KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN. 25 april 2012. OBS! Tiden! UDDEVALLA KOMMU~~

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 25 april 2012 OBS! Tiden! UDDEVALLA KOMMU~~

KALLELSE Föredragningslista l (3) 2012-04-17 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen PLATS OCH TID Bäve, 2012-04-25 kl. 10:00 ORDFÖRANDE SEKRETERARE Sture Svennberg Annica Åberg Ärende D nr Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Informationsärenden kommunstyrelsen 2. Rådslag om Fyrbodal 3. Information om finansrapporten Beredning inför kommunfullmäktige 4. Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning - en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun 5. Motion från Alf Gillberg (S) om att kraftsamla för att få central ställplats för husbilar/husvagnar till sommaren 2012 6. Motion från (S) och (V) grupperna om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla via anslagstavlor 7. Upphävande av kommunfullmäktiges beslut gällande uppstart av fordonsgasproduktion på skansverket KS/2012:12 KS/20 l 0:608 KS/20 11 :431 KS/2011 :537 KS/2012:120 Kl. l 0-12:30 Kenneth Erlandsson, Ronald Rombrant Kl. 13:10-13.30 8. Utredning kring brukarstödcentrum KS/2012:165

l KALLELSE 2 (3) Föredragningslista 2012-04-17 KOMMUNSTYRELSEN Ärende D nr Föredragande 9. slutrapport från styrgruppen för sociala KS/2011 :526 investeringar - framtagandet av Riktlinjer för sociala investeringar l O. Årsredovisning med tillhörande KS/2012:115 verksamhetsberättelse 2011 från Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Kommunstyrelsens egna ärenden 11. Medborgarförslag från Marie Abrahamsson KS/2010:59 Kl. 13:30 om service för att underlätta samåkning 12. Medborgarförslag från Pär Allvin angående KS/2011 :361 Kl. 13:30 en grönm e stad 13. Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim KS/2012:148 Kl. 13:30 om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brevo 14. Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2011- KS/20 l 0:494 2014 15. Remiss från utbildningsdepartementet om KS/2012:125 förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildningar 16. Avslutande av uppdrag Mötesplats Tureborg KS/2009:685 17. Remiss från Miljödepartementet- KS/2012:67 Fullständiga handlingar Genomföraude av industriutsläppsdirektivet finns på kommunledningskontoret och på http://lex.uddevalla.se/ 18. Remiss av Trafikverkets kapacitetsutredning KS/2012: l 09 Fullständiga handlingar finns på kommunledningskontoret och på http://lex.uddevalla.se/ 19. Sintrapportering projekt Föräldrastöd i KS/2009:440 samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-2011 20. Remiss av uppdaterad nationell KS/2012:201 geodatastrategi

KALLELSE Föredragningslista 3 (3) 2012-04-17 KOMMUNSTYRELSEN Ärende D nr Föredragande 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. Anmälan om ordförandes beslut Information från kommundirektören Information från kommunledningskontorets förvaltningschef Information från räddningschefen Information från kommunstyrelsens ordförande samt information från Fyrbodal Redovisning av delegationsbeslut Anmälningsärenden KS/2012:205, KS/2009:440 KS/2012:3 KS/2012:4 KS/2012:5 KS/2012:6 KS/2012:2 KS/2012:1 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet eller i en del av sammanträdet ska snarast anmäla detta till Anna-Lena Lundin tel69 60 41 eller Annica Åberg te! 69 60 48 eller e-post kommunstyrelsen@uddevalla.se

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 4 Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning -en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun (KS/201 0:608) Sammanfattning Siv Torstensson och Ulla Olsson inkom den Il november 20 l O med medborgarförslag angående att bilda en samförvaltning - en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 8 december 2010, 357, att remittera förslaget till miljö- och stadsbyggnadsnämnden för yttrande. I protokoll från miljö- och stadsbyggnadsnämnden framgår att miljö och stadsbyggnads roll i planering för vindkraft är den översiktliga planeringen. Vidare kan miljö och stadbyggnads roller vid etablering av vindkraft vara att pröva bygglov, handlägga miljöanmälan, ingå i myndighetssamråd, vara remissinstans vid miljöprövning samt bevaka den kommunala planeringen. Exakt vilken roll miljö och stadbyggnad har avgörs av vidkraftsetableringens storlek. Miljö och stadbyggnad har inget emot bildandet av en "samförvaltning- mötesplats för vindkraft", men anser inte att de aktivt kan medverka, främst beroende på den myndighetsroll förvaltningen har. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 17 februari 20 Il, 61, att man inte anser det lämpligt för miljö och stadsbyggnad att vara med i bildandet av en" samförvaltning-mötesplats för vindkraft". Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11 Miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll2011-02-17, 61 Kommunfullmäktiges protokoll2010-12-08, 357 Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning-en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

l KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut anse medborgarförslaget besvarat och avslutat. Justerandes signatur Utdrags best yrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-11 DNR KS/2010:608 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofia.reimbert@uddevalla.se Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning -en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun Sammanfattning Siv Torstensson och Ulla Olsson inkom den Il november 2010 med medborgarförslag angående att bilda en samförvaltning - en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun. Kommunfullmäktige beslutade den 8 december 2010, 357, att remittera förslaget till miljö- och stadsbyggnadsnämnden för yttrande. I protokoll från miljö- och stadsbyggnadsnämnden framgår att miljö och stadsbyggnads roll i planering för vindkraft är den översiktliga planeringen. Vidare kan miljö och stadbyggnads roller vid etablering av vindkraft vara att pröva bygglov, handlägga miljöanmälan, ingå i myndighetssamråd, vara remissinstans vid miljöprövning samt bevaka den kommunala planeringen. Exakt vilken roll miljö och stadbyggnad har avgörs av vidkraftsetableringens storlek. Miljö och stadbyggnad har inget emot bildandet av en "samförvaltning- mötesplats för vindkraft", men anser inte att de aktivt kan medverka, främst beroende på den myndighetsroll förvaltningen har. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 17 februari 20 Il, 61, att man inte anser det lämpligt för miljö och stadsbyggnad att vara med i bildandet av en" samförvaltning-mötesplats för vindkraft". Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11 Miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll2011-02-17, 61 Kommunfullmäktiges protokoll 20 l 0-12-08, 357 Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning-en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-11 DNR KS/2010:608 KOMMUNLEDN!NGSKONTORET Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut anse medborgarförslaget besvarat och avslutat. ( Susanne Erixo Tf förvaltnin 'chef Sofia Reimbert Utredare ( Expediera till

MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-02-17 10/53 KOMMUNSTYRELSEN 61 d Nr: 2010: 31 06 l O Kommunstyrelsens remiss ang. medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning- en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun Sammanfattning Miljö och stadsbyggnads roll i planering får vindkraft är den översiktliga planeringen. Översiktsplanens (ÖP) syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Miljö och stadsbyggnad arbetar med ett tematiskt tillägg, till Uddevalla kommuns ÖP, gällande riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. I Ö P-processen ingår samråd, utställning och politiska beslut. Sakägare, allmänhet och intressenter har alla möjlighet att yttra sig över handlingarna. Miljö och stadsbyggnads roller vid etablering av vindkraft kan vara att pröva bygglov, handlägga miljöanmälan, ingå i myndighetssamråd, vara remissinstans vid miljöprövning samt att bevaka den kommunala planeringen. Exakt vilken roll Miljö och stadsbyggnad har avgörs av vindkraftetableringens storlek. Miljö och stadsbyggnad har inget emot bildandet av en "Samförvaltning - mötesplats får vindkraft", men anser inte att vi aktivt kan medverka, främst beroende på den myndighetsroll som förvaltningen har. Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2011-02-03. Beslut Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutar att man inte anser det lämpligt för Miljö och stadsbyggnad att vara med i bildandet av en "Samförvaltning - mötesplats för vindkraft". Justerandes signatur./j.. i l p'/ jj.'l /. l / '?f ~-.. Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE J (2) 2011-02-03 DNR 2010:3106 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD HANDLÄGGARE Mikael Reinhardt TELEFON 0522-69 73 30 mikael.reinhardt@uddevalla.se Remiss från Kommunstyrelsen Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning -en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads roll i planering för vindkraft är den översiktliga planeringen. Översiktsplanens (ÖP) syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Miljö och stadsbyggnad arbetar med ett tematiskt tillägg, till Uddevalla kommuns ÖP, gällande riktlinjer for utbyggnad av vindkraftverk. I Ö P-processen ingår samråd, utställning och politiska beslut. Sakägare, allmänhet och intressenter har alla möjlighet att yttra sig över handlingarna. Miljö och stadsbyggnads roller vid etablering av vindkraft kan vara att pröva bygglov, handlägga miljöanmälan, ingå i myndighetssamråd, vara remissinstans vid miljöprövning samt att bevaka den kommunala planeringen. Exakt vilken roll Miljö och stadsbyggnad har avgörs av vindkraftetableringens storlek. Miljö och stadsbyggnad har inget emot bildandet av en "Samforvaltning - mötesplats för vindkraft", man kan dock inte vara med i bildandet Förslag till beslut Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutar att man inte anser det lämpligt för Miljö och stadsbyggnadskontoret att vara med i bildandet av en "Samforvaltning- mötesplats for vindkraft".

Beredningschecklista --- Områden att särskilt bevaka l Påverkar ärendet Bam/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trvgg kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken 5 Påverkar ärendet Översiktnlanen 6 Har diskussion förts med berörda grupper 7 Medflir ärendet ekonomiska konsekvenser!lir kommunen 8 Finns mål kodojade till ärendet Ja x x Nei x x Ei akt x x x MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Hans Johanss n Tf stadsbyggnadschef - Mikael Reinhardt Miljöutredare

Utdrag PROTOKOLL l (J) 2010-12-08 UDD EV ALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE 357 Medborgarförslag från Siv Torstensson och Ulla Olsson om att bilda en samförvaltning -en mötesplats för vindkraftsetablering i Uddevalla kommun (KS/2010:608) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera förslaget till miljö och stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Vid protokollet Tima Rallkonen Justerat 20 l 0-12-15 Marie Henriksen, StafTan Cronholm, Jan Gunnarsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2010-12-15 intygar Tima Rahkonen Expedierat 20 l 0-12-22 Miljö och stadsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande

Medborgarförslag: 2010-11-10 Samförvaltning - Mötesplats för vindkraft Härmed lämnas förslag om att bilda en Samförvaltning-en möte,\]jlatsför;) {i/r)i b C f vindkraftsetablering i Uddvalla kommun. Vindkraftsetableringen kommer att beröra ett stort antal boende och företagare i kommunen. Vi ser landskapet som en gemensam tillgång och resurs, något som även medför behov av ett gemensamt ansvarstagande. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. För att kunna ta ett gemensamt ansvar över hur landskapet skall tas tillvara och utvecklas krävs ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer,!oretag och enskilda- på så sätt kan landskapets mångfald av värden hanteras och utvecklas på ett hållbart sätt Vindkraften påverkar bland annat boendes och tillrestas rekreationsmöjlighet, den upplevda livskvaliteten och förutsättningarna för en levande landsbygd- därför är det viktigt att säkerställa att berörda kan komma till tals och att den demokratiska aspekten vägs in för att främja delaktighet i de beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt. Med Samförvaltning kan vi utveckla en helhetssyn av landskapets värden och samtidigt möta ett arbetssätt i enlighet med Europeiskalmulskapslwnventionen (se införtnation nedan) Samförvaltning är en välkänd metod för att utveckla och på ett hållbart sätt ta till vara en gemensam resurs och exempel finns på flera håll i Sverige. Den fungerar som en plattform där berörda parter tillsammans diskuterar och löser gemensamma frågeställningar. Samförvaltningen-ett bättre namn är kanske: mötesplatsför vinkrqji, stödjer och deltar i arbetet kring etableringsfasen men även under hela verksamhetsperioden (25-30 år)- Detta kan exempelvis innebära att vara med vid framtagning av förvaltningsplaner och åtgärdsplaner (för eventuella problem/störningar som kan uppstå över tid) för de områden där vindparker etableras i kommunen. Samförvaltningen säkerställer demokrati och medborgardialog. Frågorna handlar om hur vi skall implementera vindkraft och hantera vindkraftsfrågor i kommunen; dvs. om placeringar, ljus-/skuggeffekter, bullernivåer, förändringar i ägarskap, nyetableringar, utbyte av kraftverk, men även om delägarskap, avveckling och återställande, ansvarsfrågor samt uppföljnings- och utvärderingsfrågor. Frågorna handlar inte om direkta ärendeprövningar till olika instanser i tillståndsprocessen eller om den interna tekniska driften av verken. Mötei,platsfår vindkrqji verkar för och säkerställer en fortsatt hållbar utveckling av landskapet och bygden samt de nationella målen om "god bebyggd miljö" och "levande landsbygd". Begreppet sakägare måste utvidgas i samband med vidkraftsetablering då det är många fler än bara markägaren (och exploatören) som kommer att påverkas av etableringen. För boende och företagare i närområdet kan etableringen medföra begränsningm när det gäller rörelsefrihet eller nybyggnation. Etableringen kan även komma att medföra ekonomisk skada i fråga om sjunkande fastighetspriser om vindpmksetableringarna inte sker på ett genomtänkt och acceptabelt sätt eller i samförstånd med berörda parter.

Förslag/exempel på organisation. Samförvaltningen kan exempelvis ledas av en sekreterare/projektledare som koordinerar arbetsuppgifterna och samordnar arbetsgrupperna/frågeställningarna. Styrelsen för Samförvaltningen består förslagsvis av representanter från kommun, politiker, exploatör, sakägare (boende, markägare, företag) och länsstyrelse. Externa kompetenser knyts till samförvaltningen utifrån behov och frågeställning, som exempelvis forskare. San?förvaltning- mötesplatsfor Vindkrqfi säkerställer att etableringen av vindkraft i kommunen sker i samförstånd och i dialog med samtliga intressen och intressenter i området. Låt oss tillsammans göra något bra av vindkraftsetableringen l Nätverket för Vindkraft Stcnshult Siv 'forstcnsson o Ulla Olsson Djurhult 235 451 92 Uddevalla Källa: Information nedan är hämtat fi'ån: Riksantikvarieämbetets hems ida: h ttp://www.raa.se/ cm s/ extern/ e u i n tern at i on el! t/ europaradet/europeiska l andska p skon venti on en. h t ml Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Ilandskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Demolo ati och landskap Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer."

Gäller landskapskonventionen i Sverige'! Landskapskonventionen blir juridiskt bindande för ett land först när landet ratificerat den. Ratificering innebär att landet inarbetar konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Sverige har ännu inte ratificerat landskapskonventionen men Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag till hur landskapskonventionen kan genomföras i Sverige. Just nu bereds frågan av kulturdepartementet. I..~UdS1q'IJl$kOtWJ}Iili(liH}I'I$ låg~lhlf11\u$ i Europa -2010~10-2& RH~>::<H~I 'lllijmf~l Vlth>JI ~~jl~<tt<tllm t~lllk~>";o\ Landskapskonventionens lägesstatus i Europa. Mörkgröna länder har ratificerat konventionen, ljusgröna endast signerat och grå länder har varken signerat eller ratificerat. Vad innebär konventionen fiir Sverige'! När Sverige ansluter sig tilllandskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos o fientliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 5 Motion från Alf Gillberg (S) om att kraftsamla för att få central ställplats för husbilar/husvagnar till sommaren 2012 (KS/2011 :431) Förslag till beslut Se kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-16 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-16 DNR KS/20 Il :431 KOMMVNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Administrativ chef Timo Rahkonen TELEFON 0522-69 61 59 timo.rahkonen@uddevalla.se Motion från Alf Gillberg (S) om att kraftsamla för att få central ställplats för husbilar/husvagnar till sommaren 2012 Sammanfattning Motionären föreslår att kommunen tar initiativ till att samla intresserade aktörer för att få en central ställplats för husbilar och husvagnar till sommaren 2012. Kommunfullmäktige beslutade 2011-09-14 att remittera ärendet till tekniska nämnden och destination Uddevalla. Styrelsen för destination Uddevalla ser positivt på initiativet och deltar gärna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Tekniska nämnden beslutade 2012-03-15 att tekniska kontoret ska delta i fortsatta diskussioner kring husbilsuppställningsplats. Tekniska kontoret föreslår i tjänsteskrivelse 2012-04-05 tekniska nämnden besluta att uppdra åt förvaltningen att teckna ett arrendeavtal, avseende tänkbar plats för ställplatser åt husbilar i centrala Uddevalla med Promarina AB och att begränsa avtalet till att gälla upp till fem år och under perioden maj-september. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-16. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-04-05. Tekniska nämndens protokoll 2012-03-15 58. Destination Uddevallas skrivelse 20 Il-l 0-18. Kommunfullmäktiges protokoll 2011-09-14 196. Motion september 20 Il. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-16 DNR KS/20 Il :431 I)DDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET att bifalla motionen. Beredningschecklista Områden att särskilt beval<a Ja Nei Ei akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och tryg~kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljö- Ilandboken 5 Påverkar ärendet Översiktolanen 6 Har diskussion forts med berörda grupper -- 7 Medfor ärendet ekonomiska konsekvenser 8 FiJmS!:\iål kopplade till ärencl?t } --- - -- / (}UJ&/ Susanne Erixon Tf förvaltningsc ef ~ 0 Pil ffi ( -Yl-,- L Timo Rahkonen Administrativ chef Expediera till

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-05 DNR TN/2012:165 TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Gatu- parkchef Martin Hollertz TELEFON 0522-69 63 44 martin.hollertz@uddevalla.se ställplats husbilar i centrala Uddevalla Sammanfattning Gatu- och Parkavdelningen har undersökt möjligheterna att anvisa en centralt belägen parkering till Ställplats för husbilar och funnit att parkeringen vid Museigatan kan vara lämplig för sådan verksamhet. En intresseanmälan har inkommit från Promarina AB och platsen som sådan har besiktigats. Promarina AB bedriver idag gästhamnsverksamhet i närområdet och ser detta som en kompletterande service till denna verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2012-04-05 Förslag till beslut Tekniska förvaltningen föreslår Tekniska nämnden besluta att uppdra åt förvaltningen att teckna ett anendeavtal, avseende tänkbar plats för ställplats åt husbilar i centrala Uddevalla med Promarina AB. att begränsa avtalet till att gälla upp till fem år och under perioden majseptember. Ärendebeskrivning Västsvenska Turistrådet har tillsammans med Länsstyrelsen och Sveriges Campingägares Riksförbund startat projekt Husbilsdestination Västsverige med syfte att utveckla husbilsturismen inom Västra Götalands län. Husbilsturismen ökar både nationellt och internationellt. Enligt undersökningar som gjorts är ökningen stadig och önskemålen om ordnade ställplatser i centrala och shoppingnära lokaliseringar känd och i både medborgarförslag och motioner beskriven. Den basservice som efterfrågas är tillgång till el, färskvatten och möjlighet till att på ett miljöriktigt sätt ta hand om bilarnas spillvatten.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-05 DNR TN/2012:165 TEKNISKA KONTORET Kommunens roll i sammanhanget begränsas till att anvisa en lämplig plats och inga kommunala investeringar i övrigt bör göras, utan detta ansvar läggas på en för ändamålet kunnig och intresserad entreprenör. Promarina AB har både muntligen och skriftligen framställt ett sådant intresse och vid en sammankomst den 2 april 2012 träffades företrädare för Promarina, SWE Marketing/Västsvenska Turistrådet och Uddevalla kommun i Turistbyråns lokaler för att diskutera lämpliga möjligheter att etablera en ställplats centralt i Uddevalla. Ett förslag om att upplåta den kommunala parkeringen vid Museigatan diskuterades och platsen besiktigades. Platsen är enligt detaljplanen kvartersmark med ändamålet att bedriva parkering och den kan alltså upplåtas genom arrende. Verksamheten är bygglovspliktig och en intressent måste därför ansöka om bygglov hos Miljö- och stads byggnadsnämnden. Den tänkta ytan fungerar idag som långtidsparkering nära centrum och har tidvis en relativt hög beläggning. Det kan därför uppfattas som att möjligheten till billiga parkeringsmöjligheter nära centrum försämras men Gatu- och parkavdelningen gör dock bedömningen att en uthyrning av den aktuella platsen inte påverkar parkeringssituationen i centrum i någon större utsträckning. Tekniska förvaltningen vill genom denna tjänsteskrivelse få tillstånd att fortsätta diskussionerna med Promarina i syfte att skriva ett arrendeavtal för upplåtelse till ställplats för husbilar på den beskrivna parkeringsytan. Patrik Petre Teknisk chef Martin Hollertz Gatu- parkchef Expediera till

TEKNISKA NÄMNDEN Utdrag l (l) PROTOKOLL r;-:u;::-d;::-d;::;ev:-;a:;-;l";"la-:-;-k;:;o:::-:m~,m:-:::-:u:-:n' 2012-03-15 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 2012-03- 2 o ~;;-------.."'.. -... - -JI:iiåri<;planii~- 58 20 Il lt - -- 3j - ------1 Remissvar ang motion från Alf Gillberg avseende central husbilsuppställningsplats (TN/2011 :439) Sammanfattning Alf Gillberg (S)föreslår i en motion att kommunen ska ta ett initiativ för att få till stånd en centralt belägen husbilsparkering. En sådan har funnits i liten skala från sommaren 20 l O i först Turistbyråns och därefter Promarina AB:s regi vid gästbåtshamnen i Uddevalla centrum. Motionens intention är att öka omfattningen av verksamheten och höja standarden på servicen till gästerna. Tekniska kontoret anser att nuvarande placering är lämplig vid nuvarande omfattning av verksamheten men deltar gärna vid diskussioner om alternativ om någon intressent anmäler intresse för en utökad anläggning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2012-01-20 Beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tekniska kontoret ska delta i fortsatta diskussioner kring husbilsuppställningsplats såvida någon intressent initierar frågan. Vid protokollet Eva Thol-Nordfeldt Justerat 2012-03-19 Henrik Sundström Birgit Olofsson Justeringen tillkännagiven pä anslagstavlan 2012-03-20 intygar Eva Thol-Nordfeldt Expedierat 2012-03-20 Tekniska kontoret KF Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-01-20 DNR TN/2011:439 TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Administrativ chef Martin Hollertz TELEFON 0522-69 63 44 martin.hollertz@uddevalla.se Remissvar ang motion från Alf Gillberg avseende central husbilsuppställningsplats Sammanfattning Alf Gillberg (S)föreslår i en motion att kommunen ska ta ett initiativ för att få till stånd en centralt belägen husbilsparkering. En sådan har funnits i liten skala från sommaren 201 O i först Turistbyråns och därefter Promarina AB:s regi vid gästbåtshamnen i Uddevalla centrum. Motionens intention är att öka omfattningen av verksamheten och höja standarden på servicen till gästerna. Tekniska kontoret anser att nuvarande placering är lämplig vid nuvarande omfattning av verksamheten men deltar gärna vid diskussioner om alternativ om någon intressent anmäler intresse för en utökad anläggning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2012-01-20 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tekniska kontoret ska delta i fortsatta diskussioner kring husbilsuppställningsplats såvida någon intressent initierar frågan.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-01-20 DNR TN/2011:439 TEKNISKA KONTORET Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trwg kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken 5 Påverkar ärendet Översiktelanen 6 Har diskussion fö11s med berörda grupper 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser 8 Finns mål kopplade till ärendet Ja Nej Ej akt x x x x x x x x Patrik Petre Teknisk chef Martin Hollertz Gatu- Parkchef Expediera till

Destination l> UDDEVALLA '\ -,.; ~ i~ <:; \ Uddevalla kommun Kommunstyrelsen 451 81 Uddevalla 2Dff: Yttrande angående motion av Alf Gillberg "Kraftsamla :rör att få central ställplats :rör husbilar/husvagnar till sommaren"- KS/2011:431 Husbilsmarknaden växer stort i hela Europa. I Sveriges finns idag ca 56 000 husbilar. Totalt i Europa är siffran l 400 000. Gästgruppen har i vissa fall andra behov än den traditionella campinggästen. Man vill komma så nära citykärnan eller sin aktivitet som möjligt. Därför växer kravet på s k ställ platser, en plats där husbilsägaren med sitt sällskap kan få en enkel och trygg/säker övernattning. Detta resulterar i att många husbilsägare väljer att övernatta på andra ställen än traditionella campingplatser. Detta är inte unikt för Sverige utan sker i hela Europa. För att möta de behov som gästgruppen har och samtidigt skapa produkter som ger dem god service, trygghet och en bra upplevelse har branschorganisationen Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) tagit initiativ till att bilda en grupp som ska bistå med utveckling av ställplatser för husbilar. Förutom SCR deltar även Caravan Club, Polismyndigheten, Traspmtstyrelsen samt KABE i detta arbete. Att husbilsmarknaden växer stärks också av att IKEA, via sitt bolag Inter IKEA Investments, har investerat i en av Sveriges ledru1de forsäljare av husbilar. I Uddevalla finns olika alternativ till etablering av ställplatser. Ett sådant exempel är att kombinera gästhamnen med ställplatser för husbilar, vilket också med framgång gjorts på andra håll i Sverige. Fördelen med denna samlokalisering är att båtägaren och husbilsägaren i hög grad efterfrågar samma typ av service. Men i Uddevalla finns också andra förslag på placering av ställplatser för husbilar. Destination UDDEVALLA l G:a Posthuset l Kålgård.sbergsgati::m J.~) l 451 30 Uddevalla 1 www.destinationuddevalj.a.com

Styrelsen för Destination Uddevalla ser därför mycket positivt på det initiativ Alf Gillberg tagit i sin motion och deltar gärna i det fortsatta utvecklingsarbetet med att bl a studera: Alternativa lägen Behov av teknisk service Driftsformer Ekonomi Destination Uddevalla kan också medverka till att inhämta erfarenheter från utveckling av ställplatser i övriga Sverige genom kontakter med ovan nämnda utvecklingsarbete av SCR. Uddevalla 18 oktober 2011 DEST - TION UllilEVALLA Destination UDDEVALLA l G:a Posthuset l Kålgårdsbergsgatan 15 1 451 30 Uddevalla 1 www. ch:ostinau_onuddeva1la. com

Utdrag PROTOKOLL l (!) 2011-09-14 KOMMUNFULLMÄKTIGE 196 Motion från Alf Gillberg (S) om att kraftsamla för att få central ställplats för husbilar/husvagnar till sommaren 2012 (KS/2011 :431) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera ärendet till tekniska nämnden och Destination Uddevalla. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2011-09-19 Ralph Steen, Carin Ramneskär, Krister Kronlid Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-09-19 intygar Annica Åberg Expedierat 2011-09-20 Tekniska nämnden Destination Uddevalla Utdragsbestyrkande

Motion till Uddevalla Kommunfullmäktige 2011-0~1-1 3 ~o7~~; J"'"'""j Kraftsamla för att få central ställplats för husbilar/husvagnar till sommaren 2012 Ambitionen att öka turismen och besöken till Uddevalla är hög och med många aktörer bakom satsningen. Bland de olika sätt som folk reser på ökar resandet med husbil och husvagn mest, där önskemålet då mycket ofta är att kunna övernatta enstaka nätter i centrala lägen i våra stadskärnor, där platsen/anläggningen kännetecknas av enkel komfort och service, men dock utifrån dagens krav. Detta gynnar i hög grad näringar som handel, restauranger, kulturevenemang, museer mm. Självklart ska marknadsmässiga avgifter tas ut och driften skötas av näringsidkare från branschen. Uddevalla bör därför omgående försöka få till stånd en sådan s.k. ställplats för husbilar/husvagnar för korttidsuppställning, om vi ska ligga långt fram för att öka vår besöksnäring ytterligare. Medveten om att en viss sådan verksamhet funnits, men för att vi ska vara attraktiva i sammanhanget krävs ändock en omfattning av servicen som motsvarar dagens krav (tillgång till el, vatten, toatömning etc.) Möjliga lägen borde inte saknas inom centrala Uddevalla! Ambitionen bör vara att en sådan ska kunna stå färdig till nästa sommar 2012. Föreslår därför Att kommunen tar initiativ till att samla intresserade aktörer för att tillsammans med dem lösa frågan Uddevalla i september 2011 Alf Gillberg (S)

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 6 Motion från (S) och (V) grupperna om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla via anslagstavlor (KS/2011 :537) Sammanfattning Socialdemokraterna och Västerpartiet föreslår i motion att ge kommunen i uppdrag att i samråd med föreningslivet och centrumutvecklingen ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor för att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla. Kommunfullmäktige beslutade den 9 november 2011, 239, att remittera ärendet till tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 26 januari 2012, 4, att ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med föreningslivet, centrumutvecklingen och tekniska kontoret ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor. Tekniska nämnden beslutade den 15 mars 2012, 57, att tillstyrka motionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11 Tekniska nämndens protokoll2012-03-15, 57 Kultur- och fritidsnämndens protokoll2012-0l-26, 4 Kommunfullmäktiges protokoll2011-ll-09, 239 Motion från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att lyfta fram kultur- och föreningsaktiviteter i Uddevalla via annonstavlor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (l) 2012-04-11 DNR KS/2011 :537 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofia.reimbert@uddevalla.se Motion från (S) och (V) grupperna om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla via anslagstavlor Sammanfattning Socialdemokraterna och Västerpmtiet föreslår i motion att ge kommunen i uppdrag att i samråd med föreningslivet och centrumutvecklingen ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor för att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla. Kommunfullmäktige beslutade den 9 november 2011, 239, att remittera ärendet till tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 26 januari 2012, 4, att ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med föreningslivet, centrumutvecklingen och tekniska kontoret ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor. Tekniska nämnden beslutade den15mars 2012, 57, att tillstyrka motionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets ~jänsteskrivelse 2012-04-11 Tekniska nämndens protokoll2012-03-15, 57 Kultur- och fritidsnämndens protokoll2012-0l-26, 4 Kommunfullmäktiges protokoll2011-ll-09, 239 Motion från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att lyfta fram kultur- och föreningsaktiviteter i Uddevalla via annonstavlor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att ~fall<}'motionen. / 7 d/~?::1-< usaune Enxon Tf förvaltningschef c-- -- ~-=~i=:.:ja: t-- ~ ~~==~~-~-.--~~--"---'---- --' Sofia Reimbert Utredare

TEKNISKA NÄMNDEN Utdrag PROTOKOLL 2012-03-15 l (l) Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 2012-03- 2 o Oialienr zo1 r ::J:?t 57 Motion från (S) och (V) om anslagstavlor i Uddevalla (TN/2011 :538) DlalieptanllfltJlCimlng Sammanfattning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att det sätts upp anslagstavlor i Uddevalla centrum, där alla föreningar i Uddevalla får möjlighet att sätta upp affischer om kommande aktiviteter. Tekniska kontoret har, efter uppdrag från Kommunfullmäktige år 2006, tillsammans med Uddevalla centrumutveckling arbetat fram anslagstavlor där föreningar och allmänheten kan affischera aktuella händelser. Anslagstavlorna är beställda och kommer att sättas upp under våren. En tavla kommer att placeras vid Kampenhof och de två andra sätts troligen upp på Kungsgatans övre respektive nedre del. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-02-24 Beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka motionen Vid protokollet Eva Thol-Nordfeldt Justerat 2012-03-19 Henrik Sundström Birgit Olofsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-03-20 intygar Eva Tho1-Nordfeldt Expedierat 2012-03-20 Tekniska kontoret KF Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-02-24 DNR TN/2011:538 TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Trafikingenjör Anna-Karin Forseng TELEFON 0522-69 64 76 anna-karin.forseng@uddevalla.se Motion från (S) och (V) om anslagstavlor i Uddevalla Sammanfattning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att det sätts upp anslagstavlor i Uddevalla centrum, där alla föreningar i Uddevalla får möjlighet att sätta upp affischer om kommande aktiviteter. Tekniska kontoret har, efter uppdrag från Kommunfullmäktige år 2006, tillsammans med Uddevalla centrumutveckling arbetat fram anslagstavlor där föreningar och allmänheten kan affischera aktuella händelser. Anslagstavlorna är beställda och kommer att sättas upp under våren. En tavla kommer att placeras vid Kampenhof och de två andra sätts troligen upp på Kungsgatans övre respektive nedre del. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-02-24 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka motionen Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ej akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i l)liljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktulanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-02-24 DNR TN/2011:538 TEKNISKA KONTORET l 8 l Finns mål kopplade till ärendet x l Ärendebeskrivning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fareslår att det sätts upp anslagstavlor i Uddevalla centrum, där alla fåreningar i Uddevalla får möjlighet att sätta upp affischer om kommande aktiviteter. Tekniska kontoret har, efter uppdrag från Kommunfullmäktige år 2006, tillsammans med Uddevalla centrumutveckling arbetat fram anslagstavlor där föreningar och allmänheten kan affischera aktuella händelser. Anslagstavlorna är beställda och kommer att sättas upp under våren. En tavla kommer att placeras vid Kampenhof och de två andra sätts troligen upp på Kungsgatans övre respektive nedre del. Anslagstavlorna består av en cylindrisk stålkonstruktion klädd med brädor där anslag kan sättas upp. Tavlorna kommer att rensas en gång per månad av Gatu- och parkavdelningen. Patrik Petre Teknisk chef Martin Hollertz Gatu- och parkchef Expediera till

l KULTUR OCH fritidsnämnd Utdrag PROTOKOLL 2012-01-26 2oJI 537 l (2) 4 Motion från (S) och (V) grupperna i TN och KFN om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteterna i Uddevalla via anslagstavlor (KFN/2011 :262, KFN/2010:226) Sammanfattning S och V grupperna i kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden har inkommit med en motion att ge kommunen uppdrag att i samråd med förningslivet och centrwnutvecklarna ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av anslagstavlor. Lars Wallin har tidigare kommit med ett medborgarförslag om anslagstavlor Ärende KFN2010:226. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 20120110 Motion från S och V grupperna KFN20 11 :262 Tjänsteskrivelse 20110307 Medborgarförslag från Lars Wallin KFN2010:226 Yrkanden Gunvor Lindberg (FP) yrkar bifall till förslaget i handlingarna. Socialdemokraterna yrkar att ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med föreningslivet, centrumutvecklingen och Tekniska kontoret ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor. Yrkandet biläggs detta protokoll. Ajournering Under överläggningarna ajournerar sig nämnden mellan kl. 13:35 och 13:40. Propositionsordning Ordföranden ställer socialdemokraternas yrkande mot förslaget i handlingarna och finner att nämnden beslutar i enlighet med yrkandet. Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med föreningslivet, centrumutvecklingen och Tekniska kontoret ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor. Utdragsbestyrkande

Utdrag PROTOKOLL 2 (2) 2012-01-26 KULTUR OCH FRITIDSNÄMND Vid protokollet Charlotte Gerd Justerat 2012-02-0 l Johan Wiktorsson, Anna-Malin Björk-Joelsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-02-01 intygar Charlotte Gerd Expedierat 2012-02-15 Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-01-1 o DNR KFN/20 11 :262 KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE Kultursekreterare Stellan Hedendahl TELEFON 0522-69 65 33 stellan.hedendahl@uddevalla.se Motion från (S) och (V) grupperna i TN och KFN om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteterna i Uddevalla via anslagstavlor Sammanfattning S och V grupperna i kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden har inkommit med en motion att ge kommunen uppdrag att i samråd med förningslivet och centrumutvecklarna ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av anslagstavlor. Lars Wallin har tidigare kommit med ett medborgarförslag om anslagstavlor Ärende KFN/2010:226. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 20120110 Motion från S och V grupperna KFN/20 11:262 Tjänsteskrivelse 20 Il 0307 Medborgarförslag från Lars Wallin KFN/2010:226 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå centrumutvecklingen att tillsammans med fåreningslivet arbeta vidare med offentliga anslagstavlor. Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nei Ei akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trvgrr kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömäl enligt bedömningsmall i miljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktnlanen x

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-01-10 DNR KFN/2011 :262 KULTUR OCH FRITID 6 Har diskussion förts med berörda ~ruooer x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mål kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Föreningslivet har idag svårt att marknadsföra sina offentliga arrangemang. All marknadsföring är kopplat till kostnader. Affischering är en billig marknadsföring. Idag finns möjligheter att affischera på t ex Bohusläns museum, biblioteken, sim och idrottshallar. På de icke "lagliga" anslagstavlorna på stan konkurrerar de ideella föreningarna med kommersiella företag och krogar om platsen. De elektroniska anslagstavlorna som finns tillgängliga idag bör utvecklas och bli bättre. Uddevalla kommun har bötjat med en s. k. app( "svenska kommuner") i smartphones där man kan läsa om kommande arrangemang och läsa om öppettider för t ex bibliotek mm. Hemsidor förbättras hela tiden både kommunens och föreningarnas. En anslagstavla i centrum kommer troligen att användas av både foreningslivet men också av näringsidkare i centrum. Därför är det en viktig fråga för centrumutvecklingen. Conny Äng Kultur och fritidschef Stellan Hedendahl Kultursekreterare Expediera till

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2011-03-07 DNR KFN/2010:226 KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE Kultursekreterare Stellan Hedendahl TELEFON 0522-69 65 33 stellan.hedendahl@uddevalla.se Medborgarförslag från Lars Wallin om anslagstavlor för kulturella arrangemang Sammanfattning Lars Wallin har inkommit med ett förslag om anslagstavlor för marknadsföring av föreningars arrangemang. Dessa skall enligt förslaget finnas på några strategiska platser i staden. Det har funnits önskemål från föreningslivet under minst 15 år om anslagstavlor på stan. Frågan har diskuterats många gånger utan att man kommit fram till någon lösning. Det är svårt att marknadsföra arrangemang, inte minst för ideella föreningar. Marknadsföring är dyrt och det är svårt att synas i och med den konkurrens som är idag. Därför har föreningslivet ett stort behov att marknadsföra arrangemang på ett bra och billigt sätt. Idag finns några "informella" anslagstavlor på stan, och därutöver finns några officiella tavlor på bl. a. biblioteken och Bohusläns museum. Ett av alla problem som finns är hur en anslagstavla skall skötas. Hur skall man se till att den alltid är aktuell och att den inte fylls av många likadana affischer? Många föreningar marknadsför sig idag genom sina egna hemsidor på nätet. Kultur och fritid ger varje måndag alla föreningar en möjlighet att marknadsföra sig genom "kulturronden" i Bohusläningen. Istället för en anslagstavla på stan bör kultur och fritid utveckla möjligheten att ge föreningar möjlighet att marknadsföra sig genom "anslagstavlor" som många människor idag bär med sig. I så kallade smartphones kan man idag skapa och sedan ladda hem program. Ett sådant program skulle kunna vara en arrangemangskalender med allt som händer i Uddevalla. Vi bör satsa på dessa istället för fysiska anslagstavlor.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2011-03-07 DNR KFN/2010:226 KULTUR OCH FRITID Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-03-07 Medborgarförslag från Lars Wallin Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget att satsa på arrangemangskalender i mobiltelefoner. Conny Äng Kultur och fritidschef Stellan Hedendahl Kultursekreterare

Medborgarförslagets ärende Anslagstav/or Ditt medborgarförslag Jag föreslår att Uddevalla Kommun hjälper kulturföreningarna i Uddevalla att synas med sina arrangemang genom att på samma sätt som i de allra flesta svenska städer, sätt upp anslagstavlor. Jag föreslår anslagstavlor som ser ut som "telefonkiosk" likadana som i ex Göteborg osv. Placering bör vara på 1. Kampenhof 2. Centralstationen 3. Kungstorget 4. Kochs Gränd 5. Strandpromenaden/svenskholmen. Namn Lars Wallin Adress Ap/undsgatan 31 Postnummer 45140 Postadress Uddevalla E-post lars@larswallin.nu Telefon 0737544020

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2011-11-09 KOMMUNFULLMÄKTIGE 239 Motion från (S) och (V) grupperna om att lyfta fram kultur och föreningsaktiviteter i Uddevalla via anslagstavlor (KS/2011 :537) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera ärendet till tekniska nämnden och kultur och fritidsnämnden. Vid protokollet Timo Rahkonen Justerat 2011-11-10 Ralph Steen, Carina Antonsson, Marie Henriksen Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-11-1 O intygar Timo Rahkonen Expedierat 2011-11-11 Tekniska nämnden Kultur och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande

\ l~ Vänsterpartiet Motion om att lyfta fram kultur och förenings~ktl\liteterna i: Uddevalla via anslagstavlor i Zo L' $3f::] Uddevalla har rikt kultur och föreningsliv, vi har 2-3 kulturaktiviteter per dag året runt, detta tack vare alla eldsjälar inom föreningslivet Vår rika kultur och föreningsliv är något som vi skall ta tillvara på och visa upp för Uddevallaborna men naturligtvis också för alla våra besökare i centrum. Vi behöver lyfta fram centrum och det kan vi göra bl.a. genom att visa upp föreningslivet via lagliga annonstavlor där alla föreningarna i Uddevalla får en möjlighet att lagligt sätta upp sina affischer om kommande aktiviteter. För att se till att det inte blir nedskräpning och att det finns ordningsregler bör man utse en ansvarig för detta. Det finns många olika typer av annons eller affischtavlor runt om i de flesta städer i Sverige och i världen, alltifrån mycket enkla träskivor till lite mer på kostade med tak och belysning. På bilden nedan kan vi se ett exempel från ett tidigare medborgarförslag av Lars Wallin på Trollhättans anslagstavla på torget i centrum, den har tak och belysning som ger ett välordnat intryck och är lätt att hitta. Detta är också ett bra tillfälle och marknadsföra Uddevalla kommun som en rik kultur, idrott och föreningsstadstad. Förslag till beslut: Att ge kommunen uppdraget att i samråd med föreningslivet och centrumutvecklingen ta fram förslag på kostnader, placering, utseende, ansvar, drift och skötsel av annonstavlor. S och V grupperna i -Kultur & Fritid nämnden -Tekniska nämnden

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 7 Upphävande av kommunfullmäktiges beslut gällande uppstart av fordonsgasproduktion på Skansverket (KS/2012:120) Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2009-09-16 att rågasen vid Skansverket ska användas till produktion av fordonsgas, att uppdra åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden i samarbete med Uddevalla energi AB att genomföra produktion av fordonsgas, att tekniska nämnden investerar 3 mkr i ny gasklocka inom ram år 2010, att uppdra år tekniska nämnden och Uddevalla energi AB att gemensamt utse styrgrupp för projektet samt att projektet utvärderas om fem år av kommunstyrelsen. Uddevalla energi anger i skrivelse 2012-02-21 att styrelsen behandlat ärendet vid sammanträde 2012-02-14 och konstaterat att produktion av fordon gas från skansverket inte kan utföras utan förlusttäckning från uppdragsgivaren. Tekniska nämnden beslutade 2012-03-15 föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdraget, beslutat av kommunfullmäktige 2009-09-16 184, gällande uppgradering av skansverkets biogas till fordonsgas upphävs samt att tekniska kontoret fortsatt utnyttjar biogasen från skansverket till uppvärmning samt starta upp produktionen av el/värme med hjälp av en kraftvärmemotor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11. Tekniska nämndens protokoll 2012-03-15 51. Skrivelse från Uddevalla energi AB 2012-02-21. Kommunfullmäktiges protokoll 2009-09-16 184. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva kommunfullmäktiges beslut 2009-09-16 184, samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN att tekniska nämnden fortsatt utnyttjar biogasen från skansverket till uppvärmning samt starta upp produktionen av elivärme med hjälp av en kraftvärmemotor. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-11 DNR KS/2012:120 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Administrativ chef Timo Rahkonen TELEFON 0522-69 61 59 timo.rahkonen@uddevalla.se Upphävande av kommunfullmäktiges beslut gällande uppstart av fordonsgasproduktion på skansverket Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2009-09-16 att rågasen vid Skansverket ska användas till produktion av fordonsgas, att uppdra åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden i samarbete med Uddevalla energi AB att genomföra produktion av fordons gas, att tekniska nämnden investerar 3 mkr i ny gasklocka inom ram år 2010, att uppdra år tekniska nämnden och Uddevalla energi AB att gemensamt utse styrgrupp för projektet samt att projektet utvärderas om fem år av kommunstyrelsen. Uddevalla energi anger i skrivelse 2012-02-21 att styrelsen behandlat ärendet vid sammanträde 2012-02-14 och konstaterat att produktion av fordon gas från skansverket inte kan utföras utan förlusttäckning från uppdragsgivaren. Tekniska nämnden beslutade 2012-03-15 föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdraget, beslutat av kommunfullmäktige 2009-09-16 184, gällande uppgradering av Skansverkets biogas till fordonsgas upphävs samt att tekniska kontoret fortsatt utnyttjar biogasen från skansverket till uppvärmning samt starta upp produktionen av el/värme med hjälp av en kraftvännemotor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11. Tekniska nämndens protokoll 2012-03-15 51. Skrivelse från Uddevalla energi AB 2012-02-21. Kommunfullmäktiges protokoll 2009-09-16 184. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva kommunfullmäktiges beslut 2009-09-16 184, samt

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-11 DNR KS/2012:120 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Beredningschecklista att tekniska nämnden fortsatt utnyttjar biogasen från skansverket till uppvärmning samt starta upp produktionen av elivärme med hjälp av en kraftvärmemotor. Områden att särskilt beval<a Ja Nei - - Ei akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun -- 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i mijjöhand)joken 5 Påverkar ärendet Översiktplanen 6 Har diskussion förts med berörda gruerer 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser 8 Finns mål ko]lrlade till ärendet --. j ~f////ft / ~.,,-v/1 ~ ~ ' -----.~ - 1..,- L- - #J (, ') /) J J S Erixon Timo Rahkonen f fdrvaltningsc f Administrativ chef

TEKNISKA NÄMNDEN Utdrag PROTOKOLL 2012-03-15 l (l) Kommunstyrelsen Kornmunledningskontorot 2012-03 2 o 51 Upphävande av kommunfullmäktiges beslut gällande uppstart av fordonsgas-produktion på Skansverket (TN/2009:824) Sammanfattning Framtagna kalkyler visar på en negativ ekonomi för en uppgraderingsanläggning för fordonsgas på skansverket. Skansverket använder idag sin egen biogas för uppvärmning av verket, ett bra alternativ både miljömässigt och ekonomiskt. Med anledning av ovanstående anser Tekniska kontoret att Skansverket skall fortsätta använda gasen till uppvärmning. För att ytterligare förbättra ekonomin kring användandet av biogasen föreslås en investering i en kraftvärmemotor för produktion av el och värme. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-02-24 Beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget, beslutat av kommunfullmäktige 184, 2009-09-16, gällande uppgradering av skansverkets biogas till fordonsgas upphävs. att Tekniska kontoret fortsatt utnyttjar biogasen från Skansverket till uppvärmning samt starta upp produktion av elivärme med hjälp av en kraftvärmemotor. Vid protokollet Eva Thoi-Nordfeldt Justerat 2012-03-19 Henrik Sundström Birgit Olofsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-03-20 intygar Eva Thol-Nordfeldt Expedierat 2012-03-20 Tekniska kontoret KF U t drags bestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-02-24 DNR TN/2009:824 TEKN!SKA KONTORET HANDLÄGGARE V A-chef Conny Stensson TELEFON 0522-69 63 47 conny.stensson@uddevalla.se Upphävande av kommunfullmäktiges beslut gällande uppstart av fordonsgas-produktion på skansverket Sammanfattning Framtagna kalkyler visar på en negativ ekonomi för en uppgraderingsanläggning för fordonsgas på skansverket. Skansverket använder idag sin egen biogas för uppvärmning av verket, ett bra alternativ både miljömässigt och ekonomiskt. Med anledning av ovanstående anser Tekniska kontoret att Skansverket skall fortsätta använda gasen till uppvärmning. För att ytterligare förbättra ekonomin kring användandet av biogasen föreslås en investering i en kraftvärmemotor för produktion av el och värme. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-02-24 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget, beslutat av kommunfullmäktige 184, 2009-09-16, gällande uppgradering av skansverkets biogas till fordonsgas upphävs. att Tekniska kontoret fortsatt utnyttjar biogasen från Skansverket till uppvärmning samt starta upp produktion av el/värme med hjälp av en kraftvärmemotor.

l TEKNISKA KONTORET T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-02-24 DNR TN/2009:824 Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ej akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktnlanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mäl kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har tagit beslut att uppgradera biogasen från skansverket till fordons gas, beslut 2009-09-16, 184. Uppdraget har överlämnats till Tekniska Nämnden och Uddevalla Energi. Sedan beslutet i fullmäktige har frågan utretts och belysts ur många perspektiv av Uddevalla Energi. V A-avdelningen har deltagit i projektmöten och på det sättet varit uppdaterade på framdriften. Nämnden har löpande blivit informerad kring uppdraget. Utredningen visar tydligt att ekonomin för en uppgraderingsanläggning vid Sicansverket blir negativ från dag l, och för framtiden. Det finns också ett kraftigt motstånd till uppgraderingsanläggningen från närboende att ta hänsyn till. Det fi1ms idag ett mycket bra alternativ till användningen av biogasen från skansverket, både miljömässigt och ekonomiskt. En nyligen genomförd utredning visar att en installation av en kraftvärmemotor, som producerar både värme och el, är det mest fördelaktiga. Optimerar man kraftvärmemotorn med hänsyn till mängden tillgänglig gas samt skatteeffekter, (effekt på 100 kw eller mindre ger skattebefrielse om producerad el används internt), blir pay-off tiden 4 år med en investering på cirka 2 miljoner. Efter 4 år och för framtiden genereras alltså ett överskott på cirka 500.000 kr årligen, jämfört dagens driftkostnader. Miljömässigt är också en kraftvärmemotor ett bra alternativ eftersom den drivs med biogas som är förnyelsebar energi. Det kommer inte heller vara någon negativ påverkan på omgivningen gällande lukt.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-02-24 DNR TN/2009:824 TEKNISKA KONTORET V A-avdelningen har ambitionen att i stort vara självförsörjande på energi f6r Skansverket där då en kraftvärmemotor spelar en viktig roll. På sikt vill vi också utreda möjligheten med värmepumpar på utgående vatten som ytterligare komplement. Martin Hollertz Tf. Tekniskchef Conny Stensson VA-chef

2012-02-21 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 2012 -uz- 2 2 Dnr. UE2012-15/7 Dlartenr Uddevalla komm 20 J 2 ( 2, Dlarlep!anbetccknlng 451 81 UDDEVALLA Uppgradering av biogas från Skansverket till fordonsgas. Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun har uppdragit till Uddevalla Energi och Uddevalla kommuns tekniska nämnd att uppgradera rågasen från Skansverket till fordonsgas. För utförandet av detta uppdrag har Uddevalla Energi utfört ett antal förberedelser. En begagnad uppgraderingsanläggning har anskaffats för att hålla nere investeringsnivån så att projektet kan realiseras, ett gasrör för distribution av den uppgraderade gasen till befintlig station vid Slängom har byggts och miljötillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning har inlämnats. Länsstyrelsen föreslår i yttrande 2012-01-26 att miljöprövningsdelegationen länmar tillstånd med bland andra följande villkor. Tillståndet gäller i fem år. Metanläckaget får inte överstiga en procent av den ingående mängden metan i rågasen. Under de två första åren får metanläckaget uppgå till två procent. Den inköpta begagnade uppgraderingsanläggning har ett metanläckage på två procent. Anläggningen har efter hand som projektet försenats blivit allt mer föråldrad. Bästa idag kända teknik klarar kraven på en procents metanläckage. I behandlingen av Uddevalla Energis tillståndsansökan har bland andra Uddevalla kommuns miljö- och stadsbyggnadsnämnd yttrat sig. Nämnden är tveksam tilllokaliseringen med hänsyn till näraliggande bebyggelse. Nämnden fi amför att Uddevalla Energi inte kunnat visa att uppgraderingsanläggningen uppfyller kraven för bästa möjliga teknik. Att anläggningen var tänkt att endast användas under begränsad tid och är begagnad ansåg nämnden inte vara tillräckliga skäl att tillåta högre utsläppsvärden än metanläckage på en procent. Länsstyrelsens förslag till tillstånd avseende metanläckage överensstämmer således med Uddevalla kommuns miljö- och stadsbyggnadsnänmds yttrande. Investering i en fabriksny uppgraderingsanläggning förändrar i grunden de ekonomiska förutsättningarna för projektet. Med ett tillstånd som endast gäller i fem år, avskrivning av investeringen på fem år och sex procents kalkylrän!ll:_blir det årliga underskottet cirka 850 kkr. ADRESS Strömberget 451 Bl Uddevalla TELEFON 0522-69 82 00 FAX 0522-69 62 00 info@uddevallaenergi.se uddevallaenergi.se ORG.NR 556036-6170 VAT SE556036617001

Om antagande görs att tillstånd kan erhållas för normal avskrivningstid om 15 år blir det ändå underskott, cirka 30 kla per år. Den viktigaste orsaken är att den tillgängliga mängden rågas inte är tillräcklig för att bära investeringen i en ny uppgraderingsanläggning. Med hänvisning till ovan redovisade förhållanden saknas förutsättningar att uppgradera rågasen från Skansverket till fordonsgaskvalitet Styrelsen för Uddevalla Energi har behandlat ärendet vid sammanträde den 14 februari 2012. styrelsen konstaterar att Uddevalla Energi är positivt till det uppdrag kommunfullmäktige lämnat och vidtagit de förberedande åtgärder som bedömts erforderliga för att möjliggöra projektet men att produktion av fordonsgas från Skansverket med ovan föreslagna villkor inte kan utföras utan förlusttäckning från uppdragsgivaren. UDDEVALLAENERGI AB Roger Johansson Verkställande direktör

PROTOKOLL 2009-09-16 KOMMUNFULLMÄKTIGE 184 Produktion av fordonsgas vid Skansverket (KS/2009:59) Sammanfattning Tekniska Kontoret har utrett förutsättningarna för produktion av fordonsgas vid Skansverket, varvid rötgasen från skansverket uppgraderas till fordonsgas. Avsikten är att Uddevalla Energi AB ska köpa rågasen till marknadspris, svara för uppgraderingsanläggning med tillhörande byggnad, installation och erforderliga tillstånd samt gasledning till slängom. För att klara en leverans av rågas till uppgraderingsanläggning måste ny gasklocka byggas, kostnad ca 3 mkr. Produktionen av fordonsgas ger ökade driftkostnader på ca 200 kkr per år. Denna kostand kommer att bäras av Uddevalla Utvecklings AB (beslut 2009-05-20, 24). Henrik Sundström (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 17 juni 2009 165. Kommundirektörens tjänsteskrivelse den 26 maj 2009. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 18 februari 2009. Tekniska nämndens protokoll den 22 januari 2009 6. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 2 januari 2009. Yrkanden Henrik Sundström (M): bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att rågasen vid Sicansverket ska användas till produktion av fordonsgas att uppdra åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden i samarbete med Uddevalla Energi AB att genomföra produktion av fordonsgas att tekniska nämnden investerar 3 mkr i ny gasklocka inom ram år 20 l O att uppdra åt Tekniska Nämnden och Uddevalla Energi AB att gemensamt utse styrgrupp för projektet, samt att projektet utvärderas om fem år av Kommunstyrelsen. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 8 Utredning kring brukarstödcentrum (KS/2012:165) Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-1 O, 234, att besvara och avsluta ett medborgarförslag om brukarstödcentrum samtidigt som kommunledningskontoret fick i uppdrag att utreda frågan vidare. Socialtjänsten erbjuder idag stöd till både brukare och anhöriga. Socialtjänstens anhörigstöd byggdes ut under 2011 och 2012. En anhörigcentral invigdes i början av 2012. Anhörigcentralen vänder sig till den som har en närstående med funktionshinder, sjukdom eller ålderdom. Ä ven brukare kan vända sig till centralen. Förutom anhörigcentralen finns olika brukarstöd i form av brukarråd, handikapp och pensionärsråd mm. Med hänvisning det som redan görs idag är en ytterligare utredning kring ett brukarstödcentrum inte aktuellt i dagsläget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-03-13 Kommunfullmäktiges protokoll 2008-09-1 O, 234 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avsluta utredningen om brukarstödcentrum Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (l) 2012-03-13 DNR KS/2012:165 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofia.reimbert@uddevalla.se Utredning kring brukarstödcentrum Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-1 O, 234, att besvara och avsluta ett medborgarförslag om brukarstödcentrum samtidigt som kommunledningskontoret fick i uppdrag att utreda frågan vidare. Socialtjänsten er b j ud er idag stöd till både brukare och anhöriga. Socialtjänstens anhörigstöd byggdes ut under 2011 och 2012. En anhörigcentral invigdes i bö1jan av 2012. Anhörigcentralen vänder sig till den som har en närstående med funktionshinder, sjukdom eller ålderdom. Ä ven brukare kan vända sig till centralen. Förutom anhörigcentralen finns olika brukarstöd i form av brukarråd, handikapp och pensionärsråd mm. Med hänvisning det som redan görs idag är en ytterligare utredning kring ett brukarstödcentrum inte aktuellt i dagsläget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-03-13 Kommunfullmäktiges protokoll 2008-09-1 O, 234 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avsluta utredningen om brukarstödcentrum Susanne Erixon Tf förvaltningsch

PROTOKOLL 13 (57) 2008-09-10 KOMMUNFULLMÄKTIGE 234 Medborgarförslag från Katharina Ohlsson om att starta upp brukarstödcentrum (KS/2008:244) Sammanfattning Katharina Ohlsson föreslår att man startar upp ett brukarstödscentrum på liknande sätt som finns i Göteborg. Kommunfullmäktige remitterade den 9 april medborgarförslaget till socialnämnden och handikapprådet. Socialnämnden föreslår i sitt yttrande 25 juni 2008 att medborgarförslaget behandlas i kommande verksamhetsplanering med inriktning mot både äldre och personer med funktionsnedsättning, och det förordas att driften och finansieringen av ett eventuellt stödcentra sker genom ett från socialtjänsten fristående organ t.ex. frivilligcentrum eller någon samverkan mellan brukarorganisationer. Handikapprådet föreslår i sitt yttrande 8 maj 2008 ett inrättande av en äldre- och handikappombudsman enligt tidigare förslag i skrivelse till kommunen från I-ISO Handikappföreningarnas Samarbetsorgan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 27 augusti 2008 210. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 13 augusti 2008. Socialnämndens protokoll 25 juni 2008 99. Handikapprådets protokoll 8 maj 2008 24. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda frågan vidare, samt att förslaget därmed anses besvarat och avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

l KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 9 slutrapport från styrgruppen för sociala investeringarframtagandet av Riktlinjer för sociala investeringar (~:2-:;:31) JlD Il : 5 ;).f, Sammanfattning Vid kommunstyrelsens möte 2011-11-30 tillsattes en politisk styrgrupp i syfte att arbeta fram en ide om hur Uddevalla kommun skall arbeta med sociala investeringar i syfte att sänka kostnaderna fdr ohälsan i samhället. Gruppen har under sitt arbete kartlagt och diskuterat olika goda exempel från andra svenska kommuner, bl a med erfarenheter samlade på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under arbetet har man fastnat fdr den modell som arbetats fram i Norrköping. I gruppen har tjänstemän från Ekonomiavdelning och Utvecklingsavdelningen ingått i det operativa arbetet. Modellen bygger på att kommunen öronmärker en viss summa pengar får fdrebyggande insatser i syfte att sänka framtida kommunala kostnader fdr insatser kopplade till ohälsan. Kommunala fdrvaltningar och stiftelser kan ansöka om anslag fdr verksamhetsideer som syftar till att påverka den strukturella ohälsan. Beviljade medel skall med tiden återbetalas enligt en beräkningsmodell som grundar sig på beräkningar av samhällets kostnader fdr ohälsa och som utarbetats i Norrköping. För ändamålet beslutade kommunstyrelsen 2012-02-29 att föreslå kommunfullmäktige att öronmärka l O mkr ur 2011 års resultat fdr framtida sociala investeringar. Öronmärkningen sker inom den s.k balanskravsutredningen. Kommunfullmäktige bekräftade detta beslut vid sitt sammanträde 2012-04-11. Kortfattat iunebär styrgruppens val av väg för Uddevallas hantering av medlen fdr sociala investeringar att: l. Medlen skall användas för ändamål som motverkar ohälsa och utanförskap i samhället och som sparar mänskligt lidande genom att resurserna används i fdrebyggande arbete. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 2. Medlen skall användas till metodutveckling och/eller nyskapande verksamheter/projekt- inte till finansiering av redan existerande verksamheter. 3. Målsättningen är att lyckade sociala investeringar skall implementeras i den ordinarie verksamheten. 4. Medlen är endast sökbara för projekt som omfattar minst två kommunala förvaltningar/stiftelser. Syftet är att stimulera samverkan och att påvisa insatsernas besparing över förvaltningsgränserna. 5. Ä ven ideell sektor skulle kunna ingå i arbetet, men inte vara "projektägare". Övrig offentlig sektors och näringslivets eventuella deltagande bör diskuteras vidare. 6. Medlen skall återföras genom en beräkningsmodell för besparingar genom sociala investeringar. Denna modell bygger på professor Ingvar Nilssons beräkningar över samhällets kostnader för ohälsa och används i Norrköping. Modellen behöver studeras ytterligare och utbildningsinsatser krävs internt. 7. Riktlinjer som reglerar de öronmärkta medlens användning och redovisning behöver arbetas fram. 8. En första öronmärkning av medel om 10 mkr har redan beslutats av kommunfullmäktige (2012-03-14). Framtida avsättningar sker planerat i den vanliga budgetprocessen. Styrgruppen för sociala investeringar betraktar därmed sitt uppdrag som slutfört och anser att det fortsatta arbetet med att skriva fram riktlinjer är av tjänstemannakaraktär för vidare politiskt beslut av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2012-03-22 Skrivelse KS/2012:81 daterad 2012-02-13; "Öronmärkning av medel för sociala investeringar" Minnesanteckningar från styrgruppen för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig bakom principerna beskrivna under stycket sammanfattning och att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram Riktlinjer för sociala investeringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-03-22 DNR KS/2011:526 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Stefan Björling TELEFON 0522-69 61 32 stefan.bjorling@uddevalla.se slutrapport från styrgruppen för sociala investeringar -framtagandet av Riktlinjer för sociala investeringar. Sammanfattning Vid kommunstyrelsens möte 2011-11-30 tillsattes en politisk styrgrupp i syfte att arbeta fram en ide om hur Uddevalla kommun skall arbeta med sociala investeringar i syfte att sänka kostnaderna för ohälsan i samhället. Gruppen har under sitt arbete kartlagt och diskuterat olika goda exempel från andra svenska kommuner, bl a med erfarenheter samlade på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under arbetet har man fastnat för den modell som arbetats fram i Norrköping. I gruppen har tjänstemän från Ekonomiavdelning och Utvecklingsavdelningen ingått i det operativa arbetet. Modellen bygger på att kommunen öronmärker en viss summa pengar för förebyggande insatser i syfte att sänka framtida kommunala kostnader för insatser kopplade till ohälsan. Kommunala förvaltningar och stiftelser kan ansöka om anslag för verksamhetsideer som syftar till att påverka den strukturella ohälsan. Beviljade medel skall med tiden återbetalas enligt en beräkningsmodell som grundar sig på beräkningar av samhällets kostnader för ohälsa och som utarbetats i Norrköping. För ändamålet beslutade kommunstyrelsen 2012-02-29 att toreslå kommunfullmäktige att öronmärka l O mkr ur 20 Il års resultat för framtida sociala investeringar. Öronmärkningen sker inom den s.k balanskravsutredningen. Kommunfullmäktige bekräftade detta beslut vid sitt sammanträde 2012-04-11. Kortfattat innebär styrgruppens val av väg för Uddevallas hantering av medlen för sociala investeringar att: Medlen skall användas for ändamål som motverkar ohälsa och utanforskap i samhället och som sparar mänskligt lidande genom att resurserna används i torebyggande arbete.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-03-22 DNR KS/2011:526 KOMMUNLEDNlNGSKONTORET Medlen skall användas till metodutveckling ochfeller nyskapande verksamheter/projekt- inte till finansiering av redan existerande verksamheter. Målsättningen är att lyckade sociala investeringar skall implementeras i den ordinarie verksamheten. Medlen är endast sökbara for projekt som omfattar minst två kommunala forvaltningar/stiftelser. Syftet är att stimulera samverkan och att påvisa insatsernas besparing över forvaltningsgränserna. Ä ven ideell sektor skulle kunna ingå i arbetet, men inte vara "projektägare". Övrig offentlig sektors och näringslivets eventuella deltagande bör diskuteras vidare. Medlen skall återforas genom en beräkningsmodell for besparingar genom sociala investeringar. Denna modell bygger på professor Ingvar Nilssons beräkningar över samhällets kostnader for ohälsa och används i Norrköping. Modellen behöver studeras ytterligare och utbildningsinsatser krävs internt. Riktlinjer som reglerar de öronmärkta medlens användning och redovisning behöver arbetas fram. En forsta öronmärkning av medel om JO mkr har redan beslutats av kommunfullmäktige (2012-03-14). Framtida avsättningar sker planerat i den vanliga budgetprocessen. styrgruppen for sociala investeringar betraktar därmed sitt uppdrag som slutfort och anser att det fortsatta arbetet med att skriva fram riktlinjer är av tjänstemannakaraktär för vidare politiskt beslut av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2012-03-22 Skrivelse KS/2012:81 daterad 2012-02-13; "Öronmärkning av medel for sociala investeringar" Minnesanteckningar från styrgruppen for sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig bakom principerna beskrivna under stycket sammanfattning och att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram Riktlinjer for sociala investeringar.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-03-22 DNR KS/20 Il :526 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ei akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En sä_ker och_ tryggkommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömnil)gsmallimillit: bandbojs,en x 5 Påverkar ärendet Översiktplanen x 6 Har diskussion fötts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser 8 _Finns mål kopplade till ärendet l j f~ St kn B jirling Ut eckl re x x Expediera till

SKRIVELSE l (2) 2012-02-13 DNR KS/2012:81 KOMMUNSTYRELSEN Öronmärkning av medel för sociala investeringar Sammanfattning Kommunstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp f6r arbetet med sociala investeringar. Som ett led i detta arbete föreslås att en öronmärkning på l O mkr görs i bokslutet för 2011 f6r kommande arbete inom området. Öronmärkningen görs inom ramen för balanskravsutredningen, dvs den påverkar inte resultat eller balansräkning. Påverkan på budget och resultaträkning kommer i ett senare skede när användningen av pengarna blir aktuellt. slutligt beslut fattas av kommunfullmäktige när årsredovisningen fastställs i april. Beslutsunderlag Skrivelse 2012-02-13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att i 20 Il års bokslut öronmärka l O mkr för sociala investeringar samt att öronmärkningen sker inom balanskravsutredningen. Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Ne.i E.i akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken 5 Påverkar ärendet Översiktplanen 6 Har diskussion filrts med berörda grupper 7 Medfur ärendet ekonomiska konsekvenser 8 Finns mål kopplade till ärendet

SKRIVELSE 2 (2) 2012-02-13 DNR KS/2012:81 IJDDEVALLA KOMMIJN KOMMUNSTYRELSEN Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade i november 20 Il att tillsätta en styrgrupp för genomförandet av socialt investeringsperspektiv. Kommunledningskontoret ska, på politiskt initiativ i samband med kommunstyrelsens styrkortsarbete, utreda hur/om Uddevalla kommun kan/ska i sitt budgetarbete beakta ett socialt investeringsperspektiv. I framtidens samhälle är vi allt färre som försörjer allt fler. Skattemedel och kommunala resurser måste användas på nya innovativa, mer effektiva sätt för att räcka till. Modeller för ett nytt arbetssätt måste utvecklas och provas. Syftet med ett socialt investeringsperspektiv i den kommunala budgeten är att bespara kommunmedborgare mänskligt lidande genom att använda ekonomiska resurser i torebyggande arbete. Utredningen sak innefatta omvärldsanalys, studiebesök för lärande, förslag till ekonomisk modell för Uddevalla samt förslag rörande implementering, administration och uppililjning/utvärdering. Målet är att definiera vad Uddevalla menar med ett socialt investeringsperspektiv och att till den politiska budgetberedningen 2013 kunna lägga fram ett forslag på hur ett socialt investeringsperspektiv kan införlivas i budgeten. Målgruppen är de medborgare som i någon form identifieras inom ramen, eller i riskzonen, för utanförskap. Bokslut för 2011 visar ett överskott på preliminärt 59 mkr efter att uppbokning på l O mkr för inlösen av framtida pensioner gjorts. Utrymme finns därmed att öronmärka medel för ändamålet. Öronmärkning av medel för sociala investeringar kan inte hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringar. Inte heller kan något kapital avsättas i en fond beroende på att det inte är tillåtet att sätta av pengar för egna framtida åtaganden som tillhör kommunens normala verksamhet. Öronmärkningen måste därför hanteras inom ramen för resp. års budget och resultatet. Öronmärkningen av det aktuella beloppet på l O mkr sker därför enbart i balankravsutredningen som är en separat redovisning kopplat till gällande lagkrav. Framtida åtaganden inom detta område bör däremot ske genom via den vanliga budgetprocessen. Sture Svennberg Ordförande Expediera till

Anteckningar vid möte om sociala investeringar 14 december, 2011 Anna-Tora Jonsson, Elving Andersson, Kjell Grönlund och Stefan Björling PM Stefan presenterade sitt PM om sociala investeringar. Diskussion följde om de tre kommunala exempel som tagits upp. Styrgruppen bad Stefan att också titta närmare på Helsingborgs kommuns arbete med barn och unga. Man önskade också en lista på fler kommuner som arbetar med fonder samt att Stefan checkar om ett införande av en fond kan komma att påverka det rådande styr- och ledningssystemet. I så fall behöver politiska beslut om förändringar förberedas. Målsättningen är att ha ett konkret förslag att diskutera vid planeringsdialogen som bötj ar 4 april, ett budgetbeslut under försommaren och ett sjösättande av fonden till 2013. En fråga som kom upp är om man kan skapa en fond som också finansieras av fler än bara kommunen (t ex FK, AF, Regionen osv). För ytterligare förankring av arbetet föreslogs att styrgruppen den 28 februari presenterar sina tankar för det gemensamma politiska presidiernötet mellan Kultur och Fritid, Socialnämnden och Barn och Utbildning. Stefan kollar med Annette Nyman om möjligheterna att komma in runt 14. Till mötet skall också Anna-Tora inbjudas. Möten framöver- datum januari och februari Nästa möte hålls l O januari 2012 med tema ekonomi och redovisning. Stefan ber ekonomiavdelningen att finnas på plats. Mötet hålls mellan 9- Il. Stefan ordnar rum. Nästa bokade möte hålls 2 februari 13:00-15:00. Tema eller medverkan beslutas på januarimötet studiebesök Vi avvaktar med studiebesök till dess vi ser ett större behov. Nyttigare kan vara att ta kontakt med SKL och deras nätverksarbete om sociala investeringar. Stefan fick uppdraget att komplettera listan på kommuner med kontaktuppgifter till politiken i respektive kommun. Mötesupplägg Stefan ordnar med rum, kallelser och andra praktikaliteter. Vi försöker hålla tvåtimmarsmöten. Så mycket som möjligt sköts via mail. Minnesanteckningar skrivs av Stefan som också tar de huvudsakliga kontakterna med tjänstemännen. Input från tjänstemän styrgruppen bedömer detta allt eftersom arbetet fortskrider. I dagsläget är det främst ekonomerna som behöver in och dessa ansluter mötet!o januari.

Möjlighet att bli del av SKLs projekt Stefan undersöker möjligheterna att arbeta tillsammans med SKL. En arbetsgrupp planeras på nationell nivå och SKL har fått uppdraget av sin kongress att tillsätta en utredning fdr att beräkna samhällsbesparingarna av socialt fdrebyggande insatser i ett nationellt perspektiv; dvs på både kommunal, landsting/regional och nationell nivå. Iden om fond som omfattar flera finansiärer än kommunen (FK, AF mm) borde vara intressant fdr SKL att titta på. Avslut projektet- hur presentera information En fdrsta återkoppling bör ske vid KS 29 februari. Stefan ser till att ärendet kommer med på KSB lista. Behoven av ytterligare återkopplingar återkommer vi till. Vid tangentbordet, Stefan Björling Anteckningar vid möte om sociala investeringar 10 januari, 2012 Anna-Tora Jonsson, Elving Andersson, Kjell Grönlund, Stefan Björling, Magnus Södergren Lösa trådar Stefan rapporterade om de trådar som uppstått vid förra mötet: Helsingborgsmodellen - är inte en fond utan en del av ordinarie verksamhet riktad till barn och unga som fosterhemsplacerat Syftet är att fdrbättra individernas skolresultat. Samarbetet sker mellan socialtjänst, fritid och skola, samt mellan Landskrona, Helsingborg och Region Skåne. Modellen har uppmärksammats mycket och fdljs noga av SKL (Skolfam). 28 februari- Stefan har kollat med Annette om möjligheterna att delta vid det kommande fdrvaltningsövergripande mötet mellan BuN, Soc och Ko F. Beskedet är att alla ärenden som skall upp lyfts politiskt och att man där beslutar om vilka tjänstemän som skall kallas. Anna-Tora påtar sig uppdraget att förbereda detta med Essmn som sitter ordförande. SKL-projektet. Stefan redogjorde fdr de två vägar som finns att gå. l. Amnälan till observatörsgruppen sker under januari. 2. En fdrdjupningsgrupp kommer att börja arbeta under våren. Ansökan till denna sker i maj. Beslut att anmäla sig till observatörsgruppen och att fundera vidare runt deltagande i en mer fdrdjupad arbetsgrupp - i så fall gärna med inriktning på en fond uppbyggd av fler offentliga medel än de kommunala (t ex Region, FK, AF osv).

Ekonomi Magnus gick igenom de ekonomiska och redovisningsmässiga forutsättningarna och reglerna for uppbyggandet av en fond. Magnus påpekar att inga hinder föreligger att skapa forutsättningar för fonden. Det är finansieringen som behöver funderas över. T ex är det inte möjligt att använda sig av eget redan existerande kapital och det är inte heller lämpligt att använda sig av tillfålligt överskott. Uppbyggnaden av fondens medel bör därfor ske genom planering. Gruppen är tydlig med att man önskar skapa en fond som påminner om Norrköping- dvs avsätta medel som är sökbara for förvaltningar i samarbete och kräver återbetalning. Målsättningen är att sjösätta fonden 2013. Magnus efterlyste möjligheterna att kartlägga vilka verksamheter som redan idag finns på förebyggandesidan i de olika förvaltningarna. Beslut att ta upp en diskussion vid mötet 28 februari. Anna-Tora påpekade att Folkhälsoinstitutet har börjat titta på olika exempel i Sverige. Ev byggs någon form av exempeldatabank upp. Beslut att Stefan kontaktar och kollar med FHi med anledning av detta. Nästa möte 2 februari 13-15. Gruppen forbereder sig for vad som skall tas upp den 28 februari (samverkansgruppen) och det kommande KS 29 februari där en första avstämning skall ske. Stefan anmäler upp ärendet. Till mötet tar Stefan ytterligare kontakt med SKL för att vid mötet kunna presentera hur observatörsstatusen kan användas. Samt kontrollerar närmare vad som krävs om man vill gå vidare in i nästa steg - den f6rdjupade gruppen. Om en ansökan skall göras krävs ett nytt KS beslut i april. Anna-Tora kontaktar Regionen. Magnus funderar över vidare finansiering och andra ekonomiska aspekter. Kommande möte 6/3 l O - 12. Mötesdetaljerna spikas vid kommande möte.

Anteckningar vid möte om sociala investeringar 2 februari 2012 Anna-Tora Jonsson, Elving Andersson, Kjell Grönlund, Stefan Björling, SKL-projektet Efter ny information om vad ett deltagande i SKL-projektet om ungas psykiska hälsalohälsa beslutade gruppen att Uddevalla inte är redo att gå in på observatörsstatusnivå. Istället bevakar vi vad som händer via nyhetsbrev och ev. konferenser. Vi håller dock deltagandet öppet ( anmälningsmöjligheter finns hela våren) får eventuell omvärdering under våren. Samverkansgruppen Skola/Soc/KoF Anna-Tora har anmält att gruppen vill redogöra för sitt arbete i den gemensamma förvaltningsövergripande gruppen mellan BoU, Soc och KoF. Mötet sker 28 februari 13.00-16:30. Inbjudare är Bo U och utöver Anna-Tora är också Stefan inbjuden som ansvarig tjänsteman. Gruppen kommer här att presentera sina planer/diskussioner för förvaltningsledningarna. I samband med detta önskar också Anna-Tora väcka funderingar på vad man kan tänka sig använda en fond till för att förbättra det förebyggande arbetet. KS 28mars Tidigare hade diskussion förts om att föra upp diskussionen om gruppens arbete även i KS under februari. Gruppen beslutade att detta inte är lika nödvändigt då SKL-projektet inte längre är aktuellt. Vi avvaktar därför till KS i mars. Då bör dock ett ramförslag på hur fonden ska byggas upp föreligga och vara diskuterad av gruppen. Stefan har i uppdrag att till gruppens nästa möte 20 mars föreslå en skrivning till KS som kan presenteras och beslutas vid KS aprilmöte. Övriga frågor Folkhälsosamordnaren har föreslagit en kurs i sociala investeringar grundad på Ingemar Nilssons arbete. l samråd med gruppen för sociala investeringar föreslås att vi lägger denna kurs under hösten 2012 med plats för ekonomer från samtliga berörda förvaltningar. Kursen kommer att samarrangeras med Fyrbodalskommunerna. Möjligheter till fördjupad utbildning finns. Nästa möte 20 mars, l O- 12. Mötet kommer i huvudsak att behandla förslaget till KS på ramarna för en social investeringsfond i Uddevalla kommun. Minnesanteckningar styrgrupp för sociala investeringar 20mars 2012 Närvarande: Elving Andersson, Kjell Grönlund, Anna-Tora Jonsson och Stefan Björling

l. Genomgång av vad som hänt sen sist: Stefan har kontakts av SKL som är intresserade av arbetet och önskar fortsatt kommunikation. Möjligheten att kliva in i Psynkprojektet kvarstår. Ett webbsänt seminarium om sociala investeringar finns att tillgå på Psynkprojektets hemsida: http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdhhp/20 120313 l 000 bellmanho rnsgatan 15/mainshow.asp?STREAMID= l Gruppen har avrapporterat sitt arbete vid två tillfallen. I slutet av februari på Mjuka Gruppens möte (bestående av politiker och tjänstemän som representerar BUN, SN, KS och KOF). Samt vid KSBÖ i början av mars. Vi diskuterade medlen som gruppen haft till sitt förfogande från Hälsopolitiska Rådet ( 65 tkr) och i princip inte använt. Kontakter är tagna med folkhälsosamordnaren om ett beslut att pengarna kan användas i det kommande arbetet. Kontakter med Fyrbodal och utbildningsinsatser tillsammans med Ingvar Nilsson fortgår. Inga definitiva besked ännu. Stefan fortsätter arbeta med detta. 2. Förslag till tjänsteskrivelse om inrättandet av ett socialt investeringsperspektiv i Uddevalla kommun. Stefan presenterade förslaget. Kortfattat sammanfattar det den diskussion som förts i styrgruppen, en beskrivning av de vägval gruppen tagit och viljan att använda sig av Norrköpingsmodellen som utgångspunkt. Förslaget innebär också att kommunala stiftelser kan vara aktuella i kommande sociala projekt. Slutligen innebär förslaget från tjänstemannahåll att ärendet nu övergår i en HUR-fråga och således inte behöver styras av en politisk grupp. Gruppen diskuterade förslaget och föreslog några mindre justeringar i brödtexten, samt ett tillägg i att-satsen. Man var överens om att arbetet nu övergår till tjänstemannaorganisationen och att gruppens arbete är att betrakta som slutfört. Man ulltyckte dock en önskan om fortsatt återkoppling i den s k Mjuka Gruppen. I övrigt ställde sig styrgruppen bakom förslaget och ser fram emot att ärendet når kommunstyrelsen för beslut under april. Ordföranden Anna-Tora Jonsson tackade för gott samarbete.

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 10 Arsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 2011 från Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda (KS/2012:115) Sammanfattning Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda har upprättat årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 2011. Förbundets kostnader uppgick 2011 enligt resultaträkningen till 3 832 tkr. Aktuell budget för 2011 var 4 465 tkr. Skillnad mellan aktuell budget och utfall blev 633 tkr. Överskottet beror främst på att Finansteamet inte varit fullt bemannat på alla tjänster. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 februari 2012. Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 2011. Protokoll från styrelsemöte med samordningsfårbundet den 13 februari 2012. Revisionsberättelse för samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda den15mars 2012. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen, samt att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-02 DNR KS/2012:115 KQMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Annica Åberg TELEFON 0522-69 60 48 annica.aberg@uddevalla.se Arsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 2011 från Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgalanda Sammanfattning Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda har upprättat årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 20 Il. Förbundets kostnader uppgick 2011 enligt resultaträkningen till3 832 tkr. Aktuell budget för 20 Il var 4 465 tkr. Skillnad mellan aktuell budget och utfall blev 633 tkr. Överskottet beror främst på att Finansteamet inte varit fullt bemannat på alla tjänster. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 februari 2012. Arsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse 20 Il. Protokoll från styrelsemöte med samordningsförbundet den 13 februari 2012. Revisionsberättelse för samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda den 15 mars 2012. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen, samt att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för den tid revisionen avser.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-02 DNR KS/2012:115 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej l Påverkar ärendet Barnlungdoinar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trwo kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken 5 Påverkar ärendet Översiktnianeo 6 Har diskussion förts med berörda gruooer 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser 8 Finns mål kopplade till ärendet Ei akt x x x x x x x x / ' ~ ~::::::;:,.-: Susanne Erixon Tf förvaltningsch f L/LlUGIÄ\ X./'--X-../} Ännica Åberg Förvaltningssekreterare l Expediera till

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 2012 Ui! 2 1 lliurlnnr Samordningsförbundet 2ol2' 115 Uddevalla, Orust och Färgel anda Org.nr 222000-2592 Finansiell samordning av rehabilitering mellan Försäkringskassan, Arbetsf'örmedlingen, Västra Götalandsregionen och komrunnerna Uddevalla, Ornst och Pärgelanda D!ar1t:planbeteclmlil9 ÅRSREDOVISNING med tillhörande VERKS~HETSBERÄTTELSE 2011 Antagen 2011-02 - 13 av Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Förvaltningsberättelse Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda bildades den 16 oktober 2008 i enlighet med lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2003:1210. Samverkande parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Uddevalla, Orust och Färgelanda. Syften Samordna och att uppnå en effektiv resursanvändning och för att underlätta för personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser att förbättra sin funktions- och arbetsförmåga samt öka deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Arbeta med gemensam lärandeprocess- och kunskapsutveckling för medlemmarnas personal. Finansiell samordning ersätter inte det arbete som myndigheterna har ansvar för utan skall istället bidra till att stödja, fördjupa och utveckla det befintliga samarbetet. Organisation styrelse Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda leds av en styrelse. Styrelsen består av fyra ledamöter, en från vajje part. Vatje ledamot har en ersättare. Undantag är kommunerna, där Uddevalla kommun utser kommunernas ordinarie ledamot och Orust och Pärgelanda kommuner utser vardera en ersättare för ledamoten ifrån Uddevalla. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsens ledamöter har utsetts av kommun- och regionfullmäktige samt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Styrelsens uppgift är att: besluta om mål och riktlinjer för samordningsförbundet stödja samverkan mellan parterna besluta om finansiering av aktiviteter/insatser som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden ansvara för att rehabiliteringsaktiviteterna följs upp och utvärderas upprätta verksamhetsplan med budget och årsredovisning med verksamhetsberättelse styrelsen 2011 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Vgregionen Kommunerna: Ordförande: El ving Andersson Vice ordförande: Malin Welin Ledamot Yvonne Martinsson Malin Welin Jan Alexandersson (v) Elving Andersson (c) Uddevalla Ersättare Staffan Palmqvist Kenneth Hansson Henrik Josten (m) Bertil Olsson (s) Orust, 1:e ersättare Ann-Marie Jacobsson (c) Färgelanda, 2:e ersättare Styrelsen har haft fyra ordinarie styrelsemöten under året där protokoll har förts. I mars hölls en inspirationsdag med styrelserna för förbunden i Fyrbodal. Styrelsen har träffat beredningsgruppen två gånger samt haft en gemensam dag med styrelsen, beredningsgruppen och teamet. Dessutom deltog flera styrelseledamöter på Samordningsförbundens Dag i Göteborg som var en gemensam dag för samordningsförbunden i Västra Götaland. Ordförande deltog i december på gemensamt möte för presidier i Samordningsförbunden i Västra Götaland. 2

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Presidiet Ordförande, vice ordförande och förbundschef bildar ett presidium. Presidiet träffas inför vatje styrelsemöte och ytterligare några gånger vid behov. Sammanlagt har sju möten hållits under året då anteckningar har förts, där av två möten tillsammans med presidiet för Samordningsförbundet Norra Bohuslän. Administration Förbundet har gemensam administration med Samordningsförbundet Norra Bohuslän. Förbundschef Förbundschefen ansvarar för att leda arbetet inom förbundet. Beredning Beredningsgrupp för samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Samordningsförbundets beredningsgrupp består av lokala chefstjänstemän, förvaltningschefer eller motsvarande från förbundets medlemmar. Beredningsgruppen har till uppgift att stödja förbundschefen i beredningsarbetet inför beslut i samordningsförbundets styrelse, vid utveckling av befintliga aktiviteter och inför start av nya aktiviteter. Beredningsgruppen är styrgrupp för de insatser som förbundet finansierar. Beredningsgruppen 2011 Maria Kullander, Uddevalla kommun Anders Asklund, Orust kommun Gunilla Ahlman, Pärgelanda kommun (tom maj) Agneta Kanhov, Pärgelanda kommun (from september) Carl Löfgren, Arbetsförmedlingen (tom mars) Henrik Atterström, Arbetsförmedlingen (from juni) Christer Johansson, Västra Götalandsregionen (psykiatrin) Gunilla Jonsson, Västra Götalandsregionen (primärvården) Annika Johansson, Försäkringskassan Adjungerat i beredningsgruppen: Britt Ahrin, AMA Uddevalla kommun. Processledare Processledaren är arbetsledare för Finsamteamet. Samverkansgrupper Det finns en samverkansgrupp i varje kommun där handläggare från de olika myndigheterna träffas och har samråd kring individer som är aktuella hos flera parter. Finsamteamet samarbetar med kommunernas samverkansgrupper och rehabvägledarna deltar på deras möte. Samverkan med andra Samordningsförbund Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda finansierar tillsammans med övriga förbund i Västra Götaland, en resursperson för uppföljning och en informatör som bl.a. ansvarar för www.samverkanvg.se. Förbundschefen deltar i regionalt nätverk för förbundschefer i Västra Götaland. I det nätverket är förbundets förbundschef representant i ekonomiutskottet och utbildningsgruppen. Förbundschefen deltar även i ett lokalt nätverk för Samordningsförbunden i Fyrbodalsområdet. 3

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Samarbete har pågått hela året mellan vårt Finsamteamet och Finsamteamet hos Samordningsförbundet Norra Bohuslän. Ekonomisk service Förbundet har köpt ekonomisk service av Uddevalla kommun och löneservice av Västra Götalandsregionen. Synsätt o o o o Vår övertygelse är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli en del av samhället All rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga Individens aktiva medverkan eftersträvas De samverkande myndigheterna har ett gemensamt ansvar Vision I samverkan och samarbete ska samhällets resurser inom rehabiliteringsområdet användas på ett effektivare sätt och till större nytta för den enskilde. Det förväntade resultatet är ökade möjligheter för den enskilde att uppnå egen försörjning, ökad hälsa och "livskvalitet" samt samhälleliga vinster. Övergripande mål o o o o o o o Personer som är i behov av stöd från flera myndigheter ska inte känna att det finns gränser Samordningsförbundet ska inte ta över myndigheternas ansvar utan fylla upp där det i dag brister samt bygga broar mellan myndigheterna Samordningsförbundet ska värna om bra befintliga verksamheter och bli komplettering till dessa Samordningsförbundets insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig del i det ordinarie arbetet Handläggarna hos samtliga myndigheter ska känna att samordningen är bättre än tidigare, att de har gemensam planering med samma synsätt och metoder för målgruppen Insatser som Samordningsförbundet finansierar och visar sig ge effekt och resultat ska implementeras i ordinarie verksamheter Väl fungerande relation till arbetsgivarna i vårt område Finansiella mål Det övergripande finansiella målet är en budget i balans. God ekonomisk hushållning återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella insatsen bör motsvara det bidrag som förbundet i samråd med ägarna kommit överens om. Verksamhetsmässiga mål Arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning av förutsättningar för arbete för deltagarna Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hittar nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation 100 deltagare/år (nyinskrivna/avslutas) 90 deltagare på utredningsenheten/år Totala inskrivningstiden ink!. utredning ska i genomsnitt vara 6 månader och max 1 år 4

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Minst 30 % av deltagarna som får stöd via de insatser som Samordningsförbundet finansierar ska vid vmje uppföljningstillfälle helt eller delvis ha kommit till egen försörjning, dvs. få lön. Det gäller vid alla former av anställning ink!. anställning med lönebidrag, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Uppföljning sker vid avslut samt 6 månader efter avslut Upp:följning Verksamhetsuppföljningen sker i SUS ( sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Styrelsen fick både ekonomisk- och verksamhetsredovisning vid vm.je styrelsemöte. Samverkansinsatser 2011 Finsamteamet med utredningsenheten Styrelsen beslutade den 9 september 2010 att finansiera 5,8 tjänster med personal från våra organisationer till ett resursteam som ska arbeta kartläggande, utredande och vägledande. Det har varit 2,5 rehabvägledare, 2,0 utredare, 0,5 processtödjare, 0,3 sjukgymnast (beslutades om 0,5) och 0,3 psykolog (har varit och är vakant) Teamet startade den 17 januari 2011, men några medarbetare bötjade tidigare med förberedelser. Den första deltagaren började 31 januari. Avtal skrevs under sommaren med AMA (arbetsmarknadsavdelningen) i Uddevalla om två prövnings/tränings/praktikplats och motsvarande avtal skrevs under hösten med AME (arbetsmarknadsenheten) på Orust om en plats. Målgrupp för Finsamteamet Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Varje samverkansgrupp kan göra sin egen prioritering bland aktuella deltagare, ex. unga vuxna 18-29 år, samt göra bedömningen att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig insatserna. Metod för Finsamteamet Gemensamt team med utredningsenhet som samarbetar med kommunernas samverkansgrupper och deltagarnas ordinarie handläggare. Anmälningar till Finsamteamet går via samverkansgrupperna, där även rehabvägledarna deltar. Till och med oktober 2011 fanns även en annan väg in där individer som var i behov av samordnat stöd kunde göra studiebesök hos rehabvägledarna. Ansåg rehabvägledaren och individen efter studiebesöket att insatserna kunde vara till gagn för personen skrevs deltagaren in och rehabvägledaren gjorde en anmälan till samverkansgruppen. Nu kan personer som är aktuella hos två eller flera av parterna själva eller tillsammans med deras ordinarie handläggare före ansökan skrivs boka ett studiebesök hos Finsamteamet, men alla anvisningar går via samverkansgrupperna. Deltagarna skickades inte emellan myndigheterna Deltagarna träffade en rehabvägledare som var den samordnande länken. Deltagarna deltog i 4 veckors utredning angående förutsättningar för arbete Deltagarna hade möjligheter till insatser från samtliga myndigheter, beroende på behov Deltagarna hade möjlighet till arbetsprövning/träning på Arbetsmarknadsavdeningen/enheten i Uddevalla och på Orust samt på den öppna arbetsmarknaden 5

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Fallbeskrivning/typfall deltagare I samverkansgruppen behandlas "Kalles" ansökan som tas upp genom Arbetsförmedlingen. Kalle är närmare 6o år och har varit arbetslös de senaste 9 åren. De senaste 3 åren har Kalle haft försörjningsstöd. Före dess har han en längre period av sjukskrivning bakom sig. Kalle har gett sitt samtycke till att hans ärende tas upp i handläggargruppen. Finsams rehabvägledare får information från aktuella myndigheter. Syftet är att utreda Kalles förutsättningar för arbete. Kalle inbjuds till rehabvägledaren för information och kartläggning av hans situation och behov. Kalle ger sitt samtycke till att hans data behandlas i SUS. Under den närmaste tiden träffar rehabvägledaren Kalle ca en gång i veckan. Kalle startar efter cirka 4 veckor Finsams aktivitetsbaserade utredning som är på halvtid under 4 veckors tid. Detta är en gruppaktivitet där ca 10 personer deltar. Deltagarna jobbar vid arbetsstationerna sömnad, trä, kök, data och planering samt tar del av information om bland annat samhällets regelverk, tanke-, känsla-, och beteendemässiga reaktioner i för målgruppen typiska situationer. Kalle får även göra en yrkes- och egenskapstest; "Vägvisaren". Han skriver en arbetsdagbok under hela perioden. Innan utredningens slut träffar han rehabvägledaren igen. Utredare, rehabvägledare och Kalle går gemensamt igenom vad utredningen visat och det läggs en planering för den närmaste tiden. Utifrån Kalles kunskap, hur utredningen gått samt egenskapstestet ringas lämpliga yrkesområden in för arbetsträning. Finsams personal hjälps åt att ta kontakter med arbetsgivare för möjlig arbetsträning. Ett studiebesök inplaneras tillsammans med utredare. studiebesöket går bra och Kalle startar en arbetsträning. Kalle startar på halvtid och utredare och rehabvägledare besöker Kalle kontinuerligt. Efter 1 månad vill Kalle avsluta prövningsplatsen då han blivit försämrad i hälsan. Utredaren besöker arbetsplatsen och det görs ytterligare en anpassning i arbetstid och arbetsuppgifter och Kalle fortsätter arbetsträningen. Prövningen fungerar nu betydligt bättre. Försök görs att successivt utöka tiden men hälsan försämras och Kalle går tillbaka till halvtid. Kalle lämnar i samråd med sin läkare in en ansökan om sjukersättning på 50 % då han har en kronisk och regredierande diagnos. Kalle träffar inremittent, rehabvägledare och utredare där en skriftlig rapport från utredningen presenteras och överlämnas. Kalle erhåller efter ca 7 månaders inskrivning i Finsam en anställning med lönebidrag på arbetsträningsplatsen. Kalle arbetar halvtid och arbetsgivaren erhåller ett lönebidrag på 70 % för den anpassning som måste utföras för Kalle på arbetsplatsen. Kalle avvaktar besked om eventuell sjukersättning på resterande tid. Rehabvägledaren överlämnar en skriftlig rapport till Kalle och inremittenten. Kalle avslutas i Finsam och data samlas in för registrering i SUS. Målet med Finsamteamets insatser Målet med insatsen har varit att minst 30 % av deltagarna som fått stöd via Finsamteamet skulle helt eller delvis komma till egen försäljning. Uppföljning gjordes vid avslut samt 6 månader efter avslut. Flödet av deltagare som skulle få insatser som Samordningsförbundet finansierade 2011 var satt till minst 100 deltagare. En ny utredningsgrupp med 10 deltagare skulle bölja var s:e vecka, totalt skulle 90 deltagare bli aktuella för utredning i grupp. Genomsnittliga inskrivningstiden skulle vara 6 månader. 6

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Resultat 2011 Antal nya deltagare var 68, samt 2 anonyma så totalt 70. statistiken baseras på 68 deltagare och av dem avslutades 28 personer. Av 28 som avslutades var det 13 kvinnor och 15 män. Då Finsam är nystartat var inga personer aktuella vid årets början medan 40 var aktuella vid årets slut. Den genomsnittliga inskrivningstiden var 5 månader. Totaltfick 68 (70) personer insats av Finsamteamet 2011 (SUS) Nedan visas fördelningen kommunvis av vilka som blivit anvisade Finsam 2011: 60 so 40 30 20 10 o Uddevalla O rus t Färgelanda Uddevalla stod för 76,5 % (70 %) av inflödet, Orust stod för 14,5 % (20 %) och Färgelanda för 9 % (10 %). Utifrån den procentuella beräknade tilldelningen använde Färgelanda sin del medan Uddevalla har haft fler deltagare procentuellt och Orust färre. Innan parantes hur andelen borde vara per kommun. Nedan visas kommunfördelningen av de 54 personer som deltog i utredning via utredningsenheten 2011. Nedan visas fördelningen kommunvis av de 54 deltagare som startat i utredningen: 45 40 35 30 25 20 15 10 5 o Udd ev alla Or u st Färgelanda 76% (70 %) av de startade deltagarna kom från Uddevalla, 13% (20 %) från Orust och 11% (10 %) från Färgelanda. Innan parantes är hur fördelningen borde vara. 3 deltagare från Uddevalla har utnyttjat kommunal prövningsplats AMA samt 2 deltagare från Orust AME. 7

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Inflödet (SUS) Nedan visas inflödet av deltagare baserat på startdatum: 12 10 8 6 4 2 o jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Beskrivning av målgruppen Nedan visas en beskrivning av bakgrunden för deltagare som startade i Finsam under 2011, utbildningsbakgrund, ålder och tid i offentlig försörjning. Utbildningsbakgrund (SUS) för deltagarna var följande: 40 35 30 25 20 15 lo 5 o saknas Grundskola Gymnasium Högskola max 1 Högskola max 3 Högskola mer år år än3år 37% (25 av 68) av deltagarna hade grundskola som högsta utbildningsnivå. 88% (60 av 68) hade gymnasium som högsta utbildningsnivå. Alder (SUS), deltagarnas åldersfördelning såg ut följande: 25 20 15 10 5 o 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 är 8

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Deltagarnas Tid i offentligförsörjning (SUS) före inskrivning i Pinsam: 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 o 1 år 2 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år över 10 år 32% (22 av 68) av deltagarna var under 30 år. 41% (19 av 46) av deltagare, dvs. de över 30 år hade haft offentligförsöj.jning i 10 år eller mera. 28 av 68 (70) deltagare som fick insatser avslutades 2011 Kommuntillhörighet (SUS) på dem som avslutades. 25 20 15 10 5 o Uddevalla Or u st Färgelanda Avslutningsorsak (SUS) för de 28 som avslutades under 2011 var följande: 16 14 12 10 8 6 4 2 o Utskriv n i ng Forts. rehab sjukdom Flytt Övrigt Av deltagarna har 53,5 % (15 av 28) avslutats på grund av sjukdom, dvs. de har mått för dåligt för att kunnat tillgodogöra sig en arbetslivsinriktad rehabilitering och det var det ej aktuellt med rehabilitering i dagsläget. 14,5 % (4 av 28) har avslutats mot övrigt som främst innefattar att de inte har varit motiverade. Av deltagarna har 25 % (7 av 28) avslutats mot utskrivning (18 % = 5 mot arbete/studier och 7% = 2 har gått vidare som arbetssökande på Arbetsförmedlingen). Totalt har alltså 5 av 28 personer avslutats mot egenförsörjning, det är 18 %. 9

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Före inskrivningen i Finsam var den Senaste anställningen för de avslutade deltagarna: 12 10 8 6 4 2 o senaste året 2-3 år sedan 5-6 år sedan 7-8 år sedan 9-12 år sedan över 19 år Aldrig sedan För 89 % (25 av 28) av de avslutade deltagarna var det 5 år eller mera sen de senast var i arbete. 40 % (11 av 28) hade aldrig arbetat. Hälften av deltagarna hade två eller flera Funktionshinder. Av de avslutade deltagarna hade 75 % (21 av 28) en psykisk diagnos. 36 % (10 av 28) av deltagarna hade en fysisk diagnos, dvs. kopplat till rörelseorganen och 18 % (5 av 28) hade somatisktjmediciuskt relaterade funktionshinder och ytterligare 18 % (5 av 28) hade socialmedicinskt funktionshinder. 11 % (3 av 28) hade generella inlärningssvårigheter och ytterligare 11 % (3 av 28) hade specifika inlärningssvårigheter. 25 20 15 10 5 o lej Psykiskt 21 1111 Fysiskt 10 D Medicinkst 5 D Socialmedicinskt 5 1111 Generella inlärningssvårigheter 3 IEl Specifika inlärningssvårigheter 3 Diskussion kring resultatet Finsamteamets personal började sitt arbete den 17 januari 2011. Några få började tidigare med att förbereda i lokalen. Att starta en ny insats kräver en omfattande arbetsprocess, att utforma gemensamma arbetsmetoder och arbetssätt, sprida information och knyta kontakter så att myndigheterna får rutin på att tänka Finsam som ett bra verktyg. Finsamteamet fick se till att allt praktiskt fungerade, lösa vissa lokalfrågor på orterna, ytterligare inskaffning av möbler och få igång teknisk utrustning. Mycket tid gick även åt till att skapa arbetsmaterial. Målet är att 100 personer ska få insatser/år, nyinskrivnajavslutade. 2011 fick 70 personer insatser via Finsamteamet och 28 avslutades och 40 var aktuella vid årsskiftet 2011j2012 (2 personer skrev inte på samtycke att bli registrerade i statistiken SUS). Finsamteamets förste deltagare startade 31 januari. 10

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Målet är att 30 % av deltagarna ska vid avslut helt eller delvis ha kommit till egen försäljning. Av dem som avslutades hade 18 %helt eller delvis egen försörjning. Tänkbar förklaring kan vara att de anvisande myndigheterna inte har ännu helt hittad formen vilka personer som kan tillgodogöra sig insatsen med tanke på att 53,5% av deltagarna avslutades på grund av sjukdom. De mådde för dåligt för att kunna tillgodogöra sig insatserna. Då Finsam startade under 2011 är redovisning av 6 månaders uppföljning inte aktuell, då endast ett fåtal har hunnit vara avslutade i 6 månader. Inskrivningstiden ska i genomsnitt vara 6 månader och max 1 år, den blev 5 månader i genomsnitt. Många av dem som avslutades tidigt, avslutades pga. sjukdom. Målet är att 90 personer ska gå igenom utredningen/år. 54 deltagare startade i utredning. Första gruppen startade vecka 8 och sedan stattade ny grupp var 5:e vecka. Det blev totalt 8 grupper under året. Av dem 54 som bötjade utredning avbröt 9 deltagare utredningen (flesta mådde för dåligt för att kunna tillgodogöra sig insatsen, några var omotiverade) så totalt fullföljde 45 deltagare utredningen. Viss förklaring är att deltagarna ska i minst 3 veckor ha haft kontakt med rehabvägledarna innan de böljar utredning och därmed var svårt att fylla grupperna och detta även med hänsyn till att det blev stopp på inflödet under sommaren pga. att samverkansgrupperna inte hade några möten. Hänsyn behöver också tas till att uppdraget som psykolog på 30 % och 20 % av uppdraget som sjukgymnast har varit vaktat hela året. Vad har hänt under 2011 2011-01-17 Uppstart för Finsamteamet 2011-01-18 Gemensam dag för Finsamteamet tillsammans med Finsamteamet i Samordningsförbundet Norra Bohuslän 2011-01-27 Gemensam utbildning för personal som arbetar med uppdrag för Samordningsförbunden i Västra Götaland. Över 400 deltagare, där av 17 från vårt område 2011-02-10 Styrelsen valde ElvingAndersson (U:a kommun) som ordförande och Malin Welin (FK) som vice ordförande Styrelsen beslutade om årsredovisning med verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen beslutade att ansvarig tjänsteman i vårt förbund ska vara förbundschef 2011-03-18 Inspirationsdag för styrelserna i Samordningsförbunden Fyrbodal 2011-03-25 Invigning av Finsamteamet och verksamheten på Nonnens väg 11, drygt 6o besökare 2011-04- 12+13 2011-05-04 Förbundschefen deltog på Samordningsförbundens nationella nätverkskonferens i Norrköping Förbundets Dag, gemensam halv dag med styrelsen, beredningsgruppen och finsamteamet. Temat var: Hur går det? 11

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 2011-05-08 skatteverket meddelade att fortsättningsvis kommer de att avslå Samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. Förbundet ställer sig bakom en gemensam skrivelse från landets Samordningsförbund till skatteverket och överklagar beslut om avslag 2011-05-19 Samråd ägde rum och samtliga parter var överens om att bidraget från ägarna 2012 bör bli 5 miljoner 2011-05-30 2011-06-13 2011-06-20 2011-09-12 Styrelsen antog utbildningspolicy för förbundet Styrelsen gav presidiet mandat att fatta beslut om eventuellt ED-ansökan efter beredning i beredningsgruppen styrelseledamöter, representanter från Beredningsgruppen, Finsamteamet och förbundschef deltog på utbildning om socio-ekonomi, anordnad av Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla-Edet och Grästorp Finsamteamet hade öppet hus för samarbetsparters Finsamteamet hade öppet hus för samarbetsparters Styrelsen tar del av delårsrapport januari- augusti 2011 Styrelsen beslutade att tillsammans med SofNB ansöka om medel för KUR-utbildning/kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk funktion och psykisk funktionsnedsättning riktad till personal som arbetar i samverkan och finansiera eventuella extra kostnader Styrelsen beslutade att det inte var aktuellt med ED-ansökan eller för insatser riktade till Unga med funktionshinder. Frågan hade behandlats under längre tid i både beredningsgruppen och presidiet och tillsammans med Sof UOF. Presidiets och beredningsgruppens slutsats var att förbundet hade inga ekonomiska förutsättningar att finansiera insatser för målgruppen. Regelverket för E U-projekt är inte anpassat för den målgruppen som får så begränsat offentlig försörjning. Alternativet var i så fall att avsluta helt eller delar av den verksamhet som förbundet finansierade (Finsamteamet). Styrelsen beslutade att from nu sker all redovisning enbart i SUS 2011-09-14 Processtödjaren deltog på utvärderingskonferens i Göteborg 2011-09-28 Presidiet informerar kommunstyrelsen i Uddevalla om Samordningsförbundet och de insatser som finansieras 2011-10-03- Arbetsterapeutstuderande praktiserar på Utredningsenheten 2011-11-02 2011-10-05 Ordförande och förbundschefinformerar kommunstyrelsen på Orust om Samordningsförbundet och de insatser som finansieras 2011-10-10 Samordningsförbundens Dag i Göteborg, gemensam utbildnings- och inspirationsdag för Sofi Vgregionen, över 300 deltagare och där av 17 personer från vårt förbund, samtliga styrelseledamöter, representanter från Beredningsgruppen och Finsamteamet 2011-10-11 Planeringsdag för Finsamteamet 12

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 2011-10-18 Finsamteamet har möte med utredarna i Finsamteamet Sof NB om hur de kan stödja våra rehabvägledare i samband med praktikanskaffning 2011-11-07 Finsamteamet informerar kommnnpsykiatrin, boendestödjare och Hasselbacken (daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade) i Uddevalla om Finsam och verksamheten 2011-11-08 Informationsmöte för förbundschefer och processledare om nya SUS 2011-11-09 Finsamteamet Sof UOF får besök av Finsamteamet Sof NB 2011-11-28 Gemensamt möte med styrelsen och beredningsgruppen styrelsen fattar beslut om verksamhetsplan 2012 Styrelsen väljer Peter Engwall Försäkringskassan till ordförande 2012 och ElvingAndersson Uddevalla kommun till vice ordförande 2012 2011-11-29 Finansdepartementet föreslår i en promemoria att lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting ändras så att det även gäller samordningsförbund 2011-12-01 Meddelande kommer att Samordningsförbundet har förlorat mot skatteverket i momsfrågan 2011-12-05 Blivande ordförande 2012 och förbundschef deltar på gemensamt möte med presidierna för Samordningsförbunden inom Västra Götaland Ekonomisk sammanfattning 2011 Samordningsförbundet ingående egna kapital2011-01-01 var 750 tkr. Bidragit från huvudmännen 2011 var 4 440 tkr. Förbundets kostnader 2011 uppgick enligt resultaträkningen till3 832 tkr. Nettokostnaderna och finansnetto 2011 blev 608 tkr. Aktuell budgeten för 2011 var 4 465 tkr. skillnaden mellan aktuell budget och utfall blev 633 tkr. Det utgående egna kapitalet vid årsskiftet 2011/2012 var 1 358 tkr. Innestående moms hos skatteverket på 110 980 kr redovisas som fordran i balansräkningen. Får Samordningsförbundet inte tillbaka momsen, är eget kapital 2011-12-311247 tkr (1358 tkr- 111 tkr = 1247 tkr) 2010 reserverade förbundet 387 tkr för eventuella kostnader i samband med avslut av dåvarande verksamhet. Då kostnader ej uppstått kommer de att återföras som tillgängliga medel2012. Målet är ekonomi i balans 2012. Bidrag Samordningsförbundets verksamhet finansieras gemensamt av de fyra parterna. Bidraget för 2011 är 4 440 tkr Försäkringskassan 25 % Arbetsförmedlingen 25% (utbetalas av FK) Västra Götalandsregionen 25 % Kommunerna 25% (U-a kommun 774 tkr, Orust kommun 233 tkr Pärgelanda 103 tkr) Totalt 1100 tkr 1110 tkr 1110 tkr 1110 kr 4440tkr 13

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Belopp i tkr A. Utfall B. Budget C. Avvikelse jan-dec 2011 jan-dec 2011 jan-dec 2011 L Nettokostnad -3 832-4465 633 och finansnetto 2.Bidrag 4440 4440 o E. Proguos helår Förbundets budget G. Utfall (föregående uppf helår 2011 jan-dec 2010 tillfalle =jan-aug 2011) 3966-4465 -4529 4440 4440 4829 3.Resultat 6o8-25 633 474-25 -306 4.Utgående EK 1358 725 633 1224 725 750 Styrelsen för Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda beslutade om verksamhetsplan och budget för 2011 i november 2010. Förbundets utgående kapital2011-12-31 var 1358 tkr (under förutsättning att förbundet får tillbaka innestående moms hos skatteverket 110 980 kr) Avvikelse från budget under perioden är 633 tkr, det beror först och främst på att Finsamteamet inte har varit fullt bemannat på alla tjänster. Hela året har det saknats psykolog på 30 % och sjukgymnast på 20 %, samt flera i teamet böljade inte förr än runt 10 januari. Avtal med Arbetsmarknadsavdelningen i Uddevalla och Arbetsmarknadsenheten på Orust tecknades inte förr än efter halvårsskiftet 14

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Ekonomisk uppföljning av verksamhet och insatser 2011 Positiva avvikelser: 409 Finsamteamet, pga. planerade men ej bemannade tjänster. Under hela året har det saknats psykolog på 30 % och sjukgymnast på 20 %, samt flera i teamet böljade inte förr än runt 10 januari. Avtal med Arbetsmarknadsavdelningen i Uddevalla och Arbetsmarknadsenheten på Orust tecknades inte förr än efter halvårsskiftet Negativ avvikelse: 406 Politisk organisation, mycket underbudgeteratjämfört med andra förbund Redovisningsprinciper Bokslutet är upprättat enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 15

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda Org.nr 222000-2592 Resultaträkning uppdelad efter budgeterade verksamheter 2011-12-31 Helårs-budget Redovisat Avikelsemot Utfall jan-dec budget jan-dec 2010 jan-dec Intäkter staten 2220 2220 o 2220 Regionen 1110 1110 o 1499 Kommuner 1110 1110 o 1110 Summa verksamhetens intäkter 4440 4440 o 4829 Kostnader Verksamhet -3 826 Förbundschef + övriga -312S 701-390S adm.kostnader -399-408 -9-374 Utbildning, resurspersoner VG region Ekonomiadministration inkl -so -so o -38 regionservice -?O -?2-2 -63 Revision Styrelsen, -so -36 14-40 arvoden,resor,utbildning -70-141 -71 Summa verksamhetens -103 kostnader -4465-3 832 633-4523 Verksamhetens nettokostnad -25 6o8 633 306 Finansiella kostnader Räntekostnader o Övriga finansiella kostnader o Summa finansiella kostnader o o o o Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa finansiella o o intäkter o o o o Resultat före extraordinära poster -25 6o8 633 306 Periodens resultat -25 6o8 633 306 16

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Resultaträkning 2011-12-31 Intäkter Erhållna statliga bidrag Erhållna kommunala bidrag Erhållna bidrag regionen Summa verksamhetens intäkter Kostnader Inköp material och varor Lokalkostnader städning, renhållning Övriga kostnader hyrd lokal Förbrukningsinventarier Förbrukningsmaterial Resekostnader Kurser och utbildningar Reklamtrycksaker Representation Telefon-och datakommunikation styrelsearvode Bilersättning Övrig kostnadsersättning Arbetsgivaravgifter Utbildning Ersättning till revisor Redovisningstjänster Bankkostnader Övriga främmande tjänster Inhyrd personal Föreningsavgifter Övriga avdragsgilla kostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa finansiella intäkter Periodens resultat 2 220 000 1110 000 1110 000 4440 000-21309 -170 562-15 971-11952 -19 735-46 739 -s 037-59 533-1800 -2 814-6 956-78 039-10 618-130 -43 731-8 231-36 250-64180 -420-384 158-2 837 635-1600 -4 280-3 831680 6o8 320 o 11 11 6o8 331 17

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 Balansräkning 2011-12-31 Periodens Förändring Utgående ingående under balans balans perioden 2011-12-31 Summa anläggningstillgångar o o o Omsättningstillgångar Fordran moms 21884 89 096 110 980 Övriga interimsfordringar o 13 833 13 833 Kassa o 2394 2394 Bank, checkräkningskonto 1584433 769 493 2 353 926 o 5 229 5229 Summa omsättningstillgångar 1606 318 880 045 2 486 362 Summa tillgångar 1606 318 880 045 2 486 362 Eget kapital Eget kapital 750 156 750156 Periodens resultat 6o8 331 6o8 331 Summa eget kapital 750156 6o8 331 1358487 Långfristiga skulder o o o Kortfristiga skulder Leverantörskulder o o Personalens källskatt o o Beräknade upplupna sociala avgifter o o Övriga interimsskulder 856 161 271714 1127 875 Summa kortfristiga skulder 856161 271714 1127875 Summa skulder 856161 271714 1127 875 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 6o6 318 880 045 2 486 362 18

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Org.nr 222000-2592 FINANSIERINGSANALYS 2011-12-31 Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Pärgelanda Löpande verksamhet Periodens resultat Kassaflödefrån löpande verksamhet Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Föränd1 ing av rörelsekapital 6o8 331,36 6o8 331,36-102 929,10 271 713,38 168 784,28 Investeringar Investeringsnetto Finansieringar Finansieringsnetto Investeringar Långfristiga fordringar Långfristiga skulder o,oo o,oo o,oo o,oo o,oo FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 777115,64 Kontroll (Se balansrapporten): VB Likvida medel: IB Likdvida medel: Summa Förändring: 2 361548,76 1584 433,12 777115,64 19

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda 222000 2592 Sammanträdesprotokoll nr 1-2012 Sammanträdesdatum 2012-02-13 Datum: Tid: Plats: Beslutande: Måndagen den 13 februari 2012 Kl. 13.00-16.oo Finsamlokalen, Nonnens väg n, Uddevalla Peter Engwall, ordförande Elving Andersson, vice ordförande Yvonne Martinsson Jan Alexandersson Försäkringskassan Uddevalla kommun Arbetsförmedlingen Vgregionen Övriga närvarande Ersättare: Kenneth Hansson Bertil Olsson Ann-Marie Jacobsson Henrik J osten Försäkringskassan Orust kommun Pärgelanda kommun Vgregionen Tjänstemän: Gudrun Emilsdottir Förbundschef Utsedd justerare: Underskrifter: Ordföt ande.~...... ~...,... Peter Engwall f c;.4 Justerare:... ~~...... j./?.1.:.'::.. tlfod;::,~ EIVl~~d~rsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justering har tillkännagivits genom anslag Protokollet finns också på www.samverkanvg.se Organisation: Sarnrnanträdesdatu1n: Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda 2012-02-13 Protokollet är anslaget under tiden: 2012-02 -).,o Förvaringsplats för protokollet: - :LO (2. ~ 0 '3 - f.z. Hos förbundschef Gudrun Emilsdottir, te!: 0523-66 47 87 Kopia finns på kansliavdelningen i respektive kommun och på Regionens Hus i Vänersborg, under anslagstiden Justerandes sign Utdx agsbestyrl<ande

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda 222000 2592 Sammanträdesprotokoll nr 1-2012 Sammanträdesdatum 2012-02-13 188 Mötets öppnande Ordförande Peter Engwall öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Kort presentionsrunda. 189 Val av justerare El ving Andersson valdes till justerare för dagens protokoll 190 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes enligt utskick 191 Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll och minnesanteckningar från mötet med beredningsgruppen godkändes och lades till handlingarna 192 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011, beslut förslag till beslut skickades med kallelsen Framtaget förslag godkändes och styrelsen beslöt att överlämna handlingarna till revisorerna. Styrelsen noterade minskat inflöde under hösten, orsak? Styrelsen undrade också vad som står bakom avslutningsorsak, utskrivning 7 personer respektive sjukdom 15 personer? Vem har remitterat dem som har avslutningsorsak sjukdom? Hur många av dem som har varit i offentlig försörjning i 10 år eller mera går tillbaka till offentlig försö1jning? 193 Finsamteamet, lägesrapport, inkl. personalsituation Uppdraget som psykolog har varit vakant sen Finsamteamet började. Intresseanmälan har publicerats vid flera tillfållen och även gjorts rekryteringsförsök som heltidstjänst psykolog tillsammans med Samordningsförbundet i Norra Bohuslän, men utan resultat. Detta bl.a. bidrog till överskott vid årsredovisning 2011, samtidigt som Finsamteamet har svårigheter att nå upp till målet. Beredningsgruppen anser att styrelsen bör fatta beslut om att: Beredningsgruppen avgör inom budgeterade ramar för Finsamteamet vilken personal verksamheten är i störst behov av och får använda de medel som är avsatta till psykolog till personal som ganar verksamheten bäst. Styrelsen beslutade att vi ska reservera 100-150 tkr för köp av psykologtjänst om tydligt behov finns. En av rehabvägledarna har lämnat sitt uppdrag och återgått till ordinarie tjänst. Sen den 1 februari finns endast 1,5 rehabvägledare. Rekrytering har pågått och Anna-Lena Svedberg frän Uddevalla kommuns socialtjänst har blivit erbjuden uppdraget, men hon kan inte lämna sina ordinarie arbetsuppgifter förr än tidigast 1 maj. Den rehabvägledaren som arbetar 50 % lämnar sitt uppdrag 30 juni. Beredningsgruppen anser att styrelsen bör fatta beslut om att: Det uppdraget bör utökas tilltoo% och tillträde så fort vi har funnit lämplig person. Styrelsen antog beredningsgruppens förslag 50 % rehabvägledare utökas tilltoo %och tillträde så fort vi har enats om lämplig person och Anna-Lena tillträder i maj. Processledaren, lämnar sitt uppdrag den 29 februari. Beredningsgruppen anser att styrelsen bör fatta beslut om att: Uppdraget som processledare utökas till 6o % och att uppföljningsansvaret överlämnas till någon administratör (ca 10 %). Kristina Friberg som arbetar 40 %som processledare i Finsamteamet i Samordningsförbundet Norra Bohuslän har blivit erbjuden och tackatja till uppdraget. styrelsen antog beredningsgruppens förslag so % processledare utökas till 60 % och uppföljningsansvaret överlämnas till någon annan. 194 Nya insatser Förslag hade kommit in och skickas ut med handlingarna till mötet om två nya insatser. ' Utdragsbestyrlcande

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda 222000 2592 Sammanträdesprotokoll nr 1-2012 Sammanträdesdatum 2012 02 13 Unga med aktivitetsersättning: Styrelsen beslutade att lämna uppdraget till beredningsgruppen att snarast arbeta fram en mera detaljerat beskrivning av insatsen. Presidiet fick en ram på 1.2 miljoner och mandat att fatta beslut om efter beredningsgruppens insats beskrivning. Beredningsgruppen ska sen verkställa förslaget så fort som möjligt. Inledningsvis ska det handla om två heltidstjänster en försäkringskassahandläggare och en arbetslivscoach. Viktigt att även se på: arbetsledning och miljö, eventuell handledning och eventuell utökning av personalen? Inledningsvis är målgruppen unga med aktivitetsersättning, men Beredningsgruppen ska även se pä utökning av målgruppen med andra unga funktionshindrade som är aktuella hos myndigheterna. Inledningsvis är insatsen på ett år, men uppföljning sker vid varje styrelsemöte och beslut om eventuell förlängning i samband med beslut om verksamhetsplan 2013. Aktiv: Beskrivning av insatsen hos ett annat Samordningsförbund hade skickats ut med handlingarna till mötet. Insats som via sjukgymnast hjälper personer som är aktuella hos parterna att komma igång och träna. Frågor fanns om detta för oss närmare vårt huvuduppdrag och hur denna insats stödjer vårt syfte? Beredningsgruppen får i uppdrag att se närmare på ovannämnda frågor och utvärdering av insatsen hos andra Samordningsförbund. Beredningsgruppen fick även i uppdrag att titta på övriga gemensamma behov hos parterna. 195 litformation KUR-utbildning Utbildningen kommer att genomföras under våren och hösten 2012. Iriformation till kommunledningen i Färgelanda Förbundschef och styrelseledamot från Färgelanda kommun, undersöker lämplig tid. Rapportfrån möte 5 december, presidierna i Samordningsforbunden Västra Götaland Elving Andersson deltog, nytt möte/uppföljning är planerat den 22 maj Gemensamma mötet med p1 esidiet i Sof NB, konsekvenser av eventuell sammanslagning av fiirbunden? Möte är planerat den 10 april, vi ska se på för- och nackdelar med eventuell sammanslagning av förbunden. skatteverket, momlifrågan Regeringen har ett nytt lagförslag på gång som ska träda i kraft 1 juli 2012, men gälla retroaktivt from l januari 2010. Vi har ett mål i kammarrätten, men dragit tillbaka senaste överklagan till skatteverket och får inkomma med ny ansökan när ny lag har trätt i kraft. 196 Övriga.frågoJ Inga övriga frågor hade anmälts 197 Mötestider 2012 18-19 april Nationell nätverkskonferens i Karlstad: Henrik, Peter och Gudrun deltar. 21 maj Förbundets Dag, fm styrelse, beredningsgrupp och de som arbetar med insatser finansierade av förbundet, 13-14 styrelse och beredningsgrupp, 14-16 styrelsemöte 11 september styrelsemöte 13-16 29 november 10.30-14.00 möte med styrelse och beredningsgrupp, 14-16 styrelsemöte 198 Mötet avslutas Ordförande Peter Engwall tackade alla och förklarade mötet avslutat Utdragsbestyrkande

Till Förbundsstyrelsen i SamordningsfOrbundet Uddevalla, Omst och Färg e! anda Kommunfullmäktige i Uddevalla~ Omst och Fårgelandas kommun Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen Försäkringskassan ArbetsfOrmedlingen REVISIONSUERÄ TTELSE FÖR ÅR 2011 avseende Samordningsforbundet Uddevalla, Orust och Fårgelanda Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och forhundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda, org nr 222000-2592, för verksamhetsåret 201 J. Förbundsstyrelsen ansvar mr att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Den ansvarar också för att det finns en ti!h äcklig intern kontroll samt för information om verksamheten tillmedlemmama. Revisorernas ansvar är att granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsåtgärder och forbundsordningen. Revisionen har utförts i enligt föreskrifler i Lag om finansiell sambordning av rehabiliteringsinsatser och god revisionssed i kommunal verksamhet. Del innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet förslikra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi anser au vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskapemu är rättvisande och att den interna kontrollen tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen h(lr upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av Lag om konn11unal redovisning. Vi tillstyrker att förbundets >1rsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfi ihet för verksamhetsåret 20 Il. G:;;;~Ol2 ~~~& H'<liis G!llcmus Vald revisor för Västra Götalandsregionen rdft4'fä'~{j,dk1'1{/:#? Lennart Gustavsson Vald revisor för Kom1mmerna Ste~~(/~ Auktoriserad revisor Utsedd av staten

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 11 Medborgarförslag från Marie Abrahamsson om service för att underlätta samåkning (KS/2010:59) Sammanfattning Marie Abrahamsson föreslår att det skall finnas en samåkningssida på kommunens hemsida, eller på annan sida gemensam för flera närliggande kommuner, öppen för alla. Tanken är att man genom att skriva in sin resväg på internet skall få kontakt med andra personer med samma resväg och på detta sätt komma överens om samåkning. Samåkning är i grunden positivt och innebär minskad belastning på såväl infrastruktur som miljö. Det finns både enskilda personer och f6retag som insett fördelen med att minska ensamåkning i samband med t.ex. arbetspendling. På internet finns också flera samåkningstjänster som man med enkelhet kan ansluta sig till varför det inte är nödvändigt att kommunen också skapar en liknande tjänst.. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2011-03-27. Medborgarförslag Marie Abrahamsson 20 l 0-01-27. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunledningskontorets tjänsteskrivelse anse medborgarförslaget besvarat och avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-03-27 DNR KS/2010:59 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Sven Andersson TELEFON 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla.se Medborgarförslag från Marie Abrahamsson om service för att underlätta samåkning Sammanfattning Marie Abrahamsson föreslår att det skall finnas en samåkningssida på kommunens hemsida, eller på annan sida gemensam för flera närliggande kommuner, öppen för alla. Tanken är att man genom att skriva in sin resväg på internet skall få kontakt med andra personer med samma resväg och på detta sätt komma överens om samåkning. Samåkning är i grunden positivt och innebär minskad belastning på såväl infrastruktur som miljö. Det finns både enskilda personer och företag som insett fördelen med att minska ensamåkning i samband med t.ex. arbetspendling. På internet finns också flera samåkningstjänster som man med enkelhet kan ansluta sig till varför det inte är nödvändigt att kommunen också skapar en liknande tjänst.. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2011-03-27. Medborgarförslag Marie Abrahamsson 2010-01-27. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunledningskontorets tjänsteskrivelse anse medborgarförslaget besvarat och avslutat.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-03-27 DNR KS/2010:59 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ej akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trv~~ kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömäl enligt bedömningsmall i miljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktulanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mäl kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Marie Abrahamsson föreslår att det skall finnas en samåkningssida på kommunens hemsida, eller på annan sida gemensam för flera närliggande kommuner, öppen för alla. Tanken är att man genom att skriva in sin resväg på interne! skall få kontakt med andra personer med samma resväg och på detta sätt komma överens om samåkning. Samåkning är i grunden positivt och innebär minskad belastning på såväl infrastruktur som miljö. Det finns både enskilda personer och företag som insett fördelen med att minska ensamåkning i samband med t.ex. arbetspendling. På interne! finns också flera samåkningstjänster som man med enkelhet kan ansluta sig till. Exempel: www.samakning.se www.samakninstjanst.se www.bilplats.se www.samlast.se www.citihaig.se - största sajten för privatpersoner -skjuts till jobbet med anslutna företag - för privatpersoner -för privatpersoner och gratis frakt -samåkning med lphone Vissa tjänster finns även anslutna till sociala media som Facebook. Ar 2005 startade Vägverket ett samåkningsprojekt i region Mälardalen, kallat "Samåkning vid arbetspendling". Projektet bedrevs i samarbete med Svensk Samåkningstjänst, Eskilstuna och Örebro kommuner samt landstinget i Uppsala län. Under projektets gång tillkom ytterligare aktörer, vilka tillsammans omfattade ca 45 000 anställda som genom sina arbetsgivare erbjöds anslutning till Svensk Samåkningstjänst Syftet med samåkningsprojektet var att minska ensambilåkning vid arbetspendling. Det övergripande målet med satsningen var att reducera koldioxidutsläppen samt att öka tillgängligheten och säkerheten i trafiken. Tyvärr visade sig effekterna av projektet bli betydligt lägre än förväntat. Trots stora marknadsföringsinsatser från de aktuella aktörerna var det enbart ett fåtal personer som verkligen började samåka.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-03-27 DNR KS/20 l 0:59 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Samåkningstjänster bör vara av karaktären "själv-service" där var och en självständigt anmäler sitt intresse för samåkning eller erbjuder andra möjlighet att åka med. Att bygga upp en matchningstjänst liknande de som finns på marknaden medför visst arbete och administration. Eftersom tjänsten redan finns på marknaden förefaller det överflödigt att en enskild kommun också tar på sig uppgiften att driva en sådan tjänst. Om tjänsten dessutom skall vara gemensam för flera kommuner bör huvudmannaskapet ligga på en "högre" nivå som t.ex. ett kommunalförbund med medlemsintressen som sträcker sig längre än till en enskild kommun. Sett ur ett vidare perspektiv har dock kommungränser låg relevans för samåkningsfrågan varför marknadens redan befintliga samåkningstjänster sannolikt uppfyller de funktioner som behövs. Uddevalla kommun bör därför inte inrätta någ7n service för samåkp.ing. /.. )i~~ 4 a'i' '""M"' &ix"" Tfförvaltnings ef Utvecklare Expediera till

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2010-02-10 KOMMUNFULLMÄKTIGE 33 Medborgarförslag från Marie Abrahamsson om service för att underlätta samåkning (KS/2010:59) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Tima Rallkonen Justerat 20 l 0-02-15 Ralph Steen, Thorleif Lauge, Ingemar Samuelsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 l 0-02-15 intygar Tima Rallkonen Expedierat 2010-02-18 Kommunledningskontoret förvaltningschef Utdragsbestyrkande

Medborgarförslagets ärende Service för att underlätta samåkning Ditt medborgarförslag Jag tycker det borde finnas en samåkningssida på kommunens hem sida, eller på annan sida gemensam för flera närliggande kommuner, öppen för alla. Tanken är att man skriver in sin resväg och så kanske det finns någon som åker i stattsetta samma väg och som man inte kände till innan. Själv åker jag från Bokenäs till Munkedal varje dag, det är ett pärlband av bilar hela vägen, vilket är hemskt att se. Och jag tänker att några av dem åker säkerl min väg. Kollektivtrafiken blir samre och sämre där jag bor, så jag tror det finns ett bohov av en sådan service! Namn Marie Abrahamsson Adress Kärlingesund 123 E-post marie.abrahamsson@munkedal.se i. J {!/t).. f ' 7,.x:.. l '

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 12 Medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad (KS/2011 :361) Sammanfattning Pär Allvin lämnade den 11 juli 2011 in ett medborgarförslag om en grönare stad. Förslagställaren önskar att kommunen planerar ett stort antal fruktträd i centrala staden och dess kransområden, att uppmana bostadsbolag, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att målmedvetet satsa på fruktträd vid sina fastigheter/lokaler samt att frukterna från de kommunala fruktträden skall ställas till medborgamas forfogande kostnadsfritt. Kommunfullmäktige beslutade 2011-09-14 att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Medborgarförslaget sändes på remiss till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden, miljö- och stads byggnadsnämnden, Uddevalla hem och Ljungskilehem. Uddevalla hem och Ljungskilehem har haft problem med tidigare planterade fruktträd i form av skadegörelse, nedskräpning, störande fåglar med mera men anser att fruktträd kan fungera i begränsad omfattning vid rätt tillfälle. Socialnämnden ställer sig bakom intentionerna i medhorarförslaget och menar att man redan i dag planterar fruktträd och buskar där det passar verksamheten och där det efterfrågas. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden sympatiserar med iden och svarar att man arbetar med frågorna på ett indirekt sätt. Tekniska nämnden arbetar ständigt med stadsträd gällande plantering och skötsel. Nämnder konstaterar att fruktträd är olämpliga att plantera på allmän platsmark, bland annat på grund av utrymmesskäl, halkrisk och större underhållskostnader jämfört med vanliga träd. U n dantag kan göras för kommunala fastigheter då en verksamhet önskar fruktträd. Bärbuskar kan med fördel planteras vid lekplatser. Tekniska nämnden avslår medborgarförslaget avseende att specifikt plantera fler fruktträd på allmän platsmark med undantag för kommunala fastigheter där brukaren/fastighetsägaren så önskar och beslutar att beakta förslaget om att allmänt plantera fler stadsträd som en del i den pågående Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN parkverksamheten och kommande satsningar i centrum. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker förslagets syfte om en grönare stad utan att förespråka art av buske eller träd men påpekar att en redovisning av nackdelar med just fruktträd saknas. Samtliga remissinstanser är positiva till en grönare stad men ser nackdelar med fruktträd i form av nedskräpning, halkrisk, högre underhållskostnader mm. Fruktträd och bärbuskar lämpar sig bäst i grönområden kring kommunala verksamheter som önskar fruktträd. Redan idag planteras fruktträd och bärbuskar där det lämpar sig. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2012-03-13 Remissvar från socialnämnden 2012-02-15, 36, Barn- och utbildningsnämnden 2011-12-15, 213, Tekniska nämnden 2012-02-16, 31, Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2012-02-16, 61, Uddevalla hem och Ljungskilehem 2012-03-05. Kommunfullmäktiges protokoll 2011-09-14, 191 Medborgarförslag från Pär Allvin om en grönare stad, 2011-07 -Il Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat och avslutat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-03-13 DNR KS/20 Il :361 KOMMUNLEDNINGSKONTOREl HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofm.reimbert@uddevalla.se Medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad Sammanfattning Pär Allvin lämnade den Il juli 20 Il in ett medborgarförslag om en grönare stad. Förslagställaren önskar att kommunen planerar ett stort antal fruktträd i centrala staden och dess kransområden, att uppmana bostadsbolag, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att målmedvetet satsa på fruktträd vid sina fastigheter/lokaler samt att frukterna från de kommunala fruktträden skall ställas till medborgarnas förfogande kostnadsfritt. Kommunfullmäktige beslutade 2011-09-14 att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Medborgarförslaget sändes på remiss till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, tekniska nämnden, miljö- och stads byggnadsnämnden, Uddevalla hem och Ljungskilehem. Uddevalla hem och Ljungskilehem har haft problem med tidigare planterade fruktträd i form av skadegörelse, nedskräpning, störande fåglar med mera men anser att fruktträd kan fungera i begränsad omfattning vid rätt tillfälle. Socialnämnden ställer sig bakom intentionerna i medhorarförslaget och menar att man redan i dag planterar fruktträd och buskar där det passar verksamheten och där det efterfrågas. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden sympatiserar med iden och svarar att man arbetar med frågorna på ett indirekt sätt. Tekniska nämnden arbetar ständigt med stadsträd gällande plantering och skötsel. Nämnder konstaterar att fruktträd är olämpliga att plantera på allmän platsmark, bland annat på grund av utrymmesskäl, halkrisk och större underhållskostnader jämtort med vanliga träd. Undantag kan göras får kommunala fastigheter då en verksamhet önskar fruktträd. Bärbuskar kan med fördel planteras vid lekplatser. Tekniska nämnden avslår medborgarförslaget avseende att specifikt plantera fler fruktträd på allmän platsmark med undantag för kommunala fastigheter där brukaren/fastighetsägaren så önskar och beslutar att beakta fårslaget om att

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-03-13 DNR KS/2011 :361 KOMMUNLEDNINGSKONTORET allmänt plantera fler stadsträd som en del i den pågående parkverksamheten och kommande satsningar i centrum. Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker förslagets syfte om en grönare stad utan att förespråka art av buske eller träd men påpekar att en redovisning av nackdelar med just fruktträd saknas. Samtliga remissinstanser är positiva till en grönare stad men ser nackdelar med fruktträd i form av nedskräpning, halkrisk, högre underhållskostnader mm. Fruktträd och bärbuskar lämpar sig bäst i grönområden kring kommunala verksamheter som önskar fruktträd. Redan idag planteras fruktträd och bärbuskar där det lämpar sig. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2012-03-13 Remissvar från socialnämnden 2012-02-15, 36, Bam- och utbildningsnämnden 2011-12-15, 213, Tekniskanämnden2012-02-16, 31, Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2012-02-16, 61, Uddevalla hem och Ljungskilehem 2012-03-05. Kommunfullmäktiges protokoll2011-09-14, 191 Medborgarförslag från Pär Allvin om en grönare stad, 2011-07 -Il Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat och avslutat ~ ' Sofia Reimbert Utredare Expediera till

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2012-02-15 SOCIALNÄMNDEN 36 Kommunstyrelsens remiss av medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad (SN/2011 :403) Sammanfattning Kommunstyrelsen har till bl. a. socialnämnden remitterat ett medborgarförslag från Pär Allvin om en grönare stad. Medborgarförslaget innebär i korthet att fruktträd ska planteras på olika platser i kommunen, t.ex. i parker, på skolgårdar och vid äldreboenden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens remiss. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2012-01-18. Arbetsutskottets protokoll2012-02-0l, l. Beslut Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom medborgarförslagets intentioner, samt att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2012-01-18. Vid protokollet Florence Johansson Justerat 2012-02-27 Elving Andersson Camilla Johansson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-02-28 intygar Florence Johansson Expedierat 2012-02-29 Utredare Asa Håkansson Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-01-18 DNR SN/20 11 :403 SOCIALTJÄNSTEN HANDLÄGGARE Utredare Asa Håkansson TELEFON 0522-69 70 31 asa.hakansson@uddevalla.se Kommunstyrelsens remiss av medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ett medborgarförslag från Pär Allvin om en grönare stad. Medborgarförslaget innebär i korthet att fruktträd ska planteras på olika platser i kommunen, t ex i parker, på skolgårdar och vid äldreboenden. Socialnämnden instämmer i vikten av att medvetet satsa på fruktträd kring sina fastigheter och lokaler. Socialnämnden konstaterar att satsningen idag redan görs men utifrån ett helhetsperspektiv på utomhusmiljön där fruktträden är en av många aspekter som ska beaktas. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2012-01-09 Medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad II Förslag till beslut Socialnämnden besintar att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2012-01-09 som remissvar. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har remitterat ett medborgarförslag från Pär Allvin om en grönare stad. Medborgarförslaget innebär i korthet att fruktträd ska planteras på olika platser i kommunen, t ex i parker, på skolgårdar och vid äldreboenden. När det gäller socialnämndens vård- och omsorgsboenden och boenden inom särskilda handikappomsorgen finns i regel både bärbuskar och frukt-

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-01-18 DNR SN/20 l l :403 SOCIALTJÄNSTEN träd. Det finns goda exempel vid t ex på vård- och omsorgsboenden, där de boende följer bär- och fruktträdgårdarna under årstiderna och där personalen på ett bra sätt tar hand om bären och frukterna. V ad som finns planterat vid socialnämndens olika boenden beror på både området, utrymmet, skötselmöjligheten och tillgängligheten. I trängre områden är bärbuskar vanligare. Buskar är också mer tillgängliga för personer som är rullstolsburna. Att ta hand om bär och frukt är en resursfråga. Möjligheten att t ex safta och sylta är begränsad för personalen. Likaså är möjligheten till skötsel av buskar och träd, t ex beskära träd och ta hand om fallfrukt, begränsad för tekniska kontorets vaktmästeri. I samband med nybyggnationer finns i projekteringsfasen vanligen en utomhusarkitekt med. Denne tar fram ett förslag till utomhusmilj ö, inklusive bärbuskar och fruktträd. Förslaget stäms alltid av med berörda. Socialnämnden instämmer därför i vikten av att medvetet satsa på fruktträd kring sina fastigheter och lokaler. Socialnämnden konstaterar att satsningen idag redan görs men utifrån ett helhetsperspektiv på utomhusmiljön där fruktträden är en av många aspekter som ska beaktas. Bo Lundgren Socialchef Asa Håkansson Utredare Expediera till

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2011-12-15 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMND 213 Kommunstyrelsens remiss: Medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad (BUN/2011 :848) Sammanfattning Ur klimat-och trivselsynpunkt föreslår förslagsgivaren en grönare stad med fler träd och växande tak. Det är fokus på plantering av fruktbärande växter med tillhörande fördelar. Förvaltningar och bostadsbolag uppmanas att plantera fruktträd. Det redovisas inga nackdelar såsom svårigheter att nå frukt och den nedskräpning som uppstår. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 129-11 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att meddela kommunstyrelsen att man tillstyrker förslagets syfte om en grönare stad utan att förespråka art av buske eller träd. Vid protokollet Torhild Karlsson Justerat 2011-12-19 Magnus Jacobsson (KD), Krister Kronlid (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-12-19 intygar Torhild Karlsson Expedierat 2011-12-20 Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE PM 129-11 2011-12-02 l (2) DNR BUN/2011 :848 BARN OCH UTBILDNING HANDLÄGGARE Utredare/planerare Patrick Denholm TELEFON 0522-69 70 07 patrick.denholm@uddevalla.se Kommunstyrelsens remiss: Medborgarförslag från Pär Allvin angående en grönare stad Sammanfattning Ur klimat-och trivselsynpunkt fåreslår förslagsgivaren en grönare stad med fler träd och växande tak. Det är fokus på plantering av fruktbärande växter med tillhörande fördelar. Förvaltningar och bostadsbolag uppmanas att plantera fruktträd. Det redovisas inga nackdelar såsom svårigheter att nå frukt och den nedskräpning som uppstår. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 129-11 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att meddela kommunstyrelsen att man tillstyrker förslagets syfte om en grönare stad utan att förespråka art av buske eller träd. Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej E.i akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljö- x handboke11 s Påverkar ärendet Översiktplanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mål kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Förslagsgivaren anser att flera träd tillför en mångfald av synintryck och föreslår en omfattande plantering av fruktträd och fruktbärande buskar i

l BARN OCH UTBILDNING T JÄNSTESKRIVELSE PM 129-11 2011-12-02 2 (2) DNR BUN/2011:848 Uddevalla. Fruktträdsplantering föreslås längs Bäveån, längs gång- och cykelbanor och Margretegärdeparken. Han uppmanar bostadsbolag, tekniska nämnden, barn och utbildningsnämnden och socialnämnden att satsa på fruktträd vid sina fastigheter. Det påpekas också att träd är bra ur klimatsynpunkt Medan det framförs fördelar med fruktträd saknas en redovisning av nackdelar. Ett vuxet träd tillåter inte plockning av frukt utan speciella redskap. Fallfrukt blir skadade vid fallet och ruttnar snabbt. Då frukt är livsmedel blir det föda till skadedjur och insekter. Nedskräpningen blir således ett problem och i slutändan en extra ekonomisk belastning för kommunen. Träd utan frukt har många av de fördelarna som Pär Allvin nämnar i sitt förslag och nyplanteringar bör uppmuntras. Sarah Isberg skolchef Patrick Denholm Utredare/planerare Expediera till Kommunstyrelsen

uij; %/ Utdrag PROTOKOLL l (2) 2012-02-16 TEKN!SKA NÄMNDEN 31 Medborgarförslag från Pär Allvin angående En grönare stad. (TN/2011 :539) Sammanfattning Pär Allvin har återkommit med ett medborgarfors lag som besvarades under 2009, som handlar om att göra Uddevalla till en grönare stad och önskan om att få till stånd fler träd och växande tak. Detta for att öka trivseln och klimatet i staden. Pär Allvin f6respråkar också att kommunen bör plantera fruktträd i staden som en resurs for de som vill plocka. På Tekniska kontorets Gatu- och Parkavdelningen arbetar man kontinuerligt med stadsträd gällande planteringar och skötsel. Gatu- och parkavdelningen är positivt inställd till att plantera fler träd i staden och ser det som en del i den redan pågående verksamheten samt ser fler möjligheter med kommande investeringar i centrum. Vad gäller fruktträd måstegatu-och parkavdelningen samtidigt påpeka att de är olämpliga att plantera på allmän platsmark av flera skäl bl.a. då fallfrukt kan bli en trafikolägenhet och innebära halkrisk, större underhållskostnader med beskärning och skötselrutiner samt utrymmeskonflikter i stadsmiljön. Undantag kan göras for kommunala fastigheter då en verksamhet önskar fruktträd och där boende, personal kan ha god tillsyn och tillvarata frukt. Ätliga bärbuskar kan med fordel planteras vid kommunala lekplatser. Förslag om växande tak kan vara ett sätt att forbättra stadsmiljön. Fastighetsavdelningen vill dock påpeka att det kan innebära högre kostnader och beslut får tas från fall till fall ihop med betalande nämnd. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-01-19 Tidigare tjänsteskrivelse i ärendet, Dnr TN/2009:82 Beslut Tekniska nämnden beslutar att avslå medborgarfors laget med avseende att specifikt plantera fler fruktträd på allmän platsmark med undantag for kommunala fastigheter där brukaren/hyresgästen så önskar att beakta forslaget om att allmänt plantera fler stadsträd som en del i den pågående parkverksamheten och kommande satsningar i centrum U!drags bestyrkande

Utdrag PROTOKOLL 2 (2) 2012-02-16 TEKNISKA NÄMNDEN Forts. 31 Vid protokollet Eva Thol-Nordfeldt Justerat 2012-02-20 Henrik Sundström Tobias Andreasson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-02-21 intygar Eva Thoi-Nordfeldt Expedierat 2012-02-21 Tekniska kontoret KS Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-01-19 DNR TN/2011 :539 TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Landskapsarkitekt Tina Wigforss TELEFON 0522-69 63 32 tina.wigforss@uddevalla.se Medborgarförslag från Pär Allvin angående En grönare stad. Sammanfattning Pär Allvin har återkommit med ett medborgarf1irslag som besvarades under 2009, som handlar om att göra Uddevalla till en grönare stad och önskan om att få till stånd fler träd och växande tak. Detta för att öka trivseln och klimatet i staden. Pär Allvin förespråkar också att kommunen bör plantera fruktträd i staden som en resurs för de som vill plocka. På Tekniska kontorets Gatu- och Parkavdelningen arbetar man kontinuerligt med stadsträd gällande planteringar och skötsel. Gatu- och parkavdelningen är positivt inställd till att plantera fler träd i staden och ser det som en del i den redan pågående verksamheten samt ser fler möjligheter med kommande investeringar i centrum. Vad gäller fruktträd måste Gatu- och parkavdelningen samtidigt påpeka att de är olämpliga att plantera på allmän platsmark av flera skäl bl.a. då fallfrukt kan bli en trafikolägenhet och innebära halkrisk, större underhållskostnader med beskärning och skötselrutiner samt utrymmeskonflikter i stadsmiljön. Undantag kan göras för kommunala fastigheter då en verksamhet önskar fruktträd och där boende, personal kan ha god tillsyn och tillvarata frukt. Ätliga bärbuskar kan med fördel planteras vid kommunala lekplatser. Förslag om växande tak kan vara ett sätt att förbättra stadsmiljön. Fastighetsavdelningen vill dock påpeka att det kan innebära högre kostnader och beslut får tas från fall till fall ihop med betalande nämnd. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2012-01-19 Tidigare tjänsteskrivelse i ärendet, Dnr TN/2009:82 Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår Tekniska nämnden besluta att avslå medborgarförslaget med avseende att specifikt plantera fler fruktträd på allmän platsmark med undantag ilir kommunala fastigheter där brukaren/hyresgästen så önskar att beakta förslaget om att allmänt plantera fler stadsträd som en del i den pågående parkverksamheten och kommande satsningar i centrum

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-01-19 DNR TN/2011 :539 TEKNISKA KONTORET Ärendebeskrivning Pär Allvin har återkommit med ett medborgarf6rslag som besvarades under 2009 och som handlar om att göra Uddevalla till en grönare stad och önskan om att ra till stånd fler träd och växande tak. Detta f6r att öka trivseln och klimatet i den centrala staden och kransområden, men också f6r att få god tillgång till närodlad frukt. Träd har och borde komma att ha en betydelsefull plats i våra centrumbildningar, menar f6rslagsställaren. Pär Allvin hoppas med sitt återkomna f6rslag ra gehör från politikerna och f6respråkar också att kommunen bör plantera fler H uktträd som en resurs för de som vill plocka i stadens park- och grönområden, på kommunala fastigheter såsom skolgårdar, äldreboenden och bostadsgårdar etc. På Tekniska kontorets Gatu- och Parkavdelningen arbetar man kontinuerligt med stadsträd gällande planteringar och skötsel i grönområden och parker. Gatu- och parkavdelningen är positivt inställd till att plantera fler träd i staden och ser det som en del i den redan pågående verksamheten samt ser ner möjligheter med kommande investeringar i centrum. Vad gäller fruktträd måste Gatu- och parkavdelningen samtidigt påpeka att dessa är olämpliga att plantera på allmän platsmark av Hera skäl. Fallfl ukt som inverkar på trafikerade ytor kan bli en trafikolägenhet då de innebär halkrisk, vilket kommunen avser motverka liksom det ökade skötselbehovet det kan innebära. Fallfrukt måste också plockas upp innan det går att klippa gräsytor. Fruktträd kräver högre underhållskostnader då de kräver ett större behov av beskärning och generellt är känsligare f6r sjukdomsangrepp. Som gatuträd måste fruktträden ofta beskäras hårt till smalare krona, vilket leder ringa fruktsättning. Plantering av träd i stadsmiljö är inte alltid är enkelt ur den synpunkt att det ska finnas tillräckligt med utrymme likväl att det kan finnas stolpar, ledningar eller andra markf6rhållanden som kan stå i konflikt. Därmed är det inte överallt lämpligt med trädplanteringar. Gatu- och parkavdelningen anser dock att det finns större möjlighet att plantera fruktträd på kommunala fastigheter då verksamheten önskar detta och där personal, boende kan ha tillsyn och tillvarata frukten. l anslutning tilllekplatser kan tilläggas planteras emellanåt ätliga bärbuskar, vilket fungerat bra då barn lätt kan plocka och bär som inte äts blir fågelmat eller ruttnar lätt bort, vilket innebär liten underhållskostnad.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-01-19 DNR TN/2011 :539 TEKNISKA KONTORET Vad gäller gröna växande tak så kan detta vara ett sätt att forbättra stadsmiljön och ha fördröjande effekt på dagvatten. Detta ger dock en högre investeringskostnad och måste beslutas om från fall till fall ihop med betalande nämnd, enligt Fastighetsavdelningen. Det finns också flera rådgivande dokument tillhörande kommunens översiktsplan som mångt och mycket är i linje med medborgarförslaget och utgör den politiska viljeinriktningen vad gäller ett grönare Uddevalla: stadsnatur och parker från 1996 är en gällande fördjupning av kommunens översiktsplan där det finns skötsel- och åtgärdsförslag för Uddevallas olika stadsdelar som går ut på att få en mer varierad stadsnatur samt ökad tillgänglighet med förslag om röjning och gallring liksom att plantera fler träd och buskar. Centrala Uddevalla från 2000 är en gällande fördjupning av kommunens översiktsplan där det framhålls att stadens befintliga parker bör vårdas och utvecklas samt att träd i gaturummet utgör ett bra komplement i stadsmiljön. Flera förslag till åtgärder omnämns däribland att plantera träd snarare än buskar i gaturummet, anlägga tillfalliga parker på rivningstomter, stadsbergen kan bli oaser och belysning av träd. Bäveåns lindar är numer belysta som följd. Patrik Petre Teknisk chef Martin Hollertz Gatn och parkchef Expediera till Tekniska kontoret KS Pär Allvin

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2009-02-20 DNR TN/2009:82 TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Parkingenjör Agnetha Johansson TELEFON 0522-69 63 27 Agnetha.johansson@uddevalla.se Remiss från Miljö och stadsbyggnad angående Medborgarförslag från Pär Allvin om grönare stad Sammanfattning Per Allvin har lämnat medborgarförslag om att dels öka grönvolymen i Uddevalla med träd och växande tak i tätorten dels att kommunfullmäktige tar fram en plan får hur vi kan uppnå målet med 20 procent mer grönvolym i tätortskäman före 2013 och i budget avsätta medel för detta. Tekniska kontoret instämmer i det viktiga med växtlighet och lägger fortlöpande mycket stor kraft på att vårda och utveckla träd och växtlighet i tätorterna. Redan idag har Uddevalla parker och planteringar i stor utsträckning i centrala delar av staden ex.vis Kungsgatan, N Drottninggatan, längs Bäveån, Klocktorns berget, Margretegärdeparken m.fl. En trädplan finns för centrala delar och tillfarter och är i stort sett genomförd. Hänsyn måste också tas till att det finns ett nät av VA-el-fjärrvärmebredband i hela staden och som gör det svårt att ha växtlighet i större utsträckning än vad som finns idag då rotsystemen dels kan ställa till åtskillig skada och dels att ledningssystem måste vara tillgängliga för schaktarbeten. Hänsyn måste också tas till fastighetsägare som skall underhålla sina fasader samt framkomlighet för varudistribution och utryckningsfordon. Sammantaget anser kontoret att det inte är aktuellt att upprätta en plan enligt medborgarförslaget Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse daterad 2009-02-20. Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämnden besluta att som eget yttrande hänvisa till tekniska kontorets tjänsteskrivelse.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2009-02-20 DNR TN/2009:82 TEKNISKA KONTORET Ärendebeskrivning Per Allvin har lämnat medborgarförslag om att dels öka grönvolymen i Uddevalla med träd och växande tak i tätorten dels att kommunfullmäktige tar fram en plan för hur vi kan uppnå målet med 20 procent mer grönvolym i tätortskärnan före 20 I 3 och i budget avsätta medel för detta. Redan idag har Uddevalla parker och planteringar i stor utsträckning i centrala delar av staden ex. vis Kungsgatan, N Drottninggatan, längs Bäveån, Klocktorns berget, Margretegärdeparken m.fl. En trädplan finns för centrala delar och tillfarter och är i stort sett genomförd. Tekniska kontoret instämmer i det viktiga med växtlighet och lägger fmilöpande mycket stor kraft på att vårda och utveckla träd och växtlighet i tätorterna. Hänsyn måste också tas till att det finns ett nät av VA-el-fjärrvärmebredband i hela staden och som gör det svårt att ha växtlighet i stöne utsträckning än vad som finns idag då rotsystemen dels kan ställa till åtskillig skada och dels att ledningssystem måste vara tillgängliga för schaktarbeten. Hänsyn måste också tas till fastighetsägare som skall underhålla sina fasader samt framkomlighet för varudistribution och utryckningsfordon. Sammantaget anser kontoret att det inte är aktuellt att upprätta en plan enligt medborgarförslaget Leif Bötjessen Förvaltningschef Sten-Anders Olsson Gatu och parkchef

MILJÖOCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-16 13165 61 dnr: 2009: 0233 J O Medborgarfo:irs1ag från Pär Allvin ang. En grönare stad! Sammanfattning Pär Allvin fareslår i ett medborgarforslag att det ska planteras fruktträd i kommunen, bl a i våra parker, på centrala platser och utefter cykelbanor. Kommunstyrelsen har beslutat att remittera forslaget till bl a miljö- och stadsbyggnadsnärnnden. Ett snarlikt medborgarforslag var uppe till behandling får ett par år sedan. Vi uttryckte i samband med forra medborgarforslaget att vi sympatiserade med iden bakom det. V år inställning är densamma idag, även om iden är specificerad till fruktträd. Det bör emellertid noteras att miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte har några direkta styrmedel eller resurser, utan får arbeta med frågorna på ett mer indirekt sätt. Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2012-02-06. Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att forvallningens tjänsteskrivelse ska utgöra svar på remissen. Justerandes signatur

TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-06 Dm: 2009:0233 UDDEVAilA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD HANDLÄGGARE Hans Johansson TELEFON 0522-697325 hans. j ohansson@uddeva lla.se Medborgarförslag från Pär Allvin om En grönare stad Sammanfattning Pär Allvin föreslår i ett medborgarförslag att det ska planteras fruktträd i kommunen, bl a i våra parker, på centrala platser och utefter cykelbanor. Kommunstyrelsen har beslutat att remittera f6rslaget till bl a miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Ett snarlikt medborgarförslag var uppe till behandling f6r ett par år sedan. Vi uttryckte i samband med förra medborgarförslaget att vi sympatiserade med iden bakom det. Vår inställning är densamma idag, även om iden är specificerad till fruktträd. Det bör emellertid noteras att miljö- och stads-byggnadsnämnden inte har några direkta styrmedel eller resurser, utan får arbeta med frågorna på ett mer indirekt sätt. Beslutsunderlag Medborgarf6rslag från Pär Allvin, odaterat. Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden föreslås besluta att förvaltningens tjänsteskrivelse ska utgöra svar på remissen. Ärendebeskrivning Pär Allvin f6reslår i ett medborgarförslag att det ska planteras fruktträd i kommunen, bl a i våra parker, på centrala platser och utefter cykelbanor. Kommunstyrelsen har beslutat att remittera förslaget till bl a miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Som svar på ett snarlikt medborgarförslag från Pär Allvin år 2009, men då utan betoning på fruktträd, redovisade förvaltningen att vi i vårt arbete med översiktlig planering under årens lopp betonat vikten av en stark grönstruktur i tätorten. Detta kommer dels till uttryck i en delrapport om stadsnatur och parker i den fördjupade översiktsplanen för tätorten, dels i översiktsplanen f6r centrala Uddevalla där stor vikt läggs vid att f6rstärka och utveckla karaktären hos de s k stadsbergen. (Jmfmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där ett delmål är att utveckla och vårda grönstrukturerna i tätorterna.) I översiktsplanen för centrala Uddevalla redovisas också förslag om att göra tillfälliga parker av rivningstomter samt att plantera träd i stället för buskar i gaturummet. I konkret handling innebär det MILJÖ OCH STADSBYGGNAD POSTADRESS 451 81 UDDEVALLA BESÖKSADRESS stodshuset Varvsvägen 1 TELEFON 0522-69 60 00 mljostadsbyggnad@uddevalla.se \20Z fn GRÖNARE STAD TJSKR/HAJ TELEFAX BANKGIRO 0522-69 5494-3907 73 50

2 att förvaltningen initierat respektive varit en aktiv part i t ex plantering av träd på stadsmotorvägen, Strömstadsvägen och Kungsgatan. Vi uttryckte i samband med förra medborgarförslaget att vi sympatiserade med iden bakom det. V år inställning är densamma idag, även om iden är specificerad till fruktträd. Det bör emelle1iid noteras att miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte har några direkta styrmedel eller resurser, utan får arbeta med frågorna på ett mer indirekt sätt. 1 2 3 4 5 6 7 8 B e re d nmgsc. h ec kr IS ta Områden att sarskilt bevaka Påverkar ärendet Barn/unadomar enliat barnkonventionen Påverkar ärendet Människors lika villkor Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trvaa kommun Påverkar ärendet Miliömål enliat bedömninasmall i miliöhandboken Påverkar ärendet översiktsplanen Har diskussion förts med berörda 11rupper Medför ärendet ekonomiska konsekvenser för kommunen Finns mål kopplade till ärendet Ja x x - Nei x x Ei akt x x x x MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ~ förvaltningschef Hans Johans on planchef

Uddevallahem l UDDEVJiJ... LÄ i(oi\,1mun Kommunstyrelsen 1\ornmunlodningskcmtoret 2012 -U:J O l Svar på remiss 2011:361- Medborgarförslag angående en grönare stad Med anledning av begäran om en remiss på lagda förslag att bl. a. bostadsföretagen i kommunen ska satsa på att odla fruktträd i anslutning till sina fastigheter vill vi avge följande svar. Uddevallahem och Ljungskilehem har i dagsläget redan ett stort antal fruktträd och även bärbuskar i ett antal bostadsområden, vilket vi tycker är trevligt och kan ge ett mervärde till våra hyresgäster. Det finns dock ett antal aspekter som måste beaktas i övervägandet om det ska finnas fruktträd i anslutning till bostadshus. När det gäller äpple- och päronträd måste dessa beskäras kontinuerligt för att det ska gå att plocka frukter. Vår erfarenhet är tyvärr att frukten inte får mogna utan att de plockas för tidigt Karten slängs på rutor och fasader. Träden bryts ofta sönder när personer klättrar upp i träden och bryter sönder grenar i jakten på den omogna frukten. Körsbärsträd orsakar mycket fågelskrik som är störande för de boende och många klagar på nedfallna bär på bilarna. Plommonträd fungerar bäst, men återigen är det tyvärr så att skadegörelsen har på många ställen lett till att träd måste tas bort. På de ställen vi har mycket bärbuskar är det väldigt få som nyttjar och plockar. Sammantaget är vår uppfattning att vi kommer fortsätta att, vid rätt tillfälle, plantera fruktträd och bärbuskar men i en begränsad omfattning. Vi kan inte se att det finns anledning att göra någon ytterligare målmedveten satsning på fruktträd i anslutning till Uddevallahems fastigheter. Uddevalla den Smars 2012 Bostadsstiftelsen Uddevallahem och Stiftelsen Ljungskilehem (..... 1 Per.lrJ~nrik 11.1 1~~ Hartmann, VD Besöksadress: Söd1-a H<J.mngatan 13, Uddevalla Postadress: f:3ox 3Ll4, 451 18 Uddevalla Telefon växel: os22-65 3~3 oo Telefax: 0522-65 35 8o E-post: info@uddevallahem.se www.uddevallahem.se Plusgiro s 1 01--8 Bankgiro 366--T/11

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2011-09-14 KOMMUNFULLMÄKTIGE 191 Medborgarförslag från Pär Allvin angående En grönare stad! (KS/2011 :361) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2011-09-19 Ralph Steen, Carin Ramneskär, Krister Kronlid Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-09-19 intygar Annica Åberg Expedierat 2011-09-20 Kommunledningskontoret Utdragsbestyrkande

Medborgarförslagets ärende En grönare stad Il IUf)öEVALLA KÖMMU"N"' Kommunstyrelsen Komrnunledningc;kontoret l 2011-07- 1 1 l...... -- - -------- Ditt medborgarförslag \iiii~f'(; ;" ~-... ldiarieplanbeteckning Jag lämnade under 2009 ett medborgarförslag om en grönare stad där jag ville bjs.!igr.önvolym&r;-d vs- få-tih-stånd ler träd och växande tak. Detta ur såväl ett klimat- som trivselperspektiv för vår stad. Tekniska nämnden ville inte genomföra en sådan plan och miljö- och stadsbyggnadsnämnden var inte heller sugna på denna grönare stad. Så då får jag hoppas på att den nya politiska majoriteten i kommunen har en mer förstående inställning till att vi ska göra vår stad ännu grönare. Fler träd i såväl centrum som i kransområden tillför en mångfald av synintryck. Det är också en källa till upplevelser för "stadsmänniskan". Jag ser det också som en folkhä/soinsats. För min ide är den här: Plantera fruktträd. Det kan vi göra i t ex Margretegärdeparken, längs Bäveån och andra centrala platser samt längs cykelbanor. skolgårdarna bör också få ett antal fruktträd (bra ur pedagogisk synpunkt och vad kan vara mer stärkande än en egenodlad frukt på rasten?) liksom på gårdar vid våra äldreboenden (en början till sinnenas trädgård). Kommunen bör också verka för att bostadsbolagen planterar rikligt med fruktträd i våra flerbostadsområden Fruktträd kan också utgöra kompletteringsplantering när vi ersätter träd i centrala staden. Frukten (som är hälsosam) kan sedan konsumeras av hugade kommuninvånare (och turister) när tiden, och frukten, är mogen. Tänk er in i situationen: Päronträd, äppelträd, plommonträd, körsbärsträd- en blommande, doftande prakt som sedan ger ätbara frukter till alla som vill plocka. Förmodligen skulle detta också ge större intryck på våra medborgare och komma fler till del än t ex en kommuncab. Fler träd är också bra ur klimatsynpunkt och är det dessutom som jag föreslår fruktträd, ja då kan i vart fall några äta närodlad frukt istället för långvägsimporterad frukt. Tänk på att äpple, päron och körsbär ätits i Norden i tusentals år. Träd som kultföremål och mytomspunna finns i de flesta kulturer. Den gamla svenska folkloren berättar om utvalda träd som hälsobringande och offerplatser där sjukdomar kunde avlämnas eller kärleksrelationer befästas. Träd har haft- och borde komma att ha - en betydelsefull plats i våra centrumbildningar. Skulle ni tycka att det här förslaget är hårdsmält, ta då ett äpple- det förbättrar matsmältningen. Jag föreslår alltså Uddevalla kommun att besluta att plantera ett stort antal fruktträd i centrala staden och dess kransområden att uppmana bostadsbolag, tekniska nämnden, barn-och utbildningsnämnden, socialnämnden att målmedvetet salsa på fruktträd vid sina fastigheterl/okaler att frukterna från de kommunala fruktträden skall ställas till medborgarnas förfogande kostnadsfritt Pär Al/vin, Kämpegatan 16, 451 32 Uddevalla Förnamn och efternamn Pär Allvin Adress Kämpegatan 16 Postnummer 45132 Postadress Uddevalla E-post par.allvin@telia.com Telefon 0705 47 35 53

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 13 Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brevo (KS/2012:148) Sammanfattning Mikael Fjordenheimlämnade den 2 mars 2012 in ett medborgarförslag om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brevo. Förslagsställaren tycker det är en fördel att mottagaren då kan läsa breven digitalt på datorn istället för vanligt pappers brev. Brevo är en digital postlåda somman kommer åt via ett lösenord för mottagaren är tjänsten gratis. Om Uddevalla kommun avser ersätta den vanliga postgången med ett digitalt systemmåste den tjänsten upphandlas. Vid en eventuell upphandling är det inte säl(ert att Brevo blir det alternativ kommunen väljer. Uddevalla kommun kan i dagsläget inte ersätta all vanlig post med digital postgång på grund av regler enligt lag om offentlig upphandling. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-03-21 Kommunfullmäktiges protokoll2012-03-14, 63 Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim 2012-03-02 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (l) 2012-03-21 DNR KS/2012:148 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofia.reimbert@uddevalla.se Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brev o Sammanfattning Mikael Fjordenheim lämnade den 2 mars 2012 in ett medborgarförslag om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brevo. Förslagsställaren tycker det är en fördel att mottagaren då kan läsa breven digitalt på datorn istället för vanligt pappersbrev. Brevo är en digital postlåda somman kommer åt via ett lösenord för mottagaren är tjänsten gratis. Om Uddevalla kommun avser ersätta den vanliga postgången med ett digitalt system måste den tjänsten upphandlas. Vid en eventuell upphandling är det inte säkert att Brevo blir det alternativ kommunen väljer. Uddevalla kommun kan i dagsläget inte ersätta all vanlig post med digital postgång på grund av regler enligt lag om offentlig upphandling. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-03-21 Kommunfullmäktiges protokoll 2012-03-14, 63 Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim 2012-03-02 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar viiå.~dborgarförsla%s:/ Susanne Erixon Tfförvaltnings,? f //l " (t \' ' ' Sofia Reimbert Utredare Expediera till

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2012-03-14 KOMMUNFULLMÄKTIGE 63 Medborgarförslag från Mikael Fjordenheim om att kommunen borde skicka all sin vanliga post med Brevo (KS/2012:148) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Vid protokollet Timo Rallkonen Justerat 20 12-03-15 Ralph Steen, Elving Andersson, Reine Johansson Justeringen tillkännagiven pä anslagstavlan 2012-03-15 intygar Timo Rallkonen Expedierat 2012-03-16 Kommunledningskontoret Utdragsbestyrkande

Medborgarförslagets ärende Uddevalla kommun borde skicka all sin vanliga post med Brevo Ditt medborgarförslag Uddevalla kommun bör ansluta sig till Brevo. Och skicka alla dem vanliga breven med Brevo istället för Posten. Fördelen är att då läser mottagaren dem digital på datorn istället för att få dem l papers brevlådan så får man det i sin digitala brevlåda istället. Brevas hemsida är www.brevo.se Förnamn och efternamn Michael Fjordenheim Adress Nordanvindsvägen 1 B UObEVALLA i(()f~mun 1\ornrnunstyrelsen Kommunfedningskontoret 2012 03 o 2 Postnummer 45160 Postadress Uddevalla

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 14 Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2011-2014 (KS/201 0:494) Sammanfattning Kommunledningskontoret fick i uppdrag av Närings och arbetsmarknadsutskottet, 2010-10-13 att ta fram ett förslag till näringslivspolitiskt handlingsprogram för perioden 2011-2014. Syftet med programmet är att det skall utgöra riktlinjer/instmktioner för verkställighetsbeslut avseende näringslivsområdet Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 20 l 0-10-04. Närings och arbetsmarknadsutskottets protokoll2010-10-13 56. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 2012-03-29. Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2012-2014. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att skicka ärendet på remiss till samtliga nämnder och företagsorganisationer inom Tillväxt Uddevalla. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2012-04-11 NÄRING$ OCH ARBETSMARKNADSUTSKOTTET 29 Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2011-2014 (KS/201 0:494) Sammanfattning Kommunledningskontoret fick i uppdrag av Närings och arbetsmarknadsutskottet, 20 l O-l 0-13 att ta fram ett förslag till näringslivspolitiskt handlingsprogram för perioden 2011-2014. Syftet med programmet är att det skall utgöra riktlinjer/instruktioner för verkställighetsbeslut avseende näringslivsområdet Owe Westberg och Sophie Carling, näringslivsavdelningen föredrar ärendet på sammanträdet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 2012-03-29. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 20 l O-l 0-04. Närings och arbetsmarknadsutskottets protokoll 20 l 0-10-13 56. Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2012-2014. Yrkanden Christer Hassiebäck (M): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Närings och arbetsmarknadsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att skicka ärendet på remiss till samtliga nämnder och företagsorganisationer inom Tillväxt Uddevalla. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2012-04-16 Essam El-Naggar (FP), Ingemar Samuelsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-04-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2012-04-16 Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (l) 2012-03-29 DNR KS/201 0:494 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Chef för näringslivsavd Owe Westberg TELEFON 0522-69 61 50 o we. westberg@uddevalla.se Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Sammanfattning Kommunledningskontoret fick i uppdrag av Närings och arbetsmarknadsutskottet, 201 O-l 0-13 att ta fram ett förslag till näringslivspolitiskt handlingsprogram för perioden 2011-2014. Syftet med programmet är att det skall utgöra riktlinjer/instruktioner för verkställighetsbeslut avseende näringslivsområdet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 20 l 0-10-04. Närings och arbetsmarknadsutskottets protokoll 20 l 0-1 0-13 56. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 2012-03-29. Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2012-2014. Förslag till beslut Närings och arbetsmarknadsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att skicka ärendet på remiss till samtliga nämnder och företagsorganisationer inom Tillväxt Uddevalla, med remiss svarstid senast den l augusti 2012. Beredningschecklista.. NeJ~..-~---=-- Områden att särskilt bevaka Ja Ej akt J Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt ba_rnl:;_o!)v<;j}jiqngn x 2 Påverkar ärendet.män!li5.. h.9x~... UJs.n_Y.i.Hk.9I x 3 Påverkar ä~endet utmärkelsen En._.~_f!L<.Gr.DG]1.1D:.c)'gJ~Qllllllli!J x 4 Påverkar ärendet M_LU_<?.tn4_L<;.nligLh~:~H_lmnLD_g5.m~l_l_l i_m_i.li.{?.: x 1wnQJ29JsgD....1... ~~verkar ärendet (~versij5!p.l~l1911. x 6 Har diskussion förts med berörda grupper _,. x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns nhll kopplade till ärendet x /,""" // ) OJJy ' u~i-~ ~. Owe Westberg _ -/ Chef för näringslivsavd r.::~/ --

Utdrag PROTOKOLL l (l) 2010-10-13 NÄRING$ OCH ARBETSMARKNADSUTSKOTTET 56 Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2011-2014 (KS/2010:494) Sammanfattning I revisionsrapport 20 l O- Kommunstyrelsens hantering av sponsring och bidrag, uttalar revisorerna att det fattas verkställighetsbeslut för näringslivsfrågorna som inte omfattas av tydliga underliggande rambeslut, riktlinjer eller instruktioner. I samtal med revisorn framkom behovet av ett näringslivspolitiskt handlingsprogram för en lämplig tid av en mandatperiod. Kommunledningskontoret föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett program för kommande mandatperiod, 2011-2014. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 20 l O 182. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 20 l O-l 0-04. Beslut Närings och arbetsmarknadsutskottet beslutar att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till näringslivspolitiskt handlingsprogram för perioden 2011-2014. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2010-10-20 Essam El-Naggar, Sture Svennberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 l 0-10-20 intygar Annica Åberg Expedierat 20 l O-l 0-20 Kommunledningskontoret närlingslivsavdelningen Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 201 O-l 0-04 DNR KS/201 0:494 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Chef för näringslivsavd Owe Westberg TELEFON 0522-69 61 50 o we. westberg@uddevalla.se Närings och arbetsmarknadsutskottet Näringslivspolitiskt handlingsprogram 2011-2014 Sammanfattning I revisionsrapport 20 l O - Kommunstyrelsens hantering av sponsring och bidrag, uttalar revisorerna att det fattas verkställighetsbeslut för näringslivsfi ågorna som inte omfattas av tydliga underliggande ram beslut, riktlinjer eller instruktioner. l samtal med revisorn framkom behovet av ett näringslivspolitiskt handlingsprogram för en lämplig tid av en mandatperiod. Kommunledningskontoret föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett program för kommande mandatperiod, 2011-2014. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 20 l O 182 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse av 20 l 0-1 0-04 Förslag till beslut att ge Kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag tillnäringslivspolitiskt handlingsprogram för perioden 2011-2014.,- Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka --- - ---- - ------- -- --. ---- =--- Ja ~ l<;j_ll_l<t Påve_rkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen - x <~ ------ 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x... 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun x ~- -- - 4 Påverkar -~re~1d~t ~om munens övergripande miljömål x -- - -~ Påverkar ärendet Översiktplanen x - --.. - -- -- -- -- -7 6 Har diskussion förts med berörda grupper -~..., ---- Medför ärendet ekonomiska konsekvenser.. x 8 Finns!!1å] kopplade till ärendet x - - -

l KOMMUNLEDNINGSKONTORET T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2010-10-04 DNR KS/2010:494 Ärendebeskrivning I revisionsrapport 20 l O- Kommunstyrelsens hantering av sponsring och bidrag, uttalar revisorerna att det fattas verkställighetsbeslut för näringslivsfrågorna som inte omfattas av tydliga underliggande ram beslut, riktlinjer eller instruktioner. Syftet med revisorernas granskning var "att utreda kommunstyrelsens rutiner för att säkerställa att medel används i enlighet med kommunens sponsringspolicy, bidragsregler samt inom begränsningarna i kommunallagens andra kapitel." Revisorerna skriver i kapitel l. Sammanfattning: "Det finns i Uddevalla kommun ett väl utvecklat regelverk kring hur ansökningar och bidrag och sponsring skall hanteras. Gällande regelverk bygger på lagstiftning och praxis. Kommunen har enligt vår bedömning snävat till tillämpning mer än vad lag och förordning medger. Vi bedömer kommunens regler, riktlinjer och allmänna bestämmelser som ändamålsenliga och tillräckliga." Revisorerna redovisar en del brister och felaktigheter i rapporten. De som i första hand avser näringslivsfrågorna/näringslivsarbetet är: "Reglemente och delegeringslista är enligt vår mening otydliga och bör förtydligas. Det är inte reglerat i delegeringsordningen att Närings och arbetsmarknadsutskottet får fatta de beslut som det idag gör." "Det är väsentligt att i samband med att en ansökan avseende bidrag eller sponsring kommer in att det prövas vilket regelverk som skall tillämpas." "Beslut som fattas som verkställighet skall omfattas av riktlinjer eller instruktioner. Inom näringslivsavdelningen fattas verkställighetsbeslut som inte omfattas av tydliga underliggande rambeslut, riktlinjer eller instruktioner." I undertecknads, Owe Westberg, diskussioner med revisorn har framförts att inom näringslivsområdet är kommunens roll att, på olika sätt, stödja initiativ och aktiveter som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Näringslivsavdelningen tar varje år fram handlingsplan och budget för sin verksamhet vilka ligger till grund för de beslut som avdelningen tar/verkställer under verksamhetsåret. De verkställighetsbeslut avdelningen tar betraktar vi som näringslivsinsatser för att främja näringslivsutvecklingen i kommunen och inte som bidrag eller sponsring.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 201 O-l 0-04 DNR KS/20 l 0:494 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Undertecknad informerade revisorn om att det tidigare har tagits fi am både näringslivspolitiska målsättningar och näringslivspolitiskt handlingsprogram som godkänts och beslutats av kommunfullmäktige. Ett nytt näringslivspolitiskt handlingsprogram för kommande mandatperiod, 2011-2014, skulle kunna uppfylla kraven på tydliga riktlinjer och instruktioner. / 1 <j.. ;1.',2ft! ~._1./LI; l t B 1.. ~el ÖIJC son Förvaltni1 gschef lj' t'.,\ ~.. l j' \ fl ~ l,,,.n :.J., \,/b.ju VU"\ '( 1 Owe Westberg _,"'{;; Chef för näringslivsavd ' Expediera till

Näringslivspolitiskt Handlingsprogram 2012-2014 Kommunledningskontoret Näringslivsavdelningen 2012-03-30

Inledning l den strategiska planen för 2011-2014 finns ett antal uppdrag som har till syfte att stärka och bidra till en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i kommunen. Kommunledningskontoret fick i uppdrag av närings och arbetsmarknadsutskottet, 2010-10-13, att ta fram ett förslag till näringslivspolitiskt handlingsprogram till och med 2014. Den kommunala organisationen vill stimulera till ett gott samarbete kommun/företagare/företag, en ökad inflyttning, en hög boendekvalitet och fler arbetstillfällen. Näringslivet har en mångfald av behov för att utvecklas. Ett av målen med handlingsprogrammet är att få fokus på de olika behov som finns i målgruppen. Syftet med handlingsprogrammet är att få en långsiktig strategi som ska användas för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Uddevalla kommun. Målsättningen är att utvecklingen ska vara hållbar och innebära en tillväxt som tar hänsyn till människan, företagandet, miljön och ekonomin. Programmet bör revideras vid var ny mandatperiod samt ligga till grund för den årliga budgetprocessen. Handlingsprogrammet skall verka för att utveckla samarbete med befintliga företag och organisationer men också stödja utvecklingsbara och helt nya branscher.

Bakgrund - Nuläge Näringslivsstrukturen har genomgått en genomgripande förändring sedan mitten av 80-talet då Uddevallavarvet lades ned. Från att ha varit en utpräglad industriort med stort beroende av en dominerande storindustri är Uddevalla idag en småföretagarkommun med en stor spridning av verksamheter och branscher. Nytöretagande och antal företag växer kontinuerligt och har gett Uddevalla en bredare och mindre sårbar arbetsmarknad. Uddevalla är redan idag en stark handelsstad, tvåa i VG-regionen enligt HU l (Handelns Utrednings Institut) handelsindex, och detta kommer att stärkas ytterligare av planerad etablering av IKEA/IKANO och fortsatt expansion av Torp köpcentrum. Pininfarinas tillverkning av Volvo C?O kommer att avvecklas under 2013.

Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att bidra till att skapa ett bra företagsklimat i Uddevalla kommun, genom att bl.a. förenkla och tydliggöra kontakten med kommunen för befintliga och potentiella verksamheter. Handlingsprogrammet ska: Främja tillväxt i befintliga företag. Göra hela kommunen intressant för nyetableringar, och att kommunen ska bli känd som en attraktiv och näringslivsvänlig kommun. Stödja entreprenörskap och innovationer. Tydliggöra kommunens insatser och visa vilka prioriteringar som görs. Främja nya men också "mindre synliga" branscher för att därigenom få en mångfacetterad branschstruktur- Minskad sårbarhet vid lågkonjunktur.

strategiska målområden

ns service Uddevalla kommun ska erbjuda det lokala näringslivet en smidig kommunal förvaltning med god och hög kvalitet. För att kontinuerligt förbättra vårt arbete är det angeläget att alla kommunens avdelningar/förvaltningar inom sina verksamhetsområden bidrar till att främja ett gott företagsklimat och en positiv utveckling av det lokala näringslivet. God intern kommunikation och ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kundperspektiv är av största vikt. Mål Kommunens service skall stödja näringslivets behov, ha hög tillgänglighet och leveranssäkerhet. Kommunen skall sträva efter att förenkla sina processer. Alla avdelningar skall aktivt arbeta med vår gemensamma bemötandepolicy. Kommunen skall arbeta för att både medborgare och företag snabbt får sina ärenden handlagda. Åtgärdsplan Att utveckla konceptet "En dörr in" (service till företagen för att hitta rätt kontakter) Att ta initiativ till och även uppföljning av relevanta undersökningar som mäter kommunens servicegrad. Att ta initiativ till utbildningar som förbättrar upplevelserna för våra kunder /sökande och företag.

2. "Våra företag" Befintliga Nyetableringar Nya branscher Ägarskifte Mål Initiera samverkan genom nätverk- Stödja affärsutveckling- m. m. Guida och bistå Uppmärksamma - Omvärldsbevaka - Kartlägga Organiserade specialutbildningar och möten Uddevalla kommun ska medverka till samarbete och skapa goda förutsättningar inom alla områden som gynnar det lokala näringslivet och/eller bidrar till att öka kommunens attraktionskraft ur etablerings-, besöks- och inflyttningshänseende. Ett lokalt företagsklimat som ger företagen de bästa möjligheterna att driva verksamhet och utvecklas. Samverka med grundskolan, gymnasieskolan och högskola, beträffande näringslivets behov av kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Åtgärdsplan Att stödja olika utvecklingsprojekt i nätverk och företagarföreningar. Att arrangera inspirationsseminarium av olika slag. Att stödja strategiska mötesplatser. Att samarbeta med hela Regionen/Fyrbodal i de sammanhang det gynnar det lokala näringslivet. Att kontinuerligt besöka små som stora företag för att diskutera och underlätta för deras verksamhet. Att samarbeta med organisationer som tillhandahåller ljänster/kunskap som företagen har behov av.

3. Entreprenörskap, Kreativitet och Kultur Det är värdefullt för Uddevalla ur ett tillväxtperspektiv, att man kan erbjuda en rik fritid och att invånare och företagare kan vara stolta över sin kommun. Besökare minns ofta speciella byggnader, broar, operahus, och pampiga museer. Minst lika viktigt är det att se potential i det arv kommunen har att förvalta i form av tex. varvs- och bilindustri, gamla industribyggnader, historisk produktions- och kustnära industri. Det är viktigt att synliggöra kultur och kreativa aktörer/branscher och samverka till att möten sker mellan traditionella näringar och nya kreativa rörelser. Mål Ökad tillväxt i nya och mindre kända/okända branscher. Uddevalla som kommun går i bräschen för nytänkande och investering i kulturarvet. Uddevalla skall vara det naturliga valet för entreprenören i regionen. Åtgärdsplan Att stödja entreprenöriellt tänkande/företagande. Att stimulera tillväxt i nya och kanske okända branscher. Att prova nya metoder för att öka attraktionskraften för etableringar.

4. Besöksnäring - Det goda värdskapet... Många besökare till Uddevalla är av gemensamt intresse såväl för de företag som är verksamma inom besöksnäringen som för kommunen, näringslivet och medborgarna. Besöksnäringen i Uddevalla är viktig ur flera aspekter. Det är en näring med många engagerade småföretagare sida vid sida med en handfull större företag/föreningar och ett växande antal anställda. Unga får varje år sitt första jobb i besöksnäringen och för många blir det en livsstil att arbeta med turism och upplevelser. Mål Samordna och intensifiera marknadsföringen av kommunen tillsammans med övriga aktörer i Bohuslän med målsättningen att få fler besökare och gästnätter. Uddevalla får fler evenemang och större attraktionskraft ur besökshänseende och då också med kulturella förtecken. Verka för ett levande centrum med shopping och uteliv. Besöksnäringen skall växa och utvecklas som en del i ett aktivt näringsliv. Åtgärdsplan Att främja privata initiativ och nytänkande vad avser drivande av turist -och besöksverksamhet genom att fortsätta utveckla samarbetet med näringen. Att kommunen skall aktivt delta i regionala/fyrbodal projekt som kan få en positiv påverkan på besöksnäringen i kommunen. Att vid vart tillfälle då det är möjligt koppla besöksnäringen till andra branscher. Att stödja projektet med ett besökscenter/convention byrå i Uddevalla. Att fortsätta arbeta med det goda värdskapet.

5. Mark & Lokaler En förutsättning för nya företag att etablera sig och för befintliga företag att kunna expandera är tillgången på mark och lokaler. Kommunen äger markområden och lokaler för industri/handel. l nuläget vill många etablera sig väster ut vilket efterfrågas främst med tanke på närhet tiiiikea och IKANO. En viktig faktor är att förvärva ny mark på strategiska platser för att ge företagare investerings och etableringsmöjlig heter. En annan viktig faktor är att tillsammans med fastighetsägare upprätthålla en god standard på information via kommunens lokalregister så att det är lätt att hitta rätt lokal och markområden. Mål Kommunen ska utveckla sitt innehav av industrimark och handelsytor, och att säkerställa att de är "fräscha och marknadsan passade". Arbeta för att fastighetsägare skall öka lokaltillgång och markinnehav för att möjliggöra ett mångsidigt och starkt näringsliv. Åtgärdsplan Att få alla som kan att använda lokalregistret, för att få en samlad bild av tillgången på ledig industrimark och lokaler. Mark och lokaler skall aktivt marknadsföras mot potentiella intressenter.

6. Effektiv infrastruktur Uddevalla kommuns mål är att erbjuda en väl fungerande infrastruktur för invånare och näringsliv, både i tätorten, på industriområden och på landsbygden. Genom förbättrade järnvägs, sjöfart och vägförbindelser kan Uddevalla med alla dess delar betraktas som navet eller om så önskas "Hjärtat i Bohuslän". Uddevalla som kommun kan fortsätta att utvecklas till en central spelare mitt i mellan Göteborg och Oslo. Närheten till Malöga, Rygge och Säve flygplatser gör Uddevalla till en bra handels/besöks och turist kommun. Det är i sammanhanget viktigt med tillgängligheten. Behovet av bredband med hög kapacitet ökar, och är en viktig konkurransfaktor för våra företag. Mål Uddevalla kommun ska genom aktiv påverkan tillse att utbyggnad sker av infrastrukturen så att företagsetableringar gynnas och att verksamma företag ges än bättre förutsättningar för sin verksamhet. Pendlingen till Uddevalla och ut till andra arbetsorter skall underlättas med kortare, mer pålitliga och smidiga resor. Verka för konkurrenskraftiga bredbandslösningar, så att samtliga företag inom kommunen bereds möjlighet till anslutning efter behov.

7. Information & Marknadsföring Uddevalla kommun ska förse allmänheten med efterfrågad allmän näringslivsinformation. Vi skall erbjuda den presumtive företagaren relevant information, rådgivning och kontaktnät. En kontinuerlig och konstruktiv dialog med det lokala näringslivet är av största vikt för vår gemensamma utveckling. Bidra till tydliga mötesstrukturer som ger högt deltagande. Uddevalla ska marknadsföras som det naturliga kustnära valet av etableringsort Nya invånare och företagare ska känna sig välkomna hit. Vi ska synliggöra näringslivets aktörer, lokalt och regionalt genom de kanaler kommunen har till sitt förfogande. Mål Bli en attraktiv kommun för etablering och utveckling av sitt företag. Att uppfattas som den kustnära kommunen för företagaren - Liv, lust och läge. Åtgärdsplan Att informationen från kommunen till näringslivet via kommunens hemsida skall vara tydlig och lätt tillgänglig. Att informera om nyheter och intressanta händelser direkt till företagen. Att bevaka positiva näringslivshändelser. Att delta i konferenser och mässor.

Bilagor

statistiska centralbyrån Stlrti>tiöSwed<n Tabe_l_J Uf,$CB:s _-FöretagSre'gister-20_1 1 Aritat arbetsställen _ föideiat:pä-_-koffiolun, sni-avd.elnirig,och'-storieksklass Storleksklas:~ {etter.anta'! ånställd3) AVdeinrnQ-hio'n1 bransch-sf\il2fiö7 o 1'4 5-9 10-19- 20'49 50'99 100-199 200'499 so o, TOTALT 1485 'Uddevalla _Avdelnin g saknas 88 2 90 A Jprdbruk; sk9gsbruk o,c:h fjske 938 19 959 B U_tvinriing_av _mineiraj 3 3 6 CTill\f_erkni_ng_. - / : -_ 188 79 21 19 8 4 2 322 O_ försörjning av._el,,gas,_-yärm e_.o_ch k)tla 1 1 1 2 1 1,7 EV~ttenlö~-~~ni~g;::Civroppsr:e niitg, -avfallshantering bch_saneiing 6 2 1,,11 F Byggv_erksamhet 360 182 40 27 17, 627 G H"andel; reparation avirriotoi:fordon öch motorc)rklar 342 212 113 60 25 4 756 H:Tra~Sport-_o c~:nl_ag~-~~m~rin9 58 75 15 18 4 3 3 176 l f:fotell:- och :restaurangverksamhet 68 45 22 5 11 151 J lnforniations- och-kåfuri1uhi.kåti6hsverksamhet 120 26 4 1 3 155 K -_FinanSM- och försäkrihqsverksarnhet 42 1\l 5 1 2 63 L Fa:Stighetsverksa-mnet 366 80 9 8 1 1 465 M Verksamhet-inom juridik~_ekonom-i, Vetenskap och teknik 436 177 22 12 10 657 N :Uthy-rning, fastighetsservice;- iesetjärister_och andra _stödtjärlstei" 95 39 6 13 11 4 169 O Offentlig fö!valtning öch'försvar; obligatorisk socialförsäkring 6 5 3 3 12 8 4 41 P Utbildning 68 20 27 29 19 10 3 176 Q Vård och.o111sorg; sodala tjänster 110 59 30 30 21 13 5 270 R Kultur, nöje och fritid 151 52 13 7 4 1 228 s Annan serviceverksamhet 230 86 10 7 4 337 1485 UddevallaTotalt 3676 1177 337 248 154 53 17 2 2 5666

An~~~ företag med huvlidkontor i Uddevalla kommun Arta f 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Aktiebolag 1756 1545 1452 1421 1357 1234. 1266 1236 1188 1161 1131 1123 Bank AB, Spar-ociJ Föreningsban k, Kreditkassor, Hypoteksföreningar o o o o o o o o o o o B.ostadsrättsforeningar 122 117 118 114 115 54 108 105 97 95 91 81 Ekonomiska föreningar 28 Enheterinom Svenskakyrkan 22 o 23 26 28 o o o 25 22 22 22 19 17 23 o o 1 1.o o o Enkla bolag, partsrederier, gruvbolag 20 17 16 13 12 11 10 9 9 9 8 10 Enskild näringsverksamhet 2173 1956 1920 1919 1828 1756 1680 1470 1280 1293 1382 1149 Försäkringsbolag 1 1 o o o o o 2 2 2 2 2 Handelsc ocij kommanditbolag 308 307 315 329 350 334 353 354 352 345 358 383 Registrerade trossamfund 4 3 3 3 3 3 3 2 2 2 statliga och kommunala enheter samt organisationer 3 2 3 2 2 3 3 2 2 2 2 2 Stiftelser 12 13 13 13 13 13 10 12 12 o o o övrigajuridiska former 96 89 88 94 91 87 92 92 103 3 2 2 Källa: UC 4523 4072 3951 3934 3799 3520 3547 3307 3070 2931 2993 2775

Några av kommunens Största Arbetsgivare Uddevalla kommun 4 500 anställda Regionsjukvården 2 200 anställda Pininfarina 500 anställda Bröderna Brandt Personbilar AB 218 anställda Sune Jansson Åkeri AB 146 anställda Uddevalla Omnibuss AB 145 anställda Västkustmedia AB 139 anställda Volvobussar Uddevalla AB 113 anställda

Reg.j1oQoinv. Komnlun 9,8 Strömstad 8,5 Tanum 7,8 Sotenäs 7,3 Orust 6,4 Uddevallå 6 Munkedal 5;6 Lysekil 5,4 Dals-' Ed 4,4 Vänersborg 4;3 Trollhättan 4,2 Mellerud 3,4 Åmål 3,3 Pärgelanda 3 Bengtsfors Källa: NyföretagarCentrum Fyr bod~ nyregistrerade.företag per 1000 inv. 2011 2011 117 104 70 111 336 61 8o 25 162 240 38 41 22 29 Antal nyregistrerade f"oretag 2010 20Q.9 113 95 105 78 68 75 12.7 106 312 281 50 38 74 65 35 31 158 130 239 180 49 37 59 43 23 21 48 35

Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren (SNI 2007) åren 2000-2010 Näringsgren 2000 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 Jordbruk, skogsbruk och fiske 231 196 201 235 216 235 211 220 229 Tillverkning och utvinning 2 823 2 773 2 654 2 626 2467 2 759 2 509 2 155 1 892 Energi och miljö 168 183 192 156 141 146 188 188 195 Byggverksamhet 1 457 1 587 1 559 1 678 1 703 1 896 1 894 1 933 2103 Handel 2 540 2 743 2 766 2 976 2 964 3194 3 268 3 170 3 316 Transport 1 042 1 089 1143 1175 1 192 1 257 1 270 1 389 1447 Hotell och restauranger 480 557 596 623 593 661 706 702 741 Information och kommunikation 467 439 441 459 458 475 434 363 308 Kreditinstitut och försäkringsbolag 252 255 247 262 255 286 253 231 236 Fastighetsverksamhet 425 376 367 393 394 405 400 386 392 Företagstjänster 1427 1 588 1408 1 531 1 848 1 757 1 921 1 832 2 088 Civila myndigheter och försvaret 865 925 1 205 1 337 1 393 1 566 1 507 1 607 1 643 Utbildning 2 699 2 441 2 496 2444 2452 2 477 2 482 2415 2462 Vård och omsorg 5 528 5495 5 692 5 730 5 844 5 702 5 607 5 386 5 270 Personliga och kulturella tjänster 887 937 925 975 994 936 944 960 969 Okänd bransch 475 351 377 395 432 266 266 257 257 Summa: Källa: SCB, 2010 21764 21935 22269 22994 23346 24017 23860 23194 23548

1 O största privata näringarna i Uddevalla grupperat efter antal anställda Byggverksamhet Detaljhandel Transport och magasinering Parti -och provisionshandel Transportmedelsindustrin Resebyråer, bevakningstj., fastighetsserv., o.d Hotell och restauranger Handel med motorfordon Personliga tjänster och annan service Kultur, nöje och fritid Källa: SCB, 2010 2010 2103 1 904 1 040 880 808 751 741 532 525 444 9 728 2009 1 933 1 887 1 004 759 943 695 702 524 516 444 9 407

Handeln är stark Detaljhandeln sysselsätter 1 900 personer 2003 3.287 mkr i försäljning, index 152 2004 3.504 155 2005 3.642 153 2006 3.822 150 2007 4.049 150 2008* 4.176 142 2009 4.275 141 201 o 4.384 142 * From 2008 räknas omsättningen för apotek och systembolag med Källa: HUI

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 15 Remiss från utbildningsdepartementet om förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildningar (KS/2012:125) Sammanfattning Regeringskansliet har skickat förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning. Bestämmelserna i högskolelagen (1992: 1434) om högskoleutbildning som anordnas av kommun eller landsting föreslås upphöra att gälla. Ä ven bestämmelserna om uppdragsutbildning i anslutning till kommunal högskoleutbildning ska utgå ur lagen ( 1991 :Il 09) om uppdragsutbildning i vissa fall. Förslaget får som följd att den kommunala kompetensen inskränks genom att det i fortsätningen inte kommer att finnas något lagligt stöd för kommuner och landsting att anordna högskolor. Kommuners och landstings möjligheter att anordna utbildning inom yrkeshögskolan enligt lagen om yrkeshögskolan påverkas dock inte av förslaget. Det föreslås inte heller några förändringar när det gäller mö j lighetema för kommuner och landsting att samverka med universitet och högskolor. Möjligheterna för kommuner och landsting att lämna bidrag till utbildning och forskning enligt lagen om vissa kommunala befogenheter påverkas inte heller. Verksamheten vid de kommunala lär- och högskolecentra bedöms inte påverkas av förslaget. Förslaget bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för kommuner. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-03. Regeringskansliets remiss och promemoria 20 12-02-24. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunen inte har några synpunkter på förslaget eftersom yrkeshögskolan inte berörs. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-03 DNR KS/2012:125 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Administrativ chef Timo Rahkonen TELEFON 0522-69 61 59 timo.rahkonen@uddevalla.se Remiss från utbildningsdepartementet om förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning Sammanfattning Regeringskansliet har skickat forslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning. Bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434) om högskoleutbildning som anordnas av kommun eller landsting :I:Oreslås upphöra att gälla. Ä ven bestämmelserna om uppdragsutbildning i anslutning till kommunal högsko Jeutbildning ska utgå ur Jagen (1991: 1109) om uppdragsutbildning i vissa fall. Förslaget får som följd att den kommunala kompetensen inskränks genom att det i fortsätningen inte kommer att finnas något lagligt stöd för kommuner och landsting att anordna högskolor. Kommuners och landstings möjligheter att anordna utbildning inom yrkeshögskolan enligt lagen om yrkeshögskolan påverkas dock inte av :I:Orslaget. Det föreslås inte heller några förändringar när det gäller möjligheterna för kommuner och landsting att samverka med universitet och högskolor. Möjligheterna för kommuner och landsting att lämna bidrag till utbildning och forskning enligt Jagen om vissa kommunala befogenheter påverkas inte heller. Verksamheten vid de kommunala lär- och högskolecentra bedöms inte påverkas av :I:Orslaget. Förslaget bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för kommuner. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-03. Regeringskansliets remiss och promemoria 2012-02-24.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-03 DNR KS/2012:125 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunen inte har några synpunkter på fdrslaget eftersom yrkeshögskolan inte berörs. Beredningschecklista Ja Ne" E" akt 2 3 4 Susanne Erixon Tf fdrvaltnings ef ott_l!l- Timo Rahkonen Administrativ chef

Ji REGERI NGSKANSLI ET Remiss 2012-02-24 U2012/1253/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Departementssekreterare Helena MälJ/er Lejon T e/efon 08-405 48 29 Kommunstyre/sen Kommunledningskontoret Di!J!Ienr lort 12:::: 20f2 Ui- 2 7 D/ariep~,ecknlng Förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning --------------------------- Remissinstanser: l. Kammarrätten i Sundsvall 2. Länsstyrelsen i Örebro län 3. Högskoleverket 4. Överklagandenämnden för högskolan 5. Vetenskapsrådet 6. Uppsala universitet 7. Göteborgs universitet 8. Umeå universitet 9. Linköpings universitet 10. Karolinska institutet 11. Karlstads universitet 12. Mittuniversitetet 13. Sveriges lantbruksuniversitet 14. Försvarshögskolan 15. Högskolan Dalarna 16. Högskolan på Gotland 17. Högskolan i Gävle 18. Högskolan Kristianstad 19. Högskolan i Skövde 20. Högskolan Väst 21. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 22. Malmö högskola 23. Mälardalens högskola 24. Stockholms läns landsting 25, Södermanlands läns landsting 26. Jönköpings läns landsting 27. Skåne läns landsting Postadress 103 33 Stockholm 8es6ksadress Drottninggatan 16 Telefonvlixel 08 405 lo 00 1elefax 08 21 68 13 [-post.- registrator@educul\.mi nislry.se

2 28. Västra Götalands läns landsting 29. Värmlands läns landsting 30. Västernorrlands läns landsting 31. Västerbottens läns landsting 32. Arvika kommun 33. Eksjö kommun 34. Enköpings kommun 35. Eskilstuna kommun 36. Fagersta kommun 37. Falkenbergs kommun 38. Gotlands kommun 39. Göteborgs kommun 40. Haninge kommun 41. Haparanda kommun 42. Hudiksvalls kommun 43. Karlskrona kommun 44. Malmö kommun 45. Norrköpings kommun 46. Oskarshamns kommun 47. Rättviks kommun 48. Sigtuna kommun 49. Skara kommun 50. Skellefteå kommun 51. Stockholms kommun 52. Södertälje kommun 53. Värnamo kommun 54. Uddevalla kommun 55. Ystads kommun 56. Östersunds kommun 57. Stiftelsen Högskolan i Jönköping 58. Gammelkroppa skogsskola (Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola) 59. Sveriges förenade studentkårer 60. Sveriges Kommuner och Landsting Regeringen lämnade i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) förslag och redovisade bedömningar som syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen. Riksdagen biföll den 15 juni 201 O regeringens förslag i propositionen (bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337). I den nämnda propositionen aviserade regeringen att den avsåg att i särskild ordning behandla högskolelagens (1992:1434) bestämmelser om kommuners och landstings högskoleutbildning. Bifogad promemoria har

utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) som ett led i detta arbete. l promemorian föreslås att högskolelagens bestämmelser och ett antal bestämmelser i andra lagar ska upphävas eller ändras. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och övervägandena i promemorian. Remissvaren i sex exemplar (ett original) ska vara inkomna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 maj 2012. Svaret bör även sändas i W ord-format per e-post till re g is t rat o r(cil e d u cation. minis t r y. s e Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i statsrådsberedningens publikation Svara på remiss- hur och varför (SB Pm 2003:02). Publikationen kan beställas från Regeringskansliet, Information Rosenbad, 103 33 Stockholm eller hämtas från nätet: www.regeringen.se 3 I tjänsten Charlotte Abrahamsson Expeditions- och rättschef Kopia till Riksdagens utredningstjänst Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

r17r1~\"\\ j Promemoria REG ER l NGSKANSLI ET 2012-02-24 U2012/1253UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten DiZl!ienr... Toi,j;j;;;;~:;-,-J Diarlep/an/Ji;1ecknfno - Förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning Sammanfattning I högskolelagen ( 1992:1434) finns det bestämmelser om högskolor under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. Några sådana högskolor finns dock inte längre. I denna promemoria föreslås att högskolelagens bestämmelser och anslutande föreskrifter på området ska upphävas. Bakgrund Regeringen lämnade i propositionen En akademi i tiden- ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) förslag och redovisade bedömningar som syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen. Riksdagen antog i juni 2010 regeringens förslag i propositionen (bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337). Den 17 juni 2010 utfärdade regeringen lag (2010:701) om ändring i högskolelagen (1992:1434). I högskolelagen finns det bestämmelser om kommuners och landstings högskoleutbildning. Någon högskoleutbildning som anordnas av kommuner och landsting finns dock inte längre. Regeringen aviserade i den angivna propositionen att den avsåg att i särskild ordning behandla högskolelagens bestämmelser på området (prop. 2009/10:149, s. 24). Denna promemoria har upprättats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) som ett led i detta arbete. Kommuners och landstings högskoleutbildning I slutet av 1960-talet hade Sverige en mångfald av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar som gavs av flera olika huvudmän. År 1977 genomfördes en större reform av högre utbildning, som bl.a. innebar att många utbildningar med olika huvudmannaskap inordnades i högskolan. Den dåvarande högskolelagen (1977:218) och den anslutande

högskoleförordningen (1977:263) kom främst att innehålla bestämmelser om universitet och högskolor med statligt huvudmannaskap. Såvällagen som förordningen innehöll även bestämmelser. om kommunal och landstingskommunal högskoleutbildning. Bestämmelserna avsåg framför allt ett antal vårdutbildningar för vilka landstingen var huvudmän. Genom bestämmelserna gavs kommuner och landsting möjlighet att anordna högskoleutbildning i den högskolesektor som därefter kom att växa fram. Den högskolereform som genomfördes den l juli 1993 innebar en minskad detaljreglering av högskoleområdet. Några förändringar av huvudmannaskapet för dc kommunala och lands tingskommunala högskoleutbildningarna genomfördes inte vid detta tillfälle. Den nya högskolelagen (1992: 1434) och dennya högskoleförordningen (1993: l 00) kom därför att innehålla särskilda bestämmelser även för dessa utbildningar. Frågan om det kommunala och Iandstingskommunala huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna hade emellertid diskuterats och utretts i flera omgångar ända sedan betänkandet Högskolan (SOU 1973:2). Dessa utbildningar omfattade bl.a. utbildning till arbetsterapeut, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast och sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) samt utbildning inom social omsorg. I juli 1994 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att förhandla med landsting och kommuner om statens möjligheter att genom avtalmed landstingen anordna vårdhögskoleutbildningar. Som ett resultat av förhandlingarna ingick under 1995-1999 statliga universitet och högskolor avtal med samtliga landsting utom ett. Avtalen innebar att landstingen lämnade ett utbildningsuppdrag till staten där landstingen som uppdragsgivare svarade för bl.a. utbildningens volym och finansiering, medan de statliga universiteten och högskolorna svarade för bl.a. planering och genomförande av utbildningen. Landstingen och Gotlands kommun var dock fortfarande formellt huvudmän för vård h ö g s ko l e u t b il dningarna. Regeringen beslutade år 2000 att bemyndiga chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med landstingen och Gotlands kommun. Syftet var att klargöra under vilka förutsättningar det samlade huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna kunde överföras till staten. En principöverenskommelse med Landstingsförbundet ingicks därefter i januari 2001 om en överflyttning av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna från landstingen och Gotlands kommun till staten. Principöverenskommelsen godkändes senare av regeringen, landstingen och Gotlands kommun. Efter riksdagens godkännande övertog staten den l januari 2002 huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna, utom för denlands tingskommunala vårdhögskolan i Jönköping, som i stället övertogs av den enskilda utbildningsanordnaren Högskolan i 2

Jönköping (p rop. 2000/01:71, bet. 2000/01 UbU17, rskr. 2001/01 :262). Reformen var kostnadsneutral genom att statsbidragen tilllandstingen minskades. Lagen (1995: 1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995: 1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting ändrades så att en standardkostnad för högskoleutbildning inte längre beräknades. Genom övertagandet av huvudmannaskapet tog staten över det övergripande ansvaret för att organisera, genomföra och finansiera vårdutbildningarna. Regeringen uttalade i anslutning till övertagandet bl.a. att högre utbildning är en nationell angelägenhet och att staten har ett ansvar för att högskoleutbildning av hög kvalitet och på lika villkor bedrivs inom samtliga samhällssektorer (prop. 2000/01:71, s. 26 och 27). Ä ven huvudmannaskapet för musiklärarutbildningen i Arvika (Musikhögskolan Ingesund) har överförts från Värmlands läns landsting till staten. Musikhögskolan blev härigenom en del av Karlstads universitet (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 16, bet. 2001/02:UbUl, rskr. 2001/02:97). Till följd av dessa övertaganden finns det inte längre några högskolor under kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap enligt högskolelagens bestämmelser. 3 Samverkan mellan kommuner, landsting och lärosäten Det förhållandet att det numera salmas kommunala eller Iandstingskommunala högskolor innebär dock inte att kommuner och landsting har upphört att engagera sig i högre utbildning. Samverkan förekommer inom många områden, bl. a. när det gäller platser för klinisk praktik inom vårdutbildningar. Av l kap. 2 högskolelagen framgår att en av huvuduppgifterna för universitet och högskolor är att samverka med det omgivande samhället. Kommuner och landsting utgör viktiga medaktörer för de statliga lärosätena vid denna samverkan. Enligt 2 kap. 2 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får kommuner och landsting även lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor eller av en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Samverkan om högskoleutbildning kan t.ex. innebära att ett universitet eller en högskola överenskommer med en kommun om att en utbildning ska anordnas på en annan ort än den egentliga högskoleorten och att kommunen bidrar ekonomiskt till detta (jfr prop. 2008/09:21 Kommunala kompetensfrågor m.m., s. 46-47). Ett annat sätt att samverka är genom s.k. uppdragsutbildning, som kan innebära bl.a. att en kommun eller ett landsting kan träffa avtal med ett lärosäte om utbildning av kommunens eller landstingets personal. Bestämmelser om

sådan utbildning finns i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Samverkan mellan kommuner och universitet och högskolor kanaliseras ibland genom kommunala lär- eller högskolecentra. Ett kommunalt läreller högskolecentrum kan ha en rad uppgifter inom utbildningsområdet. Inte sällan förmedlar sådana högskolecentra viss högskoleutbildning som anordnas av statliga lärosäten och enskilda utbildningsanordnare, antingen utbildningen är lokaliserad till orten eller genomförs på distans. Eftersom en kommun även har möjlighet att anordna utbildning inom yrkeshögskolan enligt lagen (2009:218) om yrkeshögskolan, kan ett högskolecentrum tjäna som lokal inkörsport för all eftergymnasial utbildning på orten. Det förhållandet att kommuner driver högskolecentra innebär dock inte att kommunerna också är huvudmän för högskoleutbildning i den mening som avses i högskolelagen. 4 Gällande bestämmelser I högskolelagen finns det bestämmelser om universitet och högskolor under statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. Enligt l kap. lo första stycket högskolelagen får kommuner och landsting anordna högskolor endast med regeringens medgivande. Sådant medgivande kan enligt nämnda paragraf begränsas till att avse enbart grundutbildning. Av 5 kap. 4 framgår vidare att om en högskola har tagit emot en student till sådan utbildning som även anordnas av landsting har staten rätt till ersättning för utbildningen enligt vad som nännare anges i bestämmelsen. Enligt 5 kap. 5 högskolelagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings högskoleutbildning samt om kommuners och landstings befattning i övrigt med sådan utbildning. Av 3 och 4 lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall framgår att i anslutning till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet får det bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område. Ä ven bestämmelsen i 4 kap. 18 diskrimineringslagen (2008:567) om överklagande innehåller en hänvisning till högskolor med kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap. Ytterligare föreskrifter om kommunal högskoleutbildning finns i förordningar som ansluter till bl. a. högskolelagen. I t. ex. förordningen (1989:26) om ersättning för statlig högskoleutbildning från landsting finns närmare bestämmelser i anslutning till 5 kap. 4 högskolelagen. Genom förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993: l 00) har de bestämmelser om kommuners och landstings högskoleutbildning som funnits i högskoleförordningen utmönstrats.

5 Ändringarna aviserades i prop. 2009/10:149 (s. 24). Skälet till förändringen är att det inte längre finns någon utbildning som anordnas av kommuner och landsting. Förändringarna trädde i kraft den l januari 2011. Regeringen har således valt att inte längre utnyttja det bemyndigande som lämnas i 5 kap. 5 högskolelagen. Högskolelagens bestämmelser i fråga om högskoleutbildning är tillämpliga på sådan utbildning som anordnas av staten, kommuner och landsting, dvs. högskolor under offentligt huvudmannaskap. Inom högskolesektorn verkar även vissa enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Enligt l första stycket denna lag får en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning (enskild utbildningsanordnare) endast efter tillstånd utfärda sådana examina som regeringen enligt vad som anges i högskolelagen meddelat föreskrifter om. Stiftelser, aktiebolag och andra privaträttsliga rättssubjekt utgör enskilda juridiska personer som kan komma i fråga för examens tillstånd. Däremot kan juridiska personer av offentligrättslig karaktär, såsom kommuner och landsting, inte anses vara enskilda utbildningsanordnare enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina (jfr regeringens beslut 1998-06-17, dnr U97 /11 06/UH). För kommuners och landstings högskoleutbildning gäller i stället, som redovisats, högskolelagens bestämmelser. Promemorians förslag ---------------, Förslag: Bestämmelserna i högskolelagen (1992: 1434) om högskoleutbildning som anordnas av kommun eller landsting ska upphöra att gälla. Även bestämmelserna om uppdragsutbildning i anslutning till kommunal högskoleutbildning ska utgå ur lagen ( 1991:11 09) om uppdragsutbildning i vissa fall. Vidare ska hänvisningen till högskolor med kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap utgå ur diskrimineringslagen (2008:567). Dessutom ska det inte längre anges i bibliotekslagen (1996:1596) att landstingen ansvarar för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. De återstående förordningsbestämmelscrn!l på området bör upphävas. Skälen för promemorians förslag: Det finns inte längre några högskolor med kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. Högskoleförordningens bestämmelser på området har därför upphävts av regenngen. Kommuners och landstings behov av att engagera sig i högre utbildning och forskning kan tillgodoses på andra sätt än genom att de själva anordnar högskolor. Detta sker i dag bl. a. genom samverkan mellan kommuner, landsting och lärosäten. I promemorian föreslås inte några förändringar när det gäller möjligheterna till sådan samverkan.

6 Bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning avser huvudmannaskapet för en högskola, dvs. den som i formell mening anordnar utbildningen och bl. a. har tillstånd att utfärda examina. Möjligheterna till klinisk praktik och annan verksamhetsförlagd utbildning vid landstingens vårdinrättningar regleras inte genom dessa bestämmelser. Inte heller regleras läkarnas allmäntjänstgöring genom bestämmelserna. Villkoren för den verksamhetsförlagda utbildningen eller för läkarnas allmäntjänstgöring är således inte beroende av att de nu aktuella bestämmelserna finns kvar. Mot denna bakgrund finns det inte längre något behov av bestämmelser om kommuners och landstings högskoleutbildning. Författningarna på högskoleområdet bör inte tyngas av bestämmelser som inte längre behövs. I denna promemoria föreslås därför att högskolelagens bestämmelser om högskoleutbildning som anordnas av kommun eller landsting ska upphävas. Det innebär att kommuners och landstings möjlighet att anordna högskolor upphör. Till följd av denna förändring föreslås även att bestämmelserna om uppdragsurbildning i anslutning till kommunal högskoleutbildning utgår ur lagen om uppdragsutbildning i vissa fall. Vidare föreslås att hänvisningen till högskolor med kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap ska utgå ur diskrimineringslagen (2008:567) samt att det inte längre ska anges i bibliotekslagen (1996: 1596) att landstingen ansvarar för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. I detta sammanhang kan även nämnas att en översyn av bibliotekslagen för närvarande pågår inom Regeringskansliet (Kul turdepartementet). Ä ven de återstående förordningsbestämmelserna på området bör upphävas, t. ex. förordningen om ersättning för statlig högskoleutbildning från landsting. De ovan beskrivna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Ett förslag tilllagändringar har fogats som bilaga till denna promemona. Konsekvenser av förslagen Konsekvenser för kommuner och landsting Som redovisats får promemorians förslag sammanfattningsvis till följd att den kommunala kompetensen inskränks genom att det i fortsättningen inte kommer att finnas något lagligt stöd för kommuner och landsting att anordna högskolor.

7 Kommuners och landstings möjligheter att anordna utbildning inom yrkeshögskolan enligt lagen om yrkeshögskolan påverkas dock inte av promemorians förslag. I denna promemoria föreslås inte heller några förändringar när det gäller möjligheterna för kommuner och landsting att samverka med universitet och högskolor. Möjligheterna för kommuner och landsting att lämna bidrag till utbildning och forskning enligt lagen om vissa kommunala befogenheter påverkas inte heller. Verksamheten vid de kommunala lär- och högskolecentra bedöms inte påverkas av promemorians förslag. Möjligheterna att förlägga klinisk praktik eller allmäntjänstgöring tilllandstingens vårdinrättningar påverkas inte av promemorians förslag. Förslagen i promemorian syftar inte till att förändra statens ansvar och åtagande för finansieringen av universitet och högskolor och innebär inte några ökade krav från staten på kommuner och landsting att lämna bidrag till lärosätena. Förslagen bedöms därför inte få några ekonomiska eller andra konsekvenser för kommuner och landsting. Konsekvenser för statliga respektive ens k i Ida ut bi Id n i ngsanordnare Promemorians förslag bedöms inte få några konsekvenser för statliga universitet och högskolor. Förslagen påverkar t.ex. inte statliga lärosätens möjligheter att anordna uppdragsutbildning åt kommuner och landsting. Som nämnts påverkas inte heller villkoren för den kliniska praktiken inom vårdutbildningarna. Det kan i dag finnas enskilda utbildningsanordnare som drivs i stiftelse-, bolags- eller föreningsform, där en kommun eller ett landsting har varit ursprunglig bildare av verksamheten. Förslagen i promemorian avser dock inte att ändra villkoren för enskilda utbildningsanordnare. Det innebär att enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina även i fortsättningen kommer att kunna bedriva verksamhet enligt denna lag. Förslagen bedöms mot den bakgrunden inte få några konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare. Övriga konsekvenser Förslagen får inte några konsekvenser för enskilda individer. Det bedöms inte heller ha några statsfinansiella konsekvenser och bedöms även ligga i linje med de åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

8 Bilaga Lagtext Förslag tilllag om ändring i högskolelagen (1992: 1434) Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (J 992: J44) 1 dels att J kap. J O samt 5 kap. 4 och 5 ska upphöra att gälla, dels att J kap. J samt 4 kap. 2 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse l kap. J l denna lag ges bestämmelser denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor om universitet och högskolor under statligt, kommunalt eller under statligt huvudmannaskap.!and~ t ingskmn munalt huvudmannaskap. Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt. Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till utbildningen. Till sådan utbildning på grundnivå eller avancerad nivå som anordnas av en kommun eller etl landsting skall sökande amas utan avseende på jb l kb o k for in gs or t. 4 kap. 2 ' Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som ska gälla för alt bli antagen till utbildningen. Denna lag träder i kraft den l januari 20 13. 1 Senaste lydelse av 5 kap. 4 1996:298. 2 Senaste lydelse 2006:173. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991: Il 09) om uppdragsutbildning i vissa fall Härigenom föreskrivs i fi åga om lagen (!99!: Il 09) om uppdragsutbildning i vissa fall 3 dels att 3 ska upphöra att gälla, dels att 4 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 ' Deltagare i sådan Deltagare i sådan uppdragsutbildning som motsvarar utbildning inom skolväsendet eller uppdragsutbildning som motsvarar utbildning inom skolväsendet får i kommunal högskoleutbildning ges betyg eller annat inom vårdområdet får ges betyg eller annat kompetensbevis enligt kompetensbevis bestämmelserna för enligt sådan bestämmelserna för sådan utbildning under de förutsättningar utbildning under de förutsättningar som anges i föreskrifter som som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen. meddelas av regeringen. Ä ven i andra frågor som rör Ä ven i andra frågor som rör torhållandet till skolväsendet eller torhållandet till skolväsendet högskoleutbildning meddelas meddelas föreskri fler av föreskrifter av regeringen. regeringen. Denna lag träder i kraft den l januari 20!3. 3 Senaste lydelse av 3 1993:794. 4 Senaste lydelse 2010:876.

lo Förslag tilllag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 18 diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 18 Ett beslut av ett universitet eller Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en en högskola med staten som kommun eller ett landsting som huvudman får, i fl åga om huvudman ffir, i fråga om utbildning enligt högskolelagen utbildning enligt högskolelagen (1992: 1434), överklagas till (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att högskolan på den grunden att beslutet strider mot beslutet strider mot l. diskrimineringstorbudet i 2 kap. 5 första stycket, om beslutet avser a. tillträde till utbildning, b. tillgodoräknande av utbildning, c. anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehäll, d. byte av handledare, e. indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarn i v å, [ utbildningsbidrag för doktorander, eller g. en ingripande åtgärd mot en student, 2. diskrimineringstorbudet i 2 kap. 5 andra stycket, eller 3. förbudet mot repressalier i 2 kap. 19. Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning. Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den där föreskl'ivna ordningen i stället för enligt första stycket. Denna Jag träder i kraft den l januari 20 13.

11 Förslag tilllag om ändring i bibliotekslagen (1996: 1596) Härigenom föreskrivs att 7 bibliotekslagen ( 1996: 1596) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen ~vdelse 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för Landstingen ansvarar länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med lanclst;ngskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. Denna lag trtider i kraft den J januari 20 J 3 länsbiblioteken. för Staten ansvarar för högskolebibliotek och för \ånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten.

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 16 Avslutande av uppdrag Mötesplats Tureborg (KS/2009:685) Sammanfattning Kommunledningskontoret har utefter antaget uppdrag "att skapa fömtsättningar för fysiska mötesplatser för integration" arbetat med att ta fram en gemensam mötesplats på Tureborg. Ärendet har behandlats två gånger tidigare i kommunstyrelsen. På mötet 20 l 0-06-16 beslöt kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningskontoret att fortsätta utredningen, att bilda en styrgmpp för arbetet, att erbjuda två platser i styrgmppen för ungdomsfullmäktige samt att finansieringen behandlas i planeringsdialogen. På mötet 2011-08-31 redovisades en fördelningsmodell som finansierar en tillfällig mötesplats. Kommunstyrelsen godkände den efterfrågade förstudien, godkände hyra av modul, godkände inrättande av tjänsten områdesutvecklare på kommunledningskontoret, samt att extern finansiering skall sökas genom ett EU-projekt. Mötesplatsen invigdes den 26 januari 2012. styrgruppen har haft 5 möten med start 18 januari 20 Il. Styrgruppen har bestått av ordförande och förvaltningschef från barn och utbildning, socialtjänsten, kultur och fritid, samt tekniska, två representanter från ungdomsfullmäktige, VD från Uddevallahem, representant från hyresgästföreningen, samt kommunalråden. Sammankallande för gmppen har varit Integrationssamordnare Annette Nyman, kommunledningskontoret Idag ligger våra gemensamma mötesplatser organiserade hos kultur och fritidsförvaltningen. Mötesplats Dalaberg och mötesplats Tureborg ligger under "Avdelningen för unga", där Katarina Hansson är avdelningschef. Nina Andersson är områdesutvecklare för mötesplats Dalaberg och An ya Wrigman för mötesplats Tureborg. ED-projektet "Nej till utanförskap" som togs fram av kommunledningskontoret fick avslag. Inga nya utlysningar hos ESF (Europeiska socialfonden) är planerade för år 2012. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN styrgruppen anser att deras uppdrag gentemot kommunstyrelsen är slutfört i och med att en fysisk mötesplats är iordningställd. Däremot behövs kontinuerlig uppföljning, eftersom modulen bara är en tillfällig lösning. styrgruppen föreslår att uppföljningsansvaret för en varaktig byggnation av mötesplats på Tureborg, läggs på Beredningen för integrations-och demokratifrågor. Kontinuerliga träffar med samverkansgruppen på Tureborg kommer att genomföras, för att bilda sig en uppfattning kring vilken form av mötesplats som efterfrågas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avslutande av uppdrag Mötesplats Tureborg 2012-02-29 Protokollsutdrag KS 20 l 0-06-16 Protokollsutdrag KS 2011-08-31 Anteckningar från styrgruppsmötet 2012-02-28 Förslag till beslut styrgruppen för mötesplats Tureborg föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna styrgruppens arbete med mötesplats Tureborg och härmed anse uppdraget slutfört att överlåta den övergripande uppföljningen av utvecklingen av mötesplats Tureborg till Beredningen för integrations-och demokratifrågor Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

SKRIVELSE l (2) 2012-02-29 DNR KS/2009:685 KOMMUNSTYRELSEN Avslutande av uppdrag Mötesplats Tureborg Sammanfattning Kommunledningskontoret har utefter antaget uppdrag "att skapa förutsättningarför fysiska mötesplatserför integration" arbetat med att ta fram en gemensam mötesplats på Ture borg. Ärendet har behandlats två gånger tidigare i kommunstyrelsen. På mötet 20 l 0-06-16 beslöt kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningskontoret att fortsätta utredningen, att bilda en styrgrupp för arbetet, att erbjuda två platser i styrgruppen för ungdomsfullmäktige samt att linansieringen behandlas i planeringsdialogen. På mötet 2011-08-31 redovisades en fördelningsmodell som linansierar en tillfällig mötesplats. Kommunstyrelsen godkände den efterfrågade förstudien, godkände hyra av modul, godkände inrättande av tjänsten områdesutvecklare på kommunledningskontoret, samt att extern linansiering skall sökas genom ett BU-projekt. Mötesplatsen invigdes den 26 januari 2012. styrgruppen har haft 5 möten med start 18 januari 2011. Styrgruppen har bestått av ordförande och förvaltningschef från barn och utbildning, socialtjänsten, kultur och fritid, samt tekniska, två representanter från ungdomsfullmäktige, VD från Uddevallahem, representant från hyresgästföreningen, samt kommunalråden. Sammankallande för gruppen har varit Integrationssamordnare Annette Nyman, kommunledningskontoret Idag ligger våra gemensamma mötesplatser organiserade hos kultur och fritidsförvaltningen. Mötesplats Dalaberg och mötesplats Tureborg ligger under "Avdelningen för unga", där Katarina Hansson är avdelningschef. Nina Andersson är områdesutvecklare för mötesplats Dalaberg och An ya Wrigman för mötesplats Tureborg. ED-projektet "Nej till utanförskap" som togs fram av kommunledningskontoret fick avslag. Inga nya utlysningar hos ESF (Europeiska socialfonden) är planerade för år 2012. styrgruppen anser att deras uppdrag gentemot kommunstyrelsen är slutfört i och med att en fysisk mötesplats är iordningställd. Däremot behövs kontinuerlig uppföljning, eftersom modulen bara är en tillfållig lösning.

SKRIVELSE 2 (2) 2012-02-29 DNR KS/2009:685 KOMMUNSTYRELSEN styrgruppen föreslår att uppföljningsansvaret för en varaktig byggnation av mötesplats på Ture borg, läggs på Beredningen för integrations-och demokratifrågor. Kontinuerliga träffar med samverkansgruppen på Tureborg kommer att genomföras, för att bilda sig en uppfattning kring vilken form av mötesplats som efterfrågas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avslutande av uppdrag Mötesplats Tureborg 2012-02-29 Protokollsutdrag KS 20 l 0-06-16 Protokollsutdrag KS 2011-08-31 Anteckningar från styrgruppsmötet 2012-02-28 Förslag till beslut styrgruppen för mötesplats Tureborg föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna styrgruppens arbete med mötesplats Tureborg och härmed anse uppdraget slutfört att överlåta den övergripande uppföljningen av utvecklingen av mötesplats Tureborg till Beredningen för integrations-och demokratifrågor Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nei E i akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt bamkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trv(r :r kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i x miliöhandboken s Påverkar ärendet Översiktnlanen x 6 Har diskussion flirts med berörda grunner x 7 Medtor ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mål kopplade till ärendet x Essam El Naggar Ordförande kommunstyrelsens styrgrupp för ärende 2009:685

Utdrag PROTOKOLL l (3) 2010-06-16 KOMMUNSTYRELSEN 196 Mötesplats Tureborg (KS/2009:685) Sammanfattning Beredningen får integrations och demokratifrågor beslutade den 18 februari 2010 föreslå kommunstyrelsen besluta att uppdra till kommunledningskontoret att samordna fortsatt utredning tillsammans med berörda nämnder och andra aktörer, nybyggnation av ett allaktivitetshus på Ture borg, på den plats där gamla fritidsgården ligger idag, inklusive kostnads- och finansieringsfårslag for investering och drift. Att en styrgrupp bildas för utredningen med representanter från berörda nämnder och de andra aktörerna Uddevallahem och Hyresgästföreningen, samt att uppdraget allaktivitetshus på Tureborg behandlas vidare i planeringsdialogen 2011-2013. Kommunstyrelsen beslutade den24mars 2010 skicka beredningens förslag på remiss till barn och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt bostadsstiftelsen Uddevallahem och hyresgästföreningen. Barn och utbildningsnämnden beslutade den 19 maj 20 l O att ställa sig bakom intentionerna avseende mötesplats Ture borg. Socialnämnden beslutade den 19 maj 20 l O att nämnden är positiv till förslaget men anser att man behöver ta ytterligare ställning till om det är mer av en fritidsgård som föreslås och redan från bötjan klargöra av vem den i så fall ska drivas/finansieras av såväl drift som personal. Kultur och fritidsnämnden beslutade den Il maj 20 l O att ställa sig positiv till förslaget om en ny mötesplats på Tureborg samt att ingå i styrgruppen får det fortsatta arbetet. Tekniska nämnden beslutade den 20 maj 2010 att nämnden har inga synpunkter på om Tureborg behöver ett allaktivitetshus. Skulle beslutet bli att bygga ett, är tekniska kontoret berett att uppfåra det och mot självkostnadspris hyra ut det till uppdragsgivaren. Bostadsstiftelsen Uddevallahem har inget att erinra mot beredningens förslag. Hyresgästföreningen har inget att erinra. Utdragsbestyrkande

l KOMMUNSTYRELSEN Utdrag PROTOKOLL 2010-06-16 2 (3) El ving Andersson (C), Essam El-Naggar (FP), Stefan Skoglund (S), Johan Wiktarsson (M), Jan Gunnarsson (S), Ewy Gahnström (SU), och Paula Berger (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 2 juni 20 l O. Barn och utbildningsnämndens protokoll den 19 maj 20 l O 92. Socialnämndens protokoll den 19 maj 20 l O 79. Kultur och fritidsnämndens protokoll den Il maj 2010 58. Tekniska nämndens protokoll den 20 maj 20 l O 96. Skrivelse från Uddevallahem den 25 maj 201 O. Skrivelse från Hyresgästföreningen den 25 maj 20 l O. Kommunstyrelsens protokoll den 24 mars 20 l O 81. Beredningen fdr integration och demokratifrågors protokoll den 18 februari 2010 31. Yrkanden Essam El-Naggar (FP) och Johan Wiktarsson (M): bifall till förslaget i handlingarna. Ewy Gahnström (SU): att två representanter fdr ungdomsfullmäktige ges möjlighet att vara med i styrgruppen. Propositionsordning Ordfdrande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Ewy Gahnströms (SU) yrkande. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till kommunledningskontoret att samordna fortsatt utredning tillsammans med berörda nämnder samt Uddevallahem och hyresgästfdreningen, att en styrgrupp bildas för utredningen med representanter från berörda nämnder samt Uddevallahem och hyresgästföreningen, att två representanter från ungdomsfullmäktige ges möjlighet att vara med i styrgruppen, samt att finansieringen av förslaget behandlas i planeringsdialogen 2012-2014. Utdragsbestyrkande

Utdrag PROTOKOLL 3 (3) 2010-06-16 KOMMUNSTYRELSEN Vid protokollet Tima Rahkonen Justerat 20 l 0-06-21 Sture Svennberg, Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 l 0-06-21 intygar Tima Rahkonen Expedierat 2010-06-28 Konununledningskontoret, förvaltningschef Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Uddevallahem Ungdomsfullmäktige Hyresgästföreningen Utdragsbestyrkande

l KOMMUNSTYRELSEN Utdrag PROTOKOLL 2011-08-31 l (3) 237 Mötesplats Tureborg (KS/2009:685) Sammanfattning Integration har diskuterats i en rad olika dialog forum de senaste åren så som; Öppet forum, framtidsverkstad, enkätundersökning till ungdomar, samt i revideringen av handlingsprogrammet för integrationsfrågor. I samtliga forum så har man kommit fram till samma slutsats; för att nå en bra integration så behövs framför allt: sysselsättning, språk och mötesplatser. Ett av kommunledningskontorets uppdrag i handlingsprogrammet är därför att verka för att fler gemensamma mötesplatser kommer till stånd på olika platser i kommunen. Kommunen invigde den nya mötesplatsen på Dalaberg den 5 mars 2009. Beredningen för integrations-och demokratifrågor uttryckte ett önskemål om att Tureborg skulle vara nästa område att verka för. Den 16 juni 20 l O beslöt kommunstyrelsen enligt förslag från beredningen för integrations-och demokratifrågor följande: att uppdra till kommunledningskontoret att samordna fortsatt utredning tillsammans med berörda nämnder samt Uddevallahem och hyresgästföreningen, att en styrgrupp bildas för utredningen med representanter från berörda nämnder samt Uddevallahem och hyresgästföreningen, att två representanter från ungdomsfullmäktige ges möjlighet att vara med i styrgruppen, samt att finansieringen av förslaget behandlas i planeringsdialogen 2012-2014. styrgruppen har tagit del av "Samverkans grupp Tureborgs arbete, samt den första kartläggningen som samtidigt gjordes över området. Styrgruppen beslöt att läget är akut på Tureborg och att man inte vill vänta in någon nybyggnation som dröjer flera år innan verkställighet. styrgruppen för arbetet med en gemensam mötesplats på Tureborg har haft fyra möten; 18 januari, 4 mars, 19 april och 31 maj 20 Il. På mötet den 31 maj beslutade man enligt de 4 att-satserna. Mötet beslöt även enligt följande: Man beslöt att hemställa åt tekniska nämnden att utföra arbetet med att flytta modulen, riva den gamla fritidsgården, samt etablera modulen i direkt anslutning till den gamla rivna fritidsgården. Utdragsbestyrkande

Utdrag PROTOKOLL 2 (3) 2011-08-31 KOMMUNSTYRELSEN Mötet beslöt att anta följande fördelningsmodell av kostnaderna för personal, lokal, drift, kapital, inventarier, samt flytt och etablering av modul och rivning av befintlig lokal, under en treårs period med start hösten 20 Il : Socialtjänsten 30% Barn och utbildning 30% Kultur och fritid l O % (360 000) Kommunledningskontoret l O % Tekniska kontoret l O % Uddevallahem lo% Summan per år blir ca l,2 miljoner kr. (360 000/helår) (120 000) (120 000) (120 000) (120 000) Förvaltning som står för anställningsförfarandet av områdesutvecklaren, samt hyresvärd av modul skall vara kommunledningskontoret Gruppen enades om att tillsätta en områdesutvecklare så snart som möjligt i höst. Resten av den fasta personalstaben skall utgöras av redan befintlig personal. Denna personalgrupp samverkar i sin tur sedan med frivilligkrafter inom studieförbund, föreningar och svenska kyrkan. Mötet beslöt att samtliga förvaltningschefer återkommer med namn på personal till samordnare/utvecklare Annette Nyman snarast, för att de i sin tur kan involveras i planeringsarbetet så snart som möjligt. Detta sätt att "flytta resurser" i ett inledningsskede, skall underlätta att få igång verksamhet så snart som möjligt. Mötet önskar också att kommunledningskontoret söker projektpengar för fortsatt utveckling av verksamheten i området. Essam El-Naggar (FP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Mötesplats Tureborg 2011-06-30. Förstudie Tureborg. Mötesanteckningar styrgruppsmöten 4 mars och 31 maj 20 Il. Yrkanden Essam El-Naggar (FP): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förstudien och lägga den till handlingarna, Utdragsbestyrkande

Utdrag PROTOKOLL 3 (3) 2011-08-31 KOMMUNSTYRELSEN att hyra den aktuella modulen på 180 kvadratmeter under en period av tre år. Kostnaden samfinansieras av nämnder och Uddevallahem, att inrätta en befattning på kommunledningskontoret som områdesutvecklare på Tureborg. Kostnaden samfinansieras av nämnder och Uddevallahem, samt att uppdra till kommunledningskontoret att söka extern projektfinansiering får verksamhetsutveckling på Mötesplats Ture borg, med kommunens medfinansiering på l,2 miljoner kronor som grund. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2011-09-02 Sture Svennberg, Gunilla Magnusson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-09-02 intygar Annica Åberg Expedierat 2011-09-12 Kommunledningskontoret, utvecklingsavdelningen Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Utdragsbestyrkande

STYRGRUPPTUREBORG l (3) 2012-02-28 DNR: KS/2009:685 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Samordnare Annette Nyman TELEFON 0522-69 60 49 annette.nyman@uddevalla.se Minnesanteckningar från styrgruppsmöte den 28 februari 2012 kl. 15:30-16:30 Närvarande: Essam El Naggar FP -kommunalråd El ving Andersson C -ordförande socialnämnden Magnus Jacobsson KD- ordförande barn och utbildningsnämnden Sarah Isberg- skolchef Conny Äng- fritidschef Johan Wiktorsson M- ordförande Kultur och fritid Christer Fransson-socialtjänsten (Bo Lundgren) Stefan Skoglund S -(Ingemar Samuelsson) Anya Wrigman- områdesutvecklare Tureborg, kultur o fritid Katarina Hansson- avdelningschef för unga o mötesplatser, kultur o fritid Annette Nyman - integrationssamordnare, kommunledningskontoret Frånvarande: Henrik Sundström M - ordförande tekniska nämnden Patrik Petre - teknisk chef Rasmus Södergren - ungdomsfullmäktige Sture Svennberg M- kommunalråd Ingemar Samuelsson S - oppositionsråd Lars-Göran Andersson- ChefTeam och Projekt, Hyresgästföreningen Per-Henrik Hartmanu-VD Bostadsstiftelsen Uddevallahem Bo Lundgren - socialchef Jennifer Himryd- ungdomsfullmäktige Övriga: Said Olsson M- socialnämnden Kjell Grönlund MP- barn och utbildningsnämnden Gunvor LindbergFP-kultur och fritid Hans-Lennart Schylberg- utredare barn och utbildning Arbetsmarknadsavdelningen www.uddevalla.se STYRGRUPP TUREBORG ANY BANKGIRO POSTADRESS 451 81 UDDEVALLA BESÖKSADRESS stadshuset TELEFON [vx) 0522-69 60 00 FAX 0522-69 60 01 5494-3907 Varvsvägen l E-POST kommunlednlngskontoret uddevalla.se

STYRGRUPP TUREBORG 2 (3) 2012-02-28 KOMMUNLEDNINGSKONTORET l. Ordförande för styrgruppenessam El Naggar FP, hälsade alla välkomna till dagens styrgruppsmöte for mötesplats Tureborg. 2. Aktuell statusrapport; Anya Wrigman, områdesutvecklare for Mötesplats Tureborg delade ut en nytryckt broschyr som heter "Välkommen till mötesplats Tureborg". Mötesplatsen är i inledningsskedet öppet fyra dagar i veckan. Onsdagar är öppet för ungdomar till kl. 22:00. Torsdagar är vigt till flickor och kvinnor. Svenska kyrkan har Mamma-barn-grupp. "Måndagskul" för barn mellan 4-1 O år har också börjat och man kommer att starta upp gitarrkurser och läxläsning som också är efterfrågad verksamhet. Allt kan följas på hemsidan www.uddevalla.se/tureborg. När det gäller bemanning av mötesplatsen så är personal klar från förvaltningarna kultur och fritid och socialtjänsten. Barn och utbildning skall träffa Anya nästa vecka for att bestämma utefter behov på mötesplatsen, lämplig personal som skall vara på mötesplatsen viss tid. När det gäller Uddevallahem så har de tagit på sig att sköta skötseln av utemiljön och hyresgästföreningen är aktiva i området genom sitt Boinjlytarprojekt. Kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning kommer att aktivt arbeta med utgångspunkt från mötesplatsen, med arbetsmarknadsåtgärder for de prioriterade grupperna; ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Mest frustrerande just nu är att olika kopplingar saknas till huset, så varken datorer eller TV fungerar. 3. Förlängt hyresavtal av modul; Katarina Hansson, avdelningschef på kultur o fritid har pratat med Lilibeth Gustavsson, fastighetsförvaltare på tekniska kontoret om detta. Tanken är att forlänga hyresavtalet med två år (från 3 år till 5 år) for att på så sätt minska utgifterna och få loss lite medel för att kunna deltidsanställa en person till på mötesplatsen. Lilibeth har ännu inte fått kontakt med ägarna till modulen, men ser inga hinder för att detta skulle kunna genomföras. 4. Avslutande av uppdrag mötesplats Tureborg; Annette Nyman, integrationssamordnare och sammankallande för styrgruppen, presenterade ett forslag på tjänsteskrivelse som styrgruppen skulle ta ställning till. Tjänsteskrivelsen beskriver att styrgruppen ser sitt uppdrag slutfört- att bereda ärendet till KS som heter KS/2009:685 och som utgår från ett av KS uppdrag som heter " att skapa Arbetsmarknadsavdelningen STYRGRUPP TUREBORG/ANY

STYRGRUPP TUREBORG 3 (3) 2012-02-28 KOMMUNLEDNINGSKONTORET förutsättningar för fysiska mötesplatser för integration". Detta uppdrag är nu utfört och det samordnande övergripande utvecklingsarbetet för mötesplatsen har övergått till kultur och fritidsnämnden/förvaltningen. Mötet valde att ändra andra att- satsen till att överlåta den övergripande uppföljningen av själva byggnationen av en mötesplats till kommunstyrelsens beredning för integrations-och demokratifrågor. Modulen är bara tillfällig. En kontinuerlig dialog med samverkansgruppen på Tureborg kommer att genomföras, med syfte att orientera sig om vilket behov av varaktig byggnation som skall finnas på Tureborg i framtiden. Förslag till beslut blir därför: styrgruppen för mötesplats Tureborg föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna styrgruppens arbete med mötesplats Tureborg och härmed anse uppdraget slutfört att överlåta den övergripande uppföljningen av utvecklingen av mötesplats Tureborg till Beredningen för integrations-och demokratifrågor 5. Mötesplatser som utgångspunkt för integration. I kommunen finns många naturliga mötesplatser så som; bibliotek, öppna förskolor, skolor, föreningslokaler, idrottshallar, kyrkor, grannskapsstugor m.m. Mötesplats Dalaberg och mötesplats Tureborg är "nya" gemensamma mötesplatser som samfinansieras och som drivs i bred samverkan av flera olika aktörer. Mötesplatserna är organiserade under Kultur och fritidsnämnden/förvaltningen och det är viktigt att man också i framtiden har med detta i planeringsdialogen. Vad som nu är viktigt är att alla förvaltningar engagerar sig i mötesplatserna och utnyttjar möjligheterna att förlägga olika verksamheter där. Mötesplats Dalaberg har bara varit öppen i tre år men har redan över l O 000 besökande per år. Det är ett utmärkt tillfälle att sprida information, föra dialog med de boende, starta gruppverksamhet m.m. Det är varje nämnds/förvaltnings ansvar att använda våra gemensamma mötesplatser på bästa sätt. 6. Ordförande tackade för gott beredande arbete med ärende 2009:685 och förklarade mötet för avslutat. Annett e Nyman Integrationssamordnare Arbefsmarknadsavdelningen STYRGRUPP TURE BORG/ ANY

===~= ~ ~ = = -=-- --~~~~ ---- ~ Hyresgästföreningen r-cu -::0::-Dc-. -E-v -!:i:.:j -~ i-\öm-1\1-lu-it 1\oinmunslyrclsen Kornmunlc:clninr;skontoret 2012 03 o 6 -. -. -- -~ -.-.-.----!Jiar!enr ijiwit~n.jnt»iucjtitriit_, )Oo"/:&8'5"' Handläggare ab k Datum 2012-03-06 Anette Nyman Uddevalla kommun l (l) Anteckning till protokoll styrgruppsmöte den 19 december 2011 Ang finansieringen av Tureborgsprojektet vill HyresgästfOreningen anfora f<iljande: Det är vår uppfattning att projektet är bra och fyller ett stort behov i området. Men då projektet vänder sig till samtliga boende i området och inte enbart till Uddevallahems hyresgäster är det vår uppfattning att verksamheten ska finansieras av samtliga boende via kommunen och inte enbart av Uddevallahems hyresgäster. I övrigt kan poängteras att Hyresgästforeningen aktivt kan delta i projektet med ett stort antal fortroendevalda och delvis anställd personal. Med vänlig hälsning Hyresgästforeningen Region BohusÄJvsborg-Skaraborg ~ Arne Nilsson Regionchef HyresgästfOreningen Region BohusÄlvsborg-Skaraborg Box 1080, 462 28 Vänersborg Besök: Torpaviigen l Tel: växel 0771-443 443, direkt 0521-26 58 08. Mobil: 070-324 03 77. Fax: 0521-26 58 08. ame.nilsson@hyresgastforenlngen.se, www.hyresgastforeningen.se

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN Remiss från Miljödepartementet-Genomförande av industriutsläppsdirektivet (KS/2012:67) 17 Sammanfattning Naturvårdsverket har skickat betänkandet "Bättre miljö- mindre utsläpp" (SOU 2011 :86) samt Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriemissionsdirektivet (20 l 0/75/EU) på remiss till bland annat Uddevalla kommun. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden skriver att materialet är tekniskt avancerat och omfattar cirka 700 sidor text. Miljö och stadsbyggnad bedömer att de berörs marginellt av materialet då vi inte har tillsyn på anläggningar som omfattas av led. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträd den 15 mars 2012, l 00 att inte ha några synpunkter på remissen. Beslutsunderlag Kommunledingskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11 Miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll 2012-03-15 Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriemissionsdirektivet (20 l 0/75/EU) Bättre miljö- mindre utsläpp (SOU 2011:86) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte ha några synpunkter på remissen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (l) 2012-04-11 DNR KS/2012:67 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Sofia Reimbert TELEFON 0522-69 00 00 sofia.reimbert@uddevalla.se Remiss från Miljödepartementet-Genomförande av industriutsläppsdirektivet Sammanfattning Naturvårdsverket har skickat betänkandet "Bättre miljö- mindre utsläpp" (SOU 2011 :86) samt Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriemissionsdirektivet (20 l 0/75/EU) på remiss till bland annat Uddevalla kommun. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden skriver att materialet är tekniskt avancerat och omfattar cirka 700 sidor text. Miljö och stadsbyggnad bedömer att de berörs marginellt av materialet då vi inte har tillsyn på anläggningar som omfattas av led. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträd den 15 mars 2012, l 00 att inte ha några synpunkter på remissen. Beslutsunderlag Kommunledingskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-11 Miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll 2012-03-15 Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriemissionsdirektivet (20 l 0/75/EU) Bättre miljö- mindre utsläpp (SOU 2011 :86) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte ha några synpunkter på remissen usanne Erixon Tf förvaltningsche

UDD EV ALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-03-15 2olZ I:Jf- 10/48 KOMMUNSTYRELSEN 100 dnr: 2012:0392 l O Miljödepartementets remiss- Genomförande av industriutsläppsdirektivet Sammanfattning Remissen består dels av Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriutsläppsdirektivet (led) dels av av betänkandet "Bättre miljö- minskade utsläpp" (SOO 2011 :86). Materialet är tekniskt avancerat och omfattar ca 700 sidor text. Miljö och stadsbyggnad saknar resurser får att läsa in ett så omfattande material där vi enligt vår bedömning berörs marginellt då vi inte har tillsyn på anläggningar som omfattas av led. Miljö och stadsbyggnad föreslår att miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstår från att ha några synpunkter. Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2012-03-06. Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att inte ha några synpunkter på remissen. Justerandes sign,r, q!/ ~~4- Utdragsbestyrkande rnc~, ~;,- 'S l /c' t/

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-03-06 DNR 2012:0392 MILJÖ OCH STAOSBYGGNAD HANDLÄGGARE Miljöchef Martin Gustafsson TELEFON 0522-69 73 07 martin.gustafsson@uddevalla.se Miljödepartementets remiss -Genomförande av i n d ustriutsläppsd irektivet Sammanfattning Remissen består dels av Naturvårdsverkets fårslag till genomförande av delar av industriutsläppsdirektivet (led) dels av av betänkandet "Bättre miljö- minskade utsläpp" (SOU 2011:86. Materialet är tekniskt avancerat och omfattar ca 700 sidor text. Miljö och stadsbyggnad saknar resurser för att läsa in ett så omfattande material där vi enligt vår bedömning berörs marginellt då vi inte har tillsyn på anläggningar som omfattas av led. Miljö och stadsbyggnad föreslår att Miljö och stadsbyggnadsnämnden avstår från att ha några synpunkter. Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse Förslag till beslut Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutar att Inte ha några synpunkter på remissen. Ärendebeskrivning Remissen består dels av Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriutsläppsdirektivet (led) dels av av betänkandet "Bättre miljö- minskade utsläpp" (SOU 2011 :86). Materialet är tekniskt avancerat och omfattar ca 700 sidor text. Miljö och stadsbyggnad saknar resurser fdr att läsa in ett så omfattande material där

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-03-06 DNR 2012:0392 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD vi enligt vår bedömning berörs marginellt då vi inte har tillsyn på anläggningar som omfattas av led. Miljö och stadsbyggnad föreslår att Miljö och stadsbyggnadsnämnden avstår från att ha några synpunkter. MILJÖ OCH STADSBYGGNAD... --- --,,/ C?Y"J~/;7!')-~ CarinaJohansson Förvaltningschef Martin Gustafsson Miljöchef Expediera till: Kommunstyrelsen

.. il... t?fr!i\\\\ i REG ER! N G SKAN S L l ET Miljödepartementet Remiss 2012-01-30 M20l1/3865/R M2012/ 113/R R ättssekretariatet f{arin Sparrman Telefon 08-405 38 11 Genomförande av industriutsläppsdirektivet Det remitterade materialet består dels av Naturvårdsverkets förslag till genomförande av delar av industriutsläppsdircktivet, dels av betänkandet Bättre miljö- minskade utsläpp (SOU 2011:86). Remissinstanser: 1. Justitieombudsmannen 2. Justitiekanslern 3. Riksrevisionen 4. Regelrådet 5. Svea hovrätt- Mark- och miljööverdomstolen 6. Nacka tingsrätt- Mark- och miljödomstolen 7. Vänersborgs tingsrätt- Mark- och miljödomstolen 8. Växjö tingsrätt- Mark- och miljödomstolen 9. Östersunds tingsrätt- Mark- och miljödomstolen 10. Umeå tingsrätt- Mark- och miljödomstolen 11. Domstolsverket 12. Generalläkaren 13. Kustbevakningen 14. Myndigheten för samh:1llsskydd och beredskap 15. Livsmedelsverket 16. Socialstyrelsen 17. Boverket 18. Lantmäteriet 19. Statskontoret 20. Ekonomistyrningsverket 21. Kammarkollegiet 22. Linsstyrelsen i Stockholms bn 23. Linsstyrelsen i Uppsala 1:1n 24. Linsstyrelsen i Södermanlands län 25. Linsstyrelsen i Östergötlands län 26. Länsstyrelsen i Jönköpings län l'os/aäress 103 33 Stocklmlm {)(!soksadrvss r egelbiitken 2 -;-:;::=-::-;-------~====c==------ r elc:lonv.'lxel f-pas/: re~rstrillor@envrronlllcllt.rnrnlshy.se 08 405 10 00 Teit'X OH-24 16?.9 l~i<19y MINEN S

27. Länsstyrelsen i Kronobergs län 28. Lins s tyrclsen i Kalmar län 29. Länsstyrelsen i Gotlands Lin 30. Linsstyrelsen i Blekinge län 31. Linsstyrelsen i Skåne län 32. Länsstyrelsen i Hallands Lin 33. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 34. Länsstyrelsen i Viirmbnds län 35. Länsstyrelsen i Örebro Lin 36. Linsstyrelsen i Västmanlands län 37. Länsstyrelsen i Dalarnas län 38. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 39. Linsstyrelsen i Västernorrlands län 40. Linsstyrelsen i Jämtlands län 41. Linsstyrelsen i Västerbottens län 42. Länsstyrelsen i Norrbottens län 43. Lunds universitet 44. Göteborgs universitet 45. Stockholms universitet 46. Kungl. Tekniska högskolan 47. Luleå tekniska universitet 48. Uppsala universitet 49. Sveriges lantbruksuniversitet 50. Stiftelscn Chalmers tekniska högskola 51. Starens jordbruksverk 52. Havs- och vattenmyndigheten 53. Strålsäkerhetsmyndigheten 54. Naturvårdsverket 55. K e mi kali eins p c k t i o n e n 56. Trafikverket 57. Luftfartsverket 58. skogsstyrelsen 59. Sveriges geologiska undersökning 60. T ransports tyreisen 61. Tillväxtverket 62. Statens energimyndighet 63. Riksantikvarieämbetet 64. Sveriges kommuner och landsting 65. Huddinge kommun 66. Solna kommun 67. Stockholms kommun 68. Uppsala kommun 69. Nyköpings kommun 70. Linköpings kommun 71. Jönköpings kommun 72. Viixjö kommun 73. Ljungby kommun 74. Kalmar kommun 2

3 75. Gotlands kommun 76. Karlskrona kommun 77. Eslövs kommun 78. Kristianstads kommun 79. Malmö kommun 80. Kungsbacka kommun 81. Göteborgs kommun 82. Skövde kommun 83. Uddevalla kommun 84. Karlstads kommun 85. Karlskoga kommun 86. Sala kommun 87. Falu kommun 88. Gävle kommun 89. Härnösands kommun 90. Östersunds kommun 91. Skellefteå kommun 92. Umeå kommun 93. Kiruna kommun 94. Piteå kommun 95. Jokkmokks kommun 96. Luleå kommun 97. Advokatfirman Åberg & Co AB 98. Alrutz' Advokatbyrå AB 99. Aspect 100. Avfall Sverige 101. Branschförening för industriell och institutionell hygien 102. Cementa AB 103. Enviloop AB l 04. Fröberg & Lundholm Advokatbyrå 105. Föreningen foder och spannmål l 06. F öretagarna 107. Golder Associates 108. Grafiska företagens förbund l 09. J ernkontoret 11 O. Kemisk-tekniska leverantörsförbundet 111. Lantbrukarnas riksförbund 112. Livsmedelsföretagen 113. LRF skogsägarna 114. Läkemedelsindustriföreningen 115. Mannheimer Swartling Advokatbyrå 116. Miljöförbundet J ordens vänner 117. Näringslivets regelnämnd 118. Plast- och kemiföretagen 119. Pöyry Sweden AB 120. skogsindustrierna 121. SveMin 122. Svensk energi

4 123. Svensk fjärrvärme 124. Svensk fågel 125. Svensk handel 126. Svensk vindkraftförening 127. Svensk ytbehandlings förening 128. Svenska bioenergiföreningen 129. Svenska gjuteriföreningen 130. Svenska intresseföreningen för luftlaboratorier 131. Svenska kalkföreningen 132. Svenska kraftnät 133. Svenska naturskyddsföreningen 134. Svenska petroleum och biodrivmedel institutet 135. Svenska träskyddsföreningen 136. Svenska ägg 137. Svenskt näringsliv 138. Sveriges advokatsamfund 139. Sveriges energiföreningars riksorganisation 140. Sveriges fog och limleverantörers förening 141. Sveriges färgfabrikanters förening 142. Sveriges tvätteriförbund 143. SWECO AB 144. SWEDAC 145. Teknikföretagen 146. Trä & möbelföretagen 147. Världsnaturfonden i Sverige 148. WSP Sverige AB 149. ÅF 150. Återvinningsindustrierna Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 30 april 2012. Vi ser helst att svaren skickas i elektronisk form (i W ord-format) till rcgistrator(denvironmcnt.ministry.sc och en kopia till Karin Sparnnan (e-postadress se nedan). I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remiss listan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Karin Sparrman svarar på eventuella frågor under remisstiden, te!. 08-405 38 11 (e-postadress: karin.sparrman Q1lenvironmcnt.ministry.se). Råd om hur remissyttranden utformas finns i statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss- hur och vaiför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. ~-- f Egon Abresp}r-- Rättschef s Kopia till Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm

l ( 120) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Staffan Asplind Tel: 010-698 13 33 staffan.asplind@naturvardsverket.se PM 2011-12-08 DnrNV-11581-11 Naturvårdverkets förslag till genomförande av delar av industriemissionsdirektivet (2010/75/EU) Sammanfattning Naturvårdsverket fick i juni i år i uppdrag att lämna fårslag till svenskt genomförande av de delar av industriemissionsdirektivet (20 l 0/7 5/EU) som inte omfattas av kommittedirektivet (Dir. 20 l 0: 113) till utredningen om reglering av industriutsläpp. Vi föreslår att de delar som vårt uppdrag omfattar genomförs i form av: f'yra nya förordningar, revidering av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, några mindre ändringar i miljöbalken, samt att viss rapportering hanteras genom kompletteringar av N a turvårdsverkets föreskrift om rniljörapport. Vi föreslår också att tre Naturvårdsverksföreskrifter upphävs. De delar av industriemissionsdirektivet som vårt uppdrag omfattar täcks idag av direktiv som ersätts av industriemissionsdirektivet De delar som omfattas av vårt uppdrag innebär: efter vissa övergångstider skärpta krav för utsläpp tillluft för förbrä1mingsanläggningar och sarnförbränningsanläggningar, vilket sammantaget berör ca 200 anläggningar, och i övrigt endast mindre ändringar jämfört med nuvarande reglering. Vi föreslår att det i svensk rätt inte införs sådana för medlemsstatema valfria undantag från utsläppskrav som i samband med de tidigare direktiven inte införts. Av miljöskäl och för att undvika svårigheter att tolka begreppet "offentligt fjärrvärmenät" föreslår vi även att Sverige inte inför det valfria undantaget rörande utsläppskrav för förbränningsanläggningar anslutna till offentligt fjärrvärmenät. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN J 95 ÖSTERSUND- PORSKARENs VÄG 5, HUS Ull KIRUNA- KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 l 0 00 FAX: 08-20 29 25 E-POST: REGISTRATOR@NATURVAROSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE

l KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 18 Remiss av Trafikverkets kapacitetsutredning (KS/2012:109) Sammanfattning Trafikverket har fått regeringens uppdrag att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Störst kapacitetsbrister finns inom järnvägen, men även inom väg i främst storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Trafikverket föreslår åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt nyinvesteringar genom olika paket riktade mot storstadsregionernas problem liksom kapacitetsproblem i andra delar av landet. Kommuner kan lämna remissyttrande till planupprättaren i respektive län. Västra Götalandsregionen planerar att svara via beredningen Hållbar utveckling (BHU). Kommunalfårbunden har därför ombetts att samordna och sammanställa kommunernas svar mom respektive kommunalförbundsområde. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2011-03-09. Remissvar Fyrbodal2012-03-21. Remissvar Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2012-03-05. Trafikverkets remiss Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050, jämte bilagor. Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anse remiss av Kapacitetsutredningen besvarad genom kommunalfårbundet Fyrbodal. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

l ÖVERS!KTPLANERINGSUTSKOTTET Utdrag PROTOKOLL 2012-04-05 l (l) 19 Remiss av Trafikverkets kapacitetsutredning (KS/2012:109) Sammanfattning Trafikverket har fått regeringens uppdrag att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Störst kapacitetsbrister finns inom järnvägen, men även inom väg i främst storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Trafikverket föreslår åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt nyinvesteringar genom olika paket riktade mot storstadsregionernas problem liksom kapacitetsproblem i andra delar av landet. Kommuner kan lämna remissyttrande till planupprättaren i respektive län. Västra Götalandsregionen planerar att svara via beredningen Hållbar utveckling (BI-IU). Kommunalförbunden har därför ombetts att samordna och sammanställa kommunernas svar inom respektive kommunalförbundsområde. Sven Andersson, utvecklingsavdelningen föredrog ärendet på sammanträdet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-03-09. Remissvar Fyrbodal2012-03-21. Remissvar Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2012-03-05. Trafikverkets remiss Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder- förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050, jämte bilagor. Beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar att anse remiss av Kapacitetsutredningen besvarad genom kommunalförbundet Fyrbodal. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2012-04-16, Henrik Sundström (M), Tage Nolstedt (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2012-04-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2012-04-16 till kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-03-27 DNR KS/20 12: l 09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Sven Andersson TELEFON 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla.se Remiss Kapacitetsutredningen Sammanfattning Trafikverket har fått regeringens uppdrag att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Störst kapacitetsbrister finns inom järnvägen, men även inom väg i främst storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Trafikverket föreslår åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt nyinvesteringar genom olika paket riktade mot storstadsregionernas problem liksom kapacitetsproblem i andra delar av landet. Kommuner kan lämna remissyttrande till planupprättaren i respektive län. Västra Götalandsregionen planerar att svara via beredningen Hållbar utveckling (BHU). Kommunalförbunden har därför ombetts att samordna och sammanställa kommunernas svar inom respektive kommunalförbundsområde. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2011-03-09. Remissvar Fyrbodal 2012-03-21. Remissvar Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2012-03-05. Trafikverkets remiss Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050, jämte bilagor. Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar att anse remiss av kapacitetsutredningen besvarad genom kommunalförbundet Fyrbodal.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-03-27 DNR KS/2012: 109 KOMMUNLEDNJNGSKONTORET Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ei akt l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor x 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun x 4 Påverkar ärendet Miljömäl enligt bedömningsmall i miljö- x handboken 5 Påverkar ärendet Översiktplanen x 6 Har diskussion förts med berörda grupper x 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser x 8 Finns mäl kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Trafikverket har fått regeringens uppdrag att analysera åtgärder får att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Tre regeringsbeslut ligger till grund får arbetet. Störst kapacitetsbrister finns inom järnvägen, men även inom väg i främst storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Detta påverkar godstrafiken och persontrafiken. Att enbart bygga nytt får att möta framtida trafiktillväxt bedöms inte vara ekonomiskt hållbart eller ens en lösning av kapacitetsproblemen. Trafikslagen måste därfår samverka och befintliga system effektiviseras. Drift och underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder som bidrar till ett robust transportsystem och maximerar kapaciteten. För storstadsregionernas problem föreslås paketlösningar med åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt nyinvesteringar. På liknande sätt finns regionvisa åtgärdsfårslag får landet i övrigt som skall bidra till att minska kapacitetsbrister. På järnvägssidan finns i vårt närområde fårslag om fårlängda plattformar på Bohusbanan söder om Uddevalla samt spårbyte får högre hastighet på sträckan Uddevalla- Herrljunga. Kommuner uppmanas att lämna remissyttrande till planupprättaren i respektive län. Västra Götalandsregionen (planupprättaren) planerar att svara via beredningen Hållbar utveckling (BHU) den 30 mars. Kommunalfårbunden har därfår ombetts att samordna och sammanställa kommunernas svar inom respektive kommunalfårbundsområde. Fyrbodals infrastrukturberedning behandlade ärendet vid sitt sanunanträde den 21 mars och direktionen den 22 mars. Ärendet har dessfårinnan diskuterats vid tjänstemannaberedning den 7 mars. Miljö och stadsbyggnadsnämnden bedömer att den principiella prioriteringsinriktningen som Trafikverket redovisar stämmer överens med de fårutsättningar får kommunens planering som redovisas i kommunens översiktsplan och beslutade därfår att inte ha någon erinran mot utredningen.

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-03-27 DNR KS/2012:109 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Expediera till

MILJÖ OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-03-15 9148 KOMMUNSTYRELSEN 99 dnr: 2012: 0443 l O Kommunstyrelsens remiss ang. Trafikverkets kapacitetsutredning Sammanfattning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder får att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Utredningen fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Ur miljö- och stadsbyggnadsnämndens perspektiv och kompetensområde bedöms den principiella prioriteringsinriktningen som Trafikverket redovisar stämma överens med de förutsättningar får kommunens planering som redovisas i vår översiktsplan och som nämnden ska ha som utgångspunkt vid sin tillståndsgivning mm. Då miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte ansvarar för kommunens infrastrukturfrågor lämnas inga synpunkter på rapporten i den delen. Därfår fareslås miljö- och stadsbyggnadsnämnden besluta att inte ha några erinringar mot vad som redovisas i remissmaterialet Beslutsunderlag Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2012-03-05. Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att inte ha någon erinran. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Fc~okc ; i.'~ r',"'. i'' '-~<0''i:--.stämmelsa /. t/

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-03-05 DNR 2012:0443 MILJÖ OCH STADSBYGGNAO HANDLÄGGARE Planchef Hans Johansson TELEFON 0522-69 73 25 hans.johansson@uddevalla.se KS remiss av Trafikverkets kapacitetsutredning Sammanfattning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Utredningen fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Ur miljö- och stadsbyggnadsnämndens perspektiv och kompetensområde bedöms den principiella prioriteringsinriktningen som Trafikverket redovisar stämma överens med de förutsättningar får kommunens planering som redovisas i vår översiktsplan och som nämnden ska ha som utgångspunkt vid sin tillståndsgivning mm. Då miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte ansvarar för kommunens infrastrukturfrågor lämnas inga synpunkter på rapporten i den delen. Därfår föreslås miljö- och stadsbyggnadsnämnden besluta att inte ha några erinringar mot vad som redovisas i remissmaterial et. Beslutsunderlag Trafikverkets material: Missiv. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder- fårslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050. Bristanalys av kapacitet och effektivitet i transportsystemet- kapacitetsutredningens bristanalys till och med år 2025. Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag. Banavgifter får ökad kund- och samhällsnytta. Miljö och stadsbyggnads gänsteskrivelse, daterad 2012-03-05. Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att inte ha någon erinran.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-03-05 DNR 2012:0443 MILJÖ OCH STADSBYGGNAO --~ Beredningschecklista ---- --- Områden att särskilt bevaka Ja Nei Ei akt J Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen x 2 Påverkar ärendet Människors lika villkqj: x 3 Påverkar ärendet utfl!~rkelsen En säker Oc!~ -tr\;g2 komi1jllll 4 Påverkar ärendet Miliömål enligt bedömningsmall i mitih.:: x x --- handboken s Påverkar ärendet Översiktu.!.~neq -- - ---- x 6 Har diskussion förts med berörda grupper -- 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser -"-- - x - 8 Finns mål kopplade till ärendet x Ärendebeskrivning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Förutom huvudrapporten "Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder- förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050" så finns i remissmaterialet en bristanalys, en miljökonsekvensbeskrivning och en utredning om banavgifter. Utredningen fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Den principiella prioriteringsinriktningen för trafiksystemets utveckling som redovisas utgår från följande: l. Styrmedel och samhällsplanering- styråtgärder för att påverka trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet. Samspel transporter, samhällsplanering och markanvändning. 2. Drift och underhåll- för att göra befintlig kapacitet tillgänglig med bibehållen leveranskvalitet 3. Reinvestering - för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas. 4. Trimning- för att förbättra användningen av kapaciteten. 5. Fullfölja pågående projekt- investering i ökad kapacitet. 6. Nya investeringsåtgärder- utredning, projektering och genomförande av. De åtgärder i form av nya investeringsåtgärder för de fyra trafikslagen som beskrivs berör i första hand storstadsregionerna. Möjliga åtgärder som berör Uddevalla- som vi har kunnat utläsa av rapporten- är förlängda plattformar på Bohusbanan söder om Uddevalla samt spårbyte för högre hastighet på sträckan Uddevalla- Herrljunga. Såvitt vi kan se redovisas inga andra åtgärder i det omfattande materialet som direkt berör Uddevalla. Det

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-03-05 DNR 2012:0443 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD redovisas t ex inga åtgärder för kapacitetshöjning avseende godstrafik på sträckan Uddevalla- Herrljunga, dubbelspår på Bohusbanan mellan Uddevalla och Göteborg, vägprojekt eller farledsutbyggnad. Ur miljö- och stadsbyggnadsnämndens perspektiv och kompetensområde bedöms den principiella prioriteringsinriktningen som Trafikverket redovisar stämma överens med de förutsättningar för kommunens planering som redovisas i vår översiktsplan och som nämnden ska ha som utgångspunkt vid sin tillståndsgivning mm. Då miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte ansvarar för kommunens infrastrukturfrågor lämnas inga synpunkter på rapporten i den delen. Därför föreslås miljö- och stadsbyggnadsnämnden besluta att inte ha några erinringar mot vad som redovisas i remissmaterialet c;~~~ Cari:: {~~~nsson förvaltningschef Hans Johan son planchef Expediera till Kommunstyrelsen

((h) (D TRAFIKVERKET Kommunstyrelsen KonJrnunledningskontoret 2012-02- 1 7 Remiss kapacitetsutredningen ~--------..,.D;,;iali=llp:::clanccbet=ac-:knl-.-ng-1 2oJ2: lcl<j Uppdrag och avgränsningar Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. De tre regeringsbeslut som ligger till grund för arbetet finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats. Arbetet har fokuserat på åtgärder och inriktningar som ger utökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet och främjar effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Fyrstegsprincipen har varit en grundläggande utgångspunkt, d v s att i första hand överväga åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt, i andra hand åtgärder som effektiviserar användningen av befintlig infrastruktur och fordon, i tredje hand begränsade ombyggnadsåtgärder och i fjärde hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Inriktningen av uppdraget har inneburit att Trafikverket inte har kartlagt behov av ytterligare åtgärder för att nå andra mål inom transportpolitiken som t ex trafiksäkerhet, bullernivåer, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller åtgärder för att hantera barriäreffekter eller effekter av klimatförändringar, t ex ökade vattenflöden. Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Trafikverket konstaterar att det finns kapacitetsbrister i delar av transportsystemet. De största bristerna finns inom järnvägen, men även inom väg främst i storstadsområdena och vissa funktionsbrister i bärighet ute i landet. Detta påverkar godstrafiken och persontrafiken. Utvecklingen visar på en kraftig tillväxt av trafiken, mot år 2050 för såväl gods- som persontransporter. Att enbart bygga nytt och mer kommer inte att vara ekonomiskt hållbart eller lösa våra kapacitetsproblem. Dessutom finns potentialer att utnyttja i samverkan mellan alla trafikslag och stora möjligheter att effektivisera i vårt befintliga system. Vi sl<a använda och öka kapaciteten på ett effektivt och hållbart sätt Den största och snabbaste vinsten i kapaciteten finns i vårt befintliga system. Systemet behöver användas på ett smartare och effektivare sätt. Dessutom behöver systemet användas på ett mer hållbart sätt. Drift- och underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder som säkerställer ett robust transportsystem och maximerar kapaciteten. Att utforma styrmedel som ger rätt utnyttjande mellan trafikslagen och ger konkurrensneutralitet är viktigt för att få rätt effekt. Vi m reslår åtgä1 der där de gör störst nytta Att befintligt transportsystem fungerar, är robust och hållbart är en förutsättning för vidareutveckling. Åtgärder inom drift, underhåll och reinvesteringar är högsta prioritet. Där bristerna är som störst, storstadsregionerna, starkt trafikerade vägar och järnvägar, har prioriterade

paketlösningar tagits fram. l Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås paket av åtgärder inom drift, underhåll, reinvesteringar, effektiviseringar av befintligt system samt investeringar. Potentialen i ökad kapacitet och minskad trängselligger i kollektivtrafik, buss, cykel och gång vilket också bidrar till våra miljömål Även för utveckling av övrig persontrafik finns förslag på paketlösningar. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategiskt nät med utpekade vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Remissmaterial och övrigt underlag Denna remiss består av fyra separata rapporter: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder- förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050 Bristanalys av kapacitet och effektivitet i transportsystemet- kapacitetsutredningens bristanalys till och med å r 2025 Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta Som underlag för huvudrapporten och bristanalys håller dessutom ett antal underlagsrapporter på att färdigställas inom Trafikverket Dessa rapporter kommer att publiceras på Trafikverkets webbplats i samband med att utredningen slutrapporteras till regeringen i april 2012. Den tidigare delredovisade järnvägsrapporten är även den ett underlag till de remitterade rapporterna. Trafikverket har också ett särskilt regeringsuppdrag om användning av banavgifter som ekonomiskt styrmedel. En delredovisning av detta uppdrag ska lämnas i slutet av april. Enligt uppdraget ska synpunkter på ett utkast inhämtas och det ska ske samordnat med Kapacitetsutredningens remittering. Vi vill därför uppmärksamma er på det särskilda utkastet till delredovisning benämnt Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Fortsatt arbete med lmpacitetsutredningen Trafikverket avser fortsätta utveckla rapportinnehållet och kvalitetssäkra underlagen även efter det att remissen har skickats ut 17 febr 2012. Under mars kommer Trafikverket att genomföra sex regionala och en nationell hearing om kapacitetsutredningen för att fånga upp synpunkter och olika aktörersinspel under remissperioden. Trafikverket ska slutredovisa kapacitetsutredningen till regeringen senast den 30 april 2012. Remissvar Remissvaren ska lämnas till Trafikverket senast31mars 2012. Remissmaterialet och uppgifter om hur remissvar ska lämnas återfinns på följande länk: www.trafikverket.se/remisskapacitet Lena Erixon Utredare och ställföreträdande generaldirektör Trafikverket

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 19 slutrapportering projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009-2011 (KS/2009:440) Sammanfattning Sedan 2007 har föräldrastöd varit ett prioriterat område i Uddevallas strategiska plan. Projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal startade 20 l O och är nu avslutat. Projektledarens slutrapport är redovisad i Familjeberedningen som varit projektets styrgrupp. Rapporten överlämnas härmed till kommunstyrelsen. De övergripande målen i projektansökan är uppnådda genom resultaten i de nio delprojekten som redovisas i slutrapporten. Föräldrastöd är lyft på den politiska agendan. Former för samverkan har utvecklats och etablerats för framtida arbete. Mötesplatser för föräldrar har blivit fler och bättre. Ekonomiskt har projektet följt budget väl och resultatet är ett överskott på ca 2 % av den totala omfattningen på drygt 6,9 miljoner. Detta överskott har Uddevalla kommun erbjudits behålla av finansiären Statens Folkhälsoinstitut i syfte att implementera en utbildning på högskolenivå. Som ett resultat av projektet har en förfrågan till berörda förvaltningar ställts om implementering av projektresultaten. Barn- och utbildningsförvaltningen avsätter 500 tkr för fortsatt arbete med föräldrastöd. Kultur och fritid arbetar tvärsektoriellt med drogförebyggande insatser. Socialtjänsten fortsätter under 2012 med föräldrarådgivning genom omprioritering av egna medel och ett tillskott av hälsopolitiska rådet. Kommunledningskontoret har haft en roll i delprojektet Tvärsektoriell samverkan som syftat till att ta fram förslag på samordningsfunktion för kommunövergripande föräldrastödsarbete. Kommunledningskontorets förslag är att den nuvarande administrativa personalresursen kopplad till familjeberedningen i framtiden förändras till att utgöra denna samordningsf1.mktion samt att föräldrastödsarbetet knyts till Hälsopolitiska rådet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-02 Kommunledningskontorets skrivelse 2012-03-06 Barn- och utbildningsförvaltningens slutrapport Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal2009-2011, 2012-03-15 Bilagda svar från förvaltningarna 2012-04-02 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna slutrapport 2012-03-15 Föräldrastöd i samverkan Uddevalla Fyrbodal 2009-2011 och lägga informationen till handlingarna, att nuvarande personalresurs 50% av en årsarbetare får centralt arbete med föräldrastöd även fortsättningsvis är lämplig omfattning, att föräldrastödsarbetet fortsättningsvis kopplas till folkhälsoarbetet under Hälsopolitiska rådet och att verksamhetsmedel för f6räldrastödsarbetet motsvarande 150 tkr for år 2012 överförs från kommunstyrelsen konto för beredningar till kommunledningskontoret ram Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2012-04-02 DNR KS/2009:440 KOMMUNLEDI-.JINGSKONlORET HANDLÄGGARE Utredare Lena Tegenfelclt TELEFON 0522-69 60 34 Lena.tegenfeldt@uddevalla.se slutrapportering projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-2011 Sammanfattning Sedan 2007 har föräldrastöd varit ett prioriterat område i Uddevallas strategiska plan. Projektet F ö räldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal startade 201 O och är nu avslutat. Projektledarens slutrapport är redovisad i Familjeberedningen som varit projektets styrgrupp. Rapporten överlämnas härmed till kommunstyrelsen. Dc övergripande målen i projektansökan är uppnådda genom resultaten i de nio delprojekten som redovisas i slutrapporten. Föräldrastöd är lyft på den politiska agendan. Former för samverkan har utvecklats och etablerats mr Ji amtida arbete. Mötesplatser för föräldrar har blivit Ile r och bättre. Ekonomiskt har projektet följt budget väl och resultatet är ett överskott på ca 2 % av den totala omfattningen på drygt 6, 9 miljoner. Detta överskott har Uddevalla kommun erbjudits behålla av finansiären Statcns Folkhälsoinstitut i syfte att implementera en utbildning på högskolenivå. Som ett resultat av projektet har en förfrågan till berörda förvaltningar ställts om implementering av projektresultatcn. Barn- och utbildningsförvaltningen avsätter 500 tkr för fortsatt arbete med föräldrastiid. Kultur och f1 itid arbetar tvärsektoriellt med drogförebyggande insatser. Socialtjänsten fortsätter under 2012 med föräldrarlidgivning genom omprioritering av egna medel och ett tillskott av hälsopolitiska rildet. Kommunledningskontoret har haft en roll i delprojektet Tvärsektoriell samverkan som syftat till att ta 1!-am förslag på samordningsfunktion för kommunövergripande föräldrastödsarbete. Kommunledningskontorets förslag är att den nuvarande administrativa personalresursen kopplad till familjeberedningen i framtiden förlindras till att utgöra denna samordningsf\.mktion samt att li'iräldrastödsarbetet knyts tillllälsopolitiska rådet.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (J) 2012-04-02 DNR KS/2009:440 KOMMUNLEDI'-liNGSKONTOREl Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-04-02 Kommunledningskontorets skrivelse 2012-03-06 Barn- och utbildningsförvaltningens slutrapport Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-2011, 2012-03-15 Bilagda svar fl ån förvaltningarna 2012-04-02 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna slutrapport 2012-03-15 Förätdrastöd i samverkan Uddcvalla Fyrbodal 2009-2011 och Higga informationen till handlingarna, att nuvarande personalresurs 50% av en årsarbetare för centralt arbete med förätdrastöd även fortsiittningsvis är Himplig omfattning, att Hiräldrastödsarbetct fortsättningsvis kopplas till folkhälsoarbetet under Hiilsopolitiska rådet och att verksamhetsmedel för föräldrastödsarbetct motsvarande 150 tkr Jl'ir år 2012 överförs ffi\n kommunstyrelsen konto för beredningar till kommunledningskontoret ram 3 P<"'vcrkar ärendet utmiirkelsen.l:_n si.jl(t:r.. P~~-IJ.try_gl!, I~_DDJlJU!JJ 4 På verkar ärendet f\1_i_ U.ö_J_n,i,i.l. _ G_!l1 i gl!_~g.d(~_mn_!_ng~.dl_<:_t!,l,_.l.m.i.u.zl. handboken 5 _ Påv~rkar -~~~~~~-~!et _(_)_ys~i:'>) I~.m.l~m.c_n -------- - ---- ------------- 6 ~~~~~~~ diskussio!~ förl~ _!)~~~L~erörda g_~ ~ppcr.. 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser --~-------- -------- -------.. -- ----------- --! k'j01s lllåil~.<.?.l2l:~l~~-~~---!}_!.!_lirendct - ------------------ Ärendebeskrivning En tjiinstcmannagrupp med representanter från kommunledningskontoret barn- och utbildning, kultur och fritid och socialtjänsten har arbetat fram samordningsfunktionens innehåll. l skrivelsen bedöms en omfattning av 50-l 00% personalresurs vara lämplig, att den nya Ji.mktionen får ett mer operativt utåtriktal fokus och att det samordnande Hiriildrastödetsarbetet i fhlmtiden kopplas till folkhälsans område. Kommunledningskontoret har idag administrativt stöd kopplat till familjeberedningen. Personalresurser motsvarande en omf[lttning av 50% årsarbetare tillkom vid beredningens bildande med ett fokus att omvärldsspana,

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-04-02 DNR KS/2009:440 KOMMUNLEDNINGSKONTORET internt utreda och strategiskt föreslå handlingsplaner inom området. En omfattande uppgift var alt arbeta fram ansökan till föräldrastödsprojcktet. l uppdraget ingör även uppföljning av f'öräldrastöd enligt kommunstyrelsens styrkort och av familjeberedningen anordnade aktiviteter. Kommunledningskontoret föreslår alt befintlig personalresurs för administrativt stöd omvandlas till den nya samordningsfunktionen. Finansiering av personalresursen Hir 2013 ligger inom kommunledningskontorets ram. I praktiken försvinner vissa arbetsuppgifter som idag åtgår till administrativt stöd till familjeberedningen och några arbetsuppgifter tillkommer i elen nya funktionens innehåll. Del som främst förändras är arbete med samverkansplaltform, övergripande samordning och informationsspridning. Verksamhetsmedel mr det centrala föräldrastödet har under de tre senaste åren legat direkt under kommunstyrelsen med kommunstyrelsens ordförande som attestant. Använda verksamhetsmedel exkluderat dc politiska arvodena för fim1iljebcredningen har varit följande. 2009 - l 07 950 kr 20 l O - 1 O 581 kr 20 Il - 40 728 kr Större delen av kostnaderna 2009 är dc löpande föräldrastödsförcläsningarna som arrangerades på uppdrag av Camiljcbcredningcn. Dessa kostnader togs 2010-2011 inom ramen för lorlildraslödsprojcktct. Den av tjänstemannagruppen prognosticerade budgeten på 150 tkr är rimlig utiii'ån funktionens arbetsuppgifter med en mer operativ inriktning samtutifi'{m funktionens omfattning på 50%. l det årliga planeringsarbetet får i framtiden las i beaktande behovet av en ev. utökad omfattning av personalresursen. Förutsättningarna för li amgång i arbetet bedöms öka med en koppling till Hälsopolitiska rådet. Rådets sammansättning och ansvarsomräden kommer atl fi ämja nätverk och helhetsyn i föräldrasliidsarbelel. Så snart beslut förcliggergm samordningsfimktionens politiska tillhörighet och tillgängliga ;~säi11h~et~medcl kan arbetet med funktionens innehåll börja anpassas till rfintligä 5()% OCh den llwj"~l{terna inriktningen. / / /> ( 1Jat ;//t/w \_. " Susanne Erixon Tf förvaltningsch Lena J'egenf'eldt Utvecklingschef

SKRIVELSE J (6) KOMMUNI.EDNINGSKONTOI~ET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 HANDLÄGGARE Folkhälsout vecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 1. Bakgrund Varför föt äldrastöd? Det finns omfattande vetenskaplig grund för att stöd till föräldrar, som bidrar till ah utveckla ett gott samspel mellan föräldrar och barn, gynnar en positiv utveckling hos barnen samt minskar psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Förebyggande generella folkhälsoinsatser minskar behovet av mer kostsamma insatser längre Jl am och är därför även samhällsekonomiskt gynnsamma. Riskfaktorer kan ses som omständigheter som ökar sannolikheten för ohälsa och utveckling av problem, till exempelmissbruk och psykisk ohälsa. Skyddsfaktorer är omständigheter som minskar risken för problemutveckling och kan sägas motverka eller kompensera för riskfaktorerna. Familjen är sannolikt den viktigaste risk- eller skyddsfaktorn så länge barnen bor hemma. Kända skyddsfaktorer är en nära och förtroendefi.ill relation mellan barn och föräldrar, stabila föräldrar med låg konfliktnivå, balans mellan tydlig gränssättning och kärlek och värme, att barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar samt att barnet har kontaktmed stödjande och engagerade vuxna utanför kärnfamiljen. Bristande tillsyn, föräldrar som är positiva till normbrytande beteenden t. ex. missbruk av alkohol och narkotika och allvarliga konflikter mellan f(iräldrar eller mellan barn och föräldrar är kända riskfaktorer. Föräldrastödsinsatser ska bidra till att stärka föräldrar i sin föräldraroll och bygga på deras egen kompetens och kraft. Det är föräldrarna som är experter på sina barn och det är i första hand föräldrars och barns behov som ska styra innehållet i det stöd samhället organiserar. Vad menas med fiiräldrastiid'? J regeringens "Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd- En vinst för alla" delinieras föräldraslöd som; En aktivitet som gerföräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling och/eller stärkerfdräldrars sociala nätverk.

FÖRSLAG SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 2 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 Del övergripande målet är all Al!afdräldrar ska erbjudasjiiräldrastöd under barnens uppväxt (0- J 7 år). l strategin beskrivs vidare att föräldrastödet ska vara ett erbjudande från samhällets sida och inte en obligatorisk verksamhet för föräldrarna. Det ska också vara en generell förebyggande verksamhet genom att det erbjuds alla föräldrar och inte enbart särskilt utsatta grupper. Ett generellt förebyggande Hiräldrastöd innebär att man inriktar sig på insatser som främjar barns positiva utveckling och maximerar deras skydd mot svårigheter, i stället för att fokusera på risk. AU erbjuda alla föräldrar stöd och hjälp under barnets hela uppväxttid kan forebygga fi amtida problem, samtidigt som man kan fånga upp barn och foräldrar i riskzon som då kan erbjudas särskilt stöd och insatser. Det finns ett värde i att erbjuda insatser generellt för att på så säll undvika utpekande och därigenom att målgrupper med särskilda behov undviker att delta/söka hjälp. Samhällets ansvar Föräldrar eller andra vårdnadshavare har huvudansvaret för sina barns uppväxtförhållanden och livsvillkor och for att vmje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. För att kunna fullfölja sina skyldigheter har fdräldrar möjligheter och rätt att få stöd fl ån det offentliga t.ex. i fonn av sociala skyddssystem, utbildning och hälso- och sjukvård och genom information och rådgivning. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Genom generellt förätdrastöd väljer kommunen att utöver det lagstadgade ansvaret arbeta JO re byggande for att på sikt undvika ohälsa och samhälsekonomiska kostnader. Uddevallas Stratcgisl< plan 2011-2014 Strategi för JOräldrastöd: Vi ska se.fiiräldrarna som den bästa resurs vi har i vårt arbete med barn och unga samt erbjudafiiräldrar stöd i.fiirä!draro!len. Uppdrag l J: Kommunen ska stödjafamiljer genomj{irebyggande verksamhet samt erbjuda hjälp vid behov. (KS, BuN, SN, KFN) l'rojcld Föräldrastiid i samverkan Uddevalla- Fyrbodal2009-2011 Uddevalla kommun och Fyrboda l är ett av l O områden som erhåll i t medel för att utveckla föräldrastödsarbetet med bidrag från statens folkhälsoinstitut. Inom nio delprojekt har olika metoder testatstoratt bidra till attuppfylla det nationella målet att Alla.fiirä!drar ska erbjudas fiiräldrastöd under barnens

FÖRSLAG SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 3 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 uppväxt (O-l 7 är). Ett av projektets del projekt, "Tvärsektoriell samverkan", syftar till att ta fram förslag på samordningsfunktion för kommunövergripande föräldrastödsarbete. Det förslag som beskrivs i denna skrivelse, har diskuterats i projektets tjänstemannagrupp som består av representanter från Barn och utbildning, Kultur och fritid, Socialtjänsten och Kommunledningskontoret 2. Behov av samordning och samordnings-/utvecklingstjänst Det sker idag mycket arbete i Uddevalla, såväl inom kommunorganisationen som bland externa aktörer, som kan sorleras in under begreppet föräldrastöd. Som förälder är det dock inte så lätt att hitta rätt bland det stöd vi erbjuder då det ofta marknadsförs utifrån organisation och inte målgruppsinriktat Det finns risk för att vi missar samverkansfördelar när vi inte känner till varandras verksamheter och insatser och utan övergripande samordning kan även brister i föräldrastödskedjan (0-17 år) förbli oupptäckta då ansvaret är fördelat på så många olika verksamheter. För att tvärsektoriellt arbeta utifrån de politiska intentionerna i Strategisk plan på ett framgångsrikt, kostnadseffektivt och utvecklande sätt anser projektets tjänstemannagrupp därför att det krävs samordning och föreslår en samordnings-/utvecklingtjänst som fokuserar på i huvudsak tre områden. l. Vi ska se.fiiräldrarna som den bästa resurs vi har i vårt arbete med barn och unga samt erbjuda.fdräldrar stöd i.fijräldrarollen. Samverkansplattform för att skapa förutsättningar för fortsatt samverkan över förvaltnings- och organisationsgränser för att erbjuda föräldrar en valfrihet mellan olika föräldrastödsinsatser. Övergripande samordning får att erbjuda ett heltäckande föräldrastöd utan luckor där de olika organisationerna kompletterar varandra. Bidra till spridning av goda exempel på arbetssätt över organisationsgränserna för att fåjämlika möjligheter till goda föräldrakontakterl-stöd i kommunen. 2. Det ska vara enkelt somj(irälder att hitta de o/ikafhrmerna av stöd som kommunen och andra organisationer i Uddevalla erbjuder. Samlad målgruppsorienterad och aktuell tvärsektoriell information via kommunens tillgängliga informationsvägar (hemsida, Medborgarkontoret, Hälsohörnan på biblioteket, Bohusläningens kommunsidor etc.). Intern kommunikation för att respektive verksamhet i möte med föräldrar ska kunna slussa vidare till rätt hjälp/stöd.

FÖRSLAG SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 4 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 Information på olika språk och anpassad till olika målgrupper för att attrahera föräldrar som vi idag har svårt att nå. Lågtröskelaktiviteler som generella föreläsningar och föräldramässor. 3. Uddevallas.fdräldrastöd ska ståj{jr god kvalitet Omvärldsbevakning (regionalt/nationellt) för kvalitetssäkring och utveckling knutet till aktuell politik och forskning Vara en länk mellan verksamhet och politik- uppföljning och utveckling utif! ån det uppdrag 11 i Stralegisk plan Vara en framåtdrivande blåslampa for att inte!orlora fokus på grund av uppdragets tvärsektoriella natur. 3. Avgränsningar 1-Icla kommunorganisationen med samtliga forvallningar ansvarar för att inom ordinarie uppdrag, verksamhet och budgel arbeta på ett sådant sätl att foräldrar tas tillvara som en resurs och erbjuds det stöd i föräldraskapet som dc behöver. Samordningsfunktionens roll är övergripande samordnande och utvecklande med inslag av övergripande operativa insatser enligt ovanstående beskrivning och knuten till generellt förebyggande föriildrastöd. 4. Tjänst Tjänstemannagruppen bedömer alt 50-l 00% är en rimlig omfattning på den samordnar-/utvecklartjänst som beskrivs ovan. Med den högre graden finns utrymme!or et! mer omh1t1ande utvecklingsarbete. Gruppen anser vidare att det är väsentligt att den person som knyts till tjänsten har kompetens för att bedriva utvecklingsarbele och även utbildning inom folkhälso-/föräldrastödsområdet. Det är viktigt att föräldrastödssamordnarcn/-utvecklaren har ett tydligt t! amåtdrivande fokus för alt åstadkomma verkstad utifrån tagna beslut. 5. Organisation Politiskt finns det fungerande tvärsektoriella organ for att hantera olika forvallningsövergripande frågor men i förvaltningsorganisationen kan ona de så kallade stuprören ställa till problem for tvärsektoriell samverkan. För att en samordnar~jänst som den som beskrivs här ska leda till resultat som kommer brukarna/invånarna till nytta krävs att berörda förvaltningar är överens om ett tydligt uppdrag, mandat och långsiktig finansiering oavsett var tjänsten rent organisatoriskt placeras.

FÖRSLAG SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 5 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTOI<ET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 Samordningstjänsten kan i viss mån jämföras med Lex. den Drogförebyggande samordnaren som är anställd på Socialtjänstens förebyggande avdelning och Integrationsutvecklaren som arbetar på Kommunledningskontorets Arbetsmarknadsavdelning. Båda dessa har ett kommunövergripande uppdrag, arbetar såväl strategiskt som till viss del operativt samt samverkar med aktörer utanför kommunorganisationcn. Utill ån ovan beskrivna arbetsområden ser tjänstemannagruppen framför allt tre alternativa ändamålsenliga organisatoriska tillhörigheter; Socialtjänstens Avdelning för förebyggande socialt arbete, Kommunledningskontorets Utvecklingsavdelning eller Barn och utbildnings Hirvaltningskontor. Gruppen ser följande fördelar med respektive tillhörighet: Socialtjänstens Avdelning.fdr./(jrebyggande socialt arbete: + Finns kolleger med liknande uppdrag + Stor del av avdelningen arbetar med just förebyggande verksamhet med kopplingar till förätdrastöd bl.a. drogförebyggande och Öppna förskolorna. + Koppling till målgruppen Kommunledningskon/orets Utvecklingsavdelning: + I-lar ett kommunövergripande utvecklingsuppdrag + Finns kolleger med liknande uppdrag +Avsatt tid för Uppdrag Il finns inom ram (se under Finansiering nedan), dock åtgår det mesta av denna tid idag till administrering av Familjeberedningen. Barn och utbildnings Förvaltningskon/or: +Barnomsorgen och skolan är det kommunala arena som har störst knytning till föräldrar +Barn och utbildning har en hälsofrämjande och tidigt förebyggande inriktning + På förvaltningskontoret blir en samordnare centralt placerad och kan knytas till övergripande kvalitetsutveckling Politiskt har övergripande föräldrastödssamordning/-utveckling närmast anknytning till Kommunstyrelsens Fami~jeberedning och Hälsopolitiska rådet (kommun och region). FörlUdrastöd har starka kopplingar till folkhälsoarbetet och delar bland annat kunskapsbas samt vissa nätverk och samarbetsparter med detta. Om Familjeberedningen så småningom skulle upplösas skulle frågorna med fördel kunna höra hemma i Hälsopolitiska rådet.

FÖRSLAG SAMORDNINGSFUNKTION FÖRÄLDRASTÖD 6 (6) UDD EV ALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-03-06 DNR: KS/2009:440 6. Budget och finansiering Kostnaden kan (schablon-)beräknas till: Tjänst (beräknat på 50%): 275' Verksamhetsmedel: l 50' Kommunledningskontoret har idag administrativt stöd kopplat till familjeberedningen. l tjänsten ingår även uppföljning av föräldrastöd enligt kommunstyrelsens styrkort och av familjeberedningen anordnade aktiviteter, d.v.s. en del av det som föreslås ingå i samordnar /utvccklartjänsten. För att möta den politiska prioriteringen i uppdrag Il bedömer kommunledningskontoret att ca 50 % av en årsarbetskraft åtgår 2013 för verkställighet inklusive avrapportering till ett politiskt organ. Det finns ännu inget furdigförankrat förslag till finansiering i övrigt. Ett alternativ är sam11nansiering utslaget mellan berörda förvaltningar (ffa Barn och Utbildning och Social1jänsten) genom formaliserade långsiktiga avtal. Det är inte orimligt att Hälsopolitiska rådet kan bidra till verksamhetsmede l. 7. Avslutande kommentarer Utifrån ovanstående föreslås att en samordnings-/utvecklingstjänst för föräldrastöd inrättas för a(( utifi ån uppdrag 11 i strategisk plan gå ti ån politisk vilja till operativ nytta Hir brukarna. Uppdraget är kommunövergripande och därför krävs en tvärsektoriell överenskommelse kring uppdrag och åtminstone delar av finansieringen för att ge bästa möjliga förutsättningar för resultat. En möjlig organisatorisk placering som samtidigt öppnar för en lösning kring finansiering av åtminstone en del av tjänsten är att knyta den till Kommunledningskontorets Utvecklingsavdelning. Fortsatta förhandlingar kring finansieringen krävs innan slutgiltigt beslut kan tas.

RAPPORT 2012-03-06 DNR: KS 2009:133 KOMMUNLEDNINGSKONTORET slutrapportering Förätdrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrboda l 2009-2011 - Från politisk vilja till nytta för brukarna l. Sommonfattning Uddevalla kommun sökte och erhöllmedel av Statens folkhälsoinstitut för att i Fyrbodal 1 utveckla det generella förätdrastödet i enlighet med den nationella strategin Förä/drastöd-en vinstfor alla (SOU 2008:131 ). Samverkan framhålls i strategin som en förutsättning för ett långsiktigt föräldrastöd. l projektet har detta skett i olika grad med samtliga Fyrbodals kommuner, mödra- och barnhälsovården, ideella föreningar, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt övriga nationella föräldrastödsprojekt. Projektet har varit uppdelat i nio delprojekt som alla utvecklat och testat olika metoder för universellt föräldrastöd. Vmje delprojekt har hall en delprojektledare och en tvärprofessionell arbetsgrupp. Styrgrupp för projektet har varit Familjeberedningen i Uddevalla kommun samt en ledamot för beredningen hälsa Fyrbodal. Hälften av projektmedlen avsattes till forskning som utfördes av Uppsala universitet i samarbete med Linköpings universitet. Metoderna som använts har bl. a. varit enkäter, intervjuer, testomgångar för föräldra-barn aktiviteter, utbildningsinsatser för profession inom vård och skola samt en icke myndighetsutövande föräldrarådgivning. Projektets måluppfyllnad är hög och har hållit ramarna för tid, kostnad och kvalitet i stort. De t1esta metoder har visat sig vara konstruktiva som generellt föräldrastöd. Föreliggande rapport är ett komplement till den officiella redovisningen till statens folkhälsoinstitut den 15 mars 2012. 1 BengtsfOrs, Dals Ed, Fiirgchmda, Lilla Edet, Lysekil, Mel!crud, Munkedal, Strömstad, Orust, Sotcnäs, Tanum, Uddevalla, Vänersborg Trollhättan och Åmål ~ Utvecklingsavdelningen POSTADRESS BESÖKSADRESS -,-,-,,-, o_n.. Tv-,C"-1 -cc, A'"'x:- ---- 451 81 UDDEVALLA stadshuset Varvsvägen l 0522-69 60 00 f ax www.uddevalla.se E-POST kommunledningskontorel@uddevollo.se

2 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET limehån l. 2. 3. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 4. 5. 6. 7. 8. 9. Sammanlallning... 1 Bakgrund, syffe och koppling till övergripande mål... 3 Provade och utvecklade metoder... 6 Tvärsektoriell samverkan... 6 Politisk samsyn... 11 Föräldrawebb Fyrbodal... 13 Ideella krafter... 20 Öppen rådgivning... 24 Skolan som förä/drastödjare... 27 Förä/draföreläsningar... 30 Utbildning i gruppdynamik... 36 Basutbud evidensbaserade föräldrastödsprogram... 39 Resultat av dellagande och engagemang... 45 Måluppfyllelse och effekter... 45 Information och kommunikation... 45 Ekonomi och budgelföljsamhel.... 46 Slutsatser... 46 Fortsalf arbete... 47 Bilaga l... 49

3 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOf~ET 2. Bakgrund, syfte och koppling till övergripande mål Projekt Förä/drastöd i samverkan Uddevalla- -1':vrhoda/, 2009-2011 startade i januari 2010 och avslutades i mars 2012. Projektet finansierades av Statens folkhälsoinstitut till I 00 %. Uddevalla ingår i kommunalförbundet Fyrbodal vilket är ett av fyra regionala kommunalförbund i Västra Götalands län. Fyrbodals kommunalförbund är en samarbetsorganisation med uppgill att arbeta för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av mellankommunala frågor. Uddevalla kommun har sedan 2007 drivit fi ågan om ett utvecklat föriildrastöd i kommunen och har som en medelstor kommun en drivande roll i Fyrbodal inom folkhälsoområdet och arbetet med föräldrastöd. Uddevalla kommuns arbete med förätdrastöd präglades av separata insatser uppdelat efter förvaltning. Det förätdrastödjande arbetet i stort utgjordes, på motsvarande sätt, av separata satsningar från de förätdrastödjande aktörerna; kommuner, region och ideburna aktörer. Potential fanns dock för att skapa ett gott förätdrastöd i samverkan mellan kommuner och andra aktörer i Fyrboda L Samverkan i detta sammanhang syftar dels till inomkommunal koordinering av insatser och dels till koordinering mellan kommuner, region och ideburna aktörer. Målsättning var att skapa utökade gemensamma resurser kring föräldrastöcl. Detta för att uppnå det nationella policymålet att alla föräldrar skall erbjudas generellt förätdrastöd under hela barnets uppväxt 0- I 7 år. Kommunfi.Jllmäktigc i Uddevalla tog 2007 beslut om att utveckla det generella förätdrastödet för föräldrar med barn i åldern 0-17 år. Kommunstyrelsen fastställde 2009 en handlingsplan för utveckling av förätdrastöd i Uddevalla kommun (KS 2009: 133). Barn och utbildningsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen och socialtjänsten beskrev i denna plan föräldrastöd som pågick inom respektive förvaltning och Hirslag till nya eller utökade insatser. Samma år gavs möjlighet att ansöka om projektmedel för att utveckla föräldrastödct. Uddevalla var en av 47 kommuner som sökte och en av de lo som fick sin ansökan beviljad. Hälften av projektmedlen var avsedda till forskning. Uppsala universitet har ansvarat för elen och samarbetat med Linköpings universitet i valda delar.

4 (52) KOMMUNU:DNINGSKONTORl:l Övergripande mål i projektansökan var att skapa en samverkande organisering av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat generellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år genom: - Att inom kommunen utveckla former för ökad systematisk samverkan, samordning tvärsektoriellt mellan nämnder, förvaltningar och verksamheter, samt genom politiskt samråd och förankringsprocess mellan berörda nämnder. -Alt långsiktigt utveckla fonner för systematisk samverkan, samordning av Fyrbodalsgemensamma resurser 2 med externa aktörer i Fyrbodal. Detta fl'ämst via samverkansplattformen Hälsokällan men också genom politiskt samråd, förankringsprocesser via Fyrbodals kommunalförbund (beredningen hälsa), Fyrbodals tre hälso- och sjukvårdsnämnder samt kommunala hälsopolitiska råd. - Att kvalitetssäkra samarbetet, samordning i Uddevalla kommun mellan berörda nämnder, förvaltningar för ett föräldrastöd till alla föräldrar med barn 0-17 år, samt inleda en process för ett kvalitetssäkrad samverkan mellan aktörer inom Fyrbodal på med ett urval av arenor och verktyg 3 Projektets mål har varit att utveckla och testa metoder med syfte att förbättra och öka det generella föräldrastödet i Uddevalla och Fyrboda l. Arbetet har varit uppdelat i nio delprojekt med var sin delprojektledare som rapporterat till övergripande projektledare. Projektets målgrupper har varit föräldrar, profession, tjänstemän och politiker. Metoderna som testats har beskrivits i projektplanen men har konkretiserats och anpassats under projekttiden. ' - Exempelvis kompctcnspoolcr, kompctcnsnätvcrk, utbildningar, föräldraniitverk, J{)räldrawcbb 3 Excmrclvis wcbbascrad arena tar foräldrastöd Fyrbodal, Wriildraförcläsningar, tlin~ningar som förtildrastödjarc

5 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORtT Kommunstyrelsen i Uddevalla har varit projektägare och familjeberedningen samt en ledamot från beredningen hälsa Fyrbodal har ntgjort projektets styrgmpp. Projektledaren tillhörde barn- och utbildningsförvaltningen. Tjänstemän från berörda förvaltningar och samarbetspartners har utgjort referensgrupp. Totalt har över 100 personer från Uddevalla och övriga kommuner Fyrbodal, Västra Götalandsregionen och ideella verksamheter medverkat i projektet. Under våren 20 Il beslutades att föräldrastöd ska ingå i kommunens styrkorl. Respektive förvaltning ansvarar för att föräldrastödet görs mätbart och följs upp. En slutrapport är gjord enligt Statens folkhälsoinstituts mall. Den här rapporten är ett komplement och förtydligande av projektresultaten, utifrån det uppdrag som givits i Flerårsplanen för 2012 "att samtliga projekt ska utvhrderas".

6 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOREl 3. Provade och utvecklade metoder Projektet har varit uppdelat i nio delprojekt med olika inriktning. Två har genomförts i Uddevalla kommun och övriga har berört flera eller enstaka Fyrbodalskommuner. Samtliga metoder som utvecklats är dock generaliserbara. 3.1 Tvärsekloriell samverkan ( A4ec(flJr/allare Y f va l3i:jmgelsson, UddeFalt a kommun) Med syfte att utveckla samverkan mellan berörda förvaltningar och smnverkan mellan kommuner samt komn11mcr och övriga föriildrastödsaktörcr i Fyrbodal avseende generellt föräldrastöd. Forskare vid Linköpings universitet, Tema Barn, har på uppdrag av Uppsala universitet följt samverkansprocessen för ett utvecklat föräldrastöd i Uddevalla kommun 4 l regeringens strategi 5 ti amhålls vikten av samverkan mellan berörda verksamheter för ett långsiktigt, sammanhållet generellt föräldrastöd. Då detta är ett stöd som berör många organisationer med olika huvudmän ansågs en funktion för samordning viktig att utveckla både inom Uddevalla kommun men likväl på Fyrbodalsnivå. Förätdrastöd är en del av kommunens serviceutbud för föräldrar. För att arbetet ska ske cttcktivt och med hög kvalitet har förslag fi amkommit att en samordningsfunktion för föriii drastöd bör finnas för att tillse detta. M ii! och Syftetmed delprojektet var att utforska hur samordning och samverkan; mellan olika kommunala förvaltningar kring föräldrastöd, samt mellan Uddevalla kommun och andra Fyrbodalsaktörer (kommuner, region, idcburna) kan skapa ökade förutsättningar (tillghnglighet, kvalitet, resursutnyttjande) för att bidra till det nationella policymålet att alla föräldrar skall erbjudas generellt förätdrastöd under hela barnets uppväxt 0-17 år. ' 1 Sc separat lorskningsrapport, Disa BcrgnChr Linköpings universitet 5 Föriildrastöd --en vinst to r alla (SOU 2008:131)

7 (52) KOMMUNU:DNINGSKONTORET Målen var att ta fram ett förslag på samordningsfunktion för föråldrastöd i Uddevalla kommun samt ett förslag på samordningsfunktion för föråldrastöd i Fyrbodal. Metod Under projekttiden har projektledaren tagit del av litteratur och aktuell forskning rörande kommunal samverkan och föriii drastöd som legat till grund för förslaget. Forskare vid Linköpings universitet har genomfört intervjuer med nyckelpersoner vars svar har utgjort del i framtagandet av förslag på samordningsfunk tio n. Projektledaren har arbetat tillsammans med en tjänstcmannagmpp bestående av representanter för de fyra mest berörda förvaltningarna rörande föräldrastöd; barn- och utbildning, kommunledningskontoret, kultur och fi itid samt socialtjänsten. Diskussioner har förts kring frågor rörande innehåll i funktionen, organisatorisk tillhörighet, geografisk placering, finansiering, förutsättningar m.m. Fokus har varit att ha ett medborgarperspektiv med utgångspunkt ti ån kommunens värdegrund och samtidigt ta ansvar för att funktionen leder till effektivisering. Det är viktigt att funktionen skapas utifrån ett respektfullt antagande om att berörda professioner vill och kan samverka för föräldrar och barns bästa. Samarbetet med övriga föräldrastödsprojckt, Sjuhärads kommunalförbund och Tjörns kommun, i denna satsning fi'ån Statens folkhälsoinstitut har bidragit med ytterligare kunskaper om kommunal samverkan och studiebesök i projektkommuner har genomförts. Detta tillsammans med projektledarens dagliga samtal med personer i berörda verksamheter, i och utanfor projektet utgör grunden för förslag på samordningsfunktion för föräldrastöd i Uddevalla kommun. Förslag på samordningsfunktion ftir f(iräldrastöd i Fyrbodal har arbetats ti'am av arbetsgruppen i delprojekt Basutbud evidensbaserade./(jräldrastödi']ji'ogram tillsammans med projektledaren, se sid 39.

8 (52) KOMMUNLEDN!NGSKONTOREl Resultat En samordningsfunktion ska verka för att förätdrastödet stärks och utvecklas samt arbeta for att öka samsynen kring toräldrastöd, detta genom omvärldsbevakning och nätverksbyggande. Det sker idag mycket arbete i Uddevalla, såväl inom kommunorganisationen som bland externa aktörer, som kan sorteras in under begreppet föräldrastöd. Som forälder är det dock inte så lätt att hitta rätt bland det stöd vi erbjuder då det ona marknadstors utifhm organisation och inte målgruppsinriktat Det finns risk för att vi missar samverkansfördelar när vi inte känner till varandras verksambeler och insatser och utan övergripande samordning kan även brister i förhldrastödskedjan (O-l 7 år) torbli oupptäckta då ansvaret är fördelat på så många olika verksamheter. För att tvärsektoriellt arbeta utifrån de politiska intentionerna i Strategisk plan på ett framgångsrikt, kostnadseffektivt och utvecklande sätt anser projektets tjänstemannagrupp därför att det krävs samordning och toreslår en samordnings-/utvecklingstjänst som fokuserar på i huvudsak tre områden. l. Vi ska sejdräldrama som den bästa resurs vi har i vårt arbete med bam och unga samt erbjuda/drä/drar stöd iförä/draroll en. Samverkansplattfonn för att skapa förutsättningar for fortsatt samverkan över förvaltnings- och organisationsgränser for att erbjuda foräldrar en valfrihet mellan olika förätdrastöds insatser. Övergripande samordning för att erbjuda ett heltäckande förätdrastöd utan luckor där de olika organisationerna kompletterar varandra. Bidra till spridning av goda exempel på arbetssiitt över organisationsgränserna för att få jämlika möjligheter till goda toräldrakontakter/-stöd i kommunen. 2. Det ska vara enkelt som.f!irä!der att hitta de olikaformerna av stöd som kommunen och andra organis ationer i Uddevalla er/~juder. Samlad målgruppsorienterad och aktuell tvärsektoriell information via kommunens tillgängliga informationsvägar (hemsida, Medborgarkontoret, Hälsohörnan på biblioteket, Bohusläningens kommunsidor etc.).

9 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Intern kommunikation för att respektive verksamhet i möte med föräldrar ska kunna slussa vidare till rätt hjälp/stöd. Information på olika språk och anpassad till olika målgrupper för att attrahera föräldrar som vi idag har svårt att nå. Lågtröskel aktiviteter som generella föreläsningar och föräldramässor. 3. Uddevallas förä/drastöd ska ståj(jr god kvalitet Omvärldsbevakning (regionalt/nationellt) för kvalitetssäkring och utveckling knutet till aktuell politik och forskning Vara en länk mellan verksamhet och politik- uppjo!jning och utveckling utifrån det uppdwg Il i Strategisk plan Vara en framåtdrivande blåslampa för att inte förlora fokus på grund av uppdragets tvärsektoriella natur. l-ie la kommunorganisationen med samtliga förvaltningar ansvarar för alt inom ordinarie uppdrag, verksamhet och budget arbeta på ett sådant sätt alt föräldrar tas tillvara som en resurs och erbjuds det stöd i föräldraskapet som de behöver. Samordningsfunktionens roll är övergripande samordnande och utvecklande med inslag av övergripande operativa insatser enligt ovanstående beskrivning och knuten till generellt förebyggande föräldrastöd. Tjänstemannagruppen bedömer att 50-100% är en rimlig omfattning på den samordnar-/ntvecklartjänst som beskrivs ovan. Med den högre graden finns utrymme för ett mer omfattande utvecklingsarbete. Gruppen anser vidare att det är väsentligt att den person som knyts till tjänsten har kompetens för att bedriva utvecklingsarbete och även utbildning inom folkhälso-/föräldrastödsområdet. Det är viktigt att föräldrastödssamordnaren/-utvecklaren har ett tydligt fi"mnåtdrivande fokus för att åstadkomma verkstad utifrån tagna beslut. Politiskt finns det fungerande tvärsektoriella organ för att hantera olika förvaltningsövergripande frågor men i förvaltningsorganisationen kan ofta de så kallade stuprören ställa till problem för tvärsektoriell samverkan. För att en samordnartjänst som den som beskrivs här ska leda till resultat som

l o (52) KOMMUNLf:DNINGSKONTORET kommer brukarna/invånarna till nytta krävs att berörda förvaltningar är överens om ett tydligt uppdrag, mandat och långsiktig finansiering oavsett var tjänsten rent organisatoriskt placeras. Samordningstjänsten kan i viss mån jämföras med t. ex. den Drogförebyggande samordnaren som är anställd på Socialtjänstens förebyggande avdelning och Integrationsutvecklaren som arbetar på Kommunledningskontorets Arbetsmarknadsavdelning. Båda dessa har ett kommunövergripande uppdrag, arbetar såväl strategiskt som till viss del operativt samt samverkar med aktörer utanför kommunorganisationen. Förslaget på samordningsfunktion i Uddevalla kommun kommer under våren 2012 alllämnas till kommunstyrelsen för vidare beslut. Erfarenheter Processen att ta thnn förslag på samordningsfunktion hade kunnat vara mer effektiv med bättre torankring och/eller delaktighet på ledningsnivå i berörda förvaltningar. Detta delprojekt hade krävt mer resurser för att lyckas fullt ut i uppdraget med en funktion tlirdig för implementering vid projektslutet Politik och förvaltningar är, så här långt, överens om att en samordningsfunktion är av stor vikt för, som ponerades i ansökan, göra föräldrastödsarbetet långsiktigt och kvalitetssäkrat

l l (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Politisk samsyn Metoden syftade till att informera politiker i Fyrbodals kommuner om nyttan av ett utvecklat generellt föriildrastöd. Målet var att hålla ett föredrag i samtliga konununii.!llmäktige samt hiilso- och sjukvårdsnämnderna l, 2 och 3 under projekttiden. Bakgrund Med en informationsinsats riktad till alla politiker och berörda chefstjänstemän så kan grunden läggas för ett fortsatt arbete med förankring och samverkan kring föräldrastöd. På konferenser tenderar de som är mest intresserade att delta och inte alla som är berörda. M(~! och syfto Att påbörja en diskussion bland politiker, i Fyrbodals 15 kommuner" om hur gemensam utveckling kring föräldrastöd kan nås. Delprojektet skulle lyfta föräldrastödsit-ågorna i hela Fyrbodal. MG lod Korta informativa utbildningar skulle ges till hela nämnder och verksamhetsledning. Projektet beslutade tidigt att detta skulle utföras, på kommunfullmäktige i samverkanskommunerna, av Henrik Erlandsson, verksamhetsledare Hälsokällan Fyrbodal och Asa Karlsson, ordförande i beredningen hälsa Fyrbodal. Folkhälsosamordnarna kontaktades parallellt för att kunna vara "ambassadörer". Arbetet följdes upp på de regiongemensamma konferenser som 20 Il arrangerades av Uinsstyrelsen tillsammans med projektet samt Tjärnprojektet och Sjuhäradsprojektet. Projektledaren ansvarade för den planeringen. Resultat Målet, att samtliga 15 projektkommuner har fiht information på kommunfullmäktige, är uppnått enligt plan. En av tre hälso- och sjukvårdsnämnder har informerats. Nyttan av föriildrastöd, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, har beskrivits och respektive kommuns <> Bcngtsfors, Dals Ed, filrgclanda, Li!la Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Strömstad, Orust, Sotcnäs, Tanum, Udctcva!la, Vänersborg Trollhättan och Åmål ~

12 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET lokala förätdrastöd har presenterats. Dessutom har information givits om föräldrastödsprojck!el i stort. På många möten har intresset varit stort. Diskussioner har följt och frågor har ställts. Syftet, att lyfta föriildrastöd på den politiska agendan, anses uppnått. Tillträde till hälso- och sjukvårdsnämnderna gavs endast i 1-ISN 3 7. Målet kan därför endast sägas vara delvis uppnått. Mottagandet och intresset för föriildrastöd var stort i den besökta nämnden vilket man kan anta hade varit liknande i de övriga två. Det är därför beklagligt att tillträde inte gavs. Erfarenhe-ter En nyckel till fi amgång för delprojektet är all dc två personer som ansvarade för genomförandet av aktivilelerna 8 var dcdikerade uppgiften och hade rätt kompelenser och förmågor at! nå ut till målgruppen. En lokal resurs med ansvar för att följa upp informationen som gavs i kommunfullmäktige hade varit önskvärd. Detta för underlätta spridningen av delprojektens olika resultat samt att säkra den fortsatta lokala utvecklingen av generellt föriildrastöd enligt den nationella strategin. 7 lliilso- och sjukvårdsnämnden för Lilla Edet, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg ~ Ilenrik Er!andsson Hiilsokä!lan och Asa Karlsson ordforande Beredningen hälsa Fyrbodal

13 (52) KOMMUNl.EDNINCSKONTOREl 3.3 Föräldrawebb fyrbodal (De!pn~jdi.!ledure ocllme((flh:/(lftare J lenrik Erlamlvson l hifsokällan l }'rboda/) Enligt undersökningar innan och under projektet efterfrågar föräldrar information om vilket utbud av föräldrastöd som finns att tillgå. Målet för detta delprojekt var att samla föräldrastödsinformation på webben. Bakgrund När interne! tog sina första staplande steg under andra hälflen av 1900- talets århundrade kunde väl ingen ana betydelsen och möjligheterna för människor att kommunicera med varandra, så också om sitt föräldraskap. Internet har kanunit att bli en allt viktigare arena för många föräldrar att söka råd och stöd av olika experter, samt kommunicera med andra föräldrar om sitt föräldraskap (P lanlin & Daneback, 20 l 0). Det kan handla om allt från hur man skapar en bra relation med sina barn, hur man blir förälder, eller om tonårsföräldraskapets härligheter och våndor, till om familjer som utmanar bilden av en kärnfamiljs konstruktion. Nästan oavsett behov och önskemål så finns det "likasinnade" att söka sig till för att stärka sin föräldraidentitet för såväl för regnbågsföräldrar, adoptivföräldrar, föräldrar som har få barn till föräldrar som har många barn, ensamstående föräldrar och adoptivföräldrar. Inte minst föräldrar som utmanar bilden av den heterosexuella kärnfamiljen eller föräldrar som tar andra vägar än den förväntade, upplever detta som befriande. Exempel på föräldrasajter i Sverige är YY.. w~~j1unilic::jiy_:_~q., \.~~Y.~~~.J.. LZ.I.. ~_Q,.XY.~:-~.:.U!.~J.k~-~lQ_~tlE~n!l.Qra r. se,.www.rcgnbag~.j1~rnu.i~:j.s G, ~~:Y..!Y..:.h.!:!1TI.l?.S'..I~D..9l<ti vet. s~. och O'I}Y.\,'',illl'-'Yil1gj)_C.\!Jll_"'.,~~ 9. Dessa sajter riktar sig till föräldrar. Listan kan dock göras betydligt längre, vilket inte är syftet med föreliggande dokument. l den nationella strategin 10 påpekas att stöd till föräldrar på interne! där föräldrar ges möjlighet att kommunicera med varandra samt rådgöra med olika experter i fi ågor som berör barn och ungdomar är en viktig samhällsfunktion. På nätet är emellertid budskapen kring föräldraskap inte entydiga utan skiftar över tid. Det so1n ena dagen i:lr sanning, kring exempelvis matvanor eller sömn, kan i morgondagens ljus fått en helt annan innebörd och dignitet (Plantin & Daneback, 20 l 0). Råden växlar även mellan olika experter, samtidigt som mycket av informationen handlar om risker och 9 Growing pcoplc ingår numera i ~~'llil77.s<;_ lll Föriildrastöd --en vinst för alla (SOU 2008:131)

14 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET faror (Beck, 2000). Men internels betydelse som en viktig arena kring föräldraskapet visar sig i det snabbt antal växande webbsidor som syftar till att ge råd och stöd eller helt enkelt bara vill ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra (P lanlin & Daneback, 20 l 0). Under 2009 skisserades en projekticte, att utreda och verka för att skapa förutsättningar för en gemensam webbsida för Fyrbodals föräldrar, mot bakgrund av den nationella utredningen (Da vidsson m fl., 2008). Antalet barn och ungdomar, upp till och med 18 år, uppgår till ca 53 000 barn i Fyrbodalsområdet (Lundqvist m fl., 2009). Syltn och mi\1 En Föräldrawebb i Fyrbodal på nätet för föräldrar till barn 0-17 år ska utgöra ett stöd för föräldrar genom att tillgängliggöra information om det föräldrastödsarbete som bedrivs i Fyrboda l, samt fi ämja dialog föräldrar emellan samt mellan föräldrar och profession. Dessutom kan en föräldrawebb verka för ökad samordning av Fyrbodals gemensamma resurser. Under projektperioden har uppdraget avgränsats till att undersöka två grupper bestående av totalt 29 föräldrar samt olika FyrbodaJak törers (kommunala och regionala aktörer, studieförbund m fl.) tankar om förutsättningar, hinder och möjligheter för en sådan sa j t. En del i projektet var också att titta på en organisationslösning och en framtida administrering av sajten. l och med den korta projektperioden 2010-20 Il och de marginella personella och ekonomiska resurserna har projektet avgränsat uppdraget till att utreda förutsättningarna för en gemensam webb riktad till föräldrar i Fyrbodal. Centrala frågeställningar var: Vad anser för1ildrar i Fyrbodalom nätets möjligbeter för att ge stöd? Hur uppnlttar olika professionella i Fyrbodal (barn hälsovård, barnmorskemottagningar, förskola, skola, folkhälsosamordnare, socialtjänst, skola, webbredaktörer m fl.) samt ideburna organisationer (studieförbund) möjligheterna och hoten för alt skapa en sådan sajt? Hur kan en sådan sajt utvecklas, administreras och vad behövs vidare för att driva en sådan sajt?

15 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOf~ET Metod Genom ett antal trältar med representanter för olika professionella aktörer i Fyrbodal (barnhälsovård, barnmorskemottagningar, förskola, skola, socialtjänst, folkhälsosamordnare m fl.) ideburna aktörer (studieförbund, m fl.) och politiker har ideer, möjligheter, förutsättningar och hinder diskuterats och belysts. Dessutom har 29 föräldrar fått ge sina tankar och åsikter kring nätets betydelse i föräldraskapet, samt om och i så fall hur en eventuell sajt skulle kunna se ut- kopplat till funktion och betydelse för föräldrar i Fyrbodal. Dessa föräldrar har projektet mött i storgrupp två gånger. En grupp av föräldrar harjag också mött individuellt. 15 av föräldrarna är födda och uppvuxna i Sverige, medan 14 av föräldrarna har invandrat till Sverige och bott här i 1-7 år. Flera av föräldrarna väntade barn vid första mötet och hade fått sitt barn vid andra mötet. Rosultal A v dc 29 föräldrarna anger nästan samtliga att de använder nätet 2-3 gånger i veckan i sin föriildraroll. Några av föräldrarna använder däremot aldrig nätet. K vinnorna i gruppen använder föräldrasidor mer än männen. Detta är också en erfarenhet som 11nns från tidigare studier (Sarkadi, 2003 och Planlin & Daneback, 20 l 0). Vanliga sidor som besöks av föräldrarna i denna grupp är ww""j}l_milj_<;liv.s", :-yww.growingpeoplc.sc 11 lle\yjy_j)ai'i]j).qj:,~p_g_l'!ly_c:ls_g. Facebook och Google verkar dock vara de sajter som används mest i gruppen. Anledningen att dc använder nätet kan vara att diskutera "små" saker med andra föräldrar på sidor som exempelvis Facebook men också att söka vilket utbud kommunen har som är av vikt för familjen eller att söka svar kring olika frågor i föräldrarollen. Sajtcrna bedöms på ett tidigt stadium, om sidorna är som det heter: "är för tråkiga att kolla på"- d v s hur dessa utformats. Detta har även påpekats som ett hinder i tidigare forskning (exempelvis Berland m fl., 200 l) Språket har också betydelse. För flera av dc invandrade föräldrarna upplevs språket oftast som för svårt. De önskar bättre översättningsfunktioner, mer samlade videoklipp, eller helt enkelt sajter som är översatta till olika språk, arabiska, engelska m fl. En av föräldrarna uttryckte: 11 Growing pcople ingår nmnera i.\'!:~y~~~,.ll7.1.,~!;

16 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET "Det ärjättesvårt väldigt svårt attförst å, fil~:~ tår du? Omjag pratar med kompi.s enfånmitt hemland-- då pratar vi arabiska --jag.fattar precismen att prata med någon "svensk", som hott här hela livet-- då kanjag ocksåfatta om de pratar såjagf!irstår. Men att läsa om någotman undrar över till exempel skola och sånt, det blir svårt. Jag skulle önska att sidorna fanns på mitt språk!" Många av föräldrarna pratar om att utbudet borde vara samlat, eller som en av föräldrarna sa: "Jag borix---och det är ju så attjag vill ju även veta vad som pågår i y, vad dom harfdr mig som filrälder där liksom- barafil r att jag bor i x så behöver det ju inte betyda att x har det som är bästfilr mig " Uneler projektets gång har ett antalmöten med olika aktörer 12 hållits. Aktörerna har dels representerat olika kommuner och geografiska områden i Fyrbodal, såvälmindre kommuner (de i Norra Bohuslän, i Dalsland, Lilla Edet) som de största (Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan). Rösterna från dc olika aktörerna har varit väldigt blandade huruvida förhldrar i Fyrbodal ska ha stöd genom befintliga sidor på kommunala och regionala sidor på interne!, eller via en ny gemensam sida för Fyrbodals föriiidrar som är specifikt utformad för denna målgrupp. Det har handlat om allt från huruvida interne! är bra eller inte, till möjligheterna och hindren för att stötta föräldrar via interne!. Exempel ges här på olika röster som har givits och belyser olika tankar och perspektiv som finns fi ån aktörerna i frågan. "Internet är inte brafi!rfdrä!drar. Föräldrar borde ägna mer tid åt sina barn istä!/etf!ir att sittafi amfdr datorn- dessu/om kanjujijräldrama bli helt upptagna av Facebook och sånt- Vad är viktigast? Internet eller att träffils och umgås- så vm_1dr lägga ner tid och energi kring att stötta fi!räldrar via nätet!" "Genom interne/ har vi/åt! en väldig bra möjlighet att ge bra infimnation och stöd tillföräldrarna -_ji ågan är bara hur vi gör det"? 12 mödrahiilsov<lrd, barnmorskcmottagningar, barn hälsovård, familjcccntmlcr, skola, förskola, socialtjänst, fi itidsscktorn,!t~ avdelningar, 10\khälsoplancring, öppna förskolor, psykologer anställda i kommuner och kommunala politiker

17 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOREl "Vilken möjlighet vifi'ån studie/drbunden har egentligen"- vi skulle delvis kunna köra en del cirklar på nätet""" ha några träfjär alltså i verkligheten menarjag men också att ha en del träfjär via datmn " "F'ör oss mindre kommuner är det nödvändigt med att samordna en gemensam sida som presenterar utbudet i kommunerna här i r:vrbodal, men också länka till viktiga och bra andra safter "på nationell nivå alltså" "Frågan är bara vilken ambitionsnivå vi ska hålla- och vem ska driva och äga sidan?" "Viktigt är att om vi gör en sida att den är proff.~ig, all den tilltalar fiiräldrarna- attman somfiirälder tvcker all den är viktig" "Frågan är om detfinns någon Fyrbodalsflh älder? Finns detnågon sådan eller?" Tidigt i projektet togs en kontakt med projektledaren för www.barnperspektivet.se'\ Maria Rådlund-Qvennerstedt, för att se huruvida det fanns möjligheter att koppla en Fyrbodalssida till redan befintliga "bra" nationella sidor. Det visade sig dock inte vara möjligt. Idag när man går in på )0'0yw.barnpcrspsJ,JivcJ,Jis och söker sig vidare till sin egen kommun, exempelvis Färgelanda, hamnar man som besökare på Färgelanda kommuns startsida. Projektets tanke var att besökaren istället skulle komma till en gemensam Fyrboda l ss ida. Barnperspektivet meddelade all de inte har resurser för att uppdatera länkar. Kommunernas startsidor har alltid samma adress och därför länkas man dit. Dock meddelade projektledaren alt det är önskvärt alt vat:je kommun är tydliga med sin lokala föräldrastödsinfonnation redan på förstasidan. Både hinder och möjligheter har funnits under projektets gång. Dessa redovisas i punktform nedan. Detta är synpunkter som fi amkommit på de olika mötena med aktörer. Delprojektet var inte tillräckligt förankrat hos professionella, politiker, tjänstemän eller bland förhldrar innan projektets uppstart Projektplanen var i viss mån skriven på en visionsnivå. Det är enligt Danemark (Danemark, 2000) vanligt att projekt skisseras på en 13 Ett projekt finansierat av Statcns folkhälsoinstitut som fi.o.m. 20 l 2 ingår i BRJS ordinarie verksamhet

18 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORL:T visionsnivå, som behöver tid för förankring och för alt arbetas igenom. Dessutom behöver begrepp definieras och förtydligas. Två år var i detta sammanhang för kort tid för detta. Ekonomiska förutsättningar- Redan vid ansökan påtalades att budgeten som tilldelats detta delprojekt var för snäv i förhållande till projektplanens ambition. En viss skepsis att skapa en gemensam sida framfördes från olika professionella aktörer. Det behövs en tydlig resursfördelning och att politiker beslutar om att detta är ett viktigt utvecklingsområde. En av aktörerna sa: "Vi behöver veta vilken ambitionsnivå et/ sån/ här utvecklingsområde skaha-och till.s~vvende och sist handlar det om resurser- såväl personella som ekonomiska. '' Ett alternativ kunde också vara att skapa en mindre sajt- där bara utbudet presenteras fi'ån kommunala, regionala verksamheter och man!hnkar resten (Face book, Google, familjeliv, makalösa föräldrar m fl.). En person (teknisk resurs) gjorde en provsida, en s.k. dummy. Personen skulle också gjort en vidareutveckling av denna men avsade sig det uppdraget i september 2011 vilket gjorde att projektet tappade fart. Detta visar på vikten av att vissa tekniska resurser bör knytas till projekt via avtal. Det har tillkommit ett antal sajter men inriktning på föriii drastöd sedan projektansökan 2009, t ex 1177 och Barn perspektivet. Flera av dessa sajter motsvarar en del av de behov som definierades i den nationella utredningen 14 Kommunernas egna sidor presenterar mer av sitt utbud idag än när projektet startade 2009. Regionen (Västra Götaland) har idag den nya sidan 1177. Utifrån tidigare forskning och dc data som samlades in via föräldrar och aktörer togs tre olika alternativ fram för att gå vidare med för1ildrawebben. Alternativ l: Bygga en större sida som ägs av Fyrbodals kommunalförbund men drivs via!t-avdelning i t ex Uddevalla kommun. Sidan behöver efter upprättande en tjänst på 40-50 % för alt samordning och uppdatering av information. 14 Förii!drastöd -en vinst för alla (SOU 2008:131)

19 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Alternativ 2: Utveckla befintliga föräldrastödssidor i kommunerna. Fördelen är att de flesta föräldrar känner till adresserna till kommunernas startsidor. Där kan kommunerna tydliggöra utbud men också länkar till nationellt föräldrastöd på webben. Alternativ 3: Utveckla en mindre sida, där kommunernas befintliga föräldrastöd finns med men främst är en länkdida till olika funktioner så som; 1177, Familjeliv, Barnperspektivet, Makalösa föräldrar, Regnbågsfamiljer samt Facebook. Litteraturlista Beck, Ulrich (2000). Risksamhiil!ct. P<l vilg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos Bcrland, OK m fl. (2001) llcalth Information on the intcrnct Plantin, Lars & Dancback, Kristian. (20 1 0). Föriildraskap och Internet. Nya mötesplatser och informationsviigar kring det senmoderna föräldraskapet. Socialwtcnskap!ig tidskrift nr 2. Davidsson, Inger & Friinkcl, T. m ll. (200!-:). Föriildrastöd en vinst för alla. Nationell strategi jiir samhällets stöd och l1iälp ti/(färäldmr i demsföräldras!wp. SOU: 2008: J 31. Sarkadi, Anna. Verklig gemenskap i en virtuell värld. Statcns Folkhiih:;oinstiiut. Rapport nr 2003: 10.

20 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOI<ET 3.4 Ideella kralter (Delpny'ektlt!dare och Jr/!-!({f(hfättare Mats Wiking, Bengt.~fin s kommtln) Som ett led i kommunernas arbete med att minska utanförskap och stödja föriiidrar testades en metod för samverkan med ideella föreningar. Bakgrund När man n ågar föräldrar vad de vill ha för stöd i sitt föräldraskap betonar de vikten av att få träfh1 andra föräldrar och utbyta erfarenheter och tips med dem. Föräldrar menar också att det är viktigt att det fonun som står för stödet inte känns stigmatiserande. studieförbund och föreningar har goda möjligheter att nå ut till stora förätdragrupper och föreningsverksamheten knyter dessa grupper samman över en längre tid. Föreningslivet har kunskap och erfarenhet och kan därför bli ett komplement till be11ntliga föräldrastödsaktiviteter. Ett exempel är verksamheter där barn och f()räldrar tillsammans deltar i olika gemensamma aktiviteter i någon förenings regi. Positiva barn/föräldraaktiviteter stärker föräldraskapet och skapar större samhörighet mellan familjer, vilket leder tillmindre utslagning och ensamhet. För att över tid få ett hållbart föräldrastöd som når flertalet föräldragrupper till barn 0-17 år behövs samarbete mellan kommun (skolverksamhet, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet) och den ideburna sektorn såsom studieförbund och föreningsliv. En vanlig relation mellan offentlig och icke-offentlig verksamhet är någon form av beställar-utförar-förhållande eller upphandlingsförfaringssätt. Detta innebär att den offentliga aktören har monopol på att besluta vad som ska göras och ålägger utförare eller inbjuder intressenter att anta budet. Ideella organisationer bygger på fi ivillighetsprincipen, vilket gör att medlemmar både ansluter och lämnar organisationen efter eget gottfinnande, vilket kan leda till ett visst mått av instabilitet. Till skillnad från beställar- och upphandlingsmodellerna innebär partnerskap mellan frivilligsektor och offentlig verksamhet att ingen av de ingående parterna har tolkningsföreträde vare sig på målsättningen med arbetet, vad som ska göras eller hur, ellersom alla är jämbördiga och

21 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOREl likvärdiga partners, utan detta är något man åstadkommer tillsammans genom samproduktion (e ng. co-production). Att kommunen samverkar med exempelvis bildningsförbund eller frivilligorganisationer innebiir således att vad som ska definieras som föräldrastödjande aktivitet, hur detta ska uppnås och följas upp är något man måste åstadkomma tillsammans. Syf!n och mal Syftet var att skapa förutsättningar för ett utökat samarbete mellan kommun och ideburna verksamheter. Förätdrastöd genom minskat utanförskap, att föräldrarna skulle få positiva upplevelser med det egna barnet och utöka sitt nätverk med andra föräldrar. Målet var att skapa och att testa en arbetsmodell tillsammans med foreningar i Fyrbodals tre stora utanförskapsområden (D~tlaberg i Uddevalla, Torpa i Väners borg, samt Kronagården i Trollhättan) och i glesbygd i Bengtsfors. Föräldrar som deltagit i projektet skulle få tillgång till ett större socialt nätverk samt berikas av positiva upplevelser tillsammans med det egna barnet. M"tod Föreningar bjöds in till diskussion om hur föräldra-barn-aktiviteter kan foras in i olika föreningsverksamheter. Ett koncept prövades tillsammans med intresserade föreningar i omgångar med mellanliggande utvärdering och metodanpassning. Konceptet bygger på att kommunen tillsammans med en förening eller studieförbund genomför positiva föräldra-barn-aktiviteter. Föreningen ansvarar för genomforandet av aktiviteten. Kommunen tar ansvar!or marknadsföringen, deltar aktivt i gruppverksamheten med resurspersoner som tidigare träffat ex. de resursvaga!oräldrarna. Resurspersonerna stöttar föräldrarna att delta, men kan också rent praktiskt hjälpa till att få deltagarna till aktiviteterna. Genom samarbetet mellan kommun och förening, där var och en tar ansvar för det "som den är bra på~', skapas en större trygghet runt gruppen. När!Oräldrarna och barnen känner sig trygga i föreningen, skall kommunens resurspersoner sakta dra sig tillbaka.

22 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORI:T Malgrupp Föräldrar, dels i glesbygd, dels i stadsdelar med socialt/kulturellt utanförskap, föreningar, aktiva i dessa områden med stor andel föräldrar i matrikeln, samt studieförbund. Forskning Uppsala universitet har forskat på metoden. Dels genom enkiiter till deltagarna i de olika gruppaktiviteterna, men också förfrågningsunderlag till ledare och projektansvariga. Den rapport som forskaren gjort om aktiviteterna tyder på ett lyckat resultat, i den utstriickningen att deltagarna var mycket nöjda med aktiviteterna. Enkiiter har gått ut till grupper i Bengtsfors och Viinersborg. För en fullstundig forskningsrapport kontakta Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Rosulta! Det genomfördes fyra grupper i Bengtsfors kommun och två grupper i Viinersborgs kommun. Trollhättans kommun beslutade vid projektstarten alt inte medverka. Försök gjordes att starta en grupp i Uddevalla, men på grund av resursbrist beslutades, i mars 20 Il, att avstå medverkan även här. Båda deltagandekommunerna har nått föreningslivet genom utskick och infonnationsträ!tar. l Bengtsfors kom cirka sju föreningar till en första informationsträ!l; medan Vänersborg fick göra två försök innan man fick intresserade föreningar till ett möte. l Bengtsfors nappade tre föreningar/organisationer på erbjudandet, orienteringsklubben Stigsökarna, Bengtsfors ridklubb och studieförbundet vuxenskolan. Två föreningar visade intresse i Väners borg, Vänersborgs scoutkår och Vänersborgs badmintonsällskap. l Bengtsfors kommun deltog cirka 85 föräldrar och barn. De fick information genommarknadsföring i lokaltidning, skolan, introduktionskursen för invandrare och i kontakt med socialtjiinsten. l grupperna deltog cirka 40 % med utomnordisk bakgrund. Syftet med aktiviteterna, att nå breda grupper, lyckades. l Vänersborg deltog cirka l 0-15 förhldrar och barn. l den ena gruppen filnns en viss integration, medan det i grupp två endast deltog föräldrar/barn med nordisk härkomst. Marknadsföringen bestod av annons i lokaltidning samt information till skolor och på kommunens hcmsich1.

23 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET l Bengtsfors har orienteringsklubben haft tre grupper och ridklubben en grupp. Det var dock kö till ridklubben, men kapaciteten var begränsad till nio famiucr. studieförbundet i Beugtsfors fick ställa in sin aktivitet på grund av ledarbrist och för lågt deltagarantal. Bengtstors hade en avslutningsträff med berörda föreningar, projektledare och forskare den 17 mars 20 l l. Vänersborg hade sin avslutningsträff den 16 juni 20 l l. Bengtsfors kommun beslutade under 20 Il att fortsätta med metoden och avsatte 40 000 kronor till föräldra-barnaktivitctcr. Ridklubben genomförde hösten 20 Il en omgång i samproduktion med kommunen helt utanför projektet. Badmintonsällskapet i Vänersborg har enligt uppgift fortsatt med grupper utifrån samma tema, dock utan samverkan med kommun eller projekt. Erfarenheter Delprojektet har tydligt visat vilka förutsättningar som krävs för att metoden ska fungera. Engagerade föreningar med eldsjälar som ansvarar för aktiviteterna råder det ingen brist på. Däremot är det minst lika viktigt med motsvarande engagemang fi ån kommunernas förvaltningar. Då det funnits har metoden f~mgerat mycket väl, då det brustit så har inte metoden fungerat alls. Det är därför betydelsefullt att in for användandet av metoden avsätta relevanta resurser och att ansvar och uppgifter är tydligt fördelade. Med tanke på den ringa ekonomiska kostnaden för den relativt stora effekten av metoden anser projektet det väl värt att genomföra det förankringsarbete som krävs.

24 (52) KOMMUNI.EDNINGSKONTORl:l :Hi Öppen rådgivning (Delpn?iektletlare och 1/Je((/i'h:fbllare Fredrik Jennerhav. Uddevalla kommun) En föräldrarådgivare, anställd på socialtjänsten men finansierad av projektet, har under projekttiden erbjudit kostnadsfl-i rådgivning utan myndighetsutövning och journalföring. Tanken med föräldrarådgivningen var att erbjuda stöd till föräldrar, med barn i åldern 0-17 år, i ett tidigt skede som var lätt att finna och underlättade steget att ta emot stöd. Bakgrund Föräldrar efterfrågar rådgivning från professionella 15 Men den behöver vara lättillgänglig och får inte vara stigmatiserande. Projektets föräldrarådgivning startade den l maj 20 l O. Fokus under första året var att hitta metoder för föräldrarådgivningen, att marknadsföra och informera samt att träffa föräldrar i rådgivande samtal Syfte och m iii Syftet var att utveckla arbetet med att erbjuda föräldrastöd som service, helt frånkopplat myndighetsutövning samt att föräldrar tidigare får kontakt och stöd. Målet var att ta fram och testa en metod för föräldrarådgivning och sedan göra en modell som underlättar implementering i andra kommuner i Fyrbodal och övriga Sverige. IVietod Föräldrar sökte sig direkt till föräldrarådgivningen, oftast via telefon men ibland via mail De föräldrar som sökte hade många olika frågeställningar. Som regel på bötjades kontakten med föriildrarådgivningcn, men i vissa f>tll hänvisades till andra aktörer med mer specialistkompetens. Det var viktigt att bistå föräldrar med att få den hjälp som bäst tillgodosåg deras behov och dessutom att se vilka professionella de kunde välja bort Som regel erbjöds fem samtal, vilket också var ett ungcflirligt genomsnitt Det blev dock ibland flirre och ibland fler, upp t i Il tio. 15 Sarkadi, Anna, Rapport till Statcns folkhälsoinstitut, Föräldra.vtöd i Sverige idag Vad. när och hur?

25 (52) KOMMUNlr:DNINGSKONlOREl Första samtalet var kartläggande. Det togs då reda på vad familjen såg som sitt problem och vad man har för målsättning med träffarna. Föräldrarna fick som regel uppgiller alt arbeta med mellan träffarna. Dessa var kopplade till målen. På träffarna togs upp i vilken grad målen var på väg att uppfyllas. Metodiskt använde sig föräldrarådgivarcn av lösningsfokuserade, kognitiva, socialinteraktionistiska och socialekologiska teorier. Kontakt med föriildrarådgivningen innebar inte att den sökande registetfördes. Marknadsföring/fnfonnation Två strategier har använts för att nå ut till föräldrar. Dels information som riktat sig direkt till föräldrar. Exempel på det är information i lokaltidningen på kommunens infonnationssidor, på hemsidan www.uddcvalla.se samt broschyrer som bl.a. gjorts tillgängliga på Bohusläns museum i Uddevalla, stadsbiblioteket, medborgarkontoret och mötesplats Dalaberg. Den andra strategin har varit alt informera professionella så att dc i sin tur kan ge riktade rekommendationer till föräldrar. Därför har information lämnats till elevhälsan, föredrag har hållits vid konferenser och på föreläsningar med stor andel berörd profession. Under 2012 kommer föräldrarådgivaren att hålla föräldraföreläsningar på förskolor i Uddevalla kommun. statistik Under perioden 20 l 0-05-01--2011-12-31 har föräldrarådgivaren arbetat med 130 familjer. Vid första kontakten har kartlagts hur man fått kännedom om föräldrarådgivningen. Det har då framkommit att familjer själva funnit föräldrarådgivningen, bland annat genom tips från bekanta, hemsidan, tidningsartiklar och kommunväxeln. Några familjer har fått rekommendationer av professionella, t ex sjukvård och skola. De flesta familjer har fått tips från någon inom socialtjiinsten. Under 20 l O var uppstartsf1 ekvensen (antal uppstartade ärenden per vecka) cirka 1,5. Under 2011 var uppstartsfrekvensen 2,5 hnniljcr per vecka. Det har under projekttiden förekommit önskemål f1 ån föräldrar i grannkommuner om möjlighet till föriildrarådgivning. De har då hänvisats ti 11 hemkommunen.

26 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORfT Några föräldrar har uttryckt alt de inte hade kunnat tänka sig att söka stöd i föräldrarollen om det hade inneburit alt de skulle utredas av socialtjänsten först. Två familjer återkom kring annan problematik. Utvärdering Det gjordes, under senare delen av projekttiden, utvärdering i fonn av enkäter till familjerna. Till en bö1jan gjordes dessa vid sista samtalet men för att öka antalet svar så samlades det under de sista fem månaderna in vid tredje samtalet. Totalt kom 21 svar in. Detta kan anses litet för att dra slutsatser från men det faktum att svaren är relativt entydiga gör det ändå intressant att redovisa. 90 % tyckte att det var mycket lätt att komma i kontakt med föräldrarådgivningen. Lika många instämmer mycket väl i att de skulle rekommendera föräldrarådgivningen till en familj i liknande situation. Över 80% uppgav att de upplever sig mycket eller ganska mycket tryggare i sin föräldrarall nu jämfört med innan rådgivningen påbö1jades. Flera föräldrar säger sig ha sökt stöd i ett tidigare skede eftersom möjligheten att vara anonym funnits, projektmålet är dänned i delta avseende uppnått. En effekt som föräldrarådgivningcn fått i skolan är att professionen där har fått en funktion att erbjuda föräldrar i behov av stöd tidigare än förut. Då fanns inget att erbjuda innan problematiken blev allvarlig. Personalen på skolorna har känt en lättnad över att inte behöva vänta och/eller hänvisa till BU Pir'. Några kommentarer som foräldrar lämnat på enkäterna: "Mycket bra ti!!gång i kommunen. Braför alla!" "... jättebra medfdräldrarådgivning!! Fortsätt!" "Ett bra bemötande i en bra miljö" "....fått til!hak.v vår son som vi tappat greppet om. Vi känner os s rnycket nöjda med denna hjälp vijått. Kan varmt rekommendera denna typ av rådgivning " 16 Barn- och Ungdomspsykiatrin

27 (52) UDD EV ALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTOI~ET $kolan som förö!drastiidjaro (Delpr(y'ekt!edare och metf/ij!fa!tare Lt!IW Cederherg, Uddevalla kommun) För att förbättra samarbetet mellan skola och föräldrar i enlighet med den nya skollagen och läroplanen för förskola och grundskola har en metod för Aktivaji!räldramöten arbetats fram. Föräldraråd skulle inrättas på samtliga enheter. Bakgrund Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Enligt den handlingsplan (KS/2009: 133) som tagits fram för ett utvecklat föräldrastöd i Uddevalla kommun ska alla kommunala förskolor och skolor ha ett föräldraråd. Föriii dramöten i förskola och skola ska utvecklas till att bli mer angelägna för föräldrar. Syfte och mil l Syftet var att göra förskola och skola till naturliga mötesplatser som möjliggör nätverksskapande och stöd får föriildrar. Delprojektets mål är utformade efter handlingsplanen 17 Samtliga enheter ska ha inrättat Joräldraråd och föräldramötena ska ha utvecklats till att vara mer attraktiva Jor foräldrar samt ha en mer hälsofrämjande inriktning. IVIe!od Fyra enheter ingick i projektet; Parkens forsko la, Skansens grundsärsko la, Norgårdenskolan F-6 och Norgårdenskolan 7-9. Lärare från dessa enheter bildade en arbetsgrupp som tog fram och testade modeller for attraktiva föräldramöten. Enkäter till föräldrar om deras önskemål, enkäter/intervjuer/samtal med kollegor samt information från litteratur, forskning och andra kommuners fåräldrastödarbete utgjorde grunden för materialet. Lärarna inventerade antalet enheter med foräldraråd. 17 Förvaltningars handlingsplan (KS 2009: 133) Uddcva!la kommun

28 (52) KOMMUNLf:ONINGSKONTORET En kompetensutvecklingsplan skulle tas frammed fokus på föräldrastöd. Samverkan med exempelvis andra förvaltningar, studieförbund och BVC skulle bötja ta form under projekttiden. Resultat Material för Akriva.fdrä/dramölen är fi amtagct för förskolan och för grundskolan. Syftet med materialet har varit dels att underlätta planeringen inför föräldramötena för lärarna och dels att ge tips på hur ett aktivt foräldramöte skapas. Kort beskrivet kan sägas att en inbjudan ska utformas med tydlighet för den specifika föråldragruppen både avseende tid/plats m. m. men framför allt syftet med mötet. Inbjudan ska väcka intresse for den aktuella Joräldragruppen. När föräldrarna kommer till mötet ska de bli personligt bemötta av läraren som i god tid förberett lokalen. Bord och stolar iir placerade för att inbjuda till dialog och nätverksskapande. Fika, kanske musik och en uppvärmningsfi åga vid borden iir viktigt för att skapa god stämning. Niir mötet startar talar läraren om syftet med mötet och håller sedan en presentations- eller uppvärmningsövning så att alla får bötja samtala och liira kiinna varandra lite bättre. Sedan hålls mötet främst utifrån föräldrarnas behov. Kvällen avslutas av läraren som summerar mötet och talar om vad som tas med till nästa möte, eventuellt vad som meddelas barnen dagen efter osv. En minienkät kan delas ut vid några tillfällen för att få feedback på mötesformen och for att hitta utvecklingsområden. Materialet i sin helhet finns på Hälsokällan Fyrbodals hemsida www.ha lsokallanlyrbodal.se. Projektets arbetsgrupp har även fått en fyradagarsutbildning tillsammans med andra lärare och profession från mödra- och barnhälsovården i Fyrbodal genom delprojekt Urbildning i gruppdynamik, se sidan 36. Den kompetensutvecklingen har varit avgörande för projektets utveckling. Här Il ck gruppen en gemensam plattform och inspiration att utgå ifi ån. Del framkom tydligt vid denna utbildning att ett bra material för aktiva föräldramöten också förutsätter kunskap om att leda en grupp föräldrar. Ett förhållningssätt där läraren ser foriiidrar som en resurs och att man sj H! v inte behöver ha alla svaren på de frågor och problem som kommer upp är nyckeln till ett föräldrastödjande möte.

29 (52) UDDEVAllA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Skolledning har löpande informerats om projektet och intresset har varit positivt. Samtliga förskolor och grundskolor har inrättat föräldraråd. Kompetensutvecklingsplanen ses som uppstartad med utbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik i form av en planerad 7,Shp kurs på en högskola/universitet i Fyrbodals geografiska närhet med kursstart hösten 2012. Erfarenheter Att låta medarbetare ti ån olika enheter mötas och arbeta i projektfonn är mycket kreativt och givande för både organisation och individ. För långsiktighet är det av stor vikt att deltagarnas chefer är engagerade och efterfrågar resultat. För spridning av projektresultat behövs en strategi förankrad på ledningsnivå.

30 (52) KOMMUNLI:DNINGSKONTORET 3, 7 föröldra!öreli:isningar (Delpi'(~iektlellare O('h me((ail:fättm c Charlotta Wilhelmsson. f)wboda/s kommu1w{f(}rhu11<u Syftet var att samordna, kvalitetssäkra och utveckla förätdraföreläsningar som mötesplats och inspirationsidilla inom Fyrbodal. Metoden som testades avsåg ge föräldrar möjlighet att välja en av tre dagar för samma föreliisning, Samordningen möjliggjorde samtidigt et! effektivt resursutnyttjande för annonsering, restid och kostnader för föreliisarna, Bakgrund Öppna och allmänna föreläsningar till föräldrar tlnns det behov av och efterfrågan pi Duktiga föreläsare är kostsamma och dc måste ofta resa långt vilket innebär stora kostnadcl Som ett led i ökat samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal kan de gemensamma förätdraföreläsningarna samordnas och utvecklas som inspirationskälla och mötesplats för föräldrar och föräldrastödjare (offentliga och ideburna), Ett strukturerat samarbete med studieförbund för att följa upp dessa öppna föreläsningar med studiecirklar kan skapa förutsättningar för ökade kunskaper och ökat antal sociala nätverk och kontakter mellan föräldral och mal Syftet var att ge stöd till föräldrar i Fyrbodal, inklusive Lilla Edet genom mer kunskap och att skapa fler mötesplatser för föräldrar till barn 0-17 ål Målet var att samordna och utveckla föräldraföreläsningar som mötesplats och inspirationskälla i Fyrbodal, inklusive Lilla Edet Motod Föreläsningar med efterföljande seminarier gavs i Dalsland 1 x, Norra Bohuslän 19 och Trestad 20 inklusive Lilla Edet för att utnyttja annonsering, restid och kostnader för föreläsarna, Kontaktpersoner i kommunerna fungerade som lokala värdar och lade fokus på för- och efterarbete, Dessa kontaktpersoner var representanter för If! Bcngtsfors, Dals Ed, Färgclanda, Mellcrud, Åmål I<J Lysekil, Munkedal, Orust, Sotcnäs, Strömstad, Tanum ~o Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg

31 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOI~ET olika studieförbund som har lång erfarenhet av att samla människor kring olika teman i fonn av cirklar. Föreläsningarna var också ett liimpligt forum för alt marknadsföra andra former av förätdrastöd och projektet i stort. Förutsä!lningarna för att delprojektet skulle lyckas var att föräldrar kan tänka sig att åka några mil för att ta del av föreläsningar. Det krävdes också alt studieförbunden ville samverka och att de kunde tänka sig att erbjuda lokala uppföljningscirklar i Fyrbodals kommuner.!~esu!tat En bärande tanke i delprojektet var alt samverka med studieförbund för att kunna erbjuda ett bredare föräldrastöd. Statens Folkhälsoinstitut har lyft fram studieförbund som viktiga aktörer i det förätdrastödjande arbetet. studieförbunden bjöds in tillmöte för alt erbjudas möjlighet att delta i såväl planering och upplägg som i själva genomförandet. Dc studieförbund som valde att delta var studieförbundet vuxenskolan, ABF 21 och Sensus. l ett tidigt skede, och utifrån studieförbundens erfarenheter, beslutades att upplägget skulle vara i form av en "trestegsraket". Det vill säga att föräldrarna skulle erbjudas foreläsning, seminarium (fördjupning och dialog) och till sist studiecirkel. I projektansökan var planerat för fyra föreläsningsomgångar men tillsammans med projektledaren konstaterades ganska snart alt det egentligen bara fanns ekonomiskt utrymme att genomföra tre. Anledningen var alt kostnaden för att marknadsföring var undcrbudgetcrad. Redan under våren 20 l l hade samtliga föreläsningar genomförts och många viktiga lärdomar gjordes. Totalt närvarade ca 250 personer vid dc nio tillhillena. Det var Jlest besökare inom Trestad, näst Jlest i norra Bohuslän och minst antal besökare i Dalsland. Detta speglar också befolkningsunderlaget. 21 Arbetarnas bildningsförbund

32 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Va! av teman och resbenägenhet Ett av antagandena vi ville undersöka var om temana för föreläsningarna och föräldrars resebenägenhet hade ett nära samband. Av den anledningen hade en föreläsning en bred målgrupp (Family Lab), en hade ett mer laddat och "smalt" tema (självskadebeteende) och till sist ett som kanske kan betecknas som "halvsmalt" (barn och stress). Detaljer om föreläsningarna och om vad föriiidrar önskar föreläsningar om i bilaga l, på sid 48-49. Upplatm Träffar med representanter för studieförbunden genomfördes för att planera upplägg och innehåll i föreläsningarna. Som tidigare sagts skulle upplägget göras utiti ån en trestegsraket. Redan efter den första föreläsningen konstaterades dock att det var svårt att fil föräldrar att komma vid två olika tillfällen, alltså i(ireläsning och seminarium vid två separata tillfällen. Inför den andra föreläsningsomgången lades seminariet i form av "eftersnack" i direktanslutning till föreläsningen. Det var ett mer lyckat koncept. Ändå upplevdes ett behov av ytterligare förberedelse inför sista omgången. Svårigheter fanns i att kommunicera/marknadsföra upplägget till besökarna på ett tydligt sätt samt att alla inblandade (folkhiilsosamordnare och studieförbundens representanter) skulle förstå sina roller. Inför tredje och sista omgången skulle alla lärdomar falla på plats. Efter varje föreläsning delades en enkät ul för att undersöka vilka besökarna var, hur nöjda de var, vad de tyckte att de lärt sig och vad som önskades i framtiden. Enkäterna placerades oftast på stolarna så att inga deltagare skull missas. Vid ett till!lille, tyvärr det som lockade flest besökare (ca I 00 personer), missades enkäten helt så materialet är inte på något sätt heltiickande men ger oss ändå en hel del kunskap. Sarnverk.an Samverkan/samarbete har skett mellan projektet och studieförbund men även kommunernas folkhälsosamordnare har haft en roll. Inf<ir vmje föreläsning har planeringsmöten genomförts med företrädare för studieförbunden. För vatje föreläsning gjordes mer och mer noggranna förberedelser eftersom det blev tydligt att det behövdes. En svårighet, som identifierades i den utvärdering som gjordes efter samtliga föreläsningar tillsammans med studieförbunden, var alt det var svårt att Hira över inf(nmation och engagemang till de personer som skulle bemanna de respektive föreläsningarna. För alt få en lyckad samverkan krävs alt alla inblandade tar ett stort ansvar för sin del men också att alla förstår sin del i helheten.

33 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOI<ET Det finns bra erfarenheter att ta med sig från arbetet. Tydlighet avseende information om vem som gör vad är av yttersta vikt. På ett lokalt plan med god personkännedom kan detta fungera bra. Det tycks svårt känna ansvar och engagemang i(ir de som inte varit med i hela processen när det gäller t ex upplägg och val av föreläsare. M<Jrkrwdsförinq l uppföljningarna som gjorts efter vmje föreläsning har det f1 amkommit att annonsering i dagstidningar har stor genomslagskraft och når många förh!drar. 35 'Yo av de som svarat på enkäterna uppger att de har fått information om föreläsningen via dagstidning. 15 %uppgav skola/förskola som informationskanal vilket kan vara lite förvånande då inbjudan gick ut till alla folkhälsosamordnare för vidarebefordran till skolor och förskolor (beroende på vilken typ av toreläsning som gavs). 23 %uppgav "annat" som informationskanal och då verkar det handla om muntlig information från vänner, kollegor och grannar eller lokala media som har stor genomslagskraft. Exempel på detta är Björklövet, en gratistidning som delas ut till alla hushåll i Tamnns, Strömstads och Munkedals kommuner vmje vecka och som läses av många, speciellt i Tanum/Strömstadsområdet. Föräldrarnas upphwolsh och resebenägenhet Ett varierat antal besökare har attraherats av föreläsningarna. Dalsland hade minst antal deltagare och Trestad hade flest. Förklaringar till detta kan vara flera. Det är fler invånare och inte lika stora avstånd i Trestad som i Dalsland. Det har också varit svårare för studieförbunden att rekrytera personal till de föreläsningarna. En viktig tidning i Dalslandsområdet missades att annonseras i vid den första föreläsningsomgången. Ett syfte med att ge samma föreliisning på tre platser i Fyrbodalvar att foriiidrar skulle kunna välja dag och ort som passade just dem. l ut värderingarna, där det fanns frågor om hur långt deltagarna kunde tänka sig att åka för att ta del av en föreläsning, svarade 64 % att de kunde tänka sig att åka två mil eller längre. När jämiorelscr gjordes med vart de närvarande förh!drarna hörde hemma konstaterades dock att dc ilesta var ifi ån den kommun där foreliisningen hölls. Man kan möjligen anta att just dc som kom på föreläsningarna var de som verkligen var motiverade och också hade kunnat Hinka sig att åka lite längre.

34 (52) KOMMUN!H1NING$KONTOI~ET Något som delprojektet ville undersöka var om föräldrarna var mer benägna alt resa längre om det var ett "smalare" ämne. Av den anledningen valdes Sofia Åkermans föreläsning om självskadebeteende till en föreläsningsomgång. Vid en genomgång av!i'ån hur många kommuner de olika föreläsningarna lockat besökare från kan dock konstateras att det inte var någon skillnad. Såväl Family Labs föreläsning om föräldraskap som Sofias föreläsning om självskadcbeteende lockade besökare från 12 olika kommuner. När det gäller Family Labs föreläsning kan man tänka sig alt många lockades av att de tar sin utgångspunkt i den kända familjeterapeuten Jesper Juuls teorier. De som deltagit i toreläsningarna bar varit mycketnöj da. 85 % av de som svarat på enkäten säger sig vara "mycket nöjd eller nöjd" med foreläsningen. 71 % uppger också alt dc tycker sig ha fått tillräcklig kunskap for alt kunna tillämpa de råd om föräldraskap som de fått. Må!gruppHn N e d anstaen ' d e stallst1. 'j( b aserar st g pa, d e som svara de på enkäten. Alder på besökar~a 20-30 år 10% 31-40 år c------ - - 43% 41-50 år - 28_o/_o_ 51-xx år 18% 84 % var kvinnor och 16 % var män. 79 % var gifta eller sambo, 13 '% var skilda eller singel med barn och 7% ej svar eller singel utan barn. 62 % hade 1-2 barn, 31 'Yo hade tre barn eller fler. Åldern på bamen var väldigt spridd men med tyngdpunkt på de yngre åldrarna. Åldersfördelning på besökarnas barn 0-5 år 32% 6-11 år 31% 12-15 år 22% 16-18 år 20% 19-xx år 10%

35 (52) KOMMUNI.f:DNINC3SKONT0Rt:T Det fanns även en fråga om vilket yrke besökarna hade. Det visade sig att många var pedagoger eller arbetade inom vården. Deltagarnas yrke - - -- - - - - ~- Pedaqoq (lärare, barnskötare) 38% --- Vården 17% studerande 7% Arbetare (praktiskt och t ex säljare) 14% Tjänsteman (chef och avancerad nivå) 14%.1'-rJ:><J_tslös eller sjuk 5% Målgruppen för föreläsningarna var föräldrar. Dock har de som arbetat med och närvarat vid föreläsningarna förstålt att de lockade en hel del tjänstemän och profession som arbetar med barn inom skola/hlrskola och vård. Detta kan ses som positivt då de i sin yrkesutövning möter många föräldrar. Erf(lrenhetor Utifrån dc lärdomar som gjorts av detta delprojekt bör föreläsningar arrangeras lokalt av personer med god lokalkännedom. Det kan med fördel göras tillsammans med studieförbund men förberedelser och planering skall helst göras med de som också fysiskt kommer att närvara på föreläsningarna. Givetvis kan inbjudningar spridas till grannkommuner. Projektet nådde målgruppen främst genom annonser i dagstidningar samt i lokalt uppskattade medier. Förliktrar är inte benägna att resa i någon större utsträckning för att ta del av föreläsningar i annan kommun. God kommunikation, delaktighet och personligt engagemang är A och O för lyckad samverkan. Projektet rekommenderar inte att någon från "centralt håll" t ex Hälsokällan Fyrboda l, arrangerar föräldraföreläsningar för hela upptagningsområdet.

36 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORI:l utbildning i gruppdynarnlk (Delpny'ektledare och 1111!<(/0Jfattare Nina Knutsson. Cenrrala bomhälsovården f)!f'bodal) Profession inom mödra- och barnhälsovård har ellerfrågat mer kunskap och nya metoder för föräldragrupper. En korlutbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik testades och utvärderades för att kunna möta denna eftcrf\ ågan på generellt föräldrastöd. Bakgrund l Barnhälsov[trdens, Uppsala universitet, rapport till Statens folkhälsoinstitut 2009 22, framgår att bland professionen inom mödra- och barnahälsovård finns ett behov av ökad kompetens i att leda och utveckla gruppdynamiken i föräldragruppen. Ä ven inom förskola och skola har det framkommit önskemål om detta. Om denna kompetens byggs gemensamt över yrkesgränser kan detta dessutom främja ökad samverkan. Syi!<J och M iii Föräldrar ska möta personal inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola som är utbildade i ledarskap, retorik och gruppdynamik. Målet var att skapa en utbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik för profession inom mödra- och barnhälsovård samt förskola och skola. Den skulle testas och utvärderas på ett urval av de olika yrkesgrupperna. En längre högskolekurs planerades för, riktad till nyckelpersoner inom yrkeskategorierna. På sikt skulle den också bli en del av lärarutbildningen och specialistutbildningarna för barnmorskor och BVC-sjuksköterskor. Metod En behovsanalys gjordes med ovan nämnda professioner via webbaserat enkätverk tyg. Dc olika yrkesgruppernas förutsättningar, problem och behov sammanvigdes inom en skräddarsydd utbildning med fokus på gemensamt kompetcnsbyggande. En kortare utbildning, 3+ l dagar togs fram och testades för personal på MVC, BVC, förskola och skola om "gruppledarskap och gruppdynamik i mötet med föräldrar" som ett pilotprojekt. " -- Fiiräldrastdd i Sverige idag Vad, när och hur? Anna Sarkadi och Jonas Engman, 2009

37 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET En arbetsgrupp bestående av representanter från Centrala mödrahälsovården i Fyrboda l, Centrala burnahälsovården i Fyrbodal, Stödenheten Uddevalla kommun och Hälsokällan Fyrbodal tog tillsammans med 1-lögskolecentrum Bohuslän fram en enkät. Den skickades till förskolelärare, liirare, barnmorskor och BVC-sjuksköterskor i Fyrbodal och syftade till att m mer information om vilket behov av utbildning i gruppdynamik och ledarskap som fanns lokalt. R<) GUllat Enkiiten skickades ut till 273 individer varav 80 var BY C-sjuksköterskor, 60 barnmorskor och 133 lärare, inom förskola, särskola och grundskola. Svarsfrekvensen var totalt 46 % men bland både BY C-sjuksköterskor och barnmorskor var svarsfrekvensen över 80 %. Nästan hälften av personalen var självlärda eller hade tränats av äldre kollega och endast l O % ansåg sig vara bekväma i situationen. En av fyra tyckte det var svårt att möta individer med annan kulturell bakgrund. På frågor om vad man ansåg skulle behövas svarade 70 % att bättre teknik och nyare material skulle vara bra och 75 %ville ha mer teoretiska kunskaper. Flera spontana kommentarer från såvällärare som barnmorskor och BY C sjuksköterskor var att föriildrastöd i grupp nedprioriterades på grund av gruppledarens osäkerhet. Utifrån svaren och tidigare nationella studier bestämdes att vi skulle göra en testutbildning innehållande gruppdynamik, ledarskap och retorile Ursprungsplanen var att utbildningen skulle vara 2+ l dag men vi ändrade till 3+ l. På så sätt kunde vi ha ett ämne per dag samt en uppföljningsdag där deltagarna fick redovisa en hemuppgift. Den bestod i alt utifrån de kunskaper dc fått under utbildningen sätta ihop en inbjudan och beskriva arbetssättet kopplat till kursens innehåll. Den 12 april 20 Il hölls dessutom en dags uppföuning med deltagarna och deras verksamhetschefer för att diskutera hur utbildningen påverkat dem i sin dagliga yrkesutövning så långt. Utbildningen genomfördes, och utvärderades, i två omgångar. Totalt deltog 50 personer i utbildningen, ca hälften från mödra- och barnhälsovård och hälften från för- och grundskola. Syftet var att genom gruppdynanlik ge teoretiska och praktiska kunskaper om hur man skapar delaktighet och en

38 (52) KOMMUNl.EDNINGSKONTORET plattform för dialog. Ledarskap, för att som gruppledare kunna anpassa sitt ledarskap i olika situationer. Alt kunna vara bekväm i att ibland ta ett steg tillbaka för att gynna dialogen i gruppen och dessutom vara trygg i att inte behöva ha alla svar. Retorik, för att ge ktmskap om allt ifrån hur ett möte bör inledas och avslutas till hur man formulerar sig, agerar vid motstånd, rör sig och planerar en text/föredrag. Utvärderingarna visar sammanfattningsvis att utbildningen gett deltagarna nya redskap att använda som gruppledare. l samtalmed dc som gick första omgången och deras respektive verksamhetschef; efter tre månader, framkom att de flesta kunnat omsätta kunskaperna direkt i sin yrkesutövning. Dessutom hade man märkt en positiv förändring hos föriildrar. Fler av dem deltog i föräldragrupper och på föräldramöten och fler kom på uppföljande möten än tidigare. Dialogen var bättre och flera kursdeltagare berättade att de numera hade ett tydligare fokus på förälderns behov i samtal, både enskilt och i grupp. Med detta goda resultat tog vi nästa steg och undersökte möjligheten att skapa en högskolekurs för att sprida kunskaperna 1\'lm projektet ytterligare inom och utanför Fyrbodttl och dessutom göra det långsiktigt. Vi inledde en dialog med Högskolan Väst, som kostnadsfritt tagit fi am förslag på en kursplan, och kan idag erbjuda en uppdragsutbildning, om 7,5hp, med start i september 2012. E1farenheter För att kontinuerligt kunna utveckla föriildrastödet i enlighet med den nationella strategin ser projektet det som ett viktigt led att stärka professioner i deras mötenmed föräldrar i grupp. Om vi ska kunna erbjuda ett kvalitativt stöd som känns relevant för föräldrarna menar vi att god kommunikation är av största vikt. Grunden för detta böt:jar i kunskaper om gruppdynamik, ledarskap och retorile En positiv effekt av kursupplägget var att olika professioner fick mötas. Detta menar de, och vi som arbetat i projektet, gynnade processen. Del blev f(lkus på det gemensamma för deltagarna emellan; föräldrar och mötena med dem. Inte det som är specifikt för exempelvis gravida eller föräldrar till fyraåringar. Dessutom fick professionerna förståelse för varandras verksamheter vilket gynnar överlämnandet som kontinuerligt sker dem emellan.

39 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 3. 9!'lm utbud evidensbasewde löröklrastödsprogram (Delpr(y"e/itledore och mec(flhfilllare Anne-S(4/e Skälegånl, J lälsokliflan I;:vrhoda/) En samordning av resurser för utbildning och ledare i evidensbaserade föräldrastödsprogram i Fyrbodal skulle utvecklas och testas i projektet. Delta för att föräldrar, oavsett kommun i Fyrbodal, ska ha tillgång till samma utbud av föräldrastöd. En del av kommunalförbundet Fyrbodals verksamhet är samverkansplattformen Hälsokällan till vilken projektet var kopplat. Hälsokällan fungerar som ett nav för samtliga kommuner inom Fyrboda l och finansierades vid projektstarten av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal samt av fjorton av medlemskommuncrna 23 Arbetet syftar till all stötta vuxna i kommun, primärvård och frivilligorganisationer och har i uppdrag alt arbeta med tre fokusområden: at! utveckla och fl ämja el! systematiskt föräldrastöd i Fyrbodalsregioncn at! utveckla mångfaldsarbetet utifrån allas lika värde - etnicitet, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder m.m. all utveckla värdegrundsarbete i förskola, skola, social~jänst, MVC, BVC Verksamhetsledare Henrik ErlaJl(!sson beskriver Hälsokällans arbete på följande sätt "Vijohbar.fi'ämst genom att utbilda, handleda, slött a och driva nä/verk. Fokus ärfi ämst på de organisationer, arenor och aktörer sorn möter barn och unga". BakfJCWld Under de senaste åren har en mängd olika föräldrastödsprogram utvecklats och/eller importerats till Sverige, t.ex. Förfildrakraft, Cope, KOMET, ÖPP, Familjeverkstan m.fl. I Fyrbodal används flera olika program och det är svårt för både föräldrar och professionella att navigera i det stora utbudet. Ett mer överskådligt och lätthanterligt utbud kan uppnås om antalet valbara program minskas ned. För att kvalitetssäkra utbudet skall föräldrastödsprogram identifleras och väljas ut till ett så kallat "basutbud" utifrån användarvänlighet, kostnadseffektivitet samt evidens. Med basutbud avses således en grupp kvalitetssäkrade program som är generella och som täcker hela föräldrastödskedjan (0-17 år). 'l ~- Bcnglsfors, Dals Ed, Färgclanda, Lilla Edet, Lysekil, Mcllcrud, Munkedal, Strömstad, Orust, Sotenäs, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Amål

40 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOI<ET I nästa led handlar det om att fler lokala utbildare inom olika föräldrastödsprogram och universella metoder utbildas. Detta resulterar i lägre kostnader för regionala, kommunala, ideburna aktörer m.fl. i Fyrbodalsregionen. Detta stiirker också tillgången av ledare och minskar därför sårbarheten i Fyrbodals mindre kommuner som har få utbildare ledare i vatje program. Syfte och mi\ l Syftet var att Fyrbodal på sikt ska öka självförsäljningen av ledare och utbildare inom olika evidensbaserade föräldrastödsprogram. Övergripande målsättning var att tillsammans med kommunerna, region och ideburna aktörer skapa ett basutbud av evidensbaserade föräldrastödsprogram som täcker hela föräldrastödskedjan i Fyrbodal. Målet var också att finna fonner för ett så kallat avropssystem i Fyrbodal som bygger på att kommunala och regionala aktörer ska kunna tillgå föräldrastödsledare och utbildare ur en gemensam resurspool Metod För identifiering och val av evidensbaserade föräldrastödsprogram att bygga en utbildnings- och ledarorganisation för i Fyrbodal gjordes en enkät. Frågorna rörde nuvarande föräldrastöd och framtida planer, visioner och strategier. Enkäten skickades ut till ordföranden och chefstjänstemännen i Fyrbodalkommunernas folkhälsoråd, socialnämnder och barn- och utbildningsnämnderna samt till primärvårdsnämnderna i Fyrbodal. En hearing anordnades för politiker och \iänstemän att diskutera framtida föräldrastöd i Fyrbodal. Ett förslag på samordning skulle lämnas till beredningen hälsa Fyrbodal. Forskning Syftet var att studera hur processen från samtal om, till ett färdigt basutbud av evidensbaserade föräldrastödprogram såg ut i beredningsgruppen hälsa i Fyrbodal. Fokus för undersökningen var att identifiera och synliggöra eventuella svårigheter/hinder samt möjligheter som fanns för att nå enighet kring och vidare skapa ett basutbud av evidensbaserade föräldrastödsprogram.

41 (52) KOMMUNl.tDNINGSKONTOREl En kartläggning över var informationen som fungerar som underlag för beslut kom ifrån skulle även ske. Vidare skulle det undersökas hur beredningsgruppen förhöll sig till den information som de baserar sitt utlåtande på. Centrala fi-ågor för undersökningen var hur det resonerades kring viktiga begrepp såsom föräldrastöd, användarvänlighet, kostnadseffektivitet och evidens. Fanns oenighet eller samstämmighet kring dessa begrepp? Kom informationen, som fungerade som underlag för beslut, fi ån professionella eller forskning och var dessa olika informationskällor eniga eller inte? Om oenighet rådde, vilken sorts information värderades högst/låg till grund för beslut? För att kunna studera beslutsprocessen intervjuades tjänstemännen i beredningsgruppen Hälsa i Fyrbodal. Intervjuerna var kvalitativa och utgick från en ostrukturerad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes i Uddevalla och skedde delvis enskilt och delvis i grupp med ledamöter och ansvarig tjänsteman i beredningsgruppen. Grounded the01 y användes som arbetssätt och analysmetod. Lokal forskningsassistent En lokal forskningsassistent anställdes av projektet i september 20 J O. Ett övergripande syfte med undersökningen var att studera samverkansprocessen i en arbetsgrupp bestående av olika aktörer fi ån kommunal förvaltning, hälso- och sjukvård, ett kommunalförbund samt ideburen sektor. Ett syfte var också att studera de problemskapande respektive ej problemskapande mekanismer som uppstår i och för arbetsgruppen när projektplanen "Basutbud av evidensbaserade föräldrastödsprogram" skulle realiseras. Frågeställningar: Vilka är dc hinder och problem som de olika professionerna och aktörerna möter när projektplanen skall genomföras? Vilka lösningar och motiv påverkar den riktning processen tar? För att besvara frågeställningarna har olika metoder använts. Dels har officiella minnesanteckningar och protokoll som funnits i projektet nyttjats och dels har forskningsassistenten närvarat vid majoriteten av mötena i den

42 (52) KOMMUNI.EDNINGSKONTOI~El specifika arbetsgruppen. Ibland har dessa möten spelats in och transkriberats, detta för att komma bakom det som uttrycks via ett formellt mötesprotokoll På vissa möten har stödanteckningar förts för att notera vad som pågår mellan aktörerna när projektplanens mål, syfte och intentioner behandlats. Då har fokus varit på hur hinder och problem uppfattas och lösningar och motiv påverkar den riktning processen tar. En mailenkät har skickats ut och samtliga deltagare i arbetsgruppen har intervjuats individuellt. Dessa har genomförts utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. För fullständiga forskningsrapporter kontakta Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Resultat Forskningens intervjuer med beredningen hälsa Fyrboditl visade att målet med ett basutbud av evidensbaserade föräldrastödsprogram inte var förankrat i beredningen och dänned inte i Fyrbodalskommunerna, eftersom beredningens ledamöter är representanter för dessa. Däremot framkom att de var överens om att samverkan kring generellt föriildrastöd var viktigt. En enkät mailades ut i januari 2011 tilll33 personer, 79 svar inkom. Syftet var att se vad nyckelpersoner i kommunerna ansåg vara viktigt rörande generellt föräldrastöd. Enkätsvaren gav inga tydliga svar men viktiga tendenser gick att utläsa. Framförallt ansåg alla att samverkan är mycket viktigt för ett kvalitativt framtida föräldrastöd. Likaså var det en samstämmighet om att för ett framgångsrikt förätdrastöd måste det finnas visioner och strategier framtagna. Den 13 april inbjöds ovanstående grupp och ledamöterna i beredningen hälsa till en hearing med temat "Tryggforä/der- liyggt barn". Ett 30-Hll personer, som representerade tlertalet av Fyrbodals kommuner, deltog något tler tjänstemän än politiker. Alla var eniga om att det behövs politiska beslut för ett f1 amgångsrikt föräldrastödsarbete. Under hearingen arbetades det med två frågeställningar som besvaras och redovisas nedan tillsammans med svar fi lm enkäten.

43 (52) KOMMUNLEDNfNGSKONTOim Vad skallingäl ett framtida basutbud av föräldrastöd i Fyrbod a! 0-- 18 år? Vilka arenor? * Familjecentral 0-5 år/bvc/mvc/öppen förskola *Förskola 1-5 år"" Föräldramöten/föräldraråd *Skola 6-18 år- föräldramöten/föräldraråd *Ideella organisationer *Nätet *Socialtjänst *"Nya" mötesplatser (bibliotek, baby-bio, babymassage) Om samverkan De flesta tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med samverkan främst på lokal nivå" Familjecentralen ser de flesta som en naturlig samordnare av föräldrastöd och det är också den verksamhet som nämns oftast som gott exempel på samverkan. När det gäller kommunöverskridande nätverk ser en stor grupp även detta som viktigt eller ganska viktigt. Vilket föräldrastiid? *M V C-grupper *B V C-grupper *Öppen förskola med stor tillgänglighet *Socialtjänst- förebyggande; föräldrarådgivning, familjerådgivning *Ideella organisationer" aktiviteter för föräldrar tillsammans med sina barn eller aktiviteter enbart riktade till föräldrar. *Förskolan- Föräldramöten/föräldraråd/föreläsningar *Skolan -- Föräldramöten/föräldraråd/föreläsningar *Nätet- föräldrawebbar, kommunal- och regionala föräldrastödssidor, *Bibliotek" föreläsningar, hälsohörnan, teman, sagostund, kunskapsspridning * Baby-bio/babysim/babymassage- föreläsningar, dialog/diskussion. Övrigt De flesta anser att det är viktigt/ganska viktigt att utbudet av föräldrastöd är anpassat efter föräldrarnas önskemål och föräldrarnas villkor. De flesta tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att det finns föräldragrupper på BVC och BMM. När det gäller byte av tjänster utan inblandning av pengar tycker de flesta att detta skulle vara bra. Det skulle leda till samordningsvinster, speciellt för små kommuner""" men de ser också svårigheter med att lösa detia rent praktiskt.

44 (52) KOMM\JNltDNINGSKONTORET Hur skapm vi ba~mtihhha t.msmnmans i Fyrbodal'? * Tydliga politiska beslut * Gemensam handlingsplan for kommunerna i Fyrbod~ll * En gemensam samordningsfunktion i Fyrbodal som syftar till att förmedla och sprida kunskap om föräldrastöd, samordna nätverk, utbildning och handledning. Stimulera samverkan över gränser Sicapa en utbildningsorganisation i Fyrbodal för utvalda föräldrastödsprogram för att utbilda utbildare och gruppledare. * * Samordningsfunk t i on Som ett resultat av ovanstående beslutade arbetsgruppen att den modell för basutbud evidensbaserade föräldrastödsprogram som antagits varit e!lerti ågad i projektansökan behövde revideras efter verksamheternas och kommunernas behov. Modellen blev istället ett förslag på samordningsfunktion för föräldrastöd i Fyrboda l. Gruppen såg vidare att en sådan funktion skulle vara effektivast om den kunde rymmas inom 1-lälsokällans verksamhet. När avtalet för l-lä Isokällan skulle förnyas i slutet av 20 Il skrevs därför ett utökat arbete med föräldrastöd in i förslaget. Det innebar en höjning av medlemsavgiften med l O %. Avtalet skrevs under av 12 av de 15 tillfrågade kommunenu1 24 samt av Hälso- och sjukvårdskansliet, som står för 50 % av finansieringen. En person kommer att arbeta med föräldrastöd till 50-70% de kommande fyra åren vilket är ett resultat som borgar för kvalitet och långsiktighet. Ettarenheter Delprojektet hade en omfattande projektbeskrivning, visionärt skriven och inte förankrad tillräckligt i politik eller berörda verksamheter. Att formulera mål och syfte är av stor vikt för allmåluppfyllnad. Dock kan sägas att!lera av målen är uppnådda genom enkäten och inventeringen av program och ledare. Tviirprofessionella arbetsgrupper och dialog med politiker har varit mycket gynnsam för resultatet och rekommenderas varmt för kommande projekt. 24 Bcngtsfors, Dals E:d, Färgclanda, Lysekil, Mcllcrud. Munkedal, Strömstad, Sotcnäs, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Anull

45 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET 4. Resultat av deltagande och engagemang Resultaten av metodutvecklingeu är i olika grad mätbar. Men med utgångspunkt från att projektplanen bygger på redan definierade behov och efterfrågan 25 kan antas det motiverat att fortsätta med metoder som testats med positivt resultat. 5. Måluppfyllelse och effekter POLITISKT SAMRAD OCH FÖRANKRING OPERATIV SAMORDNING AV FÖRALDRASTÖDSAKTÖRER AKTIVITETSNIVA EN SAMVERKANAVSEENDE MÖTESARENOR OCH VERKTYG De övergripande målen i ansökan är uppnådda genom resultaten i de nio del projekten. Föråldrastöd är lyft på den politiska agendan. Former för samverkan har utvecklats och etablerats för t1 amtida arbete. Mötesplatser för föräldrar har blivit fler och bättre. 6. Information och kommunikation Projektets budget avseende marknadsföring var begränsad och inga resurser specificerade för information. Det visade sig tidigt att för ett ämne som Hiriildrastöd så fick det negativa konsekvenser. I vissa verksamheter är förätdrastöd ett väl känt och använt begrepp. Många berörda verksamheter var i projektstarten dock inte bekanta, eller bekväma, med begreppet. Mycket tid har lagts på att diskutera ordet, föriildrastöd, och om man inte borde använda ett mindre laddat ord, som exempelvis föräldrasamverkan. Många föräldrar är inte heller bekanta med föråldraslödsbegreppet och anser sig inte vara i behov av stöd i sin föråldraroll En kommunikationsinsats, marknadsföringskampanj eller dylikt, hade kunnat effektivisera arbetet. Information om projektets arbete och resultat har löpande beskrivits på konferenser, lokalt, regionalt och nationellt. Delrapporter har skrivits varje halvår och information har lämnats på rektorsmöten, barn- och utbildnings ledningsgruppsmöte, beredningen hiilsa Fyrbodals möten, kommunstyrelsens möte, arbetsplatsträffar i skolan och föräldraråd. Projektet har också haft en hemsida med kontaktuppgifter, aktuell information och material från olika aktiviteter. 25 Uddcva!las handlingsplan för föräldrastöd 2007

46 (52) KOMMUNLEDN!NC;SKONTOI~El 7. Ekonomi och budgetföljsamhet Uddevalla kommun erhöll drygt 6,9 miljoner kronor fl ån Statens folkhälsoinstitut till projektaktiviteter. Hälften gick till forskning vid Uppsala universitet som avsatte 700 000 kronor till Linköpings universitet för samverkansforskning och 200 000 kronor till den lokala forskningsassistenten. Av dc ca 3,5 miljoner kronor som Uddevalla kommun använt har 70% gått till löner, 20% till aktiviteter inklusive marknadsföring, 4% till resor och l % till övriga kostnader. Projektet har följt budget väl och resultatet är ett överskott på ca 2 %. 8. slutsatser Ett projekt med samverkan mellan ca 30 aktörer och över 150 personer är komplext och helt beroende av vtil fungerande kommunikation. Struktur för möten och information är viktig liksom respekt mellan individer och för verksamheters olikheter. Detta har i högsta grad varit fililet och är projektets huvudsakliga framgångsfaktorer. Ett engagemang har genomlyst vatje medarbetares aktiviteter och en medvetenhet om att genom stöd till föräldrar får vi trygga barn. Samarbetet med forskningen har varit lärorik och givande. Det har varit till stor nytta för projektet att på ett enkelt och e1fektivt sätt få tillgång till tidigare forskningsresultat och kunskap om generellt och riktat förtildrastöd. Vi har fått hjälp att utvärdera vissa metoder som vi inte skulle hall möjlighet till annars. Forskarna har givit värdefulla råd om utformning av enkäter och andra utvärderingsmetoder i delprojekten. Litteraturtips för teoretisk grund för organisatoriska utvecklingsmetoder har varit till stor hjälp. Val och handledning av lokal forskningsassistent har fungerat bra. En kontinuerlig dialog kring forskningens och praktikernas arbetssätt och resultat har varit gynnsam och underlättat avgränsningar och prioriteringar. SuccCf'aktorer: Generellt Samtliga arbetsgrupper har varit tvärprofessionella. Detta har inneburit att flera perspektiv har varit möjliga i vat:je frågeställning. Dessutom har

47 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET förståelsen för och kunskapen om varandras verksamheter ökat. Detta gynnar framtida samarbete och effektiviteten och nyttan för brukarna. På Uddevallanivå: Samarbetet med projektet och olika enheter har fungerat mycket väl i de flesta fall. Kompetenta och serviceinriktade medarbetare har möjliggjort lösningar för de problem som uppstått. På Fyrbodalsnivå: Hälsokällan Fyrbodals medarbetare har ett stort upparbetat nätverk och stort förtroende i verksamheter runt om i Fyrbodal vilket underlättat mycket Hir projektets aktiviteter. Arbetssätt och strukturer är viktiga för att uppnå resultat men den slutliga kvaliteten vilar på personer i respektive verksamhet. Förbättringsområden: Förankring av projektplaner kan bli bättre i förvaltningsledning. Ett bättre politiskt förankringsarbete utifrån beredningens ansvar. Ett förtydligande om ansvarsroller och mandat i projekt höjer effektivitet och k val i t et. 9. Fortsatt arbete Under delprojektens redovisning ovan anges planerad fortsättning. Nämndernas ordförande och förvaltningschefer för barn- och utbildning, kultur och fritid och socialtjänsten triiffas för samverkan och dialog vid fem tillflillen under 20 I 2, då bl. a. fortsatt föruldrastöd kommer att diskuteras. Projektet anser att fortsatt dialog om begreppet föräldrastöd och behovet av att se det som en investering och inte som en kostnad iir nödvändig för att nå långsiktighet. Samverkan över organisationsgränser har projektet visat ii r möjlig och gynnsam. Samfinansiering är en nyckel till framgång, samordningstlmktioner med ansvar för nätverk och information en annan. Renec Daun Josefsson Projektledare

48 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOI~ET

49 (52) KOMMUNLf:DNINGSKONTORET 10. Bilaga l Delprojekt Föräldraföreläsningar Första föreläsningen 27-29 september 2010 Tema; Föräldraskap, Family Lab Platser: Munkedal, Färgelanda och Vänersborg Stud ieförbu n d; Sen sus Seminarier: Separata datum, det i Färgelanda fick ställas in studiecirklar: För få anmälda Annonsering; Utskick till alla folkhälsosamordnare för spridning i kommunerna annonser i Bohusläningen, Provinstidningen och Ttela Övrigt Folkhälsosamordnarna i resp. kommun hälsade välkomna och presenterade projektet. studieförbundet fanns med för att marknadsföra seminariet. Andra föreläsningen 14-16 februari 2011 Tema; Självskadebeteende, Sofia Akerman med deltagande från Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) Platser: Strömstad, Uddevalla och Bengtstors Studieförbund:Sensus, studieförbundet vuxenskolan och ABF Seminarier: l form av "eftersnack" direkt efter föreläsningen studiecirklar: För la anmälda Annonsering; Utskick till alla folkhälsosamordnare för spridning i kommunerna Annonser i Bohusläningen, Dalslänningen, Provinstidningen och Ttela Övrigt Folkhälsosamordnarna i resp. kommun hälsade välkomna och presenterade projektet. studieförbundet fanns med för att marknadsföra seminariet. Tredje föreläsningen 11-13 april2011 Tema; Barn och stress, Gunilla Källgren Platser: Tanum, Trollhättan och Mellerud Studieförbund:Sensus, studieförbundet vuxenskolan och ABF Seminarier; l form av information om Familjeverkstan i direkt anslutning studiecirklar: Cirkel planerades i Tanum hösten 2011 Annonsering: Utskick till alla folkhälsosamordnare för spridning i kommunerna, annonser i Bohusläningen, Dalslänningen, Provinstidningen och Ttela Övrigt studieförbundets representant tog det övergripande ansvaret och hälsade välkomna och presenterade projektet.

50 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTOREl Vad efterfrågar föröldrar för ärnnen pä franitida föreläsningar? Relationer Barn som utmanar Att få vara förälder inte fritidsförälder "gränssättning av världen" Att våaa sätta aränser för barnen Familjerådgivning. Stärka familjens funktion Trots, familjerelationen Föräldrarall som anhörig Konflikthanterina Föräldraskapet när man har ett funktionshindrat barn sorn använder personliq assistent Tonårsbarn, vilior, konflikter Obstinata tonåringar- hur bemöta dem? Kommunikation Våga vara föräldrar och håll kärleken levande -- Psykologi Stress i alla åldersarupper barn till vuxen l Borderline.. Psykologi -------- - Risker Barns psykiska ohälsa ex. vid suicid tankar/försök Missbruk Ätstörninqar Mer om siälvskadehanterinq Anorexia, alkohol och droger -- - - Kost Kostens betydelse för barns utvecklina/hälsa Ekoloqisk mat Matsituationer Annat ~--- -- Hur hjälper jag de tysta barnen? Mer av föreläsningar av detta slag (Family lab) Dagis på gott och o-nt Barn i skolstart -- - - - -- Reklam, kommers Human factors - Män och kvinnor- så olika vi reagerar Mobbnina

51 (52) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Anteckningar

KOMMUNl.EDNINGSKONTOf?El 52 (52)

FÖRFRAGANFÖRÄLDRASTÖD I (l) 2012-01-20 DNR: KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE BibliotekschefKarin Ivarsson TELEFON 0522-69 6523 karin.ivarsson@uddevalla.se Svar på förfrågan angående implementering av projektet Föräldrastöd Kultur och fi itidsnämndens ansvarsområde är i första hand inriktad på att genom egen försorg eller genom bidrag påverka andra utförare att tillhandahålla ett brett utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för boende och besökare i Uddevalla kommun. Barn och ungdomar är en prioriterad grupp. Kultur och fi itids verksamhet är en fi ivillig verksamhet som man söker sig till om intresse flnns. Man kan inte säga att det fluns något direkt tydligt ansvarsområde inom Kultur och fi itids uppdrag när det gäller att ge stöd till föräldrar för att därigenom stärka barnens hälsa och välfärd. Indirekt möter Kultur och fi itid många föräldrar på många olika arenor inte minst via idrottsföreningarnas träningstillfällen och matcher. Kultur och Ji itid kommer utifrån sitt uppdrag att implementera vissa delar av projektets resultat inom förvaltningen: Tvärsektoriell samverkan Kultur och fi itid deltar i ett förvaltningsövergripande samarbetsprojekt "Strategier för drogförebyggande arbete i samverkan" (drogfri ungdom). l detta arbete lyfts betydelsen av föråldrainformation och föräldrastöd. Föräldrawebb Fyrbodal Om Uddevalla kommun startar en webbportal för föråldrastöd kommer Kultur och fi itid aktivt arbeta med att få ut information via den. Ideella krafter Kultur och fritid arbetar inte operativt i föreningar. Uppdraget är att fördela bidrag till föreningar utifrån fastställda bidragsnormer. l nuläget kan föreningar med barn och ungdomsverksamhet ansöka om utvecklingsbidrag för projekt som t.cx. kan syfta till foräldrastödjande åtgärder. stadsbiblioteket www.uddevalla.se POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX 451 81 UDDEVALLA Södergatan 26 0522-69 60 00 tax E-POST kulturfritid@uddevalla.se

BREV J (2) 20J2-03-13 DNR KS/2009:440 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Eva Davidsson TELEFON 0522-69 6 J J 0 eva.davidsson@uddevajja.se Svar på förfrågan ang. hur resultat av "projekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal2009-20ll" implementeras inom kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har idag administrativt stöd kopplat till familjeberedningen. 'l~jänsten, med omfattning 50% tillkom, vid beredningens bildande med ett fokus att omvärldsspana, internt utreda och strategiskt foreslå handlingsplaner inom området. En omfattande del var att arbeta fram ansökan till föräldrastödsprojektet. l tjänsten ingår även uppföljning av föräldrastöd enligt kommunstyrelsens styrkort och av familjeberedningen anordnade aktiviteter. Mot bakgrund av resultatet av föräldrastödsprojektet och det politiska uppdrag i strategisk plan som kommunledningskontoret har fått sig tilldelat så bedömer kommunledningskontoret att tjänstens inriktning i vissa delar bör ändras. Uddevallas strategisk plan 20J J-2014: strategi för föräldrastöd: Vi ska se.fiiräldrarna som den bästa resurs vi har i värt arbete med bam och unga samt erbjuda.fiiräldrar stöd i.fdräldrarollen. Uppdrag Il: Kommunen ska stödjafamiljer genomförebyggande verksamhet samt erbjuda hjälp vid behov. Kommentarer till projektets resultat: Tvärsektoriell samverkan Föräldrastödsprojektets delprojekt "Tvärsektoriell samverkan" har syllat till att ta fram förslag på samordningsfunktion för kommunövergripande föräldrastödsarbete. Kommunledningskontoret ser det som en naturlig föjd av tre års arbete att arbetsuppgifterna utvecklas tillmer av en samordningsfunktion med fokus på verkställighet. En samordnings/utvecklingsfunktion skulle då kunna KOMMUNLEDNINGSKONTORET www.uddevallo.se POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TElEFAX BANKGIRO 451 81 UDDEVALLA Varvsvägen l 0522-69 60 00 0522-69 60 01 5494-3907 E POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

BREV 2 (2) 2012-03-13 DNR KS/2009:440 KOMMUNl.EDNINGSKONTORET genomföra ett mer genomgripande föräldrastödsarbete med delvis förändrad inriktning. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar just nu med att definiera samordningsfunktionens roll mer i detalj. l förslaget föreslås föråldrastödet inrymmas i folkhälsoarbetet, vilket i så fall skulle frigöra mer operativ tid for tjänsten då hälsopolitiska rådet som avrapporteringsorgan har färre möten än familjeberedningen. FörlUdraföreläsningar Inom föräldrastödsprojektet har föreläsningar genomförts i totalt nio Fyrbodalskommuner. Föreläsningarna har samordnats, kommuner emellan, och tillsammanas med studieförbund. Syftet har varit att höja kvaliteten och skapa mervärde för föräldrar i form av uppföljande träffar med studieförbunden. De kommungemensamma föreläsningarna hade även ambitionen att studera hur villiga föräldrar var att resa utanför den egna kommunen för att ta del av en föreläsning. Det visade sig att föreläsningarna inte i tillräckligt hög grad besöktes av föräldrar från annan kommun, varför konceptet inte fortsatt kommer att tillämpas. Föräldrastödsf6reläsningar bedrivs vidare i den form familjeberedningen genomför. Föräldrawcbb Fyrbodal Inom föräldrastödsprojektet har Hälsokällan arbetat med utveckling av en tydlig och informativ webbsida för föräldrar. Alla kommuner har fått tillgång till en mall for wcbbportal för toräldrastöd. Arbetet i delprojektet är ännu inte helt avslutat varfor arbetsfördelning med uppdatering etc inte är helt klarlagd.

FÖRÄLDRASTÖD 1 (1) 2012-03-01 DNR:BUN/2012:247 BARH OCH UTBILDNING HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Torhild Karlsson TELEFON 0522-69 70 05 t o!.bli9j< a r l s 2-Q!l@.ill.LcJ&'L<ill<l,;>Q Svar på förfrågan angående implementering av Föräldrastödsprojektets resultat Barn och utbildningsnämnd har avsatt 500 000 kronor 2012 till förätdrastöd vilket delvis kommer att användas för fortsättning på dc goda resultaten som berör förvaltningen. Skolan som föråldrastödjare AktivafCiräldramöten- det material som är f! amtaget i projektet kommer att spridas via internwebben för samtliga lärare att använda. Tre pedagoger kommer under 2012 att ansvara för uppdatering och anpassning av materialet. Dessutom kommer de att informera på de enheter som anmäler intresse. Förvaltningen rekommenderar att föräldrasamverkan är en stående punkt påapt. Utbildning i gruppdynamik Rektorerna kommer att få information om en 7,5hp kurs på Högskolan Väst i gruppdynamik, ledarskap och retorik " Hälsofrämjande möten med föräldrar i grupp". Kursen är på kvartsfart under en termin och startar i september 2012. Ett krav är att både rektor och några pedagoger deltar i utbildningen. Vikariekostnaden finansieras centralt av förvaltningen. Utbildningen bidrar till att utnyttja materialet som ligger på Inblicken på ett bättre säll. Öppen rådgivning Förätdrarådgivaren finansieras till 25 %av Barn- och utbildningsnämnden under 2012. Förvaltningskontoret administration POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX 451 81 UDDEVALLA stadshuset Varvsvägen l 0522 69 60 00 tax www.uddevalla.se E-POST barnutbildninq@uddevalla.se

l (l) 2012-01-05 DNR: SOCIALT JÄNSTEN HANDLÄGGARE A vdelningsehef Maria K ull an der TELEFON 0522-69 7048 maria.kullandcr@uddevalla.se Svar på förfrågan ang. projekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-2011 Hur kommer projektets resultat att implementeras inom er förvaltning? Öppen rådgivning Social~jänsten har under projekttiden erbjudit förätdrarådgivning genom en s. k föräldrarådgivare. Rådgivningen har varit gratis och fungerat som råd och stöd- dvs. mötena har inte journalförts. Totalt 130 familjer med barn i alla åldrar, 1-17 år har använt rådgivningen som erbjudit mellan en till tio träffar. Eller projekttidens slut kommer verksamheten att kunna fortsätta genom att socialnämnden, förutom eget bidrag om 195 tkr, får bidrag från hälsopolitiska rådet om 225 tkr och 200 tkr från barn- och utbildningsnämnden. Detta avser 2012, däreller nytt ställningstagande. Projektet har varit mycket fl amgångsrikt och förhoppningen är att kunna fortsätta med verksamheten även efter 2012. Med vänlig hälsning Social\jänsten Maria Kullander Avdelningschef Bilaga Eventuell bilageinformation ---- - -~--------- Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX 451 81 UDDEVALLA stadshuset Varvsvägen l 0522-69 60 00 tax www.uddevalla.se E-POST socialtjansten@uddevalla.se

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 20 Remiss av uppdaterad nationell geodatastrategi (KS/2012:201) Sammanfattning U d d ev alla kommun har tillsammans med ca 140 andra organisationer i Sverige, fått möjligheten att yttra sig om uppdateringen av den sk Nationella geodatastrategin. Denna strategi har funnits sedan 2007 och är planen fcir hur vi bygger en väl fungerande infrastruktur för geodata (dvs geografisk information eller information som kan knytas till en plats eller område) i Sverige. Utvecklingen av infrastrukturen kräver samordning för att uppnå ett gemensamt sätt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgängliggöra och underlätta för teknikutvecklingen. Lantmäteriet ansvarar för samordningen. Nu behöver man uppdatera strategin. Man behöver tydliggöra de strategiska målen och riktningen. Bakgrunden är att vissa förutsättningar har förändrats och delar i den tidigare strategin har slutförts. Uddevalla kommun har tagit del av remissen och tycker det är bra med en nationell strategi. Uddevalla kommun anser också att de strategier som presenteras i remissen väl tar upp de punkter och tillvägagångssätt som behövs för en fortsatt tryggad försörjning och utveckling inom geodataområdet. Beslutsunderlag Geodatarådet (dnr 109-2012/1481): Remiss av uppdaterad Nationell geodatastrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Att godkänna samrådsyttrandet Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (3) 2012-04-03 DNR 2012:201 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE GIS-samordnare Ingvar Petersson TELEFON 0522-69 60 92 ingvar.petersson@uddevalla.se Nationell geodatastrategi Samrådsyttrande gällande remiss av uppdaterad Nationell geodatastrategi Sammanfattning Uddevalla kommun har tillsammans med ca 140 andra organisationer i Sverige, fått möjligheten att yttra sig om uppdateringen av den sk Nationella geodatastrategin. Denna strategi har funnits sedan 2007 och är planen för hur vi bygger en väl fungerande infrastruktur för geodata (dvs geografisk information eller information som kan knytas till en plats eller område) i Sverige. Utvecklingen av infrastrukturen kräver samordning för att uppnå ett gemensamt sätt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgängliggöra och underlätta för teknikutvecklingen. Lantmäteriet ansvarar för samordningen. Nu behöver man uppdatera strategin. Man behöver tydliggöra de strategiska målen och riktningen. Bakgrunden är att vissa förutsättningar har förändrats och delar i den tidigare strategin har slutförts. Uddevalla kommun har tagit del av remissen och tycker det är bra med en nationell strategi. Uddevalla kommun anser också att de strategier som presenteras i remissen väl tar upp de punkter och tillvägagångssätt som behövs för en fortsatt tryggad försörjning och utveckling inom geodataområdet. Beslutsunderlag Geodatarådet (dnr 109-2012/1481): Remiss av uppdaterad Nationell geodatastrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsyttrand et.

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 2012-04-03 DNR 2012:201 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ärendebeskrivning Geodata i1mebär geografisk information, dvs information som kan knytas till en plats eller geografiskt område, exempelvis fastighet, VA-ledning, adress, sjö eller stadsdel. Geodata har en stor central roll i vårt samhälle för planering, förvaltning, försörjning, dokumentation m.m. Sedan 2007 har Sverigt; en nationell strategi för geodataområdet på initiativ av EU:s Inspire-program ("Infrastructure for Spatial Information in Europe"). Geodatastrategin är planen för hur man bygger en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. Utvecklingen av infrastrukturen kräver samordning för att uppnå ett gemensamt sätt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgängliggöra och underlätta teknikutvecklingen. Lantmäteriet ansvarar för samordningen. Geodatastrategin vänder sig till Geodatarådet, informationsansvariga organisationer, bl a kommuner, och parter i Geodatasamverkan men även andra aktörer. Strategin behöver uppdateras nu. Man behöver tydliggöra de strategiska målen och riktningen. Bakgrunden är att vissa förutsättningar har förändrats och delar i den tidigare strategin har slutförts. Ambitionen är ett renodlat strategidokument med: en vision som beskriver det optimala tillståndet, strategiskamål som beskriver påståenden om tillstånd som förstärker visionen och strategier som beskriver de huvudsakliga tillvägagångssätten för att uppnå målen. Remissförslaget innehåller inte handlingsplaner eller operativalmätbara mål, dessa kommer att presenteras i separat dokument senare. Förslaget till uppdaterad strategi innehåller en vision för 2020- som ska hjälpa berörda att samordna och tillgängliggöra Sveriges geodata, sju strategiska mål för att uppnå visionen och strategier som berättar hur man huvudsakligen ska uppnå målen. Lantmäteriet har i samråd med Geodatarådet tagit fram förslaget till strategi, där ett stort antal organisationer och kommuner ombetts att ge synpunkter på detta, däribland Uddevalla kommun. Uddevalla kommun har tagit del av remissen och tycker det är bra med en nationell strategi. Eftersom Uddevalla kommun kommer att gå med som part i Geodatasamverkan från och med l juni 2012, så kommer man att beröras ännu mer av den datadelning av nationell geodata. Detta är av stor vikt för kommunen att få del av geodata och det kommer att väsentligt öka

T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 2012-04-03 DNR 2012:201 KOMMUNLEDNINGSKONTORET nytlan och mervärdet av geodataanvändningen. Uddevalla kommun anser också att de strategier som presenteras i remissen väl tar upp de punkter och tillvägagångssätt som behövs för en fortsatt tryggad försörjning och utvec~ling inom geodataområdet. (. c ;t;catt/t(!/ Susiume Erixon Tf F örvaltningsche c'f ) ') d~zvr/ Le ft{vji'v Ingvar Petersson G IS-samordnare Expediera till

::Geodata SVERIGE BIT för BIT Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 1 (1) UDDEVAllA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret EnliQt sandlista 2012-03- 2 3 Ui~ 1 ~1r... 1!IJI&ieplanbatecknlng <:::0/2, 2ot! 1 Remiss av uppdaterad Nationell geodatastrategi Sedan 2007 har Sverige en nationell strategi för geodataområdet. Geodatastrategin ar planen för hur vi bygger en val fungerande Infrastruktur för geodata i Sverige. Utvecklingen av infrastrukturen kräver samordning för att uppnå ett gemensamt satt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgangliggöra och underlatta för teknikutvecklingen. Lantmäteriet ansvarar för samordningen. Geodatastrategin vander sig till Geodatarådet, informationsansvariga organisationer och parter l Geodatasamverkan men aven andra aktörer. Nu behöver vi uppdatera strategin. Vi behöver tydliggöra de strategiska målen och riktningen. Bakgrunden ar att vissa förutsättningar har förandrats och delar i den tidigare strategin har slutförts. Ambitionen ar ett renodlat strategidokument med: en vision som beskriver det optimala framtida tillståndet, strategiska mål som beskriver påståenden om tillstånd som förstärker visionen och strategier som beskriver de huvudsakliga till vagagångssätten för att uppnå målen. Remissförslaget innehåller inte handlingsplaner eller operativa/miltbara mål, dessa kommer att presenteras i separata dokument Förslaget till uppdaterad strategi innehåller en vision för 2020 - som ska hjälpa oss att samordna och tillgangliggöra Sveriges geodata, sju strategiska mål för att uppnå visionen och strategier som beraltar hur vi huvudsakligen ska uppnå målen. Lantmäteriet har i samråd med Gendatarådet tagit fram förslaget till strategi. Vi önskar era synpunkter på bifogat förslag till nationell geodatastrategi senast den 20 april 2012 via e-post: geodatasekretariatet@lm.s 1. Bifogar förslaget till strategi och sänd lista. Seminarium ger vägledning i ert remissvar För att underlätta arbetet med att besvara remissen finns möjlighet att delta i ett seminarium. Remisseminariet hålls under Kartdagar i Jönköping, den28mars ki.08:30-10:00, session 5E. Information om anmälan hittar du på www.kar:tq.9i.fiska~..~ Vänliga hälsningar i()y,l~'-------. \j Bengt Kjellson, generaldirektör Lantmäteriet, ordförande i Geodatarådet organisatlon Lantmäteriet Postadress Basöksadress Totofon E post Internet 801 82 Gavle lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

IIGeodata SVERIGE BIT FÖR BIT Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-201211481 1(6) Sverige bygger en infrastruktur för geodata Nationell geodatastrategi Förslaget till uppdaterad strategi är framtaget av Lantmäteriet i samråd med Geodatarådet Bit för bit bygger vi här i landet gemensamt en nationell infrastruktur för geodata. Den involverar redan idag många myndigheter och organisationer, och ännu fler kommer det att bli. Infrastrukturen ska göra det möjligt att på ett enklare sätt hitta och använda geodata, och på så sätt maximera allas vår nytta av befintliga data. Information som beskriver en geografisk plats kallar vi för geodata. Geodata ingår i vår vardag och påverkar våra val och möjligheter. Som privatpersoner använder vi geodata exempelvis när vi vill köpa ett hus. Då kan vi behöva information om fastigheten, radonmätningar i området, närhet till service, skolor och naturområden samt kommunens planer för området. Vi använder geodata dagligen exempelvis i samband med att vi söker information om väder eller när vi behöver ta oss till en plats med hjälp av en karta. Alla myndigheter, kommuner och landsting använder geodata i sin verksamhet. Det kan till exempel röra sig om beslut om bygg lov, detaljplaner eller ändring av fastighetsgränser. Rätt geodata vid rätt tidpunkt kan vara livsavgörande i en situation där en ambulans måste hinna fram i tid för att rädda en person. Genom att analysera geodata kan vi ansvariga myndighetspersoner bedöma konsekvenserna av en naturkatastrof före, under och efter katastrofen. Så kan vi på bästa sätt förebygga dem som drabbas. Tillgång till geodata är en guldgruva för samhället Geodata är en grundläggande informationsresurs i samhället. När vi myndigheter och andra producenter samordnar och anpassar informationen, så kan vi underlätta hur vi använder geodata och bättre tillgodogöra oss nyttorna. Enkel tillgång till geodata bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Använder vi geodata maximalt så kan vi också skapa en bra livsmiljö. Vi kan underlätta för en ekonomisk utveckling och bostadsbyggande. Vi kan också skapa en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi. Vi har bara sett början av alla de fördelar som användningen av geodata kan innebära. Idag hanterar vi geodataförsörjningen till stor del manuellt. Det gäller allt från att söka efter geodata till att skriva avtal, prissätta och leverera geodata. Det betyder att tiden från att någon beställer uppgifter om geodata till att vi kan leverera dem, kan bli lång och arbetskrävande. Dagens geodataförsörjning förorsakar mycket merarbete och samhället stora kostnader. Det är det vi eftersträvar att ändra på nu. Framtidens geodataförsörjning ska bli enklare. Vi har nu lagt grunden för infrastrukturen för geodata och kommit en bit på väg. Men det återstår mycket arbete för att framtidens geodataförsörjning ska bli enklare. Organisatlon Lantmäteriet Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771 63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 2(6) Samverkan skapar förutsättningar för bättre tillgång Geodatastrategin är planen som beskriver hur vi skapar en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. Infrastrukturen innebär ett väl fungerande informationsutbyte mellan alla som samlar in och använder geodata. Uppbyggnaden av infrastrukturen berör alla leverantörer och användare av offentliga geodata. Den nationella infrastrukturen ska även fungera som en del av den europeiska infrastrukturen för geodata 1. Om alla vi som använder eller producerar geodata samverkar, så blir det naturligtvis lättare att hitta och förstå hur vi kan använda och kombinera geodata. Det vi ska samverka om är information, teknik, kommunikation och villkor för hur vi använder geodata. När vi utvecklar infrastrukturen för geodata, innebär det alltså ett gemensamt sätt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgängliggöra och underlätta denna information. Det är vi som bygger infrastrukturen Vi som bygger infrastrukturen för geodata är Geodatarådet, informationsansvariga organisationer och parter i Geodatasamverkan. Geodatarådet 2 består av ett antal myndigheter och organisationer som ger råd i frågor som rör Lantmäteriets samordningsroll för geodata. De som enligt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation 3 är skyldiga att göra sina geodata tillgängliga kallas informationsansvariga organisationer. statliga myndigheter, kommuner och andra organisationer som utför myndighetsuppgifter kan delta i Geodatasamverkan och kallas då för parter 4 Lantmäteriet ansvarar för samordningen Lantmäteriet har en drivande roll när det gäller att prioritera, initiera och leda arbetet med att bygga upp och förvalta infrastrukturen. Det gäller till exempel Geodataportalen, metadatakatalog, tekniskt ramverk och avtal. Till stöd har Lantmäteriet Geodatarådet. Rådet är tillsatt av regeringen. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Med mottot "så enkelt som möjligt för så många som möjligt" vill regeringen göra samhällets samlade information tillgänglig. Regeringen strävar efter att utveckla Sverige till ett föregångsland när det gäller att använda informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning, det vi kallar e-förvaltning. Att vi bygger infrastrukturen, för att effektivare kunna använda geodata, ligger helt i linje med denna strävan. En väl fungerande infrastruktur för geodata öppnar dörren för en effektivare samhällsförvaltning och en rad nya e-tjänster, som kommer att innebära bättre service för medborgare, företag och myndigheter och betydande vinster för samhället i stort. Vår vision för år 2020 är: Så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta, förstå och använda geodata. Infrastrukturen ger samhället maximal tillgång till nyttorna med geodata. För att uppnå visionen arbetar vi med sju strategiska mål. övergripande för målen är att: utveckla nödvändiga delar i infrastrukturen, göra befintliga delar enhetliga, de som behöver infrastrukturen känner till den och vet hur man använder den. 1 lnspire geoportal: http:flinspire-geoportal.ec.europa.eu/ 2 Las mer om Geodatarådets ledamöter och uppgifter på www.geodata.se 3 Lagen (SFS 201 :1767) och förordningen (SFS 201 0:1770) om geografisk miljöinformation reglerar det nationella ~enomförandet av lnspire. Ul.s mer om parter l Geodatasamverkan på www.geodata.se

Remiss 3(6) Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-201211481 De sju strategiska målen beskriver vi här som tillstånd som vi ska uppnå. De leder oss närmare visionen. De efterföljande strategierna beskriver vad vi ska göra för att nå målen. 1. Geodata och tjänster är tydligt och användarvänligt beskrivna 2. Geodata är möjliga att kombinera 3. Tjänster är tillgängliga och användbara 4. God kompetens finns för att använda, bygga upp och förvalta infrastrukturen för geodata 5. Nyttorna med infrastrukturen för geodata är kända 6. Villkoren för användning av geodata är enkla 7. Informationsförsörjningen styrs inom ramen för ett ändamålsenligt regelverk strategiska mål för att nå visionen 1. Geodata är tydligt och användarvänligt beskrivna Jag kan enkelt hitta geodata. Informationen är tydlig, enhetlig och användarvänlig. Beskrivningarna av informationen, som vi kallar metadata, finns i en gemensam förteckning, en metadatakatalog. strategier för att nå målet: Vi beskriver Sveriges offentliga geodata och tjänster tydligt, enhetligt och användarvänligt i meta data. Vi gör metadata tillgängliga och sökbara på Internet via den nationella Geodataportalen. Kommentar: Enkel tillgång till geodata och tjänster innebär bland annat att den som söker kan hitta var geodata finns. Den som söker måste få svar på frågor som till exempel: Vilken information finns? Vem har informationen och hur får jag använda den? 2. Geodata är möjliga att kombinera Vi kan kombinera olika geodata och tjänster. Till exempel så kan vi kombinera tematisk information med en kartbild. Vi kan kombinera data från olika källor utan problem. Vi kan foga samman datamängder som pusselbitar, som lätt passar. strategier för att nå målet: Vi skapar förutsättningar för att alla aktörer inom geodataområdet följer standarder och regelverk för att kunna kombinera data från olika källor. Vi använder relevanta standarder samt utarbetar och följer gemensamt framtagna riktlinjer. Vi bidrar till att göra standarder och regelverk kända. Kommentar: En förutsättning för att geodata och tjänster ska komma till största möjliga nytta i olika sammanhang är naturligtvis att de går att kombinera med varandra. För att det ska vara effektivt att kombinera information så ska det ske utan särskild omarbetning. Det ska alltså gå att kombinera olika tjänster för att presentera och läsa dem tillsammans, det vill säga att de kan läggas på varandra och behålla läsbarhet. 3. Tjänster är tillgängliga och användbara Infrastrukturen för geodata baseras på tjänster. Användare och producenter av geodata kommunicerar med varandra genom Internetbaserade tjänster. Tjänsterna gör det enklare och effektivare att till exempel söka efter eller få tillgång till information. Tjänsterna underlättar och

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 4(6) effektiviserar för verksamheter genom att till exempel minimera dubbel lagring, förbättra kvalitet och förenkla åtkomst. strategier för att nå målet: Vi inventerar befintliga tjänster och beskriver behovet av nya tjänster. Vi utvecklar rätt tjänster. Vi beskriver och kommunicerar nyttar och möjligheter med tjänster. 4. God kompetens finns för att använda, bygga upp och förvalta Infrastrukturen för geodata Vi har framtida kompetensförsörjning, forskning och utveckling. Infrastrukturen omfattar många aktörer från olika verksamheter med olika kompetenser. Vi har en god kompetens som tillgodoser våra behov. strategier för att nå målet: För att möta vårt behov behövs forskning, utveckling och utbildning på olika nivåer och inom många olika områden. Vi skapar förutsättningar för ökad och bättre forskning inom geodataområdet. Vi verkar för att tillgodose utbildningsbehovet hos olika aktörer inom infrastrukturen för geodata. Vi arbetar för att frågor som rör infrastrukturen för geodata ska integreras tydligare i grundutbildningar på svenska universitet och högskolor. Kommentar: Förutsättningarna för att utveckla och använda infrastrukturen för geodata optimalt är beroende av framtida kompetensförsörjning, forskning och utveckling. 5. Nyttorna med infrastrukturen för geodata är kända Användare och producenter av geodata känner väl till var informationen om geodata finns att hämta. De känner också till vilken nytta infrastrukturen gör för att snabbt få fram rätt och användbar information. De är motiverade att ta del av möjligheterna med geodata. strategier för att nå målet: o o Vi identifierar och beskriver möjligheter och nyttar med infrastrukturen för geodata samt kommunicerar goda exempel. Vi förmedlar erfarenheter och ökar därmed kunskapen om geodata och dess användningsområden. Kommentar: Avsikten med infrastrukturen är att göra geodata tillgängliga, användbara och att maximera samhällets nytta av befintliga geodata. En förutsättning för att nyttorna med infrastrukturen ska komma samhället tillgodo är att de är kända bland de organisationer som hanterar geodata i sin verksamhet. 6. Villkoren för användning av geodata är enkla Villkoren för att använda geodata är enkelt beskrivna på ett enhetligt och samlat sätt. Villkoren är mindre omfattande och enhetliga oavsett varifrån de kommer. Hanteringen av villkor är förenklad och digital. strategier för att nå målet: o o Vi utformar villkor för användning av geodata för att de ska vara så enhetliga och enkla som möjligt. Vi förenklar hanteringen av villkor genom att göra den mer digital och automatiserad.

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 5(6) Kommentar: En framgångsfaktor är att användaren på ett enkelt sätt kan få en överblick över de villkor som gäller och att de är enkla att förstå och använda. 7. Informationsförsörjningen styrs inom ramen för ett ändamålsenligt regelverk Tydliga regler styr informationsförsörjningen. Lagstiftningen är anpassad för att effektivt kunna tillhandahålla och använda geodata från olika källor. Informationen hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt. strategier för att nå målet: Vi verkar för att det finns generella styrande principer för samverkan om information (harmlösa indirekta personuppgifter) mellan myndigheter/organisationer som har offentliga uppgifter. Vi verkar för att regler, till exempel registerförfattningar, ger möjlighet att sprida information utan att det, som idag, måste finnas en så kallad "specifik begäran" vid spridningstillfället Kommentar: För att uppnå visionen om maximala nyttormåste informationsförsörjningen styras av ändamålsenliga regler. Grundtanken med infrastrukturen för geodata är att enkelt få tillgång till, kunna använda och kombinera information från flera källor. Det kan till exempel handla om möjligheten att kombinera geodata från olika källor.

Remiss Datum: 2012-03-20 Oiarienr: 109-2012/1481 6(6) Förklaringar Avtal för Geodatasamverkan- redovisar hur vi bör hantera organisation, styrning, samordning och ansvarsfördelning, liksom former för distribution och villkor för alla inblandande att använda geodata. E-förvaltning- användning av informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning (i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen). Syftet är att effektivisera förvaltningen och att öka servicen till medborgare och företag. Geodata - är all information som beskriver företeelser/händelser och deras geografiska läge, det vill säga kartdata men också registerinformation om till exempel byggande, sjöar, vägar, vegetation och befolkningsstatistik. Geodataportalen -är en gemensam ingång till webbaserade geodata och tjänster. Portalen ger möjlighet att söka, hitta och titta på geodata från olika källor, som fysiskt ligger lagrade i olika miljöer. Via portalen kan användare på ett enkelt sätt nå många organisationers tjänster och geodata. Geodataportalen är även kopplingen till den Europeiska geodataportalen -lnspiregeoportal. Geodatarådet- är tillsatt av regeringen för att ge stöd till Lantmäteriet i sin samordningsroll Geodatasamverkan- underlättar tillgången till geodata genom att erbjuda ett samlat utbud av geodata från flera olika aktörer. Geodatasamverkan ger tillgång till geodata mot en fast årlig avgift. Informationsansvarig organisation- de som enligt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation är skyldiga att göra sin information tillgänglig. Infrastruktur för geodata- ett nätverk som gör att du når geodata och tjänster via Internet. Nätverket är en sammankoppling av organisationer, information, teknik och regelverk. Metadata-data om data, information som beskriver innehållet, tillgängligheten och kvaliteten i datamängder och tjänster, så att det blir lättare att hitta och utvärdera om det är vad man söker och vill använda. l infrastrukturen finns en metadatakatalog och ett verktyg som gör det möjligt för geodataleverantörer att skapa metadata så att deras information är sökbar via Geodataportalen. Metadatakatalogen utgör den samlade förteckningen över tillgängliga geodata och tjänster. Part i Geodatasamverkan- myndigheter, kommuner och övriga organisationer som utför myndighetsuppgifter. Tekniskt ramverk- beskriver vilka krav som ställs på metadata och geodatatjänster i den svenska infrastrukturen.

IIGeodata SVERIGE BIT FÖR BIT Sändlista Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 1(5) Sändlista Förslaget till uppdaterad geodatastrategi har skickats på remiss till följande organisationer: 1. Arvika kommun, Jan Wikner 2. Avesta kommun 3. Bergs kommun, Kent Karlsson 4. Bollnäs kommun, Lars Asberg 5. Borlänge kommun, Martin Björkman 6. Botkyrka kommun, Sanna Sparr-Olivler 7. Boverket, Mark Mostert och Martin Storm 8. Carmenta, Mikael Gråsjö 9. Datainspektionen 10. Domstolsverket, Magnus Nylander 11. Dorotea kommun 12. Eda kommun, Marianne Amand 13. E-delegationen 14. Ekonomistyrningsverket, Bo Henriksson 15. Energimyndigheten, Jörg Neubauer och Carl Nordin 16. Enköpings kommun, Jerry Loberg 17. Eskilstuna kommun, Pär Mårtensson 18. ESRI Sweden, Lars Backhans 19. Falu kommun, Marie Malmberg 20. Fortifikationsverket 21. FPX, Johan Bång 22. Försvarets Materielverk, FMV, Helene Rantakokko 23. Försvarsmakten, Jan Wikström och Peter Haglind 24. Försäkringskassan, Christian Elvhage och Clara Arrhenlus Organisatlon lantmäteriet Postadress Besöksadress Telefon 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 E-post geodatasekretariatet@lm.se Internet www.geodata.se

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 2(5) 25. Gislaveds kommun, Mikael Johansson 26. Gnosjö kommun, Mikael Johansson 27. Gavle kommun, Annelie Höök 28. Göteborgs Stad, Lars Freden 29. Hallsbergs kommun, Roger Forsberg 30. Hallstahammars kommun, Kjell Jacobsson 31. Haninge kommun, Mathias Rantan en 32. Havs- och vattenmyndigheten, Torbjörn Attnils 33. Hedemora kommun, Johan Lind 34. Helsingborgs stad, Ewa Rannestig 35. Hjo kommun, Jan Gustafsson 36. Huddinge kommun 37. Hudiksvalls kommun, Sören Olofsson 38. Härjedalens kommun, Johan Fransson 39. Härryda kommun 40. Hassieholms kommun, Jan Karlsson 41. lntergraph 42. Jordbruksverket, Anders Eliström 43. JMälla kommun 44. Jönköpings kommun, Jan Wingstedt 45. Karlshamns kommun, Tomas Randsalu 46. Karlstads kommun, Morgan Nyberg 47. Kartografiska Sällskapet 48. Kommunförbundet Skåne 49. Kommunförbundet Stockholms län 50. Konkurrensverket 51. Kramfors kommun, Joakim Häggmark 52. Kristianstads kommun, Per Arvidsson 53. Krislinehamns kommun, Hans Lundgren 54. KTH, Yifang Ban 55. Kustbevakningen 56. Landskrona kommun, Christian Andersson 57. Lidköpings kommun, Eli n Gövik

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 3(5) 58. Linköpings universitet, Ake Sivertun 59. Ljusdals kommun, Monica Magnusson 60. Ludvika kommun, Lars-Håkan Peres 61. Luftfartsverket, Christina Johansson 62. Luleå kommun, Jimmy Rova 63. Luleå tekniska högskola 64. Lunds kommun, Jonas Andreasson 65. Lunds universitet, Lars Harrie 66. Lysekils kommun 67. Länsstyrelserna, Göran Bengtssonoch Per Söderström 68. Malmö stad, Allan Almquist, Tommy Persson och Kerstin Floren 69. Metria AB, Karin Annerwaii-Parö 70. Mjölby kommun, Klas östergren 71. Mora kommun, Christina Holback 72. Munkedals kommun, Erik Laurell 73. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jan-Anders Holmlund och Per-Olof Wikström 74. Naturvårdsverket, Birgitta Olsson, Ewa Thornelöf och Bern! Rändeli 75. Norrtälje kommun, E lin Eklund 76. Nybro kommun, Bengt-Olof Johansson 77. Nässjö kommun, Göran Leiner 78. Ockelbo kommun 79. Osby kommun 80. Orsa kommun, Christina Holback 81. Orust kommun 82. Ovanåkers kommun, Martin Andersson 83. Ragunda kommun, Rolf Ivansen 84. Region Gotland, Jenny Vennberg 85. Riksantikvarieämbetet, RAA, Knut Weibull och Maria Carlsson 86. Riksarkivet 87. Rikspolisstyrelsen, Anders Lassi 88. Rymdstyrelsen 89. Sandvikens kommun, Ann-Katrin Sundelius 90. SIS, Projektområde Stanli, Patrick Linden

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 4(5) 91. Sjöfartsverket, Rall Lindgren, Tage Edvardsson och Patrik Wiberg 92. skatteverket 93. Skellefteå kommun, Anders Hedin 94. skogsstyrelsen, Ulrika Wahlström, Fredrik Salen och Lennart Svedlund 95. Skolverket, Karin Hedin 96. Skövde kommun, Birgitta Jansson 97. Socialstyrelsen, Susanne Holland och Anders Äberg 98. Sollentuna kommun 99. sos Alarm, Kent Ring, Nils-Erik Norin och Per Palm 100. statens Fastighetsverk, Lars Lod in 101. Statens geotekniska institut, Mats Öberg och Birgitta Boström 102. statistiska centralbyrån, SCB, Marie Haldorsson 103. stenungsunds kommun, Björn Alm-Ekenberg 104. Stockholm stad, Birgitta stenbäck 105. Strömsunds kommun, Anders Bergman 106. Sundsvalls kommun, Petronella Enström, Kent Persson och Anders Erlandsson 107. Sweco Position AB, Helena Källerman 108. Svenska kraftnät, Maliida Iverlund 109. Sveriges geologiska undersökning, Lena Ekelund och Lars-Kristian Stölen 11 O. Sveriges Kommuner och Landsting, Marianne Lackström 111. Sveriges Lantbruksuniversitet, Göran Adelsköld 112. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SM Hl, Marcus Flarup och Tord Kvick 113. Säkerhetspolisen, SÄPO 114. Sävsjö kommun, Michael Wirestam 115. Tekis AB, Carin Andersson 116. Tingsryds kommun, Helene Bergsman 117. Trafikanalys, Florian Stamm 118. Trafikverket, Ingemar Halvorsen och Anna Gabrielsson 119. Transportstyrelsen, Bengt Sjöö 120. Trelleborgs kommun, Johan Häggqvist 121. Trollhättans kommun, Pether Eckerwall 122. Tyresö kommun 123. Uddevalla kommun

Remiss Datum: 2012-03-20 Diarienr: 109-2012/1481 5(5) 124. Ull, Ralph Monö 125. Vaggeryds kommun, Christina Kemi 126. Vansbro kommun, Lena Danielsson 127. Vetenskapsrådet, Juni Palmgren 128. VINNOVA 129. Värmdö kommun, Robin Sotoodeh 130. Västerviks kommun, Alf Ahlstedt 131. Västerås stad, Anders Carlström 132. Växjö kommun, Lars-Göran Bergsman 133. Arjängs kommun, Marianne Aman 134. Asele kommun 135. Örebro kommun, Stefan Peterson 136. örnsköldsviks kommun, Thomas Olsson 137. Östersunds kommun, Veine Palm och Eva Svantesson 138. Östhammars kommun, Jan Rydberg 139. östra Göinge kommun, Monica Ericsson

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 21 Anmälan om ordförandes beslut (KS/2012:205) Sammanfattning Överskott av projektmedel Projekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla- Fyrbodal, 2009-2011 (KS/2009:440) Kommunstyrelsens ordförande beslutade 2012-03-19 i enlighet med gällande delegationsordning och kommunallagens regler: att överskottet från projektet ska reserveras för genomförandet av en uppdragsutbildning på högskolenivå, riktad mot berörda målgrupper nämnda i projekt Förätdrastöd i samverkan Uddevalla- Fyrbodal, 2009-2011 och att uppdra till kommunledningskontoret att verkställa och följa upp uppdraget att ordförandes beslut anmäles till kommunstyrelsen. Arrangemang av föräldramässa 2012 (KS/2012:205) Kommunstyrelsens ordförande beslutade 2012-03-19 i enlighet med gällande delegationsordning och kommunallagens regler: att 50 tkr avsätts från beredningens förslag till genomförande av en famil jemässa, att ordförandes beslut anmäles till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen antecknar ordförandes beslut. -------------------------------- ~- Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2012-03-16 DNR KS/2009:440 KOMMUNI.EDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Lena Tegenfel d t TELEFON 0522-69 60 34 Lena.tegenfeldt@uddevalla.se Anmälan av ordförandens beslut. Överskott av projektmedel Projekt föräldrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrbodal, 2009-2011 Sammanfattning Samverkansprojektet föråldrastöd i samverkan Uddevalla - Fyrbodal, 2009-2011 är avslutat och slutredovisning pågår av barn och utbildningsförvaltningen som haft det operativa ansvaret för projektet. Projektet kommer att generera ett överskott om ca 175 tkr. Enligt projektplanen för ett av delprojekten, Utbildning i gruppdynamik, var målet att utveckla och prova en utbildning i form av en pilotutbildning/kortutbildning för personal inom vård och skola. Detta i syfte att stärka dc professioner som möter föräldrar i grupp. Målet är delvis uppnått inom projektet. En utbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik är utvecklad, provad och utvärderad i två omgångar med mycket gott resultat. Det som återstår, och som har genererat överskottet i form av utebliven kostnad, är att vidareutveckla utbildningen till en uppdragsutbildning på högskolenivå för berörda professioner i Fyrbodals geografiska område. l projektbeskrivningen avses professioner inom förskola, skola, barnavårdscentraler och mödravårdscentraler. Deltagande projektkommuner ser gärna att utbildningen genomförs. En förll ågan om att få behålla överskottet för ett senare genomförande av uppdragsutbildningen har sänts till finansiären Statens Folkhälsoinstitut Finansiären har givit sitt godkännande till att Uddevalla kommun behåller överskottet för ändamålet. Kommunledningskontoret bedömer att Uddevalla kommun, i egenskap av projektägare, bör ta ansvaret att fijllfölja uppdragsutbildningen mot bakgrund av den lyckade pilotutbildningen. Det finns omfattande vetenskaplig grund för att stöd till föräldrar gynnar en positiv utveckling hos barnen samt minskar psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Arbetet är en viktig

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-03-16 DNR KS/2009:440 KOMMUNLEDNINGSKONTORET del av Uddevallas eget arbete med en Säker och trygg kommun samt i linje med barnkonventionens intentioner. Kommunledningskontoret gör bedömningen att genomförande kan ske hösten 2012. Kommunstyrelsens ordförande beslutade 2012-03-19 i enlighet med gällande delegationsordning och kommunallagens regler att överskottet frän projektet ska reserveras för genomförandet av en uppdragsutbildning på högskolenivå, riktad mot berörda mälgrupper nämnda i projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal 2009-20 Il och att uppdra till kommunledningskontoret att verkställa och följa upp uppdraget att ordförandens beslut anmäles till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Skrivelse barn- och utbildningsförvaltningen 2012-02-27 E-post Statens Folkhälsoinstitut 2012-03-11 Beredningschecklista ------ - - - ----~------------- -- _()mr~_d"_r~_a_t_~~ä_r;;;sl"<i"'lt'ib"'c"'v"'a:'-l<'"'a ;-;-_c;------c- -- - - Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt l}at1jk,_{)!_1\~9jlti~m<.?n x Påverkar ärendet.människors.lika vil!km: x Påverkar ärendet utmärkelsen J;JLSm~~r Q_ch t()_~gjgjnm.w.l x Påverkar ärendet M.i.tH?_n.1ÖJ.. ~n.l.igll)~-~h2j1m..i.ngf'nm.jjj ljj.ltw.: x J~ill.l~U2DJsgn ---~----- ------------.. ---------------- --- - - -- - 5 _Påverkar ärendet ().ygxsljsjplaqgjj. 6 _.li.~~.5!~~)5:_l:'.~.?n forts med berörda grupper ------+---'',::...-- -- --- ------1-- - -------- ------1-----1 x 7 Medför ärendet ekonomiska kon se k venser ~~------------ ~--~---- 8 Finns m!il kopplade till är:..: e:.:nd::.e:..:t.l...:.x, _ ---'---- -- -~ ( \ ) J}/ l 1/(i \/ <./L t./ c. [.. (:"<.. \./ -Susanne Erixon Tf förvaltningschef \L J[ ~ Lena Te genield t Utvecklingschef Expediera till

FÖRÄLDRASTÖDISAMVERKAN UDDEVALLA - FYRBODAL, 2009-2011 2012-02-27 1 (3) DNR: BARN OCH UTBilDI'.m lg HANDLÄGGARE Renee Daun Josefsson, projektledare TELEFON 0522-69 72 81, ['C11~Q_j!)"Sc1j;s(l_ll@l!<J!kY!i(lit5~ statens folkhälsoinstitut Elsa Ruclsby-Strandberg 831 40 Östersund Utbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik l enlighet med den nationella strategin, Förä/draslöd--En vinsl{iir alla (SOU 2008:131 ), har vi under två år utvecklat förätdrastöd i Uddevalla, Fyrboclal. Ökad samverkan och att öka antalet hälsot! ämjancle arenor och mötesplatser för föräldrar är två av delmålen i strategin och något vi arbetat mycket med i projektet l Uppsala universitets rappoti till Statens folkhälsoinstitut, Förä/draslöd i Sverige idag Vad, när och hur? så li'amkommer att barnmorskor anser sig sakna kompelens i pedagogik och i att anpassa förätdragrupperna efter behov och föräldrar. l vårt projekt skickade vi 20 l O ut en enkät, till barnmorskor, BY C-sjuksköterskor, förskolelärare och lärare, vars resultat bekräftar Uppsalas rapport Samtliga yrkesgrupper anser sig behöva mer kunskap för att kunna uppnå högre kvalitet på möten med föräldrar i grupp. l den nya skollagen och de nya läroplanen förtydligas också ansvaret för god samverkan med föräldrar. l vårt projekt skapade vi därför en pilotutbildning om fyra heldagar i gruppdynamik, ledarskap och retorik för att se om delta kunde stärka berörda professioner och på så sätt utgöra ett bättre generellt förätdrastöd och samtidigt öka möjligheten till samverkan samt skapa nätverk över yrkesgriinser. Utbildningen genomfördes, och utvärderades, i två omgångar. Totalt deltog 50 personer i utbildningen, ca hälften från mödra- och barnhälsovård och hälften från för- och grundskola. Syftet var att genom gruppdynamik ge teoretiska och praktiska kunskaper om hur man skapar delaktighet och en plattform för dialog. Ledarskap, för alt som gruppledare kunna anpassa sitt ledarskap i olika situationer. Att kunna vara bekväm i alt ibland ta ett steg tillbaka för att gynna dialogen i gruppen och dessutom vara trygg i alt inte behöva ha alla svar. Re lori/(, l(ir att ge kunskap om allt i från hur ett möte bör inledas och avslutas till hur man formulerar sig, agerar vid motstånd, rör sig och planerar en text/föredrag. _ -- ~---- _!!}_!0Jo_DRASIÖD ~VERKAl IIJDO!'V~_D:~Ql!!.'~: lqq22q!_!l._ POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO 0:022-69 60 00 5345-2819 www.uddevalla.se E-POST

FÖRÄLDRASTÖD l SAMVERKAN 2 (3) UDDEVALLA - FYRBODAL, 2009-2011 2012-02-27 BARN OCH UTBILDNING Utvärderingarna visar sammanfattningsvis att utbildningen gett deltagarna nya redskap att använda som gruppledare. I samtalmed dc som gick första omgången och deras respektive verksamhetschef~ efter tre månader, framkom att dc f1esta kunnat omsätta kunskaperna direkt i sin yrkesutövning. Dessutom hade man märkt en positiv förändring hos föräldrar. Fler av dem deltog i förälclragrupper och på föräldramöten och Her kom på uppföljande möten än tidigare. Dialogen var bättre och Il era kursdeltagare berättade att de numera hade ett tydligare fokus på förälderns behov i samtal, både enskilt och i grupp. En positiv effekt av kursupplägget var att olika professioner fick mötas. Detta menar dc, och vi som arbetat i projektet, gynnade processen. Det blev fokus på det gemensamma för deltagarna emellan; föräldrar och mötena med dem. Inte det som är specifikt för exempelvis gravida eller föräldrar till fyraåringar. Dessutom fick professionerna förståelse för varandras verksamheter vilket gynnar överlämnandet som kontinuerligt sker dem emellan. Med detta goda resultat tog vi nästa steg och undersökte möjligheten att skapa en högskolekurs för att sprida kunskaperna fi ån projektet ytterligare inom och utanfor Fyrbodal och dessutom göra det långsiktigt. Vi inledde en dialog med Högskolan Väst, som kostnadsfritt tagit fram förslag på en kursplan (Bilaga l), och kan erbjuda en uppdragsutbildning, om 7,5hp, med start september 2012. Med respekt för berörda verksamheters ekonomiska planering ser projektet vissa svårigheter med alt få den linansierad av enskilda aktörer med så här kort fi amförhållning. Vi tror dock att med det fokus som nu råder på mödra- och barnhälsovård samt skolans roll som föråldrastödjare så är det viktigt att den första utbildningen inte skjuts på framtiden. Projektet har i skrivande stund beräknat att ca 200 000 kr kommer att finnas kvar den 15mars 2012. Vi föreslår härmed att använda, alternativt att Statens folkhälsoinstitut använder, 175 OOOkr för att finansiera en uppdragsutbildning på Högskolan Väst om 7,5hp under 2012. Detta är en möjlighet att ytterligm e utvärdera upplägget och samtidigt bidra till spridning av goda projektresultat Med vänlig hälsning Renee Daun Josefsson Projektledare

FÖRÄLDRASTÖD l SAMVERKAN 3 (3) UDDEVALLA - FYRBODAL, 2009-2011 2012-02-27 HARN OCH UHI!LDNING Bilagor l. Utkast/förslag på kursplan 2. Sammanställning av enkäter fdtn delprojektets två utbildningsomgångar

Lena Tegenfeldt Frän: Skickat: Till: Ämne: Renee Josefsson den 11 mars 2012 20:39 Lena Tegenfeldt VB HFA 2009/225 Hej l Här nedan ser du projektledarens tjänstenotering. Med vi3n!ig h~ilsning Renee Da u n Josefsson Frän: Elsa Rudsby Strandberg [mailto:elsa.rudsbystrandberg@fhi.se] Skickat: den 11 mars 2012 20:34 Till: Renee Josefsson Ämne: VB: HFÅ 2009/225 Hej Renee! Här kommer kopia på mejlet jag skickade till vår registrator. 13(4t'cv~ EL\<;vRS Elsa Rudsby Strandberg Projektledare statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns och äldres hälsa Forskarens väg 3 831 40 Ostersund Direkttfn/mobil: 063-19 96 17 Vx 063-19 96 oo Q.).:~.<~... L~LC.b.I?J~)JJ.:.~tml_ b~_l_ _g_((_{!_fhl.. ~.G. Frän: Elsa Rudsby Strandberg Skickat: den 2 mars 2012 13:10 Till: Registrator Ämne: HFÅ 2009/225 Hej! Tacksam för registrering av mej l och bilagor/ l Elsa Tjänstenotering 2012 03 02 Förslaget fr;) n Uddevalla att g(~ nomföra en uppdragsutbildning ligger i!in je med deras projekt För~ildrastöd i samverkan med delprojektet Utbildning i gruppdyn;:jrnik och ~)r därför o!<.::ht genomföra. Frän: Renee Josefsson [mailto:renee.josefsson@uddevalla.se] Skickat: den 28 februari 2012 15:49 Till: Elsa Rudsby Strandberg

Kopia: Nina Knutsson Ämne: Mtrl om distansutbildning föräldrastöd Hej Elsa! Skickar ett brev till dig angäende utbildning i gruppdynamik. Bifogar förslag till kursplan samt en sammanfattning av enkäter och utvärderingar som gjorts under projektet. Hör av d id om du har fragor eller vill att jag förtydligar! Med v~~nlig h~llsning Renee Daun Josefsson Projektledare Förä/drastöd i samverkan Uddevol/a Fyrbodal, 2009-2G.1.l Uddevalla kornmun 45'1 81. Uddevalla o:;22.-69 72 81 (rnob im lm) r.~j e e jq_~~;;so n @_u d g_ev;,!.la~ '!j W W~ udd eva Ila.se/fora Id rastoq.?qro je k t 2

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-03-27 DNR KS/2012:205 KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Stefan Björling TELEFON 0522-69 61 32 stefan.bjorling@nddevalla.se Anmälan av ordförandens beslut Arrangemang av föräldramässa 2012 Sammanfattning Familjeberedningen föreslår att det även 2012 genomförs en Familjemässa. Fjolårets mässa arrangerades av kommunledningskontoret i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen samt socialtjänsten. Mässan uppskattades av utställarna som fann möjlighet att knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter. Tyvärr var dock besöksantalet lågt. I genomförd utvärdering bedömdes detta bero på plats, val av dag och otillräcklig marknadsföring. Årets mässa kommer att förläggas till en mer attraktiv plats och dag. Genomförandet planeras till hösten 2012 och kostnaden för lokal och marknadsföring bedöms vara ca 50 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2012-03-27 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ordförande beslutade 2012-03-19 i enlighet med gällande delegationsordning och kommunallagens regler: att 50 tkr avsätts från beredningens budget till genomförande av en familjemässa. att ordförandes beslut anmäles till kommunstyrelsen. Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka l Påverkar ärendet Barn/un domar enligt hw:nj.\9dyejltiqdeg

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-03-27 DNR KS/2012:205 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 3 4 5 6 7 8 Påverkar ärendet Människors lika villkor Påverkar ärendet utmärkelsen En säkex_och.1!:jigg_k_ommun Påverkar ärendet MiUömål enligt bedömningsmall i miljöhandbok\cn Påverkar ärendet Översiktolanen Har diskussion förts med berörda grupper Medfllr lirendet ekonomiska konsekvenser Finns 1nål. kopplade till ärendet / /l / ', / r f/ (.. /(;.~{/.7/ Susanne Erixon Tf förvaltningsch / ;1 x x x x x x x / Expediera till

l KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 26 Redovisning av delegationsbeslut KS 2012-04-25 (KS/2012:2) Räddningschefens delegation nr P2a, 2012-02-0 l Upphandlingschefens delegation nr 26, 2012-04-02 Personalutskottets delegation nr P6F, 2012-04-02 Kommundirektörens delegation nr P2c, 2012-04-04 Kommunstyrelsens ordforandes delegation nr 3, 4, Sa, 2012-04-16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Justerandes signalur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (!) 2012-04-13 DNR KS/2012:2 I)DDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Annica Åberg TELEFON 0522-69 60 48 annica.aberg@uddevalla.se Redovisning av delegationsbeslut Räddningschefens delegation nr P2a, 2012-02-01 Upphandlingschefens delegation nr 26, 2012-04-02 Personalutskottets delegation nr P6F, 2012-04-02 Kommundirektörens delegation nr P2c, 2012-04-04 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 3, 4, Sa, 2012-04-16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna.

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN 27 Anmälningsärenden KS 2012-04-25 (KS/2012:1) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga f6ljande anmälningsärenden till handlingarna. 2012:11 Finansrapport 2012-03-31 2012:9 Förteckning över ärenden i kommunstyrelsen där uppdrag givits eller återrapportering skall ske 2012:72 Minnesanteckningar fö1t vid kommunstyrelsens uppsikt över nämnderna och bolagen- barn och utbildningsnämnden 2012:190 Årsbokslut och förvaltningsberättelse 2011 för Destination Uddevalla 2012:200 Årsredovisning samt revisionsberättelse 2011 från Fyrbodals kommunalförbund 2012:848 DOK Årsrapport 2011 Inverva 2012:942 DOK Information om avdelningen för förebyggande socialt arbete (socialnämndens protokoll2012-03-21, 40) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PROTOKOLLSFÖRSLAG 2012-04-25 KOMMUNSTYRELSEN o 2012:740 DOK Överenskommelse för 20 12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten o 2012:972 DOK Regionteater Väst, styrelseprotokoll nr 23, 2012-03-22 o 2012:1018 DOK Regionteater Väst, protokoll från ordinarie bolagsstämma 2012-03-22 o 2012:997 DOK Tillstånd från Länsstyrelsen om att ta bort fornlämning RAÄ Uddevalla 304, Uddevalla kommun o 2011:551 Tillstånd till allmän kameraövervakning för Exxon Mobil Sverige AB o 2012:34 Remissvar från beredningen för integration och demokratifrågor på remiss Förnyad kulturpolitik "En mötesplats i världen" kulturstrategi för Västra Götaland 2012-14) Översiktplaneringsutskottets protokoll2012-03-07, 2012-04-05 15) Personalutskottets protokoll2012-04-02 16) Protokoll från Uddevalla Utvecklings AB 2012-03-14 17) Hälsopolitiska rådets protokoll2012-03-20 18) Närings och arbetsmarknadsutskottets protokoll 2012-04-11 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

T JÄNSTESKRIVELSE l (2) 2012-04-13 DNR KS/2012: l KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Annica Åberg TELEFON 0522-69 60 48 annica.aberg@uddevalla.se Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. l) 2012:11 Finansrapport 2012-03-31 2) 2012:9 Förteckning över ärenden i kommunstyrelsen där uppdrag givits eller återrapportering skall ske 3) 2012:72 Minnesanteckningar fört vid kommunstyrelsens uppsikt över nämnderna och bolagen- barn och utbildningsnämnden 4) 2012:190 Arsbokslut och förvaltningsberättelse 2011 för Destination Uddevalla 5) 2012:200 Arsredovisning samt revisionsberättelse 2011 från Fyrbodals kommunalförbund 6) 2012:848 DOK Arsrapport 20 Il Inverva 7) 2012:942 DOK Information om avdelningen för förebyggande socialt arbete (socialnämndens protokoll2012-03-21, 40)

T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2012-04-13 DNR KS/2012:1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 8) 2012:740 DOK Överenskommelse för 2012 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 9) 2012:972 DOK Regionteater Väst, styrelseprotokoll nr 23, 2012-03-22 10)2012:1018 DOK Regionteater Väst, protokoll tl ån ordinarie bolagsstämma 2012-03-22 11) 2012:997 DOK Tillstånd från Länsstyrelsen om att ta bort fornlämning RAÄ Uddevalla 304, Uddevalla kommun 12)2011:551 Tillstånd till allmän kameraövervakning för Exxon Mobil Sverige AB 13) 2012:34 Remissvar från beredningen för integration och demokratifrågor på remiss Förnyad kulturpolitik "En mötesplats i världen" kulturstrategi för Västra Götaland 2012-14) Översiktplaneringsutskottets protokoll2012-03-07, 2012-04-05 15) Personalutskottets protokoll2012-04-02 16) Protokoll från Uddevalla Utvecklings AB 2012-03-14 17) Hälsopolitiska rådets protokoll2012-03-20 18) Närings och arbetsmarknadsutskottets protokoll 2012-04-11

~~~~~~ ~ m~~-~~~.-~ KOMMUNtEDNlNGSKONTORET INTERNBANKEN )u 1 L. \ \ 20!2-04-03 Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef /!J 1(4) Finanschef Ronald Rombrant 0522~69 6015 Finansekonom Liselott Häggström 0522-69 6114 FINANSRAPPORT 2012-03-31 Syfte med finansrapporten I den månatliga finansrapporten rapporterar internbanken till kommunstyrelsen och koncernföretagen om sammansättningen av internbankens placeringar och lån, samt hur internbanken följer de riktlinjer som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställt. Månadskommentar Konjunkturinstitutets rapport om konjunkturläget visar positiva signaler. Likaså är tongångarna positivare Uust nu i vatje fall) när det gäller Europas skuldkris. Under månaden har två swapkontrakt på 130 mkr med Nordea som motpart omstrukturerats genom att kontrakten har förtidslösts och ett nytt, 5-årigt avtal om en s.k. förlängningsbar swap ingåtts (motparten har rätt att efter 5 år förlänga swapen med samma räntevillkor som nu gäller). Snitträntan på hela skuldportfölj en, jämfört med räntan innan transaktionen genomfördes, sänktes dänned med 8 räntepunkter. Uppföljning ramar och finansiella risklimiter l nedanstående tabell presenteras månadens uppföljning av internbankens efterlevnad av finanspolicyns ramar och limiter. Avvikelserapportering: Inget att rapportera. ~~""":'""""::c:-""c'"'-'"""~"~'~"~"' Lån av kreditinstitut (~r) Aktuell snittr~nta (%) Rantebindningstid (år) Ränteförfall inom 1 är(%) Kapitalbindningstid (år) Kapitalförfall inom 1 år(%) Finansiella avtal med tillåtna motparter Utestående räntaderivat (f\llkr) 2 Andel strukturerade derivat (rvlkr) Koncernintern utlåning (Mkr) Koncernintern borgen (Mkr) Bekraftade kreditlöften (Mkr) Likviditetsberedskap (Mkr) Not 12,03 31 3 1 821 3,24 """'"'"'""""""... 12-02 29 Limiter 2011 och t.v. ~-~~~~.. ~= ~~- Inom limit.,~~...... 1.8.21 2 350 Mkr (KF 2012-03-14 32) Ja <.3,24 Fp 2012: 4,35% Ja 3,9 Ti//åtetinterva/11,5-4 år Ja 29 Max 50% inom 1 år Ja 3;0 Ja 29. Max 30% inom 1 år Ja Ja Bör spridas mellan olika motparter Ja 1200 Max= extern fåneskuld Ja 3 Max 25% av rsntederivaten Ja 1.623 Max 1826 Mkr Ja 614 Max 618 Mkr (beslut av K~ Ja 3.75 Ja 399 Min 300Mkr Ja Aff valutarisk ska vara bortf6rsäkrad Ja -

2(4) Finansiell ställning Belopp i Mkr Tillgångar: Koncernkonto (netto) Kortfr placeringar Långfr koncernkontoutlåning Reversfordr koncernföretag Övr!ångfr fordringar Summafinansiellatill ån Skulder: Inlåning via koncernkonto Kortfr!äneskulder Långfr lån frän kreditinsitut ~~..~'!!!"~ fi~ns 12.~!.~~~~~e r: -1 821 1ås:Z m"'"'"""m""~'""-"""" '139,_,.,.,.,= ~-- 1 623-21 1 620-17 o o o o 7 o 7 o 1 649 63 1 691 211-24 -7-24 -7 o o o 2~1-1 821 o -1 850-1 845-7 ~.:H?.L.. mnooonoomnou 22 m..,..,,~~ -196 57-183 43 Ränteläge och skuldutveckling Räntautveckling (%) Långfristig upplåning {Mkr) 4,5 2000 - - 4.0 1800 r-' 3.5 '\ "l - ~ 1600 \ -- -- 3.0 "\J - J! r"" HOO V...., 2.5 ~ hl,. A 1200 - -- r! 2.0 1,5 1.0 0,5 ~~t., ~ - Vl"\f f-~,',;r J/" r-l j r '::L... l.j o.o 0812 0912 1012 1112 --Reporanta -1n1e1nbanken --5-är swapranta -STIBOR3M eoo 600 200... " 0812 ' 0912... -t.ångfr lån f rim krcditinsitut "r;/ -- - - - 1012 1112 1212 --l<ommunens limeskuld - Internbankens ut- och inlåningsränta Räntan på koncernkontot utgörs av den genomsnittliga räntekostnad som internbanken åstadkommit vid sin långfristiga upplåning. Koncernforetagens räntekostnad vid lån via koncernkontot utgörs av internbankens upplåningskostnad jämte marginal om O, l O %eller O, 15 %. 2011 Prognos 2012 Tertial1 Tertial2 Tertial 3 Tertial1 Tertial 2 Tertial 3 Medellånoskuld (Mkr) Kosinad långfristig upplåning (Mkr) B.~~!~.J!~!E!l~kt~PP!~Qirm exkl margi~al (%) 1 715 1 741 1 817 1 826 1 900 2 000 20,3 22,0 22,4 20,0 21,2 22,3 ~.1"2.L -~~~_,?L 1 4~ ~- 3_dL,.1,19._, 3,35 Ronald Rombrant Finanschef

NOTER FINANSRAPPORT 3(4) 1. Extern låneskuld All extern lånefinansiering inom kommunkoncernen ska verkställas av internbanken. Den externa låneskulden får. enligt kommunstyrelsens antagande av den sammanställda budgeten, uppgå till högst 2 253 Mkr. Tillåtna motparter vid upplåning är Danske Bank, Depfa, Dexia, Handelsbanken, Nordea, SBAB, SEB, Swedbank och Kommuninvest och andra likvärdiga och förstklassiga långivare med bästa renomme. ""~".~~'"'<~- -- - -- T"'"''''~-~ l)tg balans utg balans Förändr lng balans Förändr fr 12-03-31 12-02-29 1 mån 12-01-01 12-01-01.:._..-:~- :-- "]""':~~+-- -~- -.. - - - '"~"""-""""' '"" 1'803 1 803 o 1 803 o 18 18 o 47-29 '*"'"""~" 1 821 "~mm ~"''~"'"'~' 1 821 '"''~~"~""' o 1 850-29 Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska enligt finanspolicyn vara strukturerad så att kapitalförfallen sprids över tiden, max 30% får förfalla inom l år. För ränteförfallen gäller att maximalt 50 %av låneskulden får räntejusteras inom J år. Nedanstående diagram visar skuldportföljens struktur för innevarande period. : Kapitalbindning 50% 40% +-----------------1 30% +-----------------1 20% +1!!1--;;,--;;;;-------------1 Räntabindning 70% 60% 50% 40% 30% 1o% +IHII-:-1-jl-... ------i 0%.j.J!l!I.,Jill.l..-J"L.Jl"-.-""-.~-.llma..lill"'-.' ---< < 1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10> 10 20% 10% O% lil.. 1m l~ III < 1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-99-10> 10 2. Räntederivat Internbanken använder derivat- och försäkringsinstrument i syfte att förändra räntebindningen, snitträntan och/eller säkerställa en maximal räntenivå. Tillåtna motparter vid derivataffärer är enligt finanspolicyn Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Motpart....... r~ntederivat Utg...b.al.~n~r. JJ~g J>~l.. ~.~ s Förändr lng balans Förändr fr (M<r) F-03-31.. 12-02.29 1 mån 12-01-01 12-01-01

4(4) 3. Koncernintern in- och utlåning Koncernföretagens längfristiga upplåning frän internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystemet Nedan redovisas respektive koncernföretags koncernkontosaldo för perioden. Ett negativt saldo (utnyttjad checkkredit) redovisas i tabellen för utlåning och ett positivt saldo redovisas i tabellen för inlåning. Fr.o.m. 2012-01-01 redovisas Uddevalla Energi AB med dotterbolagen Uddevalla Kraft AB, Uddevalla Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Värme AB som en koncern. Moderbolagets eventuella tillgodohavanden nettoredovisas således mot dotterbolagens skulder. ~-~~~~~~~,-- 'T''"'m >'"" -~"""""~"~--- ~...-... ~.. ~~"""' ---~--~r ------ """---~- Beviljad Utlåning (Mkr) UtnyttJ~d Utnyttjad Ingående Förändring checkch~~k~r 91t checkkredit Förändring balans från kredit '> 12;03'31 12-02-29 1 mån 12-01-01 12-01-01 2012 r---------~~--~----~---- ------ ---- ---~~=~ Uddevalla Utvecklings AB 22,5 22,4 0,0 22,2 0,3 Uddevalla Energi AB (koncernen). 645,4 650,7-5,2 662,9-17,4 Uddevalla Omnibus AB Sk~rgårdsbåtarna i Uddevalla AB 1... 5,7/ 5,3 0,3 6,8-1 '1 12,8 0,9 10,5 3,2 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 709,~. 13,7. 724,7-14,8 706,2 3,6 HSB:s Stifte!se Jakobsberg _. 168,2,. 168,2 0,0 168,2 0,0 l stiftelsen Ljungskilahem }; -- 37,6 38,1 ~0,5 38,4 1-0,8 Gustafsberosstiftelsen,.. 0,0 > 1 '1-1 '1 5,1 l -5,1 1 /. 1 623,4-19,4 1 620,31-17,3.. :--------- 22,8 790,0 30,0 16,0 750,0 208,0 48,0 6,1 1 870,9 Kvar att utnyttja.,...,~ -----~"'--~" 0,3 144,6 24,3 2,3 40,1 39,8 10,4 6'--1 268,0 ' Kredilen tillfälligt utökad från 12 till16 mkr t.o.m 2012-05-30 för att undvika likviditetsbrist Inlåning (Mkr) Uddevalla Hamnterminal AB Sw anfalk Shipping AB Uddevalla Event AB Gu2tafsbergss tiftelsen ~-,-~.,..,..... ----. Tillgq.do; Tillgodoha'va~d.~ havande Förändring lngåend~e l Förändring balans 1 från '1$93'~1...BJ>2-2~-~ --~t~a'l...... 12-01-01 i 12-01-01 25,0 19,4 5,6 2;2 2,7-0,5 2,3 2,3 0,0 --~~... 0..9...... 1,,~---- '"""'~---- -- -t""~'""""'""""". '~~ l 1~ ""'""-"'""'"""'+ -'"'""'""'- "w"30,9 ~m" -- ~,?.~~ ~ ~ ~'""""" 6,~ ~ """~~1.!.t.,.J"'~~~-

Aterrapportering KS 2012:9 Utskrivet: 2012-04-12 10:18:29 KS/2004:189 Uppdrag åt administrationen, ekonomiavdelningen, att utreda när sponsring till olika arrangemang skall ges från kommunstyrelsen Riktlinjer för sponsring för Uddevalla kommun Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2007-02-28 66 beslutade kommunstyrelsen att uppdra till kommunledningskontoret att föreslå instruktioner för hur ärenden angående sponsring och dylikt ska hanteras och beredas i kommunen inför beslut. 2012-01-12 var ärendet ej återrapporterat till kommunstyrelsen KS/2005: 138 Utveckling av Kasenområdet Bevakningsdatum 2005-04-30 Aterrapport KS 2005-04-27 91 beslutade kommunstyrelsen att uppdra till kultur och fritidsnämnden att genomföra kulturinvestering i Kasenområdet KS/2005:266 KS/2005:266 KS/2005:483 Administrationen: upphandling av lokalvårdstjänster för barn och utbildning Bevakningsdatum 2007-11-29 Aterrapport KS KS: 2007-06-20, 206 Att uppdra åt berörd förvaltning att höja kompetensnivån inom områdena beställare och uppföljning. Administrationen: upphandling av lokalvårdstj(inster för barn och utbildning Bevakningsdatum 2007-11-29 Aterrapport KS KS: 2006-06-20, 206 Att uppdra till kommunchefen att återkomma med förslag till åtgärder för en bättre kostnadskontroll i verksamheten Uppdrag åt administrationen att utreda förutsättningar för ändrade arbetsformer i samband med handläggning av frågor som gäller kommunens affärsfastigheter/industrifastigheter Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2005-11-30 276 beslutade kommunstyrelsen att uppdra till

kommunledningskontoret näringslivsavdelningen att utreda arbetsformer för handläggning av affärsfastigheter/industrifastigheter. Rapport lämnades 2007-05-09 till NAU med återremiss till kommunledningskontoret 2011-08-30: Enligt näringslivschef Owe Westberg ligger ansvaret för uppdraget hos politikerna KS/2006: 169 Ekonomisk genomlysning av Näringslivs och arbetsmarknadsförvaltningen - revisionsrapport Bevakningsdatum 2007-06-01 Aterrapport KS Aterrapport: Christian Karlsson KS 2006-10-25 att uppföljning av kommunledningskontorets skrivelse skall ske till kommunstyrelsen senast juni 2007, KS/2006:597 KS/2007:49 Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Bevakningsdatum 2012-01-12 Aterrapport KS KS 2007-03-28 97 Uppdrag till miljö och stadsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna för etablering av vindkraftverk. 2011-08-30: pågår enligt Sture Svennberg (M) Utredning - infrastruktur för vuxnas lärande i Uddevalla kornmun - uppdragshandling (Högskolecentrum Bohuslän) Bevakningsdatum 2007-10-11 Aterrapport KS KS 2007-06-20, 200 Att frågan om lokalisering delegeras till kommunstyrelsens ordförande i dialog med kommunstyrelsens presidium och barn och utbildningsnämndens presidium KS/2007:49 Utredning - infrastruktur för vuxnas lärande i Uddevalla kommun - uppdragshandling (Högskolecentrum Bohuslän) Bevakningsdatum 2007-12-09 Aterrapport KS KS 2007-06-20, 200 Att inriktningen för ärendets fortsatta behandling skall vara att skapa en samlad struktur för vuxnas lärande såväl organisatoriskt som fysiskt och att till

kommunchefen ge uppdrag att etablera verksamheten KS/2007: 126 KS/2008:55 Rapport om servicemätning via telefon och E-post Uddevalla december 2006 Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2007-06-20 212 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningskontoret ekonomiavdelningen att prioritera och genomföra åtgärder utifrån redovisade förslag i rapporten om servicemätning via telefon och e-post. 2012-01-12 har ingen återrapport till kommunstyrelsen redovisats Förslag till att ta fram cykelkartor för Uddevalla kommun - beredningen för miljö och klimatfrågor Bevakningsdatum 2009-01-01 Aterrapport KS att ge tekniska nämnden i uppdrag att tillsammans med miljö och stadsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden och Uddevalla E vent AB ta fram cykelkartor för Uddevalla kommun. Aterrapport KS stoppdag KS/2008: 134 KS/2008: 134 Projekt Mötesplats Medborgare (MSM) (Hållbar medborgardialog) Bevakningsdatum 2010-08-05 Aterrapport KS Projekt Mötesplats Medborgare (MSM) (Hållbar medborgardialog) Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS Uppdrag till kommunledningskontoret, utvecklingsavdelningen att inom ramen för projekt MSM ta fram förslag på en processmodell för systematiskt arbete med medborgarinflytande och medborgarbudget 2011-01-26 18 beslutade kommunstyrelsen att uppra åt kommunledningskontoret utvecklingsavdelningen att under 2011 samordna och påbörja arbetet med det i WEPAn prioriterade projektet "ökad samverkan mellan offentlig och social ekonomi"

KS/2008:282 KS/2008:286 Anvisning av medel för detaljplan och projektering vid Torp östra Bevakningsdatum 2008-12-31 Aterrapport KS KS 2008-04-30 17 4 beslutade att bemyndiga tekniska nämnden att påbörja detaljplaneframställning och projektering av Torp östra inom en ram på 5 mkr, samt att tekniska nämnden ska återkomma när de sammanlagda kostnaderna bättre kan beräknas för beslut om slutlig finansiering. 2011-08-30: pågår enligt Sture Svennberg Utredning om förutsättningarna för en alternativ utförare av Servicecenter Fridhems verksamhet samt om fler lösningar för en bilpool Bevakningsdatum 2008-12-01 Aterrapport KS att kommunledningskontoret får i uppdrag att återkomma med tidplan, bemanning m m i de delar som rör samordningsdelarna för fordon och maskiner inklusive tidplan för de upphandlingar som erfordras för att klara av uppgifterna. Aterrapportering från inköpsavdelningen. Enligt inköpschefen bör återrapporteringen ske från arbetsmarknadsavdelningen KS/2008:609 KS/2009:705 Beslut om att ansöka om medlemskap i Sweden Emilia Romagna Network, SERN Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2008-04-30 137 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt kommundirektören att ta fram riktlinjer för vilka tematiska utvecklingsområden som ska vara i fokus för samarbete. Viljeinriktning avseende kommunens engagemang i Kungsledens fastighet, kv Sinclair Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 201 O-O 1-27 13 beslutade kommunstyrelsen att uppdra till kommunledningskontoret, barn och utbildning, tekniska kontoret att i samverkan med Kungsleden AB genomföra nödvändiga utredningear för att kommunstyrelsen och barn och utbildningsnämnden därefter ska kunna ta slutgiltig ställning till kommunen Tekniska nämndens lokalutreding om

Sinclair inkom 2011-11-16 KS/20 1 0:180 Kommunstyrelsens hantering av sponsring och bidrag (revisionsrapport) Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS KS 2010-06-16 182: att uppdra åt kommunledningskontoret att förtydliga reglemente och delegeringsordning avseende sponsringsärenden. KS/2010:199 Resecentrum Uddevalla Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2010-10-27 299 beslutade kommunstyrelsen att uppdrag till kommunledningskontoret, utvecklingsavdelningen att med utgångspunkt från genomförd studie genomföra en fördjupad analys av ett resecentrum i Uddevalla som underlag för finansiering och upprättande av detaljplan. KS/20 1 0:303 Uddevalla kommuns mål för att motverka arbetslöshet Bevakningsdatum 2009-12-16 Aterrapport KS Uppdrag åt kommunledningskontoret att senast december 2009 återkomma med förslag till hur verksamheterna ska samordnas och vem som har huvuduppdraget för att arbeta med unga arbetslösa KS/201 0:303 Uddevalla kommuns mål för att motverka arbetslöshet Bevakningsdatum 2010-08-05 Aterrapport KS Uppdrag till arbetsmarknadsavdelningen att ta fram samman strategi för utanförskapsområdena samt för kommunen i sin helhet, som för unga arbetslösa

KS/2010:311 Utvärdering av internbankskoncept Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS 2011-01-26 19 beslutade kommunstyrelsen att en ny utvärdering görs av koncernnyttan med det nya internbankskonceptet som avrapporteras senast 2012 till kommunstyrelsen. KS/201 0:502 KS/2011 :36 Projektet "Offentlig miljö som konstform" - Fyrbodalmodellen Bevakningsdatum 2011-11-10 Aterrapport KS Under november 2011 redogör miljö och stadsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden till kommunledningskontoret, administrativ chef hur de använder styrdokumentet Därefter sänder administrativ chef kommunledningskontoret en för kommunen samlad rapport till Fyrboda l. Miljö och stadsbyggnadsnämnden svarade 2011-11-18 Tekniska nämnden svarade 2011-12-14 Samordnad satsning på att öka cyklandet i kommunen Bevakningsdatum 2012-03-08 Aterrapport KS Uppdrag till kommunledningskontoret utvecklingsavdelningen, tekniska kontoret, kultur och fritid, miljö och stadsbyggnad och barn och utbildningsnämnden att utarbeta ett förslag till handlingsplan för att öka cyklandet i kommunen Tekniska kontoret har begärt förlängd svarstid, nytt datum är 2012-03-08 KS/2011 :522 Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2012-2014 med internbudget 2012 och styrkort 2011-2014 Bevakningsdatum 2013-01-01 Aterrapport KS KS 2011-11-30 348: Uppdrag till kommundirektören att göra en organisationsöversyn av kommunledningskontoret KS/2011:536 Genomgång av EMAS- miljöledningssystem med kommunstyrelsens beredning den 7 november 2011

KS/2012:50 Bevakningsdatum Aterrapport KS 2012-11-29 Ny grafisk profil för Uddevalla kommun Bevakningsdatum 2013-03-05 Aterrapport KS Uppdrag till kommunledningskontoret utvecklingsavdelningen att utreda och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på hur EMAS skulle kunna integreras i befintligt styr- och ledningssystem Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-29 att uppdra åt förvaltningen att med utgångspunkt i varumärkesarbetet arbeta fram en ny grafisk profil för Uddevalla kommun