Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige

Relevanta dokument
MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2012

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2007

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Emån vid Emsfors.

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2004

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2013

Bottenfauna i Dalarna april 2007

Bottenfaunaresultat för En sammanfattande redovisning

Bottenfauna i Emåns vattensystem

Bottenfauna i Säveån 2007

Bottenfauna i Emåns vattensystem

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfauna i Emåns vattensystem. En undersökning av sjöar och vattendrag

Rapport - Bottenfaunaundersökningar 1999

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening

Resultat 2013 bottenfauna

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2006

Bottenfauna i Säveån 2009

Resultat 2011 bottenfauna

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2004:09

Bottenfauna i Västmanlands län 2015

Bottenfauna i Vegeån 2006

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2015

Resultat 2016 bottenfauna

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN X

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2018

Resultat 2010 bottenfauna

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Resultat 2017 bottenfauna

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral

Bottenfauna vid Vänerns stränder En undersökning av sju strandlokaler

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet

Full koll på grundvatten. Liselotte Tunemar Vattenmiljöseminariet

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Bottenfauna i Ivösjön

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Metodik och genomförande - bottenfauna

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Bottenfauna i Stockholms län 2004

Bottenfauna R 2008:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 ISSN X

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)

Bottenfauna. i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2013:3. ISBN nr: Foto: Martin Liungman

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Sid. 13. Lokal 7. SÖ597: Lockvattnet. BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖRMLÄNDSKA SJÖAR - forts.

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Kalkning och bottenfauna

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Rapport till Den Nya Välfärden om effekterna av halverade arbetsgivaravgifter m.m. februari 2006

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Ätrans recipientkontroll 2012

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Övervakning av Sveriges våtmarker med satellit

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Effekter av kalkning på bottenfaunan i rinnande vatten

Miljögifter i odlingslandskapet

Rapport. Allmänhetens syn på att skicka julklappar med posten

Bottenfauna i Västra Götalands län 2011

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Bottenfaunaundersökningar i Vänern vid Skutberget, Karlstad 2017

Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Planktonundersökningen 2003 redovisas i en separat rapport.

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Bottenfauna i Säveån och Finngösabäcken 2012

Utredning i Skutehagen

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

5"89 - \ 5' (,,el ~ - 02.

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Konjunkturen i Sydsverige i regionalt perspektiv

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Transkript:

Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2007-03-21 Medins Biologi AB

Bakgrund Rapporten har tagits fram som ett utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping

Syfte Att identifiera indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna. Indikatorarter som skulle kunna användas för att detektera och övervaka artrika strömsträckor.

Utsök från Medins bottenfaunadatabas Utvärderingen omfattar 2 453 provtagningar i strömbiotoper (på bra sparklokaler ) söder om X-linjen 6770000 utförda med standardiserade metoder åren 1988-2006.

Definition av artrika strömbiotoper Antal taxa vid de 2 453 provtagningarna Antal taxa 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 Percentil (%) Artrik lokal = >39 taxa (75-percentil) Mycket artrik lokal = >46 taxa (90-percentil)

Urval av potentiella indikatorarter Urvalet gjordes genom : analys av faunans nestedness på 35 opåverkade lokaler. Analysen pekar ut nestade arter (arter som företrädesvis finns i artrika miljöer). expertbedömning. Några arter som inte förekom på ovannämnda 35 lokaler valdes ut som potentiella indikatorarter.

Urval av potentiella indikatorarter Utifrån analys av nestedness utvaldes 13 arter. Expertbedömningen gav ytterligare 4 arter.

17 potentiella indikatorarter Prov med förekomst Totalantal taxa Taxa Antal (%) Median Max Min Medel Aphelocheirus aestivalis 149 6 45 77 24 45 Baetis digitatus 306 12 42 69 16 42 Baetis muticus 490 20 40 77 20 41 Brachycentrus subnubilus 57 2 47 65 26 46 Calopteryx virgo 150 6 39 77 15 40 Cheumatopsyche lepida 206 8 44 69 9 43 Chimarra marginata 205 8 44 70 22 44 Hydropsyche contubernalis 19 1 54 66 42 54 Ibisia marginata 119 5 46 70 26 46 Ithytrichia sp. 717 29 40 77 16 41 Mystacides azurea 203 8 39 68 11 39 Normandia nitens 24 1 48 68 27 47 Perlodes dispar 204 8 44 70 16 43 Physa fontinalis 208 8 45 77 14 45 Polycelis sp. 472 19 39 77 9 39 Setodes argentipunctellus 171 7 45 70 17 45 Stenelmis canaliculata 105 4 45 77 19 45 Samtliga provtagningar 2453 100 33 77 5 33

Exempel Hydropsyche contubernalis Förekommer uteslutande på artrika lokaler (antal taxa 42-66 st). Förekommer vid 1% av provtagningarna. Förekommer vid 3% av de artrika lokalerna. Arten är olämplig som indikator eftersom den är sällsynt på artrika lokaler.

Exempel Ithytrichia (flaskbyggare) Förekommer vid 29 % av provtagningarna. Förekommer vid 61 % av de artrika lokalerna. Förekommer endast i hälften av fallen (54%) på artrika lokaler. Släktet är olämpligt som indikator eftersom det indikerar fel i hälften av fallen.

Kravkriterier för indikatorarter Arten skall ha ett indikatorvärde på minst 60% (sannolikheten för att lokalen är artrik om arten påträffas). Arten skall förekomma på minst 15% av de artrika lokalerna. Arten skall kunna identifieras i fält av erfaren taxonom med handlupp. Arten skall inte ha begränsat utbredningsområde.

Urval av indikatorarter Utifrån kravkriterierna sållades 13 av de 17 potentiella indikatorarterna bort. Följande fyra arter bedömdes uppfylla kraven: - nattsländan Cheumatopsyche lepida - nattsländan Chimarra marginata - bäcksländan Perlodes dispar - snäckan Physa fontinalis

Nattsländan Cheumatopsyche lepida - indikatorvärdet är 67 % för artrika lokaler. - förekommer på 24 % av de artrika lokalerna.

Nattsländan Chimarra marginata - indikatorvärdet är 65 % för artrika lokaler. - förekommer på 23 % av de artrika lokalerna.

Nattsländan Chimarra marginata

Bäcksländan Perlodes dispar - indikatorvärdet är 71 % för artrika lokaler. - förekommer på 23 % av de artrika lokalerna.

Snäckan Physa fontinalis - indikatorvärdet är 75 % för artrika lokaler. - förekommer på 21 % av de artrika lokalerna.

Snäckan Physa fontinalis

Varför indikerar de artrikedom Två orsaker finns: De är känsliga för vattenkemisk påverkan (surt vatten, näringsämnen/syretärande ämnen). Några arter har relativt höga habitatkrav vilket medför att de företrädesvis påträffas på lokaler med stor variation vad gäller bottensubstrat och vegetation. Dessa lokaler är ofta artrika.

Förekomstfrekvenser Ingen av de fyra arterna är särskilt bra som indikatorart eftersom de har låg förekomstfrekvens på artrika lokaler (21-24 %). Däremot har ett indikatorverktyg bestående av samtliga fyra arter (CCPP) betydligt bättre förekomstfrekvenser på artrika lokaler (53 %).

Indikatorn CCPP - förekomstfrekvenser En eller flera av de fyra arterna C. lepida, C. marginata, P. dispar och P. fontinalis förekommer på: 53 % av de artrika lokalerna (>39 taxa). 69 % av de mycket artrika lokalerna (>46 taxa).

Indikatorn CCPP - indikatorvärden Om en eller flera av de fyra arterna C. lepida, C. marginata, P. dispar och P. fontinalis förekommer är sannolikheten i genomsnitt: 61 % för att lokalen är artrik (>39 taxa). 31 % för att lokalen är mycket artrik (>46 taxa).

Indikatorinventering En indikatorinventering har som enda syfte att peka ut artrika lokaler. Kan utföras snabbt och billigt eftersom endast förekomst / ej förekomst av indikatorarterna registreras.

Kostnadsanalys En indikatorinventering (med indikatorn CCPP) medför i jämförelse med standardmetoder en besparing på ca 20 % för att detektera artrika lokaler. ca 40 % för att detektera mycket artrika lokaler.

Slutsatser Ingen enskild art är tillräckligt bra som indikatorart för artrika miljöer. En uppsättning av de fyra arterna (CCPP) är en bra indikator på strömbiotoper med artrik bottenfauna i Götaland. Indikatorn CCPP är mindre användbar i västra Svealand eftersom Physa fontinalis troligen saknas där. Användbarheten i östra Svealand är osäker eftersom förekomsten är osäker för flera av arterna.

Andra slutsatser i rapporten Fyra arter bedömdes vara särskilt lämpliga för övervakning av strömbiotoper med artrik bottenfauna (de är mycket känsliga för surt vatten och eutrofiering), - nattsländan Cheumatopsyche lepida. - nattsländan Chimarra marginata. - dagsländan Baetis digitatus. - flugan Ibisia marginata.