LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Relevanta dokument
LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet:

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

2. Lönehöjning , och Allmän pott för lokala förhandlingar

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013.

Löneavtal SLA-Unionen

Om inte huvudreglerna i e-f-avtalet kan tillämpas kan anställning för ambulerandeanställning användas.

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

4. Förhandlingsordning

Överenskommelse. mellan. Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

SUPPLEMENT/LÖNEAVTAL SLA Naturvetarna Tjänstemannaavtal Hushållningssällskap och Husdjursföreningar

Giltighetstid 13 sid 4. 1 Ledaravtal sid 5. 2 Löneavtal Unionen sid a Avtal om lokal lönebildning sid 19 Unionen

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: tillsvidare

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor

Löneavtal Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Lönebildningsavtal tjänstemän

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m. Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)

BILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

Löner och förhandlingsordning Sveriges Ingenjörer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

ÖVERENSKOMMELSE. mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. avseende sågverksindustrin. och

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

Överenskommelse om löner

Riktlinjer för lokal lönesättning och löneutveckling

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Kommunikation. Giltighetstid:

Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer Giltighetstid:

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Unionen: Lägsta löneökning 360 kr

Löneavtal Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet Kommunal Vision tillsvidare

TEKOindustrierna (TEKO) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) enas om att prolongera nu gällande avtal med nedan angivna ändringar och tillägg.

Löneavtal för EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och Unionen angående löner för tiden 1 april mars 2016

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

Avtal om lönebildning

MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF)

Innehållsförteckning. Bestnr Tnr 601, 602, 603, 604

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Löneavtal Akademikerförbunden Bilaga 7

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. November 2009

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. Februari 2009

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO Löneavtal Version TEO

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

LÖNEAVTAL Arkitekt-, Teknikkonsult- och Industrikonsultföretag STD Svenska Teknik&Designföretagen

Lönebildning i företagen

Löneprocessen 2016 Teknikavtalet. Löneavtalet med råd och kommentarer till förtroendevalda

Bilaga 2 Sveriges Ingenjörer

Arbetsgivarfrågor Nr 10 April 2010

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m för grafisk industri. Lars Josefsson Göran Henriksson, vid protokollet Lars-Erik Tour

AVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013

Lönerevision för Unionen

LönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer. Giltighetstid:

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

ÖVERENSKOMMELSE. mellan. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. Jordbruks- och Trädgårdssektionen. och

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

Löneavtal Löneprinciper. Bilaga 1 ( B1Lön)

Löneavtal. Medieföretagen Unionen (fd HTF) Tjänstemän vid dagstidiningar Utdrag ur överenskommelse av den 19 maj 2017

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Sveriges Ingenjörer. Giltighetstid:

Lönebildningsavtal tjänstemän

Bilaga 1, Unionen. 1 Löner. 1.1 Övergripande mål för lönebildningen

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Avtal om löner och lönebildning

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

k-avtalet Lönebildningsavtal Giltighetstid:

Lönepolitisk plattform

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

1.1 Övergripande mål för lönebildningen

1. Löner och förhandlingsordning, Unionen. Organisationer som utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Lönekonferens Program

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS ) vid Arbetsförmedlingen

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Förstärkt löneprocess

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

TJÄnSTeMÄn. lönebildningsavtal KOMPeTenS- UTVeCKlingSAVTAl

Löner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M

Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna. 15 mars, 25 april, 26 april, 27 april, 5 maj, 11 maj

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

Transkript:

LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid 5-6 LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa. Avtalet gäller för tiden 1 februari 2012 31 mars 2013. Februari 2012. 1 a LÖNEPRINCIPER Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den enskilda tjänstemannens sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. En anställd som är tjänstledig på grund av föräldraledighet skall omfattas i den årliga lönerevisionen och då med utgångspunkt i den anställdes troliga utveckling i aktuell befattning utifrån bedömningskriterier som om den anställde inte skulle ha varit tjänstledig. Värdering och tillämpning beträffande lönesättning och anställningsvillkor skall gälla för såväl kvinnor som män liksom yngre och äldre tjänstemän oavsett etnisk bakgrund. Osakliga och/eller oförklarliga löneskillnader och villkor mellan män och kvinnor skall elimineras. Det är viktigt att förekommande löneskillnader upplevs som motiverade och rättvisa. Lönesättningen bör stimulera till kompetensutveckling i olika former. Inför de lokala löneförhandlingarna skall de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget skall dessa justeras i samband med förhandlingarna. 1 b RIKTLINJER FÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGAR Inför den årliga lönerevisionen gör de lokala parterna en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen. Lönebildningen är en positiv kraft i före tagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser. Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen. De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning skall vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet. Parterna skall sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar skall behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt. Vidare beaktas att tjänstemän genom sitt arbete bidrar till företagets resultat och att företagets framgång är beroende av en värde full och engagerad insats av tjänstemän på alla nivåer. Uppmärksamhet bör bl. a. ägnas frågan om vissa tjänstemän eller grupper av tjänstemän har kommit att få ett för lågt löneläge eller haft en ogynnsam löneutveckling. I så fall bör orsakerna utredas och behov av åtgärder diskuteras. Löneavtal 2012. Sveriges Byggindustrier Unionen 3

2 LÖNEHÖJNING 2012 2.1 Lönepott En lönepott avsätts om 2,5 procent av de fasta kontanta lönerna för tjänstemännen inom Unionens avtalsområde per den 31 januari 2012. Lönepotten fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna i punkt 1. Lönehöjningarna skall gälla fr.o.m. den 1 februari 2012 2.2 Löneöversyn De lokala parterna skall utöver ovan angivna utrymme förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemännen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur. Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsupp gifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Översynen skall göras utifrån vad som angivits ovan och från löneprinciperna i punkt 1 samt grundas på systematisk och motiverad bedömning. Lönehöjningar till följd av löneöversyn gäller fr.o.m. den 1 februari 2012. Lönerevisionen ska ske den 1 april om inte annat överenskommes. Lönehöjningarna ska gälla fr o m 1 februari 2012. 3 LÄGSTA LÖNEHÖJNING Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska varje tjänsteman som omfattas av lönerevision, fr.o.m. den 1 februari 2012 ha erhållit ett lägsta belopp av 369 kronor. För deltidsanställda minskas beloppet i proportion till arbetstidens längd. 4 LÄGSTA LÖNER 2012 Efter lönehöjningen den 1 februari 2012 skall månadslönen för heltidsanställd tjänste man som har fyllt 18 år uppgå till lägst 15 893 kronor från den 1 februari 2012. För tjänsteman som fyllt 18 år och med ett års sammanhängande anställningstid i företaget skall månadslönen från den 1 februari 2012 vara 16 901 kronor. Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tilllämpas under sex månader. 5 FÖRHANDLINGSORDNING Fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 och översyn av lönerna enligt punkt 2.2 skall ske genom förhandling mellan lokala parter. I de fall de lokala parterna efter förhandlingar ej kan träffa överenskommelse om fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 eller beträffande löneöversyn enligt punkt 2.2 har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden. Lönenämnden består av tre representanter för berört arbetsgivarförbund och tre representanter för Unionen. En av representanterna för berört arbetsgivarförbund skall vara ordförande och en av representanterna för Unionen skall vara vice ordförande. LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer Parterna är ense om följande avtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag. Avtalet gäller för tiden 1 februari 2012 31 mars 2013. Lönehöjning den 1 februari 2012 Lönerevision Lönepott Den 1 februari 2012 avsätts vid företaget en lönepott motsvarande 2,5 procent av de fasta kontanta lönerna för ingenjörsgruppen per den 31 januari 2012. Löneöversyn I samband med lönerevisionen genomförs också av de lokala parterna en löneöversyn utöver fördelningen av förbundspotten medförande löneökningar i syfte att för ingenjörsgruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur, som återspeglar ingenjörsgruppens kvalifikationer i form av teknisk utbildning och kompetens. Lönerevisionen ska ske den 1 april om inte annat överenskommes. Lönehöjningarna ska gälla fr o m 1 februari 2012. 1 Gemensamma utgångspunkter Genom ökad lönsamhet och produktivitet skapas förutsättningar för ingenjörernas löneutveckling. Ökad produktivitet är ett resultat av en process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för ingenjören. Företaget har ansvar för att målen sätts och att uppföljning av resultaten sker. Ingenjörernas utbildning och kompetens är av stor betydelse för företagets utveckling. Ingenjören blir bättre skickad att bidra till att lösa sina arbetsuppgifter så att verksamhetens mål kan uppnås genom successiv utveckling av sin kompetens. Detta avtal syftar bl.a. till att utbildning och kompetens skall återspeglas i den praktiska lönesättningen. Detta betyder att särskild hänsyn måste tas till de kvalifikationer som ingenjörerna har som grupp. 2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen Lönesättning och löneutveckling för ingenjörerna sker mot bakgrund av främst produktivitetsutvecklingen och ingenjörernas bidrag härtill. Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje. Utgångspunkten är härvid ingenjörernas arbetsuppgifter och kompetenskrav samt de mål av såväl individuell som övergripande art som satts för verksamheten. Målen kan även avse utveckling av personliga färdigheter och egenskaper, varvid exempel på betydelsefulla bedömningsgrunder är teknisk kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, omdöme samt tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, initiativförmåga, idérikedom, innovationskraft och mångkunnighet. Dessa faktorer har betydelse för lönesättningen av alla ingenjörer, dvs såväl chefer som specialister och övriga. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand hur satta mål uppfylls, dvs de resultat som vederbörande uppnår. Lönesättningen skall ske efter samma principer för kvinnor och män liksom för yngre och äldre oavsett etnisk härkomst. En anställd som är tjänstledig på grund av föräldraledighet skall omfattas i den 4 Löneavtal 2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Löneavtal 2012. Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer 5

årliga lönerevisionen och då med utgångspunkt i den anställdes troliga utveckling i aktuell befattning utifrån bedömningskriterier som om den anställde inte skulle ha varit tjänstledig. Diskriminerande eller andra omotiverade skillnader mellan anställda skall inte förekomma. I det fall endera parten påfordrar, skall de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade skillnader förekommer. Framkommer av dessa analyser att omotiverade skillnader finns, skall dessa justeras i samband med löneförhandlingarna. 3 Löner och löneutveckling 3.1 Gemensam genomgång av lönestrukturen De grundläggande principerna för lönebildning enligt detta avtal förutsätter att de loka la parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden skall de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i lönebildningen. Det är naturligt att företagets lönepolitik utgör grunden för lönesättningen och önskvärt att de lokala parterna är överens om det system för lönesättning som tillämpas. Om sådan samsyn inte finns, bör de lokala parterna inleda överläggningar härom. Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas de i gruppen ingående ingenjörernas ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser. Översynen skall grundas på systematisk och motiverad bedömning. 3.2 Genomgång av Sveriges Ingenjörers medlemmars LÖN vid individuellt samtal Inför lönerevisionen sker en genomgång av varje medlems lön i samband med ett individuellt samtal. Genomgången sker mellan lönesättande chefen och ingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principer som anges i punkt 2. Inriktningen bör vara att skapa en process där ingenjörens resultat, kompetens samt duglighet och den individuella löneutvecklingen knyts samman. Därigenom ges ingenjören möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen. Vid genomgången av varje ingenjörs lön skall i samband med det individuella samtalet också diskussioner föras om dennes arbetssituation, förekomst av övertid o.dyl. Diskussionen har till syfte att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen och stödja utvecklingen i arbetet för engagemang och arbetstrivsel. För medlem i Sveriges Ingenjörer som inte erbjuds någon eller endast ringa löneökning skall särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. 4 Förhandlingsordning 4.1 Arbetsgivaren skall på begäran av Sveriges Ingenjörers lokalavdelning eller kontaktman förhandla om löner enligt detta avtal. Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner i den ordning som de lokala parterna överenskommer. 4.2 Saknas lokalavdelning eller kontaktman vid företaget lämnas förslag till och sker överläggning med den enskilde ingenjören. 4.3 Om de lokala parterna ej kan enas kan central förhandling påkallas. 4.4 Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan överlämnas till Nämnden för lönefrågor för slutligt avgörande. Lönenämnden består av två representanter för berört arbetsgivarförbund och två representanter för Sveriges Ingenjörer. En av representanterna från berört arbetsgivarförbund skall vara ordförande och en av representanterna för Sveriges Ingenjörers vice ordförande. 6 Löneavtal 2012. Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

www.bygg.org