringskrediter enligt den refinansieringsmodell som togs i bruk för viss

2 RP 15/2009 rd tid vid ingången av innevarande år. Finlands Exportkredit Ab administrerar ränteutjämningssystemet på statens vägnar och för statens räkning. Bevillningsfullmakten för ränteutjämningskrediter höjdes genom en ändring av ränteutjämningslagen (1138/2008) till 6 miljarder euro vid ingången av 2009. Hos Finlands Exportkredit Ab finns det ränteutjämningsprojekt under beredning till ett belopp av cirka 6,3 miljarder För en del av ränteutjämningarna har det också ansökts om borgen hos Finnvera Abp. Inom ränteutjämningsverksamheten var avtalsstocken vid utgången av 2008 cirka 2 miljarder euro, anbudsstocken 4,8 miljarder euro och bekräftelsestocken, där köpeavtalet har undertecknats, 2,3 miljarder Problemet med ränteutjämningssystemet i nuvarande konjunkturläge är att det är beroende av kreditgivning från banker, vilket på grund av bankernas likviditetsproblem har lett till att systemet inte fungerar. För att åtgärda problemet infördes i Finland vid ingången av innevarande år en så kallad refinansieringsmodell för offentligt understödd exportfinansiering. Inom ramen för refinansieringsmodellen refinansierar Finlands Exportkredit Ab med medel som skaffats från marknaden via en finländsk eller en utländsk bank sådan långfristig kreditgivning som krävs för export från Finland. I budgeten för 2009 har man förberett sig på att finansiera exportprojekt till ett belopp av 1,2 miljarder euro, varav 500 miljoner euro baserar sig på statlig medelanskaffning och 700 miljoner euro på Finnvera Abp:s medelanskaffning. Exportkrediter beviljas enligt villkoren i OECD:s exportkreditavtal. Räntan kan vara rörlig eller följa CIRR-villkoren. För att exportprojekt ska kunna omfattas av refinansieringsmodellen krävs alltid statlig exportgaranti. Detta är viktigt för att den bankrisk som inom ramen för refinansieringsmodellen uppstår för Finlands Exportkredit Ab ska kunna minskas med täckningen för exportgarantins belopp. Det är viktigt att sammankoppla tillämpningen av refinansieringsmodellen med exportgarantier också därför att Finnvera Abp i så fall kan bedöma riskerna så sakkunnigt som möjligt. På grund av störningarna på finansmarknaden har nästan alla EU- och OECD-stater med avseende på exportfinansiering meddelat kommissionen att de inför nationella stödpaket som hänför sig till finansiering eller exportgarantier. 2 Föreslagna ändringar I många köpande länder har bankerna ytterligare stramat åt kundernas möjligheter att få finansiering och företagens investeringsmöjligheter blir ofta inte realiserade på grund av att det inte finns finansiering. Detta sker också i fråga om bra företag och rentav i fråga om redan överenskomna affärer. En del av beställningarna kan räddas genom att man erbjuder statligt anskaffad finansiering. För att bankerna ska kunna förbinda sig till detta behöver de redan när de utarbetar sitt finansieringsförslag tillräcklig säkerhet om att det finns tillgänglig finansiering och dess villkor. Dessutom är specialarrangemangen för finansiering av finländsk export till sitt belopp eller till sina villkor inte konkurrenskraftiga jämfört med exempelvis Sverige och Tyskland. Av dessa skäl föreslås i propositionen om den första tilläggsbudgeten för 2009 en tilläggsfullmakt på 2,5 miljarder för beviljande av refinansieringskrediter. Det är ytterst svårt att uppskatta hur mycket refinansieringskrediter som kommer att beviljas, eftersom det finns många inverkande faktorer, till exempel huruvida våra exportörer får affärer och vilka villkor som ställs för refinansieringen. Det uppskattas att Finnvera Abp har sådana projekt som kan bli finansierade enligt refinansieringsmodellen till ett belopp av 3 miljarder Behovet av refinansiering beror dock på hur projekten framskrider, om affärerna genomförs och på villkoren för refinansieringen. Bankerna har redan nu gett Exportkredit Ab förslag på sådana projekt som kan bli omfattade av refinansiering till ett värde av cirka 2 miljarder Beloppet överlappar delvis med sådana projekt som Finnvera Abp har fått förslag om. För att förbättra finländska exportörers konkurrenskraft avser man också att mildra villkoren för nya refinansieringskrediter, så att arrangemanget fungerar bättre med tanke på företagen och är internationellt sett konkurrenskraftigare.

RP 15/2009 rd 3 Refinansieringskrediter ska ha exportgaranti från Finnvera Abp och därför måste maximibeloppet för beviljande av statliga exportgarantier enligt i exportgarantilagen höjas med 2,5 miljarder euro från 10 miljarder euro, så att maximibeloppet blir 12,5 miljarder 3 Propositionens konsekvenser Propositionen syftar till att för exportgarantiernas del åstadkomma en tillräckligt stor fullmakt för finansiering av export med konkurrenskraftiga villkor. Propositionen syftar till att säkerställa fortsatt exportfinansiering under finanskrisen och bevara finländska exportörers konkurrenskraft i förhållande till exportföretag i andra länder och därigenom trygga arbetsplatser inom exportindustrin och minska antalet permitteringar och uppsägningar. Avsikten är att refinansieringskrediter endast beviljas för projekt för vilka exportgaranti har beviljats. Eftersom det föreslås att den statliga fullmakten att bevilja lån för refinansieringsverksamheten vid Finlands Exportkredit Ab höjs med 2,5 miljarder euro, uppskattas det att det exportgarantitvång som ingår i refinansieringsmodellen kommer att medföra att behovet av att använda exportgarantifullmakten också ökar med 2,5 miljarder Införandet av refinansieringsmodellen hänför sig till störningarna på finansmarknaden, på grund av vilket modellen är tidsbegränsad, så avsikten är att nivån på maximibeloppet för exportgarantier på nytt ska ses över efter att finanskrisen är över. Det är omöjligt att på förhand uppskatta hur stora exportgarantiförluster som eventuellt orsakas Finnvera Abp. Den bokföringsmässiga ansvarsstocken enligt 2 mom. i exportgarantilagen var 6,8 miljarder euro (läget den 31.12.2008). I ansvarsstocken ingår betydande riskkoncentrationer. Finnvera Abp:s interna riskbuffert uppgår till cirka 130 miljoner euro och medlen i Statsgarantifonden till cirka 700 miljoner Höjningen av exportgarantifullmakten bidrar till att säkerställa att finansieringen av exportföretag kan fortsätta utan störningar och gör det möjligt att fortsätta tillämpa den införda refinansieringsmodellen. 4 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med Finnvera Abp. Regeringens ekonomiskpolitiska ministerutskott har förordat propositionen. På grund av att ärendet brådskar har man inte begärt utlåtanden om propositionen från andra instanser. 5 Samband med andra propositioner I regeringens proposition om den första tilläggsbudgeten för 2009 (moment 32.30.80, Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet) föreslås det att anslaget höjs med 1,25 miljarder euro och fullmakten för beviljande av refinansieringskrediter höjs med 2,5 miljarder Eftersom beviljandet av refinansieringskrediter är sammankopplat med det så kallade exportgarantitvånget, måste maximigränsen för beviljade av exportgarantier på motsvarande sätt höjas med 2,5 miljarder euro till 12,5 miljarder 6 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft våren 2009. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 RP 15/2009 rd Lagförslag Lag om ändring av i lagen om statliga exportgarantier I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 23 maj 2001 om statliga exportgarantier (422/2001), 1 mom., sådant det lyder i lag 1139/2008, som följer: högst 12 500 miljoner Garantiansvaret Helsingfors den 27 februari 2009 Denna lag träder i kraft den 20. Republikens President TARJA HALONEN Arbetsminister Tarja Cronberg

RP 15/2009 rd 5 Parallelltext Lag om ändring av i lagen om statliga exportgarantier I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 23 maj 2001 om statliga exportgarantier (422/2001), 1 mom., sådant det lyder i lag 1139/2008, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse högst 10 000 miljoner Garantiansvaret högst 12 500 miljoner Garantiansvaret Denna lag träder i kraft den 20.