Utdrag ur LiTHs. Programspecifik utbildningsplan Industriell ekonomi internationell 1997/98. Studiehandboken finns på

Relevanta dokument
Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 DATA- OCHELEKTROTEKNIK. Studiehandboken finns på

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

Högskoleingenjör i maskinteknik

djupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).

djupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).

Civilingenjörsutbildning i Teknisk Design 180 poäng

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Civilingenjör i medicinsk teknik

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012

Utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i Teknisk design

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2016/2017

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng.

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Civilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i elektroteknik Degree Programme in Electrical Engineering 300,0 högskolepoäng.

Högskoleingenjörsutbildning i elektronik och datorteknik Degree Programme in Electronics and Computer Engineering 180,0 högskolepoäng

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Praktik omfattande minst 12 veckor rekommenderas, men är ej obligatorisk.

U T B I L D N I N G S P L A N

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, Södertälje Degree Programme in Electrical Engineering 180,0 högskolepoäng

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

Civilingenjör i maskinteknik

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

Masterprogram, transportsystem Master's Programme, Transport Systems, 120 credits 120,0 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Civilingenjör i maskinteknik

Masterprogram, transportsystem Master's Programme, Transport Systems, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, teknik och hållbar utveckling Master's Programme, Sustainable Technology, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng

En liten guide till ditt profilval

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2013/2014

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Utdrag ur LiTHs. Civilingenjörsutbildning, Campus Norrköping. Utbildningsplaner för grundläggande utbildning 1997/98

Utbildningsplan för Masterprogram, elkraftteknik antagna fr o m HT17. Sida 1 av 4

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

För civilingenjörsexamen från Elektroteknik skall studenten uppfylla de mål som anges i Högskoleförordningens examensordning för civilingenjör.

Utbildningsplan. Högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Technology 180,0 högskolepoäng.

Magisterprogram, produktframtagning Master's Programme, Product Realisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng.

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT12.

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Högskoleingenjör i maskinteknik

Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, teknisk materialvetenskap Master's Programme, Engineering Materials Science, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

U T B I L D N I N G S P L A N

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningen omfattar 60 högskolepoäng vilket motsvarar 1 års heltidsstudier. Utbildningen bedrivs i huvudsak på avancerad nivå.

Kandidatprogram, fastighet och finans Bachelor's Programme in Real Estate and Finance 180,0 högskolepoäng

L U N D S U N I V E R S I T E T INDUSTRIELL EKONOMI

Utbildningsplan Högskoleingenjör Teknisk design för läsåret 2010/2011

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 MATEMATIK. Studiehandboken finns på

Civilingenjör Maskinteknik, 270hp (180 p) (antagna H04 o tidigare) Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B samt Kemi A.

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Paragrafer: 1-9. Ordförande: Tomas Wahnström. Justeringsperson:

Utbildningsplan för Högskoleingenjör i maskinteknik (180 högskolepoäng) Bachelor of Science in Mechanical Engineering (180 ECTS credits)

Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp

Utbildningsplan. Högskoleutbildning i byggproduktion Degree Progr. in Construction Management 120,0 högskolepoäng.

Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

Förutom detta gäller högskoleförordningens mål för civilingenjörsexamen.

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Högskoleingenjör i maskinteknik

LiTH efter Bologna. utbildningarna förändras. Helen Dannetun. Presentation för lärare den 3 och 11 april 2007

Masterprogram, matematik Master's Programme, Mathematics, 120 credits 120,0 högskolepoäng

1. ha kunskap om elektroteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet.

Utbildningsplan. Maskiningenjör - produktutveckling BSc in Mechanical Engineering - Product Development 180 högskolepoäng

Masterprogram, transport och geoinformatik Master's Programme, Transport and Geoinformation Technology, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, matematik Master's Programme, Mathematics, 120 credits 120,0 högskolepoäng

1. ha kunskap om elektroteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet.

Transkript:

Utdrag ur LiTHs Studiehandbok Civilingenjörsutbildning och datavetenskaplig utbildning, del 1, läro- och timplaner Programspecifik utbildningsplan Industriell ekonomi internationell 1997/98 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ t LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Beslutsdatum 970606 v1.0

UTBILDNINGSPROGRAMMET FOR CIVILINGENJÖRSUTBILD- NINGEN I INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL /Master of Science in Industrial Engineering and Management - International/ c4 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN c4.1 Mål Målformulering En civilingenjör från Ii-programmet skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande i en konkurrensutsatt, internationell och av förändringar präglad miljö. Ii-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-matematisk bas modellera, analysera, läsa och kommunicera komplexa tvärdisiplinära problem av teknisk, ekonomisk och organisatorisk art i syfte att utveckla industriella verksamheter. Den obligatoriska utlandsvistelsen och språkinslaget i utbildningen är en integrerad del av utbildningen för att ge den en internationell prägel. Syftesmål Ii-programmet skall vara en av de internationellt ledande Masterutbildningar som integrerar teknik och matematik med ekonomi och management. Kunskaperna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar skall var för sig vara i nivå med framstående utbildningar inom respektive discipliner. Ii-aren skall vara attraktiv för nationella och internationella företag och organisationer samt ha tillräcklig kompetens för forskarutbildning. Ii-aren skall obehindrat kunna kommunicera på sitt inriktningsspråk. Uppfyllandemål Minst 80% av de årligen utexaminerade Ii-teknologerna skall ha tagit examen på utsatt tid. Alla utexaminerade Ii-teknologer skall ha 20-40 poäng utbildning på utländsk högskola med undervisning på profilspråket samt skriva examensarbetet på respektive profilspråk. Minst 80% av fördjupningskurserna i åk 4 och 5 skall årligen ha forskningsanknytning eller bedriva samarbete med svenska och internationella företag och organisationer. Kriterier för framgång Andel lärare inom matematiska, tekniska och ekonomiska fördjupningskurser 1

som årligen medverkar i nationell respektive internationell forskning, utbildningeller annan egen kompensutveckling. Antal teknologer per årskull som under årskurs 3, 4 eller 5 tillgodogöra sig 20-40 poäng relevant internationell utbildning Antal studenter från utländska lärosäten som årligen tas emot på utbildningsprogram I och Ii (i syfte att uppnå balans i studentubytet). c4.2 Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D, TB, IT och C finns sammanställda i avsnitt b1-b6. c4.3 Uppläggning av utbildningen Utbildningens 180 poäng är fördelade på tre områden: teknik/matematik, ekonomi och språk/kultur. Poängomfattningen per område är ungefär följande: - Teknik/Matematik 120 poäng - Ekonomi 45 poäng - Språk/Kultur 15 poäng Flertalet av kurserna samläses med I-programmet. För området språk/kultur är samtliga 15 poäng obligatoriska. I läro- och timplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valfria respektive frivilliga. Antalet valfria kurser som skall läsas varierar mellan de olika studieinriktningarna. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. För antagna ht 1994 eller tidigare gäller: Utbildningen under första årskursen består av gemensamma kurser och språkundervisning på inriktningsspråket. Därefter sker val av teknisk basutbildning inför årskurs 2. I årskurs tre sker sedan val av ekonomisk studieinriktning och ytterligare valfria kurser inför årskurs 4.Språkundervisningen fortgår under årskurserna två och fyra, och för inriktningen japanska även under årskurs 3. 2 För antagna ht 1995 eller senare gäller: Utbildningen under första årskursen består av gemensamma kurser och språkundervisning på inriktningsspråket. Årskurs 2 består av gemensamma kurser, språkundervisning på inriktningsspråket och valfria kurser (inledning till teknisk inriktning under utlandsvistelsen som för de flesta genomförs under årskurs 3). Därefter sker val av valfria kurser, specialisering inom teknisk inriktning fr o m årskurs 3 och inom ekonomisk inriktning i årskurs 4. Språkundervisningen fortgår under årskurs fyra och för inriktningen japanska även under årskurs 3.

Följande kurser ingår, förutom vad som framgår av läro- och timplaner, som valfria i årskurs fyra och fem. Se övriga programs läro- och timplaner för periodplacering och tentamenstillfällen: Planering och statistisk analys av experimentella försök Sannolikhetslära fk Matematisk optimering Tekniska beräkningar med superdator Analys, överkurs Linjär algebra, överkurs Vektoranalys Funktionsteori Anatomi och fysiologi Medicin och teknik Medicinskt informationssystem Analys av bioelektriska signaler Bildgenererande teknik inom medicinen Klassificering, tolkning och beslutsstöd Fysiologiska tryck och flöden Intensivvård och rehabilitering Kompilatorer och interpretatorer Realtids- och processprogrammering Diskret simuleringsteknik Datornät Datajuridisk översiktskurs Monteringsteknik Robotteknik Elektronikproduktion, projektkurs Digitalteknik M Konstruktionsmaterial - deformationer och brott Konstruktionsmaterial - nya material Konstruktionsmaterial - projektstudie Konstruktionsteknik - produktutveckling Tillämpad strömningslära och värmeöverföring Datoriserad produktionsutrustning Hållfasthetslära - Lätta konstruktioners mekanik Optoelektronik Elektronisk systemkonstruktion Digital konstruktion 3

Digital konstruktion med mikrodator Bildbehandling Modellbygge och simulering Digital signalbehandling Digitala filter Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar Teknik och etik Språklig kommunikation Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv Vetenskapsteori Utlandsstudier För språkinriktningarna tyska och franska läses det tredje året vid ett utländskt universitet. Utlandsstudierna omfattar i huvudsak kurser i matematik och teknik samt i förekommande fall förberedande grundkurs inför den ekonomiska inriktningen i årskurs 4. För språkinriktningen japanska omfattar utlandsvistelsen minst ca fem månader och utgörs av Ii-relevanta universitetsstudier så långt som möjligt. Där så är nödvändigt kompletteras japanska universitetsstudier med industripraktik med universitetsanknutna handledare och eventuellt språkstudier. c4.4 Uppflyttning till högre årskurs Utlandsstudier Innan utlandsstudier kan bli aktuellt skall följande krav vara uppfyllda: Språkinriktningarna tyska och franska - Teknologen skall ha klarat av minst 40 poäng ur årskurs ett och två, dessutom gäller att ha fullföljt samtliga moment inom Algebra och Analys. - Teknologen skall dessutom ha klarat av samtliga moment inom språk/ kulturområdet t o m period 1, årskurs två. Kraven skall vara uppfyllda senast utlandsstudierna skall inledas. efter tentamensperioden det år Språkinriktningen japanska - Teknologen skall ha klarat minst 48 poäng ur årskurs ett och två, dessutom gäller att ha fullföljt samtliga moment inom Algebra och Analys. - Teknologen skall dessutom ha avklarat samtliga moment inom språk/kulturområdet t o m period 1, årskurs tre. 4

Ansökan och antagning Språkinriktningarna tyska och franska Ansökan sker under läsperiod 3, årskurs 2 på underlag som tas fram inför varje utlandsvistelse. I underlaget framgår valbara utländska universitet. Antagning sker vid två tillfällen; antagning 1 (efter tentamensperiod 2, årskurs 2) och antagning 2 (direkt efter påsktentamensperioden, årskurs 2). De sökande som ej uppfyllt uppställda krav till antagning 1 ges möjlighet att komplettera ansökan t o m antagning 2, d v s påsktentamensperioden, årskurs 2. Om flera sökande uppfyller på förhand givna krav och överteckning sker vid respektive antagning, fördelas plats efter 1) uppnådda studiepoäng ur ordinarie Ii-program (som definierats av studiehandbokens läro- och timplaner) t o m läsperiod 2 årskurs 2, som teknologen klarat av t o m påsktentamensperioden årskurs 2 samt därefter avklarade poäng för att uppnå spärrkraven. 2) betyg (d v s medelbetyg) på kurser nämnda i 1), som studenten klarar av t o m påsktentamentsperioden årskurs 2. I sista hand tillämpas lottning. Språkinriktningen japanska Ansökan sker under läsperiod 3, årskurs 3, på underlag som tas fram inför varje japanvistelse. I underlaget framgår de för japanvistelsen aktuella alternativen, t ex universitet/språkinstitut. I de fall individuella teknologlösningar förekommer, tas dessa fram med landansvarig för Japan. Antagning sker under läsperiod 3, årskurs 3. Om flera sökande uppfyller på förhand givna krav och överteckning sker vid respektive antagning, fördelas plats efter 1) uppnådda studiepoäng ur ordinarie Ii-programmet (som definierats av studiehandbokens läro- och timplaner) t o m läsperiod 2 årskurs 3, tagna av teknologen t o m påskperioden årskurs 3 samt därefter avklarad poäng för att uppnå spärrkraven. 2) betyg (d v s medelbetyg) på kurser nämnda i 1), som studenten klarat av t o m påsktentamensperioden årskurs 3. I sista hand tillämpas lottning. Villkor för deltagande i undervisning och examination i årskurs fyra och fem För att få deltaga i undervisningen i årskurs fyra och fem samt för att få välja studieinriktning krävs att den studerande ska ha möjlighet att följa normal studiegång i årskurs fyra, dvs ha följt undervisningen i årskurs tre. 5

c4.5 Basutbildningar, studieinriktningar och varianter Från och med det andra studieåret gäller för antagna ht 1994 eller tidigare att den studerande antingen följer en datateknisk /Computer science and engineering/, maskinteknisk /Mechanical engineering/ eller en elektroteknisk /Electrical Engineering/ basutbildning. Inom programmet Industriell ekonomi-internationell finns dessutom sju studieinriktningar samt möjlighet att ansöka om en individuell inriktning. Ieis Ekonomiska informationssystem /Economic Information Systems/ Imaf Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/ Iior Industriell organisation /Industrial Organisation/ Iinp Investeringsplanering /Investment and Financial Planning/ Ikvs Kvalitetsstyrning /Quality Technology/ Ilts Logistik och transportsystem /Logistics and Transport Systems/ Iprs /Produktionsstyrning /Manufacturing Strategy, Planning och Control/ Iind Individuell studieinriktning /Individual specialization/ Ii, japanska: I tredje läsåret skall 2 av 7 särskilt utvalda valfria kurser följas. I fjärde läsåret skall för den elektrotekniska basutbildningen 1 av 2 särskilt utvalda valfria kurser följas. Studerande antagna till åk 1 ht 1995 och senare följer en ny utbildningsplan som successivt införs. I denna kommer den första specialiseringen att ske i åk 3 genom att en av tre tekniska inriktningar väljs: Datateknisk inriktning/computer Science and Engineering/ Maskinteknisk inriktning /Mechanical Engineering/ Systemteknisk inriktning /Electrical Engineering/ Vidare specialisering sker i åk 4 inom de tekniska och ekonomiska inriktningarna. Mer information om detta ges under läsåret 1997/98. c4.6 Val av studieinriktningar/profiler Val av teknisk inriktning och ekonomisk inriktning skall ske i april det år då teknologen studerar i årskurs två respektive tre. Val sker på studerandeterminal eller på särkild blankett om studenten är utomlands under årskurs 3. Önskar den 6

studerande senare byta teknisk eller ekonomisk inriktning skall ansökan härom inges till utbildningsnämnden som avgör om plats kan beredas. Ansökan görs på blankett Allmän ansökan som lämnas till utbildningsnämndens sekreterare. c4.7 Examensarbete Examensarbetet ska ha en internationell inriktning och skrivas på inriktningsspråket. Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3. Utan särskilt tillstånd får examensarbete ske inom följande ämnesområden: Datalogi Ekonomiska informationssystem Energisystem Industriell ekonomi Industriell arbetsvetenskap Industriell marknadsföring Industriell organisation Logistik och transportsystem Kvalitetsteknik Matematisk statistik Miljömätteknik Miljöteknik Optimeringslära Produktionsekonomi Produktionsteknik Reglerteknik Monteringsteknik c4.8 Praktik Allmänna bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen återfinns i avsnitt b4. För studerande på programmet för Industriell ekonomi - internationell gäller utöver de allmänna reglerna att praktiken skall ha anknytning till en civilingenjörs arbetsuppgifter. Ev ytterligare upplysningar om praktiken meddelas skriftligt vid höstterminens början. c4.9 Övrigt För ytterligare information se www-adress under avsnitt a3. 7