Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 2000

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 2 21:11

Elfiskeundersökningar i Västra Götaland 2 Stefan Bydén Lars Holmberg Jan Schmidtbauer Lars Thorsson Erik Westberg Håkan Carlstrand Sara Bergström Andreas Bäckstrand Göteborg och Bohuslän

Publikation 21:11 ISSN 143 168X Melica: Stefan Bydén (text, layout, datatbaser), Lars Holmberg (databearbetning) Jan Schmidtbauer (text) Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän: Erik Westberg och Lars Thorsson (text) Länsstyrelsen i Västra Götaland: Andreas Bäckstrand (text) Omslag: Nedan dammen i Kovraån i Viskans avrinningsområde. Foto: Stefan Bydén Produktion: Melica Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

Länsstyrelsens förord Depositionen av försurande ämnen inom länet överstiger alltjämt den kritiska belastningsgränsen för såväl svavel som kväve. Detta trots att internationella avtal medfört att framför allt svaveldepositionen minskat väsentligt. Den pågående försurningen av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län motverkas genom omfattande kalkningsinsatser. Avsikten med verksamheten är att upprätthålla och återställa vattenkemin på ett sådant sätt att naturlig flora och fauna kan bevaras eller återkolonisera vattenområden. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för den regionala planeringen av kalkningen medan själva genomförandefasen till största del sker i kommunal regi. Verksamheten inom Västra Götalands län omfattar för närvarande ungefär 14 sjöar och ett stort antal vattendrag. Den biologiska och kemiska effektuppföljningen ing som en del i kalkningsverksamheten och utförs för att kontrollera effekterna av pågående kalkning. Den biologiska effektuppföljningen är den undersökningstyp som oftast bäst svarar på frågan: är det biologiska livet i det aktuella vattnet påverkat eller opåverkat? Men svarar inte på frågan: vad är det som påverkar det biologiska livet? Och därför behövs såväl biologisk som kemisk effektuppföljning. Till varje åtgärdsområde finns ett mål uppställt vilket i lax och öringförekommande vattendrag innebär att det inte skall förekomma försurningsrelaterade reproduktionsstörningar. Med hjälp av elfiske f vi en möjlighet att utvärdera kalkningens resultat genom att studera förekomst, rekrytering och täthet av förekommande fiskarter och vi kan även se om den långsiktiga målsättningen med kalkningsverksamheten har uppnåtts. Därmed utgör elfiske ett viktigt underlagsmaterial där de tillsammans med kemiska och andra biologiska undersökningar ligger till grund för eventuella förändringar i kalkningsplanerna. Elfiskeundersökningar utgör det största biologiska delprogrammet inom kalkeffektuppföljningen. I programmet ing 238 stationer som fiskas varje till vart femte. Elfiskeundersökningar har tidigare utförts av Fiskeriverket (1994 och 1995) och Aquaticus (1996 och 1997). Programmet har under 1998, 1999 och 2 genomförts av Melica miljökonsulter i samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län. Under 1999 och 2 har Länsstyrelsen ansvarat för elfiskeundersökningarna i vattensystemen 67 Motala ström, 18 14 Tidan och 112 Enningdalsälven. Rapporten innehåller utöver redovisning av fältbesök och resultat från provfiskena även utvärdering av materialet i form av bl.a. jämförelser med tidigare s undersökningar. Författarna svarar för rapportens innehåll varför detta ej kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. Detta gäller utöver uppgifterna om 67 Motala ström, 18 14 Tidan och 112 Enningdals- älven. Andreas Bäckstrand 3

Slutsatser Uppdraget Bakgrund och syfte Genomförande Beräkningar och kommentarer Lokalbeskrivningar Lokaler att omvärdera Lokaler som kräver särskilda insatser Utbredningskartor Lokaler där öring förekom Lokaler där lax förekom Lokaler där öring och lax ej förekom Lokaler där elritsa förekom Lokaler där ål förekom Lokaler där kräfta förekom Lokaler där bäcknejonöga förekom Lokaler där benlöja och gers förekom Lokaler där skrubbskäddor och simpor förekom Lokaler där gädda förekom Lokaler där abborre förekom Lokaler där lake förekom Lokaler där mört förekom Lista över fiskade lokaler Lokalbeskrivningar Innehåll 4

Slutsatser Resultaten av ets elfiskeundersökningarna ligger generellt sett på en genomsnittlig nivå jämfört med tidigare s fisken. Ett stort antal lokaler hyser stabila havsöringbestånd med goda tätheter av såväl sungar som äldre öring. Reproduktionen av havsöring har dock i flera fall legat avsevärt under det särskilt goda resultatet för 1999. Vattenföringen var relativt hög då ets elfisken inleddes, men gick därefter ner till normal vattenföring, dvs. något lägre än för 1999. Variationen i vattenföring kan ha medfört att vissa vattendrag haft en torrperiod under sommaren alternativt under lekvandringen, vilket sannolikt är en av orsakerna till det något sämre resultatet för öring, i synnerhet för sungar, vid ett antal lokaler (exempelvis Djäknabäcken, Karlsborg kn). För lokaler med bestånd av insjööring har liksom föregående resultaten skiljt sig åt mellan lokalerna. Bestånden i Ekelidvattnet och Skuggälven (Strömsåns vattensystem) liksom lokalen i Stamnaälven (Upperudälvens vattensystem) fortsätter att visa upp goda resultat. Däremot visar resultaten för insjööringen i Stora Hällungen (Bratteforsåns vattensystem) liksom förra et på minskande bestånd. För den strömlevande öringen kan även detta noteras låga tätheter i Örekilsälvens huvudfa, Valboån och till viss del även för Töftedalsån. De två lokaler med strömstationära öringbestånd som fiskades i Åmåls kommun visade också på glesare beståndstätheter än vad som bedöms möjligt utifrån lokalernas förutsättningar. Årets resultat för laxbestånden visar på ett medel när det gäller reproduktion och överlevnad av laxungar. Kungsbackaån och Grönåns vattensystem visar på stabila laxbestånd som för vissa lokaler ökar i täthet, medan laxbestånden i vattendragen i Lilla Edets kommun fortsätter att ligga på oroväckande låga nivåer. De sju okalkade referenslokalerna erhöll goda resultat med vissa undantag. Lokalerna Öxnevallabäcken övre gden, Jälmån Tokared, Falån Kanjonen och Kolarebäcken Kolarehemmet visade på stabila öringbestånd för såväl sungar som äldre öring. Resultaten för Kallebäcken Korsbäcken ligger dock fortfarande på en oroväckande låg nivå. Lokalen Häggån vägbron som tidigare legat stabilt gav inga sungar men däremot äldre öring. För Stommebäcken Stommen erhölls en mycket liten fångst som antyder mycket låga tätheter i öringbeståndet. Bottenfaunaundersökningar visar dock på obetydlig försurningspåverkan vid lokalen. Motala ström (67) I det sydligaste tillflödet till Vättern, Hjällöbäcken (Hjo kn, Karlsborgs kn), är tätheterna av laxfiskungar fortsatt mycket höga, och detta vattendrag utgör ett av de viktigaste lekområdena för Vätteröringen. Kalkningsinsatserna har med början 2 utökats vilket kan ge en ytterligare förbättrad reproduktion, framförallt i de övre delarna av bäcken. Den övre lokalen, som hyser ett stationärt bestånd av öring, uppvisar de högsta uppmätta tätheterna av öring sedan undersökningarna startade här. I Karlsborgs kommun har fem bäckar elfiskats. Tätheterna av öring i både Granviksån och Djäknabäcken var betydligt sämre än normalt. I Djäknabäcken är orsaken sannolikt dålig vattentillgång under sommaren. Ätran För lokalerna i Ätrans vattensystem gav fisket 2 i stort negativa resultat. Ett undantag är dock lokalen Jälmån vid Tokared (Ulricehamns kn) som gav goda resultat i synnerhet för sungar av öring. Vid två av de övriga lokalerna, Dräggvedsån Kvarnagärde och Tinkån vid vägtrumma (Svenljunga kn), fångades ingen öring, medan den sista lokalen Rullån Hyndarp (Svenljunga kn) sammanlagt gav sex äldre öringar men inga sungar. Viskan Årets fiske gav varierande resultat i Viskans vattensystem. Goda resultat erhölls vid ett stort antal lokaler som verkar hysa stabila öringbestånd. Några av vattendragen med sådana lokaler är Hedån, Iglabäcken, Kullabäcken och Öxnevallabäcken (alla i Marks kn). Resultaten för flera av dessa lokaler har legat något sämre än för 1999 men bedöms ändå ligga runt ett genomsnitt för lokalen över en längre tidsperiod. Mer negativa resultat erhölls för en grupp lokaler vars öringbestånd gått ned betydligt. Vattendrag med sådana lokaler är Kovraån (Borås kn), Enån, Krokån och Ljungaån (Marks kn). Dessa lokaler bör hållas under särskild uppsikt. Orsaken bakom nedgången verkar i flera fall ej ligga i försurningspåverkan. Även för laxbestånden i Viskan erhölls varierande resultat. Stabila laxbestånd men med en viss nedgång i antalet sungar noteras för Hornån vid Vasse och Surtan vid Mölnebacka (Marks kn). För andra lokaler med lax erhölls goda tätheter av sungar medan äldre fångades mycket begränsat. Dessa lokaler är Surtan vid Hyssna kyrka, 5

Viskan vid Gamla kvarnen och Viskan Nedströms bron (Marks kn). Rolfsån Flera av öringbestånden i Rolfsåns vattensystem visar på en stabil eller positiv utveckling med relativt höga tätheter av öring. Till dessa hör lokalerna Nolån beteshage och Rosabäcken Valsjöryd (Borås kn) samt Gisslebäcken vid Gissle (Marks kn). En annan grupp lokaler hyser glesa bestånd av öring vilka dock sett över flera s fisken ger ett stabilt intryck. Lokalerna Nolån nedströms Töllsjön (Borås kn), Tomtabäcken nedan fallen (Marks kn) och Svansjöbäcken vid Svanshult (Kungsbacka kn) är sådana lokaler med låga tätheter av öring. Tyvärr visar ets fiske även på negativa resultat för en del lokaler i Rolfsåns vattensystem. För följande lokaler har mycket låga tätheter för både sungar och äldre öring noterats; Nordån ovan doserare (Borås kn), Storån nedan gamla stenbron samt Ularåsbäcken nedan fallen (Marks kn). För lokalen i Storån kan försurning vara en bakomliggande orsak till det negativa resultatet. Andra lokaler visar på relativt god reproduktion med höga tätheter för sungar av öring men oroväckande låga tätheter för äldre öring. Bland dessa lokaler finns Sörån nedan färgfabriken, Nordån vid Torstad, Sundtorpsån Kvarnås (Borås kn) samt Gärån nedan fallen (Marks kn). Dessa lokaler kan behöva särskild uppmärksamhet för att följa upp det negativa resultatet. Bottenfaunaundersökningar 2 visar för de flesta lokaler på ingen eller obetydlig försurningspåverkan. Kungsbackaån För laxbestånden vid lokalerna i Kungsbackaån erhölls även detta goda resultat. Vid två lokaler fortsätter utvecklingen där laxbeståndet, i synnerhet tätheten hos äldre lax, g upp på bekostnad av öringbeståndet som g ner. Detta gäller för Hassungaredsbäcken vid Torvmossared och i Nordån vid Klev (Mölndals kn). Vid den senare fångades inga sungar alls av öring vilket är ett mycket nedslående resultat. I Getabäcken före utloppet (Kungsbacka kn) är laxbeståndet fortfarande glest och öringbeståndet stabilt. Vid lokaler med både lax och öring har i flera fall tätheten hos sungar av öring legat på en betydligt lägre nivå än föregående. Bland dessa lokaler finns Lillån station 1(Kungsbacka kn) och Finnebäcken Bergfoten (Mölndals kn). Detta beror främst på att reproduktionen 1999 var osedvanligt framgångsrik. En lokal vars goda resultat sticker ut särskilt är Mörtsjöbäcken Staråsen (Härryda kn) vars öringbestånd har förstärkts kraftigt under hela 9-talet. Göta älv Årets provfiskeresultat inom detta stora avrinningsområde uppvisar en stor spridning av tätheten hos lax och öringbestånd. Inom avrinningsområdet undersöks såväl havsvandrande, sjölevande och strömstationära öringbestånd samt blandade laxoch havsöringbestånd vilket också bidrar till en stor spridning i resultaten. I stort kan dock et betecknas som ett medel avseende både lax och öring. Liksom föregående förekommer lax i svaga bestånd i flera av de mindre biflödena. I Brattorpsån (Lilla Edets kn) är laxbeståndet fortsatt svagt på provfiskelokalen och tendensen är minskande sedan 1994 1995. Även i Västerlandaån (Lilla Edets kn) var det liksom tidigare två ett svagt för laxen. I Sannersbybäcken (Lilla Edets kn) på lokalen kallad Stn 2 har det inte skett någon reproduktion av lax sedan 1995, i fångades endast en äldre laxunge på lokalen. I Skörsbobäcken (Lilla Edets kn) har ingen laxreproduktion konstaterats de senaste två en. Sköldsån (Ale kn) är fortsatt mycket svag avseende laxungar och en minskande tendens kan skönjas sedan mitten av 199-talet. I Grönåns vattensystem (Ale kn) är dock laxförekomsten god och relativt stabil mellan en. Vad gäller öring har resultaten varierat mellan lokalerna inom Göta älvs vattensystem. För flera öringbestånd erhölls positiva resultat vid ets fiske. Stabila bestånd med relativt höga tätheter finns bland annat vid lokalerna Laxån station 7(Alingsås kn), Tubbaredsbäcken vägtrumma (Bollebygds kn), Mölndalsån vid Risbohult och Skällsjöbäcken nedan Björröd (Härryda kn). Laxåns andra lokal station 4 visade på öringbestånd endast bestående av äldre öring. En lokal som trots en stor nedgång i täthet för såväl sungar som äldre öring ligger på en förhållandevis hög täthet är Alebäcken nedan gångbro (Lerums kn). För andra lokaler gav dock ets fiske nedslående resultat. I Ålanda Ström (Alingsås kn), ett mycket viktigt reproduktionsområde för öringen i Mjörn, var öringtätheten låg i förhållande till tidigare. Årets resultat innebär ett starkt trendbrott för lokalen. I Sköldsån (Ale kn) och Sannersbybäcken (Lilla Edets kn) uppvisades också svaga resultat för öring. I dessa vattendrag är öringbeståndet havsvandrande. Tendensen för båda vattendragen är minskande bestånd. I Kilandaån (Ale kn) är det stationära öringbeståndet mycket svagt och beskriver en nedgång sedan mitten av 199-talet. De vikande beståndstätheterna bör följas upp och orsaken utredas. De båda lokalerna i Svartåbäcken (Lerums kn) visade fortsatt på glesa öringbestånd. Vid lokalen Hagabäcken stenbron (Borås kn) visade det sig att markägaren dämmer vattendraget under delar av 6

et. Vid lokalen fångades endast en äldre öring och inga sungar. Dalbergså vattensystem Tre lokaler provfiskade, två i Teåkersälven (Bengtsfors kn) och en i Falån (Melleruds kn). En lokal i vattensystemet, Storaån-Tonsberg, utgick på grund av kräftpestutbrott. Öringbeståndet i Falån är strömstationärt och i Teåkersälven möjligen sjövandrande. Öringbeståndet på lokal Björtveten i Teåkersälven beskriver en minskande tendens sedan 1994. Provfiskesträckan ligger uppströms en fiskväg som anlagts för att utöka reproduktionsområdet för Teåkersjöns öringstam. Orsaken till den minskande trenden bör följas upp. I Falån var ets resultat bättre i avseende äldre öring än tidigare. Trenden på lokalen är ökande sedan bottenet 1995 vilket kan indikera en förbättrad vattenkvalitet. Upperudsälvens vattensystem Fem lokaler fiskades under et inom vattensystemet. Stamnaälven (Dals Eds kn) utgör reproduktionsområde för öringen i Stora Lee. Lokalen flyttades uppströms jämfört med tidigare vid ets fiske. Reproduktion kunde liksom tidigare konstateras och vid ets fiske var tätheten av äldre öring högre än tidigare. Suledsälven utgör reproduktionsområde för öringen i Östra Silen. Öringtätheten på den nedre av de två fiskade lokalerna var låg och måttlig på den övre. (båda lokalerna ligger i Bengtsfors kn. Två lokaler fiskades i Kesnacksälven (Bengtsfors kn) vilken rinner till Lelången. Tätheterna var på båda lokalerna låga. Båda lokalerna är påverkade av rensningar. Det är osäkert om öringen i Kesnacksälven är av sjöstam eller stationär. Tätheterna indikerar det senare. Flodkräfta förekommer i vattendraget. Kasenbergsåns vattensystem Två lokaler i Åmåls kommun provfiskade under et. Ån håller ett svagt, strömstationärt öringbestånd. Få tidigare elprovfisken gör det svt att göra jämförelser över tiden. Öringtätheten på lokalerna borde dock kunna vara högre än vad de är idag. Båda lokalerna håller flodkräfta och på den ena i så höga tätheter att de torde konkurrera med öringbeståndet. Mindre åar i södra och mellersta Bohuslän. I vattendragen i södra och mellersta Bohuslän (Jörlandaån och Anråse å i Stenungsunds kommun samt Bratteforsån, Tjöstelserödsbäcken och Kärra å i Uddevalla kommun) är liksom föregående förekomsten av havsöring generellt sett god. Årets provfiskeresultat speglar ett medel avseende öringtätheten i vattendragen. Lax förekommer sporadiskt och i blygsamma bestånd i Anråse å och Kärraån. Laxförekomsten var dock relativt sett god vid ets provfiske i både Anråseå och Kärraån. I Bratteforsån fanns för några sedan ett tätare laxbestånd men ets resultat var i likhet med fjolets svagt. Insjööringbeståndet i Stora Hällungen uppvisade en svag reproduktion 2 liksom förra et på de båda lokalerna i Grössbyån och Herrgusserödsån. Tyvärr innebär detta att trenden till minskande öringbestånd på lokalerna fortsätter sedan de goda en 1996 1997. Örekilsälvens avrinningsområde. I Örekilsälvens huvudfa fiskades endast en lokal, Torpdammen (Munkedals kn), under et. Lokalen ligger uppströms Brålandsfallet och nedströms Torpdammen vid Kärnsjön (Lokalen Borgmästarbruket några hundra meter längre nedströms kunde inte fiskas på grund av för hög vattenföring). Årets resultat på sträckan vid Torpdammen är lägre än fjolets både avseende lax och öring. På grund av vattenföringen kunde dock bara halva vattendragsbredden avfiskas vilket påverkat resultatet. Förekomsten av sungar av lax visar dock att fiskvägarna vid Brålandsfallet fungerar tillfredställande. Uppströms Kärnsjön finns ännu ingen havsvandrande lax och öring. I biflödena Högsbäcken (Dals Eds kn) och Madbäcken (Dals Eds kn) var ets resultat gott i förhållande till tidigare avseende öring. I Högsbäcken som är okalkat referensvattendrag tycks tendensen vara ökande öringtäthet. Noteras bör att öringtätheten i Töftedalsån och biflödet Gärsebäcken var låga (Båda belägna i Dals Eds kn). På båda lokalerna kan en minskande trend skönjas sedan 1994-1995. Orsaken till detta bör följas upp. Vad gäller Valboån, lokal Genevi fotbollsplan (Färgelanda kn) är öringbeståndet fortsatt svagt. Provfiskesträckan utgör en mycket bra öringbiotop och har förutsättning att hysa ett tätt öringbestånd. Anmärkningsvärt är också att ets provfiske från Kallebäcken, lokal Korsbäcken (Bengtsfors kn) ytterligare understryker den trend till minskande öringbestånd som under senare kan skönjas på lokalen. Lokalen utgör okalkad referenslokal och resultaten kan indikera en succesivt försämrad vattenkvalitet. Omfattande skogsavverkning har gjorts uppströms. Såväl ets resultat som tidigare s elfisken visar att öringbeståndet i Örekilsälvens huvudfa, Valboån och i viss mån även Töftedalsån för en tynande tillvaro. Biotoperna är av den kvalitén att de borde hysa betydligt högre tätheter av öring även om det rör sig om öring av strömstationära bestånd. Detta 7

förhållande har framhållits i tidigare elfiskerapporter och det är angeläget att utreda orsakerna till de mycket svaga resultaten. Som tidigare påpekats har omfattande rätningar och grävningar utförts med kraftig erosion och igenslamning som följd i både Örekilsälven och Valboån. Vad gäller vattenkvalitén vet vi att järnhalterna i Örekilsälvens huvudfa kan vara mycket höga. I biflödena förekommer öringen på flera lokaler i högre tätheter. Strömsån Totalt provfiskas 1 lokaler inom vattensystemet (Strömstads kn) och såväl havsvandrande som sjölevande och strömstationära öringbestånd undersöks. I Hämmensån förekommer förutom havsöring även lax. Öringförekomsten i ån är god och ets resultat speglar ett medel. Laxreproduktion, i mindre omfattning, förekommer i huvudsak på den nedre av de två lokalerna. I Ejgstån förekommer havsvandrande öring och tre lokaler provfiskas. Två av lokalerna hade mycket låg öringtäthet 1999 och resultatet var betydligt bättre i. I Ekelidbäcken var ets resultat mycket bra avseende sungar av öring. I övrigt är det sjövandrande och strömstationära bestånd som undersöks i vattensystemet. Öringtätheten på dessa lokaler är genomgående relativt låg och ets resultat speglar även här ett medel avseende öringförekomsten på respektive lokal. Mindre åar i norra Bohuslän Broälven i Lysekils kommun (icke försurat referensvattendrag) och Dynebäcken i Strömstads kommun är de två vattendrag som ingått i ets provfiskeprogram. I båda vattendragen finns havsvandrande öringbestånd. Broälven har en hög öringtäthet och ets resultat är högt för lokalen avseende äldre ungar. I Dynebäcken är öringförekomsten god och ets resultat visar möjligen en oproportionerligt hög täthet av äldre öringungar. Detta kan ha sin orsak i någon form av störning eller miljöpåverkan. Anläggningsarbeten uppströms kan ha orsakat grumlingar. Grumlingar kan medföra nedströms flytt av ungar från mer påverkade områden. Det finns också en risk att sedimentation på lekbottnar påverkat ets rekrytering negativt. 8

Uppdraget Melica miljökonsulter fick i uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län att genomföra elfiskeundersökningar under tresperioden 1999 21 på totalt 27 elfiskestationer i länet. Uppdraget omfattar utöver elfiske och viss fotodokumentation även redovisning av undersökningsresultat samt utvärdering av dessa. Arbetet har skett i gott samarbete med Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän. Utöver ovan nämnda uppdrag fick Melica tilläggsuppdraget att i rapporten även redovisa de elfiskeundersökningar som utförts av länsstyrelsen själva och Sportfiskarnas distrikt i Göteborgs- och Bohus län. Vidare omfattar rapporten även elfiskeundersökningar i Kungsbackaåns vattensystem, ett uppdrag som Melica sköter sedan tidigare. Under 2 har Birgit Nielsen och Stefan Bydén varit projktledare. Elfiskena har genomförts av följande personer på Melica: Stefan Bydén, Lars Holmberg och Birgit Nielsen. Vidare har Micael Ingvarsson och Jan Schmidtbauer deltagit i fältarbetet. På Hushållningssällskapet har följande personer elfiskat: Lars Thorsson, Erik Westberg och Christian Åberg. Under rapportskrivningen har medarbetare från båda kontoren gemensamt gått igenom och granskat lokalbeskrivningar och slutsatser. Rapportsammanställningen har skötts av Melica. Lokaler som elfiskats 2 9

Bakgrund och syfte Det sker omfattande kalkningsinsatser i Västra Götalands län som ett uppehållande försvar mot försurning. Bakgrunden är det höga nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar. På lång sikt tål naturen högst cirka 5 kg svavel respektive kväve per. På många håll i länet överskrids denna gräns kraftigt. Minst hälften av länets sjöar är försurade och på många håll är skogsmarken så försurad att aluminium frigörs. När aluminium frigörs i sjöar och vattendrag förgiftas fisk och andra vattenorganismer. Aluminium kan även skada trädens rötter. I de hdast drabbade områdena behöver nedfallet minska med minst 7 procent. Inom länet kalkas ungefär 1 5 sjöar och vattendrag, i genomsnitt sprids drygt 3 ton kalk ligen. Kalkningarnas syfte är att bibehålla eller återskapa den naturliga fiskfaunan. För att kontrollera resultatet av kalkningsinsatserna används framför allt tre metoder, provtagning av vattenkemin, bottenfaunaundersökningar och elfiskeundersökningar. Denna rapport omfattar de elfiskeundersökningar som gjordes 2 huvudakligen som en del i kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län samt även Kungsbackaån som delvis ligger i Halland. Genomförande Under 2 genomfördes elfiske på 164 lokaler i Västra Götalands län. Inom Melicas och Hushållningssällskapets grundprogram ingick 16 av dessa. 3 lokaler kunde inte fiskas och 11 lokaler tillkom. I rapporten ing även 9 lokaler som Melica fiskat i Kungsbackaån, 18 lokaler som länsstyrelsen fiskat i Motala Ström, Tidan och Enningdalsälven, 7 lokaler i Göteborgs kommun fiskade av Sportfiskarna samt 3 lokaler fiskade av fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping. Elfisket genomfördes under perioden 2 juli till 2 september. Tre lokaler inom uppdraget kunde inte fiskas. Det gäller en lokal i Dalsland, Tonsberg i Storån Stampälven där kräftpest hade utbrutit, Mynningen i Stamnaälven och lokalen Svanefors i Torestorpsån i Viskan kunde inte fiskas beroende på hög vattenföring. Vi fiskade enligt de riktlinjer som finns från Fiskeriverket och med deras fältprotokoll, dvs Elfiskeprotokoll version 1998-7-1 samt följde metoden för elfisken som den beskrivs i Handbok för miljöövervakning version 1997-1-29. För elfisket användes en bensindriven generator av märket Honda 65W eller Jamaha W samt ett elfiskeaggregat av märket LUGAB med tillhörande elfiskestavar och kablar. Spänningen som användes låg oftast kring 4 volt men varierades beroende på konduktivitet och vattenföring på lokalen. Lokalen märktes upp med orange eller röd sprayfärg, där markeringar saknades eller var otydliga. Lokalens övre och nedre gräns fotograferades med riktning in mot lokalen, där foto saknades. På fotot anges lokalens löpnummer och vattendragets namn samt nedre respektive övre. Den nedre gränsen är nedströms, dvs. där elfisket utg ifrån. Den våta bredden är uppmätt i början och slutet av lokalen och var tionde meter på sträckan däremellan. Samtidigt noterades djup och bottensubstrat. Med vilken noggrannhet detta skett framg av fältprotokollen. Varje lokal fiskades tre gånger med succesiv utfångst, s.k. kvantitativt fiske. Om fiskantalet var mycket litet fiskades den färre gånger. Antalet sungar (+) och äldre (1+/äldre) noterades och längdmättes i mm med hjälp av mätrör eller mätbräda varvid längden noterades och avsattes i ett längdfrekvensdiagram. Övriga fiskarter artbestämdes och räknades alternativt uppskattades på tiotalet när, vidare gjordes noteringar av största och minsta längd. Även noteringar om kräftor och flodpärlmusslor gjordes. Vidare mättes vattendragets temperatur och lufttemperaturen. All utrustning desinficerades med rödsprit i en sprayflaska vid varje lokalbyte, dock med undantag om lokalerna låg inom samma avrinningsområde och fiskades i tur och ordning nedströms. Efter fiske i kräftpestsmittade vatten samt vatten där det inplanterats signalkräfta lades all utrusning i rödspritsbad och därefter lufttorkning i minst ett dygn. Beräkningar och kommentarer Det totala antalet sungar och äldre individer av öring och lax på elfiskesträckan har beräknats med hjälp av Zippins formel. Resultaten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningen. Beteckningen N st för det beräknade totalantalet och P3 för den beräknade fångsteffektiviteten vid tre fisken. På tre stationer gjordes två fisken och där har P2 beräknats. På de fyra stationer där endast ett fiske gjordes har ett genomsnittligt P1-värde använts. P-värdena är ett mått på fångsteffektiviteten och anger hur stor andel av fiskpopulationen som fångats vid elfisketillfället, P1 vid en utfiskning P2 vid två osv. Vidare anges N/ m², dvs den beräknade populationstätheten. Vid beräkningar av populationstätheten ska elfiskesträckans yta vid normalvattenföring under sommarhalvet användas. Detta för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten mellan olika, den 1

avfiskade ytan varierar ju beroende på vattenföringen. Ett med hög vattenföring ger ju en mycket större avfiskad yta än ett torr. I väntan på att en yta vid medelvattenföring kan beräknas har vi utgått från lokalens avfiskade yta. Lokalbeskrivningar Varje elfiskad lokal beskrivs utifrån de uppgifter som samlats in i fält via elfiskeprotokoll och resultatet av ovanstående beräkningar. Vidare finns en figur över fiskbeståndets utvecklingen på lokalen. Diagrammen visar den beräknade tätheten N/ m² under olika. Uppgifterna är hämtade från tidigare s elfiskerapporter, från Fiskeriverkets databas samt även direkt från elfiskeprotokoll. För fiskena som genomförts under 1998 2 är uppgiften hämtad direkt från va beräkningar. Det yta som använts vid beräkningen av tätheten per m² har varierat stort under en vilket visar sig vid jämförelse av den beräknade täthetens och totalfångstens utveckling under en. Under rubriken kommentar ges ett kort omdöme om lokalen. Viktiga anmärkningar från fältprotokollet refereras här, liksom lokalens lämplighet som elfiskesträcka och öringbiotop. Förändringar i beståndet kommenteras om sträckan varit fiskad tidigare. Om sträckan är en okalkad referenslokal anges detta. Vidare finns det noteringar om bottenfaunaundersökningar är gjorda på lokalen och vilken bedömning som gjorts angående försurningspåverkan. 11

Lokaler att omvärdera Det bör övervägas om följande lokaler fortsättningsvis ska ingå i uppföljningsprogrammet, om de ska strykas eller flyttas. Dessa lokaler har varit svfiskade av olika anledningar. Tubbaredsbäcken vägtrumma är svbedömd eftersom den best av två olika delar med olika biotoper. Den är vidare omständlig att fiska eftersom den i praktiken hanteras som två lokaler. En möjlighet är att lokalen delas upp i två separata lokaler. Kesnacksälven Kesnackekvarn.: Lokalen ej representativ reproduktionslokal. Kanalkaraktär Suledsälven Nedre: Större delen av lokalen ligger i nivå med Östra Silen vid högvatten. Finns uppströmslokal som kan ersätta denna lokal. Lokaler som kan kräva särskild uppmärksamhet Motala ström Granviksån, Granviks värdshus, Karlsborgs kommun Djäknabäcken, Djäknasundet, Karlsborgs kommun Viskan Kovraån, Nedan damm, Borås kommun Enån, Strätehed, Marks kommun Krokån,Gamla stenbron, Marks kommun Ljungaån, Sågverket, Marks kommun Rolfsån Nordån, ovan doserare, Borås kommun Storån, nedan gamla stenbron, Marks kommun Ularåsbäcken, nedan fallen, Marks kommun Nordån, vid Torstad, Borås kommun Sörån, nedan färgfabriken, Borås kommun Sundtorpsån, Kvarnås, Borås kommun Gärån, nedan fallen, Marks kommun Ätran Dräggvedsån, Kvarnagärde, Svenljunga kommun Tinkån, vid vägtrumma, Svenljunga kommun Rullån, Hyndarp, Svenljunga kommun Kungsbackaån Hassungaredsbäcken, Torvmossared, Mölndals kommun Nordån, vid Klev, Mölndals kommun Göta älv Hagabäcken, Stenbron, Borås kommun, markägare dämmer bäcken under delar av et Ålanda ström, Väg till fiskdam, Alingsås kommun Sköldsån, Stn. 1,Ale kommun Sannersbybäcken, Stn. 2, Lilla Edets kommun Kilandaån, Säteriet, Ale kommun Bratteforsån Grössbyån,Sågen, Stenungsunds kommun Herrgusserödsån, E6, Stenungsunds kommun Örekilsälvens avrinningsområde Töftedalsån, lägren övre, Dals Eds kommun Gärsebäcken, Mynningen, Dals Eds kommun Valboån, Genevi fotbollsplan, Färgelanda kommun Dalbergså vattensystem Teåkersälven, Björktveten, Bengtfors kommun 12

Lokaler där öring förekom 2 13

Lokaler där lax förekom 2 14

Lokaler där öring eller lax ej förekom 2 15

Lokaler där elritsa förekom 2 16

Lokaler där ål förekom 2 17

Lokaler där flodkräfta och signalkräfta förekom 2 kräfta signalkräfta flodkräfta 18

Lokaler där bäcknejonöga förekom 2 19

Lokal där benlöja och gärs förekom 2 benlöja gärs 2

Lokaler där skrubbskädda, bergsimpa och stensimpa förekom 2 skrubbskädda bergsimpa stensimpa 21

Lokaler där gädda förekom 2 22

Lokaler där abborre förekom 2 23

Lokaler där lake förekom 2 24

Lokaler där mört förekom 2 25

Naturvds- och fiskeenheten Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG Telefon 521-6 5, Fax 521-6 55 7, ISSN 143 168X

Stationsrapporter Huvudavrinningsområde Vattendrag stationsnamn sida 67 Motala ström Hjällöbäcken Hjällö herrgd 3 Hjällöbäcken Gate kvarn, sammanflödet 32 Hjällöbäcken Hägnen 34 Hjällöbäcken Norra grenen, Nordhagen 36 Tingsjöbäcken Hyttehamn 38 Granviksån Granviks värdshus 4 Djäknabäcken Djäknasundet 42 Sågarebäcken Kvarntorp 44 Igelbäcken Masugnen 46 13 Ätran Rullån Hyndarp 48 Tinkån Vid vägtrumma 5 Dräggvedsån Kvarnagärde 52 Jälmån Tokared 54 15 Viskan Öxnevallabäcken Övre gden 56 Enån Strätehed 58 Enån Grustäkt 6 Hedån Edared 62 Surtan Mölnebacka 64 Igelbäcken Hjorttorp 66 Surtan Hyssna kyrka 68 Viskan Nedströms bron 7 Viskan Gamla kvarnen 72 Krokån Gamla stenbron 74 Ljungaån Sågverket 76 Ljungaån Fritslabron 78 Kullabäcken Kulla 8 Häggån Vägbron 82 Kovraån Nedan damm 84 Bålån Stampen 86 Fölabäcken Svansryd 88 16 Rolfsån Sundstorpsån Kvarnås 9 Svansjöbäcken Svanshult 92 Gärån Nedan fallen 94 Ryabäcken Kvarnslätt 96 Tomtabäcken Nedan fallen 98 Ularåsbäcken Nedan fallen Storån Nedan gamla stenbron 12 Gisslebäcken Gissle 14 Nolån Bollebygd 16 26

Nolån Nedströms Töllsjön 18 Nolån Beteshage 11 Rosabäcken Valsjöryd 112 Nordån Torstad 114 Nordån Ovan doserare 116 Sörån Nedan färgfabriken 118 17 Kungsbackaån Lillån Station 1 12 Getabäcken Före utloppet 122 Hassungaredsbäcken Porris 124 Finnebäcken Bergfoten 126 Nordån Klev 128 Kroksjöbäcken Torvmossared 13 Lindomeån Ålgdsbacka 132 Kungsbackaån Inseros 134 Issjöbäcken Sågen nedan bron 136 Issjöbäcken Sågen ovan bron 138 Sandsjöbäcken Ingsered 14 Mörtsjöbäcken Staråsen 142 17/18 Krogarebäcken Krogarebäcken Billdals park 144 18 Göta älv Skällsjöbäcken Nedan Björröd 146 Mölndalsån Risbohult 148 Tubbaredsbäcken Vägtrumma 15 Hagabäcken Stenbron 152 Brodalsbäcken Gamla dämmet 154 Svartåbäcken Kohagen 156 Svartåbäcken Nedströms fallet 158 Alebäcken Nedan gångbro 16 Pliktån SV Getåsen 162 Laxån Stn. 7 164 Laxån Stn. 4 166 Söabäcken Nedströms Boda 168 Söabäcken Norr Boda 17 Östadsbäcken Östads säteri 172 Valån Bro skogsväg 174 Ålanda Ström Väg till fiskdamm 176 Lygnö å Nedan v 18 178 Störtaredsån Uppströms Lygnö 18 Hästerydsbäcken Hästeryd 182 Lärjeån Huvudfan 184 Mölnebäcken Mölnebäcken 186 Hultabäcken Hultabäcken 188 Lärjeån Hällebäcken 19 Kvarnabäcken Kvarnabäcken 192 Sköldsån Stn. 1 194 Vallerån Fallet 196 Solbergsån Kvarnen 198 Solbergsån Mariedal 2 27

Forsån Hockeyrinken 22 Råttån Vägkulvert 24 Dalån N. Slätten 26 Kilandaån Säteriet 28 Ryks bäck Ryks damm 21 Sörån Blinneberg 212 Sörån Slerebo 214 Skörsbobäcken Uppströms väg 216 Västerlandaån Stn. 2 218 Sannersbybäcken Stn. 2 22 Brattorpsån Stn. 1 222 Sollumsån Fridhem 224 18-13 Dalbergså Falån Kanjonen 226 Stommebäcken Stommen 228 Teåkersälven Björtveten 23 Teåkersälven Uppströms Björtveten 232 18-131 Upperudsälven Kesnacksälven Kesnacke kvarn 234 Kesnacksälven F.d. Grustäkt 236 Kesnacksälven Nedan Snaggenässjön 238 Suledsälven Skakerud, nedre 24 Suledsälven Skakerud, övre 242 Stamnaälven Mynningen 244 18-131/132 Ånimmeån Kasenbergsån Syd Låbytorp 246 Kasenbergsån Vassbotten 248 18-14 Tidan Gärebäcken Uppströms grustaget 25 Kolarebäcken Kolarehemmet 252 18/19 Jörlandaån Jörlandaån Haga Västra 254 Jörlandaån Smedseröd 256 18/19 Anråse å Rördalsån Stn. 4 258 Lerån Station 8 (Gössby) 26 Labolbäcken Station 9 (Labols såg) 262 Kvarnsjöbäcken Stn. 11 264 Abborrtjärnsbäcken Stn. 13 266 18/19 Bratteforsån Bratteforsån Motorvägen 268 Grössbyån Sågen 27 Härrgusserödsån E6 272 18/19 Tjöstelserödsån Tjöstelserödsbäcken Mynningen 274 Tjöstelserödsbäcken Trumman 276 Tjöstelserödsbäcken Spången 278 Tjöstelserödsbäcken Skolan 28 28

Tjölsterödsbäcken Ankdammen 282 Tjölsterödsbäcken Gden 284 Tjöstelserödsbäcken Esset 286 19/11 Kärraån Kärraån Lokal 2 (nedre) 288 Kärraån Lokal 1 (övre) 29 11 Örekilsälven Valboån Genevi fotbollsplan 292 Kallebäcken Korsbäcken 294 Örekilsälven Torpdammen 296 Töftedalsån Lägren, övre 298 Gärsebäcken Mynningen 3 Madbäcken Uddalen 32 Högsbäcken Högen 34 11/111 Broälven Broälven Lokal 1 36 111 Strömsån Ejgstån Övre Ejgst g:a kvarnen 38 Ejgstån Spoltorp nedan 31 Ejgstån Spoltorp forsen 312 Hämmensån Ödegden 314 Hämmensån Tohåltet 316 Ekelidbäcken Sågemyrarna 318 Skuggälven Mörkebacka 32 Skuggälven Ängarna 322 Skuggälven Salen 446 324 Strömsån Nordvammsjöns utlopp 326 Skuggälven Ejgdebäcken 328 Skuggälven Blötevattenbäcken 33 111/112 Dynebäcken Dynebäcken Lokal 1 (nedre) 332 112 Enningdalsälven Sögdsbäcken Nedströms Jonestugan 334 Torpbäcken Västeröd 336 Torpbäcken Norra grenen 338 Långvallsälven Liderna 34 Liverödsälven Liveröd/vägbron 342 Grubberödsälven Grubberöd 344 Remnebäcken Nedre sträckan 346 29

Hjällöbäcken, Hjällö herrgd 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 3 64515 147 Hjo kn Målpunkt Varje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd 75 m odef vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-8-28 4 3 Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 57 2,6 148,54,2 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Låg Lugn jämn grus, finsed., sten 1 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Ringa Mossa Saknas 1 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, Ask 8 13 1 Anmärkning Första utfisket lågvarv på motorn av misstag Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 173 247 167,2,7 1+ och äldre 59 66 44,6,89 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Utvärdering Provfisket genomfördes på samma sträcka som tidigare. Lokalen är belägen strax uppströms mynningen i Vättern. Trots att öringbiotopen inte är optimal är tätheterna av framförallt sungar höga. Biotopen har förändrats de senaste en, framförallt genom att ett större träd ramlat över bäcken. Detta har sannolikt gynnat fjolsungar, vilket visats i form av relativt stor andel äldre fisk under tidigare fisken. Vid ets fiske hade dock tätheten av äldre fisk sjunkit. Anledningen till denna till synes försämrade överlevnaden är osäker, men trädets positiva inverkan kan ha gått förlorad genom att det idag i princip dämmer upp de övre delarna av sträckan. Bottenfaunaunderökning från 1997 styrker att kalkningsinsatserna upprätthåller en god vattenkvalite i denna del av Hjällöbäcken. Bland annat påträffades flera försurningskänsliga arter. 3

antal 25 Beståndstäthet öring, N/ m² 2 15 5 1991 1994 1997 1999 2 N/ m² + N/ m² äldre 31

67 Motala ström Hjällöbäcken, Gate kvarn, sammanflödet Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 259 645136 14535 Hjo kn BÅ-uppföljning Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd m Odef 15 m Odef Stationärt Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-9-14 4 3 Lars-Olof Ramnelid Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 44 2,65 117,52,17 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande intermediär sten 1, sten 2, grus Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Ringa Mossa Saknas 4 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, 9 1 1 Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 28 33 28,2,84 1+ och äldre 33 35 3,4,92 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Utvärdering Ny lokal som utgör uppföljning inför planerad biologisk återställning. Ett vandringshinder nedströms, vid Hjällö kvarn, skall undanröjas under 21. Till större delen en fin öringlokal med växlande biotoper och ett tätt stationärt bestånd. Medeldjupet är dock relativt stort och bl. a. ing en större hölja. Resultatet från bottenfaunaundersökningar ca 2 km nedströms (1991, 1994, 1997) visar på ingen eller obetydlig försurningspåverkan. Resultaten styrks genom fångst av Gammarus vid elfisket. 32

antal Beståndstäthet öring, N/ m² 75 5 25 N/ m² + N/ m² äldre 2 33

67 Motala ström Hjällöbäcken, Hägnen Kalkat åtgärdsområde: Hjällöbäcken Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 4 6459 14365 Hjo kn Målpunkt Vart tredje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd 5 m Artificiellt Stationärt Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-8-28 4 3 Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 53 2,4 127,5,11 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande grus, sten 2, block 1 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Ringa Mossa Saknas 16 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, Hägg 6 13 1 Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 74 83 65,7,88 1+ och äldre 55 56 44,1,98 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Kräfta 2 47 53 Utvärdering Sträckan är belägen i Hjällöbäcken södra delfa uppströms ett antal definitiva vandringshinder. Biotopen bedöms vara god som uppväxtbiotop för öring. Lokalen har undersökts 1991, 1994 och 1997, med ständigt förbättrade resultat. Kalkningarna förbättrades i Hjällöbäckens avrinningsområde 1994. Under 2 har ytterligare en revidering, med utökad våtmarkskalkning som följd, gjorts. Årets fiske uppvisar de högsta uppmätta tätheterna av både sungar och äldre fisk. Årsungarna dominerar något, vilket även var fallet 1994. Fjolsungarna utgör en relativt stor andel av de äldre fiskarna, vilket tyder på god överlevnad. Situationen för den strömstationära öringen tycks således vara god i denna del av Hjällöbäcken. 34

antal Beståndstäthet öring, N/ m² 75 5 25 1991 1994 1997 2 N/ m² + N/ m² äldre 35

67 Motala ström Hjällöbäcken, Norra grenen, Nordhagen Kalkat åtgärdsområde: Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 258 645128 14427 Hjo kn BÅ-uppföljning Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd 5 m Artificiellt m Artificiellt Stationärt Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-9-14 4 3 Lars-Olof Ramnelid Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 46,5 2,58 12,3,9 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande intermediär sten 2, sand, grus Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Saknas Saknas 2,5 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, 7 1 1 Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 36 67 56,4,53 1+ och äldre 25 27 22,9,9 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Bäcknejonöga 6 87 12 Utvärdering Ny lokal som utgör uppföljning inför planerad biologisk återställning. Två vandringshinder nedströms, vid Hjällö och Gate kvarnar, skall undanröjas under 21-22. Till större delen en fin öringlokal med växlande biotoper och ett tätt stationärt bestånd. På en kortare sträcka med mjukbotten erhölls även bäcknejonöga. Stor mängd Gammarus understryker att lokalen inte varit utsatt för någon starkare försurningspåverkan. Inga bottenfaunaundersökningar finns i närheten av lokalen. 36

antal Beståndstäthet öring, N/ m² 75 5 25 N/ m² + N/ m² äldre 2 37

Tingsjöbäcken, Hyttehamn 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 7 658 142645 Karlsborgs kn Målpunkt Vart tredje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-9-4 4 3 Sara Bergström Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 35 1,4 49,32,8 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Låg Stråkande sten 1, sten 2, block 1 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Saknas Saknas 4 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Al, Ask 7 12 2 Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 62 96 196,1,64 1+ och äldre 33 35 72,7,92 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Utvärdering Lokalen Hyttehamn är belägen uppströms Hyttehamnstorpet, ca 2 meter uppströms bäckens mynning i Vättern. Bäcken avvattnar ett litet område med relativt få sjöar och är uttorkningskänslig. Sträckan har tidigare undersökts 1991, 1994 och 1997. 1991 var tätheten mycket hög (434 öringar/ m²) och beståndet dominerades av sungar. 1994 var sträckan helt uttorkad och därmed utan fisk. Vattentillgången var dålig även vid undersökningen 1997. Ett fåtal sungar (25 st. / m²) fångades i alla fall. Årets resultat är därmed det bästa sedan 1991. I fångades dessutom ett relativt stort antal fjolsungar, vilket visar att reproduktionen och överlevnaden varit god under åtminstone 1,5. Det relativt goda resultatet är sannolikt en effekt av att vattentillgången under de två-tre senaste en varit betydligt bättre än under början och mitten av 199-talet. Lokalen utgör bra uppväxtbiotop för öring. 38

antal 9 8 7 6 5 4 3 2 Beståndstäthet öring, N/ m² 1991 1994 1997 2 N/ m² + N/ m² äldre 39

Granviksån, Granviks värdshus 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 1 6517 14269 Karlsborgs kn Målpunkt Varje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd 3 m odef vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-8-21 4 3 P. Sjöstrand Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 39 2,7 15,4,2 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande intermediär sten 1, grus, block 1 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Ringa Mossa Saknas Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog 8 18 2 Anmärkning Fiske upp till brädan nedan gångbron på samma yta som tidigare. Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 22 23,4 22,3,94 1+ och äldre 7 7,4 7,,95 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Mört 1 Signalkräfta 1 Utvärdering Granviksån elfiskas ligen av Fiskeriverket i Vätternvdsförbundets regi. Resultaten från tidigare s fisken har visat på ett stabilt bestånd och god reproduktion. Även bottenfaunan (undersökt 1997) visar på god vattenkvalite, bland annat påträffades försurningskänsliga arter. Årets fiske däremot visar på en något avvikande bild främst vad gäller sungar. Orsaken är ej klarlagd men detta bör följas upp om tätheter på samma låga nivå best under kommande s fiske. 4

antal 25 Beståndstäthet öring, N/ m² 2 15 5 1994 1996 1997 1998 1999 2 N/ m² + N/ m² äldre 41

Djäknabäcken, Djäknasundet 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 1 65155 142795 Karlsborgs kn Målpunkt Varje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd uppströms vandrande Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-9-5 4 3 Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 4 1,3 52,26,7 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Medel Strömmande intermediär sten 1, grus, sten 2 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Saknas Saknas 2 Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Lövskog, Ask, Al 11 2 Anmärkning Äldre fisk är blanka. Vistats i sjön (Vättern) under sommaren/torka? Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 8 18 35,6,43 1+ och äldre 14 14 26,9,99 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Bäcknejonöga 4 22 Utvärdering Provfisket genomfördes på samma sträcka som tidigare (198, -91, -94, -97 och 1999). Lokalen är belägen ca 2 m uppströms mynningen i Vättern, och öringbiotopen är tämligen bra. Vid bäckens mynning finns en sandstrand. Vid lågvatten infiltreras bäcken genom sanden som därigenom bildar ett vandringshinder vilket hindrar leköring att komma upp i bäcken. Åtgärder har vidtagits vid ett flertal tillfällen, senast 1996 då sand skyfflades bort samtidigt som ett sandskydd av trälemmar sattes upp. Effekterna av denna åtgärd har dock åter eliminerats av ny sand och öringens lekvandring kan nu endast ske vid hög vattenföring. Tätheterna av öring har varierat mellan en, och ets resultat är inte alls bra. Den befintliga vattenöverledningen från Djäknabäcken västerut till Granviksån bidrar sannolikt till att bäcken mer eller mindre torkar ut under perioder med liten nederbörd. Variationen i öringtätheterna beror således med största sannolikhet på otillräcklig vattentillgång, framförallt under sommaren men även under fiskens lekvandring på hösten. För att följa upp beståndsutvecklingen elfiskas lokalen ligen från och med 1999. Vid bottenfaunaundersökning 1997 påträffades bland annat försurningskänsliga arter. 42

antal 9 8 7 6 5 4 3 2 Beståndstäthet öring, N/ m² 1991 1994 1997 1999 2 N/ m² + N/ m² äldre 43

Sågarebäcken, Kvarntorp 67 Motala ström Kalkat åtgärdsområde: Tingsjöbäcken m.fl. Lokal X-koord Y-koord Kommun Typ av uppföljning Frekvens 6 6563 1432 Karlsborgs kn Målpunkt Vart tredje Vandringshinder; nedströms, uppströms Typ av laxfiskbestånd m Odef Årets fiske Datum för fiske Spänning, V Antal utfisken Fiskad av 2-9-5 4 3 Fredrik Nilsson Avfiskad längd, m Avfiskad bredd, m Avfiskad yta, m² Maxdjup, m Medeldjup, m 43 2,8 12,39,12 Förhållanden Vattennivå Vattenhastighet Bottentopografi Bottensubstrat Låg Stråkande sten 1, sand, sten 2 Undervattenväxter Typ av undervattenveg Övervattenväxter Ved i vatten/ m² Saknas Saknas Närmiljö Beskuggning % Vattentemperatur Lokalvärde Äng, Al, Hassel 2 14 1 Anmärkning Fångster Laxfisk Total fångst Beräknat antal (N) N/ m² P3-värde Öring + 11 115 95,9,95 1+ och äldre 7 7 58,9,99 Lax + 1+ och äldre Övrig fisk Art Antal Min längd Max längd Lake 1 22 Gädda 1 225 Abborre 21 53 95 Bäcknejonöga 1 138 Mört 1 48 Kräfta 9 28 4 Gärs 1 92 Utvärdering Sträckan är belägen strax nedströms det nedersta vandringshindret vid Kvarntorp, ca 4 m uppströms bäckens mynning i Vättern. Det är dock endast de översta 2-3 metrarna mellan väg 49 och Kvarntorp som hyser lämpliga biotoper för öring. Vid ets undersökning var tätheten av sungar i ungefär samma storleksordning som vid senaste fisket, 1997 (95 respektive 12 st. / m2). Tätheten av fjolsungarna (58 st. / m2) var dock betydligt högre i jämfört med samtliga tidigare undersökningar. Den relativt stora mängden nederbörd och därmed goda vattentillgången under de senaste 2 en kan vara orsak till den förbättrade överlevnaden. Sträckans totala öringtäthet är relativt hög, framförallt med tanke på att den nedre tredjedelen utgörs av relativt djupt och lugnflytande vatten. Lokalens värde som uppväxtbiotop bedömdes därmed, som helhet, endast vara tämligen god. 44

antal 25 Beståndstäthet öring, N/ m² 2 15 5 1991 1994 1997 1999 2 N/ m² + N/ m² äldre Kräftor runt 3 mm fångades och observerades. Arttillhörigheten var dock osäker. Enligt uppgift från närboende finns det numera både flod- och signalkräfta i bäcken. Man kan alltså befara att ett befintligt bestånd av flodkräfta är på väg att slås ut av signalkräfta, vilka sannolikt vandrat upp från Vättern. I övrigt fångades, framförallt på lokalens nedre del, enstaka individer av lake, gädda, mört och gärs, samt ett större antal mindre abborrar. 45