Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare för. Därför gör vi här ett försök att ge den mest grundläggande informationen om asylprocessen. Inledningsvis ska sägas att idag, i mars 2017, är asylrätten svår att säga något bestämt om. En ny lag har lagts till utlänningslagen och ytterligare lagförslag väntar på omröstning i riksdagen. Hur praxisen utvecklas är idag svårt att säga något bestämt om. Men här är ett försök att förklara grunderna. Men vi vill betona att varje persons asylskäl ska bedömas individuellt. Det här är en genomgång av generella regler. Asylprocessen Det är den som söker asyl som ska övertyga om att man har asylskäl genom sin berättelse eller annan dokumentation. Den sökandes identitet ska styrkas eller i vart fall göras sannolik så att det går att veta mot vilket land skyddsskälen ska prövas. Finns det tillräckliga skäl för att kunna bedömas vara flykting eller skyddsbehövande? Stämmer alla uppgifter så att asylberättelsen är trovärdig? Asylrätten är individuell och varje persons individuella skäl ska prövas. Ensamkommande barn Den juridiska definitionen av barn är personer under 18 år. De barn som söker asyl utan åtföljande familjemedlemmar får: en god man som ska se till att de får sina rättigheter tillgodosedda och stödja barnet i asylprocessen ett särskilt boende, familjehem eller HVB-hem rätt till skola och sjukvård Anvisningskommunen ska ge barnen det stöd de har rätt till. Kostnaderna kan kommunen sedan återkräva av Migrationsverket. En vuxen har inte rätt till samma omsorg från kommunerna. För vuxna är det är i första hand Migrationsverket som ansvarar för boende och annan omsorg. Under eller över 18 år Bedömningen om någon är över eller under 18 år är central både för situationen som flykting i Sverige och för asylbedömningen. Migrationsverkets bedömning i asylprocessen av en asylsökandes ålder är inte bindande för andra myndigheter. Kommunerna bedömer själva om de låter en asylsökande som Migrationsverket betraktar som över 18 år få bo kvar på särskilda boenden och få annan kommunal omsorg som t.ex. god man. Kommunerna runt om i Sverige gör olika bedömningar i den frågan. Migrationsverkets bedömning av ålder är

2 idag inte möjligt att överklaga förrän beslut har tagits i asylärendet. Därmed kan kommunen återkräva utgifter för en asylsökande så länge asylärendet inte vunnit laga kraft, dvs. ärendet gått igenom alla olika instanser. Det finns ett lagförslag om att tidigarelägga åldersbedömningar. De personer som Migrationsverket anser att det finns tveksamheter kring vad gäller ålder kommer att få möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning och ett beslut om uppskrivning av ålder ska då kunna överklagas. Observera att de personer som skrivs upp i ålder direkt av Migrationsverket för att myndigheten finner det uppenbart att personen är över 18 år kommer fortfarande inte att kunna överklaga förrän vid beslut, de omfattas inte av lagändringarna. När en ungdom fyller 18 år är det alltså möjligt för kommunen att låta personen bo kvar i kommunen. Det är först när kommunen avsäger sig det ansvaret som Migrationsverket går in och ordnar boende på vuxenanläggning någonstans i Sverige. RFS anser att det är viktigt att ensamkommande barn får behålla sin gode man till dess att beslutet om åldersuppskrivning vunnit laga kraft. Det finns exempel på kommuner som gör detta, se: www.rfs.se/dagens-samhalle-nr62017. Utlänningslagens tidigare praxis Här går vi inte igenom tidigare praxis i detalj utan fokuserar på det som behövs för att förstå nyheterna. Enligt utlänningslagen kan en person som söker asyl förklaras vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande och därmed få bosätta sig i Sverige. Uppehållstillstånd kan även beviljas på grund av synnerligen ömmande, eller för barn särskilt ömmande, omständigheter. Huvudregeln enligt utlänningslagen var tidigare permanent uppehållstillstånd. Ett ensamkommande barn som inte kunde utvisas till hemlandet fick ofta permanent uppehållstillstånd. När det gäller fall där barn inte anses vara skyddsbehövande men samtidigt saknar ett ordnat mottagande i hemlandet och därmed inte får utvisas innan de har blivit myndiga har Migrationsverket även ändrat tolkningen av utlänningslagen för dem som kom innan den tillfälliga lagen trädde ikraft. Rättspraxisen är ännu inte etablerad och därmed osäker. Huvudregel är troligen: Barn under 16 får permanent uppehållstillstånd. Från 16 år till 17,5 år som saknar ordnat mottagande får tidsbegränsat uppehållstillstånd, dvs 12 månader med risk för utvisning när hen är 18 år. Från 17,5 år utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen. Men det är de individuella skälen som avgör bedömningen om skyddsbehov finns.

3 Den tillfälliga lagen Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige kallas den tillfälliga lagen eftersom den ska gälla för personer vars asylbeslut fattas mellan 20 juli 2016-19 juli 2019. Lagen kan sägas var konstruerad som en kappa som lagts över utlänningslagen så att vissa delar av utlänningslagen inte gäller under den här perioden. Bland annat har man tagit bort statusskälen övriga skyddsbehövande. Huvudregeln i lagen är att ge tillfälliga uppehållstillstånd. Om ett ensamkommande barn kom före den 24 november 2015 ska hen fortfarande få permanent uppehållstillstånd under förutsättning att hen fortfarande är ett barn vid tiden för beslut. Men även för dessa har Migrationsverket tagit ett nytt rättsligt ställningstagande som säger att om det saknas mottagande i hemlandet kan barnet få tillfälligt uppehållstillstånd eller uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen, i enlighet med vad som beskrivits ovan. Grunder för att beviljas asyl enligt den tillfälliga lagen: 1) Flykting Flykting är den som har välgrundad fruktan för förföljelse, dvs. allvarligt hot mot liv, frihet och kroppslig integritet p.g.a. etnicitet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. 2) Alternativt skyddsbehövande Grundad anledning att anta att man: Straffas med döden eller utsätts för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller Allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. När det gäller en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld tas således hänsyn till säkerhetssituationen i hemlandet. Om säkerhetsläget är mycket dåligt behöver den personliga risken inte vara lika hög som i fall där säkerhetsläget inte bedöms som så allvarligt. 3) Särskilt ömmande omständigheter Barn kan få stanna på särskilt ömmande omständigheter (för vuxna synnerligen ömmande) som t.ex.: Hälsotillstånd barnet behöver sjukvård som inte finns i hemlandet.

4 Anpassning till Sverige barnet har varit här länge och anpassat sig, men det krävs många års vistelse. Barn som varit här så lång tid som åtta eller tolv år har fått avvisningsbeslut. De individuella omständigheterna är avgörande. Enligt Europadomstolens praxis är det främst under tonåren, en tid som domstolen beskriver som de formativa åren, som en sådan särskild rätt till privatliv kan uppstå. En bedömning av situationen i hemlandet skäl som inte uppnår kraven för uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov men som ändå är så ömmande att uppehållstillstånd bör beviljas. För de som sökte asyl efter den 24 november 2015 eller som fyller 18 år under asylprocessen gäller dessutom att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter kan beviljas om en utvisning skulle strida mot ett internationellt konventionsåtagande, t.ex. barnkonventionen. Olika längd på det tillfälliga uppehållstillståndet Den tillfälliga lagens huvudregel ger uppehållstillstånd för personer med flyktingstatus i tre år. För övriga skyddsbehövande är det 13 månader som sedan får förlängas med ett tillstånd om två år. En möjlighet till permanent uppehållstillstånd har införts genom den tillfälliga lagen för de personer som är alternativt skyddsbehövande och ska förlänga sina tillstånd efter 13 månader. För personer under 25 år gäller då att de måste: ha fullföljt vad som kan anses motsvara svenska gymnasiestudier och ha arbete Enligt den tillfälliga lagen kan barn som är sjuka i särskilt allvarliga fall beviljas ett permanent uppehållstillstånd istället för ett tillfälligt. Förslag till lag om uppehållstillstånd för gymnasiestudier Ett förslag om uppehållstillstånd under tiden man genomgår gymnasiestudier har passerat lagrådet och väntas komma upp för omröstning i riksdagen under våren 2017. Syftet med förslaget är att uppmuntra till gymnasiestudier. Den tillfälliga lagen uppmuntrar annars personer över 25 år till att arbeta för att få stanna i Sverige. Lagen är tänkt att börja gälla den 1 juni 2017. För barn som sökt asyl senast 24/11 2015 gäller: För att ett ensamkommande barn som kommit före den tillfälliga lagen trädde i kraft inte ska

5 komma i sämre situation än de som kommer att bedömas enligt den tillfälliga lagen föreslås ett tillägg. Gymnasiestudier på heltid ger uppehållstillstånd i fyra år om barnet: fyllt 17 år och saknar ett ordnat mottagande i hemlandet och studerar i gymnasieskola eller introduktion. Det gäller oavsett om det är fråga om ett första beslut eller en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd. Men det kan bli glapp mellan beslut och ikraftträdande av lagen den 1 juni 2017. Då ska man kunna få fyraårigt uppehållstillstånd vid en ansökan om förlängning. För personer som sökt asyl efter 24/11 2015 och är mellan 17-25 år gäller: De som kommit efter 24 november och som skulle fått uppehållstillstånd enligt den tidigare praxisen likställs med vuxna som har arbete enligt den tillfälliga lagen. För den som är 17 och läser på introduktionsprogram för gymnasiestudier gäller: Uppehållstillstånd i 13 månader som kan beviljas ytterligare en 13-månaders period om hen deltar aktivt i studierna. De som påbörjat gymnasiestudier på ett nationellt program före 18 år: beviljas uppehållstillstånd med sex månader efter avslutade studier. Lyckas man hitta arbete inom sexmånadersperioden kan man få ett permanent uppehållstillstånd. Återigen vill vi betona att asylprocessen ska vara individuell. Personer kan få uppehållstillstånd av andra flyktingskäl än de vi beskrivit här som innebär välgrundad fruktan för förföljelse - allvarligt hot mot livet, friheten och kroppslig integritet. Tips för rådgivning För mer information och kostnadsfri juridisk rådgivning i asylärenden kontakta Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar: www.sweref.org. De har även en mottagning som särskilt riktar sig till barn och nätverk kring barn, Barnens Asylrättscentrum, barn@sweref.org och telefonrådgivning på torsdagar kl. 9-11 på 0200-75 17 03. Ovanstående text har tagits fram i ett samarbete med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. /Laila Wold den 7 mars 2017