INFORMATION OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER

Relevanta dokument
Gratis telefonnummer (*):

INFORMATION OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER

(Text av betydelse för EES)

DE FLUORERADE VÄXTHUSGASER SOM AVSES I ARTIKEL

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Svensk författningssamling

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser. (EUT L 161, , s.

Svensk författningssamling

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR KLIMATPOLITIK

BILAGA. till. rådets beslut. om ingående av avtalet om ändring av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet som antogs i Kigali

Detta addendum innehåller ändringen av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

Information för teknisk personal och tekniska företag som arbetar med utrustning innehållande fluorerade växthusgaser

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och

(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen

Regeringskansliets rättsdatabaser

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

L 161/12 SV Europeiska unionens officiella tidning

PM Ärendenr: NV

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Installations Certifiering i Stockholm AB

Europeiska unionens officiella tidning L 92/3

Naturvårdsverkets förslag till ändringar i den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser.

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Svenska Kyltekniska Föreningen Göteborg

Förteckning över ozonnedbrytande ämnen som förordningen tillämpas på

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (uppdaterad t.o.m. 2011:51)

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Allt om F-GAS. F gasförordningen en översikt

Anvisningar till anso kan om fo retagscertifikat

3 mg/3 ml Injektionsvätska, lösning. Kytril 2 mg - Filmtabletten 2 mg. 1 mg Injektionsvätska, lösning. 3 mg Injektionsvätska, lösning

B EUROPAPARLAMEN TETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

ANSÖKAN OM FÖRETAGSCERTIFIKAT ENLIGT SFS 2007:846, MED ÄNDRING SFS 2009:382 OCH EG 303/2008

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

ANMÄLAN AV KÖLDMEDIEANLÄGGNING ELLER UPPLYSNING OM BYTE AV OPERATÖR

Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

(EUT L 286, , s. 1)

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på vapen och skjutvapen

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Förtecning över ämnen som bryter ned ozonskiktet och på vilka förordningen tillämpas

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Område Kommissionens förslag Parlamentets kommentarer Ministerrådets kommentarer Branschens åsikter KVF SVEP

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Boverkets författningssamling

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

EASA-förordningen Förordning (EG) 216/ /GAV 1

Vetenskaplig forskning och utveckling (FoU), produkt- och processinriktad forskning och utveckling (PPORD)

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

(EUT L 286, , s. 1)

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

BILAGA I. Namn SUB/SGB-XX-XXXX Datum för ansökan: XX-XX-XXXX

Statens naturvårdsverks författningssamling

Regeringens klimat- och energisatsningar

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

ANSÖKAN OM FÖRETAGSCERTIFIKAT För er som följer rutiner enligt Svensk Kylnorm enligt SFS 2016:1128 med tillägg

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

Lycka till med dina förstudier!

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

BESLUT EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

EUs lagstiftning om personlig skyddsutrustning (PPE) Förordning (EU) 2016/425 (PPE Förordningen)

Svensk författningssamling

Driftmanual. ROTEX Värmepumpar. För användaren. Typer. ROTEX HPSU compact 4-8 kw. ROTEX HPSU compact Ultra 4-8 kw

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Transkript:

INFORMATION för OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER Stationära brandskyddssystem och brandsläckare Förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser och dess genomförandeförordningar

Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN 978-92-79-10249-3 DOI 10.2779/73382 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan.

Innehåll 1 Inledning... 2 Allmän information om F-gas och F-gasförordningen... 2.1 Global uppvärmning... 2.2 Vad är fluorerade växthusgaser?... 2.3 Allmän översikt över F-gasförordningen... 3 Vem riktar sig denna broschyr till?... 3.1 Vilka typer av system och utrustning påverkas?... 3.2 Att identifiera släckningsmedel som omfattas av förordningen.. 3.3 Vem är systemets operatör?... 4 Vilka skyldigheter har operatören?... 4.1 Att fastställa mängden F-gas i en applikation... 5 Vad är operatören ansvarig för?... 5.1 Korrekt installation, underhåll eller service av systemet... 5.2 Förebygga och åtgärda läckage... 5.3 Läckagekontroll... 5.4 Installation av system för upptäckt av läckages... 5.5 Registerföring... 5.6 Återvinning av släckningsmedel från brandskyddssystem och brandsläckare... 6 Information om certifiering av teknisk personal och företag... 7 Information om märkning... 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs... 1 2 2 3 4 6 6 7 8 9 10 12 12 13 13 14 15 15 16 17 17 Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/2006... 18 Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/2006... Bilaga III: Exempel på ett systemregister... Bilaga IV: Ytterligare information... 19 22 23

1 Inledning Genom Kyotoprotokollet har Europeiska unionen åtagit sig att under perioden 2008 2012 minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 % jämfört med 1990 års nivåer. Kyotoprotokollet omfattar de viktigaste växthusgaserna: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt tre grupper av fluorerade gaser, de så kallade F-gaserna: fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). För att minska utsläppen av dessa F-gaser i syfte att uppnå EU:s klimatförändringsmål och fullgöra skyldigheterna enligt Kyotoprotokollet antog Europaparlamentet och rådet den 17 maj 2006 förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser (Fgasförordningen). I denna förordning, som gäller sedan den 4 juli 2007 1, anges särskilda krav för de olika stadierna i de fluorerade växthusgasernas livscykel, från framställning till dess att de förbrukats. Det innebär att flera olika aktörer utmed F-gasernas hela livscykel påverkas av förordningen, bland annat tillverkare, importörer och exportörer av F- gaser, tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas, samt operatörer av sådan utrustning. Förordningen kompletteras av 10 kommissionsförordningar (genomförandeförordningar) där vissa tekniska aspekter av bestämmelserna definieras (se bilaga I). Den här broschyren riktar sig till operatörer som hanterar stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller släckningsmedel med F-gas. Dokumentet syftar till att ge information och vägledning beträffande tillämpliga bestämmelser i förordning (EG) nr 842/2007 och dess genomförandeförordningar. Texten är inte bindande. Separata publikationer finns för operatörer av annan utrustning samt annan teknisk personal och företag som omfattas av förordningen. F-gasförordningens krav på tillverkare, importörer och exportörer av F-gas samt tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas sammanfattas i en separat broschyr. 1 Förordningens artikel 9 samt bilaga II trädde i kraft den 4 juli 2006. 1

2 Allmän information om F-gas och F- gasförordningen 2.1 Global uppvärmning Begreppen global uppvärmning och växthuseffekt används normalt för att beskriva öknin-gen av jordens genomsnittliga yttemperatur över tid. Jordens temperatur beräknas ha stigit med mellan 0,6 och 0,9 C under det senaste århundradet. Forskare har slagit fast att den ökning av den globala medeltemperaturen som uppmätts sedan mitten av 1900-talet troligen till största del beror på människans ökade utsläpp av växthusgaser 2. De viktigaste växthusgaserna till följd av mänsklig verksamhet är de som omfattas av Kyotoprotokollet: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt F-gaser till följd av mänsklig verksamhet. Ämnen som bryter ner ozonskiktet och som kontrolleras enligt Montrealprotokollet, t.ex. klorfluorkarboner (CFC), klorfluorkolväten (HCFC) och haloner, är också viktiga växthusgaser. Figur 1 Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Jorden får energi från solen i form av solljus (kortvågig solstrålning) som tränger igenom atmosfären relativt obehindrat. Omkring 30 % av den inkommande kortvågiga solstrålningen återreflekteras till yttre rymden av atmosfären och jordytan. Resterande 70 % absorberas av jordens yta (land, hav) och de lägre delarna av atmosfären. När strålningen absorberas värmer den upp jordytan och återstrålas som långvågig (infraröd) värmestrålning. Denna infraröda strålning kan inte tränga igenom atmosfären lika obehindrat som den kortvågiga strålningen, utan reflekteras av molnen och absorberas av växthusgaserna i atmosfären. Växthusgaserna gör alltså att värme fångas inom troposfärens övre del. 2 IPCC:s (FN:s klimatpanel) fjärde utvärderingsrapport, http://www.ipcc.ch/ipccreports/ar4-syr.htm 2

Historiskt sett har de naturliga halterna av växthusgaser hållit jorden tillräckligt varm för att möjliggöra liv i den form vi känner det. Ju mer växthusgas till följd av mänsklig verksamhet som finns i atmosfären desto mer infraröd strålning återreflekteras till jordytan. Detta ger upphov till den så kallade antropogena växthuseffekten, som leder till global uppvärmning. 2.2 Vad är fluorerade växthusgaser? F-gaser (HFC, PFC och SF 6 ) är kemikalier tillverkade av människan som används i flera olika sek-torer och applikationer. Sedan 1990-talet är de populära som ersättare för vissa ämnen som bryter ned ozonlagret 3, bl.a. klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC), som tidigare användes i de flesta av dessa tillämpningar och som sedan fasades ut genom Montrealprotokollet. Även om F-gaser inte har några ozonnedbrytande egenskaper har de flesta av dem en hög faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktor). Den GWP-faktor som används i F-gasförordningen beräknas utifrån uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilo F-gas i förhållande till ett kilo koldioxid. 4 HFC är den vanligaste gruppen fluorerade växthusgaser. De används inom flera olika branscher och tillämpningar, bland annat som köldmedium i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, som drivmedel för skumplast eller aerosoler, släckmedel och lösningsmedel. PFC används främst inom elektroniksektorn (t.ex. för plasmarengöring av kiselskivor) samt inom kosmetika- och läkemedelsindustrin (utvinning av naturprodukter som neutraceutika och smakämnen), men i mindre utsträckning även i kylutrustning som ersättning för klorfluorkarboner (CFC), ofta i kombination med andra gaser. Tidigare användes perfluorkarboner som släckmedel och kan fortfarande påträffas i äldre brandskyddssystem. Faktor för global uppvärmningspo-tential (GWP-faktor) Ett index som visar de radioaktiva egenskaperna hos välblandade växthusgaser och den kombinerade effekten av de olika tider som dessa gaser finns kvar i atmosfären, samt deras relativa effektivitet när det gäller att absorbera utgående infraröd strålning. Detta index ger en uppskattning av en massaenhets tidsintegrerade uppvärmningseffekt för en viss växthusgas i dagens atmosfär, i förhållande till upp-värmningseffekten för koldioxid. (källa: IPCC:s tredje utvärdering-srapport) SF 6 används främst som isoleringsgas och för släckning av ljusbågar i högs-pänningsbrytare, samt som skyddsgas vid magnesium- och aluminiumtillverkning. I bilaga II till denna broschyr finns en översikt över de ämnen som omfattas av F-gasförordningen, inklusive deras faktorer för global uppvärmningspotential och typiska användningsområden. 3 4 Ämnen som bryter ned ozonskiktet är ämnen som förstör jordens ozonskikt. De innehåller normalt klor eller brom. Ämnena regleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. De GWP-siffror för 100 år som anges i bilaga II är de siffror som publicerats i den tredje utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC). Dessa varierar mellan 97 för fluormetan (HFC-41) och 22 200 för svavelhexafluorid. 3

2.3 Allmän översikt över F-gasförordninge Det övergripande syftet med F-gasförordningen är att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom en serie åtgärder som vidtas genom gasernas hela livscykel. Uppgifter om tillverkning, import och export av F-gaser ska rapporteras årligen (art. 6) Importör av F-gas Exportör av F-gas Tillverkare av F-gas Användare av F-gas Vissa användningar förbjudna (art. 8) Vem påverkas? Importör av produkter och utrustning som innehåller F-gaser Utsläppande på marknaden av vissa produkter och viss utrustning förbjuden (Art. 9) Tillverkare av produkter och utrustning som innehåller F-gas Märkning av produkter och utrustning innan de släpps ut på marknaden (Art. 7) Operatör av utrustning/system som innehåller F-gaser Teknisk personal och företag Förebyggande av läckage från viss utrustning. Åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt (art. 3.1) Installation, underhåll eller service, inklusive åtgärdande av läckage i vissa system och viss utrustning av certifierad personal och certifierade företag (art. 5) Återvinning av F-gas vid underhåll eller service samt före slutligt bortskaffande av produkter och utrustning (art. 4) Viss utrustning ska genomgå regelbundna läckagekontroller utförda av certifierad personal (art. 3.2) Registerföring för viss utrustning (art. 3.6) Installation av system för upptäckt av läckage i vissa applikationer (art. 3.3) Figur 2 Översikt över de aktörer som främst påverkas av F-gasförordningen och kraven enligt denna 4

Följande aktörer omfattas av F-gasförordningens krav: - Tillverkare, importörer och exportörer av F-gaser - Tillverkare och importörer som släpper ut vissa produkter och viss utrustning innehållan-de F-gas på EU-marknaden - Användare av svavelhexafluorid (SF 6 ) vid pressgjutning av magnesium och fyllning av fordonsdäck - Operatörer av viss utrustning och vissa system som innehåller F-gas - Teknisk personal och företag som utför vissa verksamheter som inbegriper utrustning innehållande F-gas Såsom beskrivs ovan används F-gas inom många olika tillämpningsområden. I F-gasförordningen anges särskilda skyldigheter för operatörer av följande typer av utrustning: - Stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning - Stationära brandskyddssystem och brandsläckare - Högspänningsbrytare - Utrustning som innehåller lösningsmedel Andra produkter och annan utrustning, inklusive mobil utrustning, som innehåller F- gaser omfattas också av F-gasförordningen. 5

3 Vem riktar sig denna broschyr till? Den här broschyren innehåller de krav som anges i F-gasförordningen för operatörer av statio-nära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller släckningsmedel med F-gas. Först och främst måste därför fastställas exakt vem som omfattas av kraven enligt F-gasförordningen och därmed av denna broschyr. 3.1 Vilka typer av system och utrustning påverkas? Stationära brandskyddssystem Stationära brandskyddssystem definieras som driftsatta eller tillfälligt avstängda anläggningar som består av en eller flera sammankopplade behållare, inklusive dithörande delar som installerats med tanke på en särskild brandrisk i ett avgränsat utrymme, och som normalt inte förflyttas under användning. 5 De F-gaser som används i stationära brandskyddssystem är främst fluorkolväten (HFC). Trots att det sedan den 4 juli 2007 6 är förbjudet att saluföra brandskyddssystem som innehåller perfluorkarboner (PFC) kan äldre system innehållande perfluorkarboner fortfarande vara i bruk. F-gaser släcker bränder genom värmeabsorbering från lågan. De installeras normalt i databehandlings- och serverutrymmen samt i mindre utsträckning i flygledartorn, museer, telekommunikationscentraler, sjukhus och banker etc. Brandsläckare Brandsläckare är bärbara enheter, normalt handburna eller monterade på en vagn. Sedan den 4 juli 2007 6 är det förbjudet att saluföra brandsläckare som innehåller perfluorkarboner (PFC). Brandsläckare som innehåller fluorkolväten (HFC) är inte heller särskilt vanliga. Sådana släckare används oftast inom särskilda områden eller under särskilda användningsvillkor, t.ex. i datorut-rymmen, telekommunikationsanläggningar eller flygplan. De finns i alla standardstorlekar för brandsläckare. 6 5 6 Artikel 2 i förordning (EG) nr 842/2006 och artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 Artikel 9.1 i förordning (EG) nr 842/2006

3.2 Att identifiera släckmedel som omfattas av förordningen F-gasförordningen omfattar system och utrustning som innehåller de F-gaser som anges i bilaga II samt preparat (allmänt kallade blandningar ) som innehåller F-gaser. Användningen av F-gas som brandsläckmedel är begränsad till särskilda applikationer i vilka normalt rena fluorkolväten (HFC) används (inga blandningar). I sådana brandskyddssystem används i allmänhet HFC-227ea, HFC-125 och HFC-23. I brandsläckare används HFC-236fa. De perfluorkarboner som används i äldre system är bland annat perfluorbutan (PFC-31-10) och perfluormetan (Pfc-14). Det enklaste sättet att identifiera typen av brandsläckare är att kontrollera märkningen på behållarna eller brandsläckaren. Anordningar som innehåller F-gas och som släppts ut på mark-naden efter den 1 april 2008 måste ha en märkning med texten Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet 7. Typen och mängden F-gas måste också framgå. Ett exempel på en sådan märkning finns i avsnitt 7. Viktig information finns också i de flesta fall i bruksanvisningar, tekniska specifikationer och loggböcker, samt på behållare av släckmedel som släppts ut på marknaden före den 1 april 2008, även om endast ämnenas handelsbeteckning behöver anges på dessa sistnämnda. Om det inte finns någon tydlig information om vilket släckmedel som används bör leverantören, tillverkaren eller företaget och den personal som utför underhåll eller service av systemet eller utrustningen ombes tillhandahålla denna information. 7 Kraven för märkning anges i kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 7

3.3 Vem är systemets operatör? Enligt F-gasförordningen är operatören av ett system eller en brandsläckare ansvarig för att tillämpliga lagar efterlevs. Operatören definieras som varje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för utrustningen och systemen. Enligt denna definition är F-gassystemets ägare inte automatiskt systemets operatör. Det faktiska tekniska ansvaret för en viss utrustning eller ett visst system inbegriper i princip följande: Fri åtkomst till systemet med möjlighet att övervaka dess komponenter och dessas funktion, samt befogenhet att bevilja åtkomst till tredje part. - Kontroll över den dagliga funktionen och driften (t.ex. befogenhet att besluta om avs-tängning eller start). - Befogenhet (inklusive ekonomisk befogenhet) att besluta om tekniska ändringar (t.ex. byte av en komponent, installation av en läckagedetektor), ändra mängden F- gas i ut-rustningen eller systemet och låta genomföra kontroller (t.ex. läckagekontroller) eller reparationer. I de flesta fall är ett brandskyddssystems operatör en juridisk person (normalt ett företag) som ansvarar för att instruera sina anställda beträffande systemets normala tekniska funktion. Det-samma gäller brandsläckare som innehåller F-gas eftersom dessa normalt används inom särskilda tillämpningsområden. På grund av installationens komplexitet och eftersom det är viktigt att systemet fungerar korrekt anlitas ofta serviceföretag för att utföra underhåll eller servicearbeten. I dessa fall beror operatörens ansvarsområde på parternas avtalsmässiga och praktiska överenskommelse.! Även om ägandeskap inte är ett kriterium för att betecknas som operatör kan medlemsstaterna betrakta ägaren som ansvarig för operatörens skyldig-heter i särskilda, definierade situationer, trots att ägaren inte har det faktiska tekniska ansvaret för systemet eller utrustningen. Hänsyn bör därför tas till eventuella särskilda tillämpningskrav i respektive medlemsstat. 8

4 Vilka skyldigheter har operatören? Brandsläckare Oavsett hur mycket släckmedel med F-gas brandsläckarna innehåller ansvarar operatörerna av dessa för att släckmedlet återvinns på rätt sätt (se avsnitt 5.6). Stationära brandskyddssystem Beroende på vilken mängd släckmedel applikationen innehåller gäller särskilda krav. I besluts-trädet nedan delas systemen in i kategorierna 8 A D och i Tabell 1 sammanfattas vilka krav som gäller för varje kategori. Släckmedel i systemet F-gasmängd KATEGORI 3kg? Nej D Ja 30kg? Nej C Ja 300kg? Nej B Ja A Figur 3 Beslutsträd för att fastställa vad som måste göras 8 I den här broschyren används för enkelhetens skull mängdkategorier. I förordningen definieras inte mängden F-gas på detta sätt. 9

Operatörens skyldigheter Mängdkategori F-gas A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg) D (< 3 kg) Installation, underhåll eller service av systemet av certifierad personal och certifierade företag, artikel 5.3 9 Förebyggande av läckage och åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt, artikel 3.1 9 Regelbundna läckagekontroller av certifierad personal, artikel 3.2 9 Installation av ett system för upptäckt av läckage som måste kontrolleras minst var 12:e månad, artikel 3.3 9 Registerföring, artikel 3.6 9 Återvinning av F-gas före slutligt bortskaffande, samt om lämpligt vid underhåll eller service, av certifierad personal, artiklarna 4.1 och 4.4 9 Tabell 1 Översikt över operatörens skyldigheter beroende på mängden F-gas i applikationen Skillnaden mellan kraven för kategorierna B respektive C handlar om hur ofta läckagekontroller ska utföras (se Tabell 3). 4.1 Att fastställa mängden F-gas i en applikation Vid identifiering av en applikation betraktar kommissionen den tekniska utformningen som det främsta kriteriet, inte placeringen eller funktionen. Med applikation avses en uppsättning komponenter och ledningar som utgör ett enhetligt system genom vilket F-gas kan flöda. Om en F-gasmolekyl kan flöda genom systemet från en plats till en annan är dessa två platser delar av en och samma applikation. När det gäller brandskyddssystem innebär detta att om två eller fler sammankopplade behållare av släckmedel installeras med tanke på en särskild brandrisk i ett avgränsat utrymme ska dessa behållare betraktas som en och samma applikation. Exempel En anläggning har e brandskyddssystem med 5 behållare som innehåller 50 kg brandsläckmedel vardera. Behållarna av släckmedel är sammankopplade för a kunna tömmas genom e och samma ledningsnätverk via munstyckena. Den totala mängden brandsläckningsmedel i applika onen är därför 250 kg. Kraven för mängdkategori B (för system på 30 och < 300 kg) ska uppfyllas. Tabell 2 Exempel på hur mängden F-gas i en applikation fastställs 10 9 Förordning (EG) nr 842/2006

För att fastställa mängden F-gas bör operatören kontrollera märkningen (se även avsnitt 7) och systemets bruksanvisning eller tekniska specifikation. Om mängden F-gas i applikationen inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen men kan tillhöra någon av kategorierna A, B eller C måste den fastställas av certi-fierad personal (se avsnitt 6). Om det finns oklarheter bör operatören kontakta systemets eller utrustningens leverantör eller tillverkare, alternativt serviceföretaget. Tumregel Mängden F-gas i brandskyddssystem i byggnader är i allmänhet större än 3 kg. 11

5 Vad är operatören ansvarig för? Utifrån informationen i föregående avsnitt bör det vara möjligt att dela in applikationer enligt de olika mängdkategorierna för F-gas och kraven för dessa (se Tabell 1 i avsnitt 4).! Särskilda nationella krav kan förekomma, i synnerhet för applikationer med mindre än 3 kg F-gas, och bör beaktas. I detta avsnitt beskrivs F-gasförordningens särskilda krav för de olika kategorierna i detalj. För att ange vilka kategorier som påverkas används följande symboler: Exempel: A B C D A B C D Gäller alla mängdkategorier Gäller endast mängdkategori A ( 300 kg) 5.1 Korrekt installation, underhåll eller service av systemet A B C D Installation och underhåll eller service av brandskyddssystem bör utföras av personal och före-tag som innehar erforderligt certifikat (se avsnitt 6). Enligt F-gasförordningen Installa on: A för första gången på den plats där de ska användas, installera en eller flera behållare som innehåller eller är avsedda a innehålla släckmedel med fluorerade växthusgaser och llhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckmedlets inneslutning innan det släpps ut för a släcka en brand. Underhåll eller service: All verksamhet som innebär arbete på de behållare som innehåller eller är avsedda a innehålla släckmedel med fluorerade växthusgaser eller på llhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckmedlets inneslutning innan det släpps ut för a släcka en brand. 12

5.2 Förebygga och åtgärda läckage A B C D Alla operatörer av stationära brandskyddssystem ska, oberoende av vilken mängd släckmedel dessa innehåller, - förebygga läckage och - åtgärda läckage så snart som möjligt efter att de upptäcks, genom att vidta alla tekniskt rimliga åtgärder som inte medför oproportionerliga kostnader. 10 5.3 Läckagekontroll A B C D 5.3.1 Sedvanlig läckagekontroll Driftsatta eller tillfälligt avstängda system som innehåller minst 3 kg brandsläckmedel med F-gas ska kontrolleras regelbundet med avseende på läckage. Applikationens operatör är ansva-rig för att kontrollen utförs av certifierad personal ( se avsnitt 6). Om ett lämpligt och väl fungerande system för upptäckt av läckage finns installerat halveras läckagekontrollfrekvensen. Den får emellertid aldrig understiga 12 månader (se avsnitt 5.4). Lägsta läckagekontrollfrekvens Mängdkategori F-gas Utan ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg) var 3:e månad (*) var 6:e månad var 12:e månad Med ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage var 6:e månad var 12:e månad var 12:e månad (*) Ett system för upptäckt av läckage som vid upptäckt varskor operatören är obligatoriskt för system som innehåller 300 kg F-gas eller mer. Brandskyddssystem som installerats före den 4 juli 2007 ska förses med en sådan anord-ning senast den 4 juli 2010. Tabell 3: Översikt över lägsta läckagekontrollfrekvens Om ett kontrollsystem som uppfyller standarden ISO 14520 är installerat ska kraven enligt förordningen anses uppfyllda förutsatt att inspektionerna utförs minst lika ofta. 10 Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 842/2006 13

5.3.2 Kontroll efter reparation Om ett läckage upptäcks ska operatören säkerställa att reparationen eller bytet av behållare utförs så snart som möjligt av personal som är certifierad för detta arbete (se avsnitt 6). Innan återfyllning sker ska ett läckageprov genomföras. En uppföljningskontroll ska utföras inom 1 månad, beroende på situationen och baserat på en bedömning av en certifierad person. Eftersom uppföljningskontrollen ska utföras i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll startar tidsintervallet för nästa reguljära läckagekon-troll från denna tidpunkt. 5.3.3 System som nyligen tagits i bruk När det gäller nyligen installerade system ska en kontroll i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll utföras av certifierad personal omedelbart efter det att systemet tagits i bruk. 5.4 Installation av system för upptäckt av läckage A B C D Applikationer som innehåller brandsläckmedel med minst 300 kg F-gas ska vara utrustade med ett fast system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören. På brandskyddssystem installerade före den 4 juli 2007 ska ett system för upptäckt av läckage monteras senast den 4 juli 2010. System för upptäckt av läckage ska kontrolleras minst var 12:e månad för att säkerställa att de fungerar väl. pptäckt av läckage: En kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för upptäckt av läckage av fluorerade växthusga-ser som vid upptäckt ska varsko operatören. Det kan bland annat röra sig om system för övervakning av vikt eller tryckvakter, båda med automatiska larm för att varsko operatören vid ett eventuellt läckage. Andra system för övervakning av mängden fluorerade växthusgaser i luften kan också användas om det är lämpligt. Dessa bör installeras i det utrymme där F-gasbehållarna finns. När operatören ska välja lämplig teknik och installationsplats för ett system för upptäckt av läckage bör han/hon ta hänsyn till alla parametrar som kan påverka systemets effektivitet för att säkerställa att läckage upptäcks och att operatören varskos. Standarderna ISO 14520 och SS-EN 15004 och de standarder som dessa hänvisar till, samt even-tuella nationella bestämmelser, bör beaktas. Om det fasta systemet för upptäckt av läckage indikerar misstanke om läckage ska detta följas upp genom en systemkontroll (avsnitt 5.3) för att identifiera och om lämpligt åtgärda läckaget. Operatörer av brandskyddssystem som innehåller mindre än 300 kg F-gas får också installera system för upptäckt av läckage. Brandskyddssystem med väl fungerande och lämpliga system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören behöver inte kontrol-leras lika ofta (se Tabell 3). 14

5.5 Registerföring A B C D Operatörer av applikationer som innehåller minst 3 kg släckmedel med F-gas ska föra register över systemet och på begäran göra dessa tillgängliga för respektive behörig nationell myn-dighet eller Europeiska kommissionen. Systemregistren (en exempelmall finns i bilaga III) ska innehålla följande information 11 : - Operatörens namn, postadress och telefonnummer - Information om mängden och typen av F-gas som ingår i utrustningen (om detta inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen ska det fastställas av certifierad personal) - Mängden tillförd F-gas (nya/extra behållare) - Mängden F-gas som återvunnits vid underhåll eller service och slutligt bortskaffande (borttagning/byte av behållare) - Identifiering av det företag/den personal som har utfört de aktuella arbetena - Datum för och resultat av sedvanliga läckagekontroller - Datum för och resultat av kontroller av systemet för upptäckt av läckage (om ett sådant finns) - All övrig relevant information 5.6 Återvinning av släckmedel från brandskyddssystem och brandsläckare A B C D Operatörer ska se till att återvinningen genomförs korrekt, d.v.s. att certifierad personal samlar in och lagrar släckmedel med F-gas från stationära brandskyddssystem och bärbara brandsläckare, för att säkerställa att dessa återvinns, regenereras eller destrueras. Sådana verksamheter ska utföras före det slutliga bortskaffandet av behållarna med släckmedel och om lämpligt vid underhåll eller service. Behållare av släckmedel bör kopplas loss från systemet av certifierad personal. Insamling av gas från behållare, åtgärdande av läckage och återfyllning av behållare sker normalt på tillverkarens anläggning för behållare eller tillhörande delar av brandskyddssystem. 11 Artikel 3.6 i förordning (EG) nr 842/2006 och artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 15

6 Information om certifiering av teknisk personal och företag! Verksamheter som anges i Tabell 4 får, undantaget om de genomförs på tillverkarens anläggning under tillverkning eller reparation, endast utföras av personal och företag som innehar ett certifikat utfärdat av det certifieringsorgan som utsetts av medlemsstaten. Operatören bör säkerställa att personalen innehar giltigt certifikat för de planerade verksamheterna. Enskilda medlemsstaters särskilda krav bör beaktas! Verksamhet Certifierad personal Certifierade företag Installation av stationära brandskyddssystem Underhåll eller service av stationära brandskyddssystem Läckagekontroll av stationära brandskyddssystem som innehåller 3 kg F-gas Återvinning av F-gas från stationära brandskyddssystem och brandsläckare Tabell 4 Verksamheter som utförs av certifierad personal och certifierade företag Certifikaten ska inbegripa följande information 12 : - Certifieringsorganets namn, innehavarens fullständiga namn, certifikat-nummer och utgångsdatum (i förekommande fall) - De verksamheter som certifikatets innehavare är behörig att utföra - Utfärdandedatum och utfärdarens namnteckning Under en övergångsperiod som upphör senast den 4 juli 2010 kan ett system med provisoriska certifikat tillämpas i vissa medlemsstater. Certifikatens innehåll och utgångsdatum beslutas av respektive medlemsstat. Det är därför viktigt att operatören är medveten om medlemsstaternas särskilda krav ( Nationella kontaktpunkter finns i bilaga IV). Certifikaten (undantaget provisoriska certifikat) är giltiga i samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna kan dock kräva att certifikat översätts. Certifieringskraven för personal och företag anges i kommissionens förordning (EG) nr 304/2008. 12 Artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 16

7 Information om märkning Sedan den 1 april 2008 13 är tillverkare och importörer som släpper ut brandskyddssystem eller brandsläckare innehållande fluorkolväten (HFC) eller behållare med F-gas på EUmarknaden skyldiga att märka dessa produkter. Märkningen utgör en viktig informationskälla för att ta reda på om systemet eller utrustningen omfattas av F-gasförordningen och vilka krav som gäller. Särskilda krav för olika medlemsstater kan t.ex. inbegripa märkning på den aktuella medlemsstatens språk. Märkningen ska åtminstone ange typen och mängden F-gas samt följande mening: Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Exempel: FLASCHENTYP/NENNINHALT BOTTLE TYPE/VOLUME ARTIKEL-NR. PART NO. LÖSCHMITTEL EXTINGUISHANT FÜLLMENGE CONTENTS WEIGHT GESAMTGEWICHT TOTAL WEIGHT BETRIEBSTEMPERATUR OPERATING TEMPERATURE BETRIEBSDRUCK MIT N 2 OPERATING PRESSURE WITH N 2 FÜLLDATUM FILLING DATE SERIEN-NR. SERIAL NO. UN-NR. UN-NO. 1058 NÄCHSTER PRÜFTERMIN NEXT INSPECTION HEPTAFLUORPROPAN, CF 3 CHFCF 3 1058 KG KG + 0 C bis / to + 35 C bar bei / at 21 C verflüssigte Gase liquefied gases Contains fluorinated greenhouse gases covered by the Kyoto Protocol 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs Sanktioner vid överträdelser av någon av bestämmelserna i F-gasförordningen fastställs av varje enskild medlemsstat. 13 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 17

Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1493/2007 av den 17 december 2007 om fastställande av formatet på den rapport som producenter, importörer och exportörer av vissa fluorerade växthusgaser ska lämna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 av den 17 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av utformningen av märkningen och krav på ytterligare märkning när det gäller produkter och utrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 av den 18 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1516/2007 av den 19 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga läckagekontrollkrav för stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare Kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning Kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för utbild-ningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsintyg för personal med avseende på luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser i vissa motorfordon Kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram 18

Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/2006 Beteckning Fullständigt namn Kemisk formel CAS-nummer SF 6 Svavelhexafluorid SF 6 2551-62-4 Fluorkolväten (HFC) HFC-23 Trifluormetan CHF 3 75-46-7 HFC-32 Difluormetan CH 2 F 2 75-10-5 HFC-41 Fluormetan CH 3 F 593-53-3 HFC-43-10mee 1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan C 5 H 2 F 10 (CF 3 CHFCHFCF 2 CF 3 ) 138495-42-8 HFC-125 1,1,1,2,2-pentafluoretan C 2 HF 5 (CHF 2 CF 3 ) 354-33-6 HFC-134 1,1,2,2-tetrafluoretan C 2 H 2 F 4 (CHF 2 CHF 2 ) 359-35-3 HFC-134a 1,1,1,2-tetrafluoretan C 2 H 2 F 4 (CH 2 FCF 3 ) 811-97-2 HFC-152a 1,1-difluoretan C 2 H 4 F 2 (CH 3 CHF 2 ) 75-37-6 GWP 22 200 12 000 550 97 1 500 3 400 1 100 1 300 120 Huvudsaklig användning - Isoleringsgas i högspänningsbrytare - Skyddsgas vid magnesiumtillverkning - Etsning och rengöring inom halvledarindustrin - Köldmedium för låg temperatur - Brandsläckningsmedel - Blandningskomponent för köldmedier - Halvledartillverkning - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för skum - Blandningskomponent för köldmedier - Brandsläckningsmedel Ingen typisk användning i nuläget - Köldmedium - Blandningskomponent för köldmedier - Extraktionsmedel -Drivmedel för medicinska och tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) och polyuretanskum (PUR) -Drivmedel för särskilda tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) - Köldmedium 19

Fullständigt namn 1,1,2-trifluoretan 1,1,1-trifluoretan 1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan 1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan 1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan 1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan 1,1,2,2,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorbutan Tetrafluormetan 1,1,1,2,2,2-hexafluoretan Kemisk formel C 2 H 3 F 3 (CH 2 FCHF 2 ) C 2 H 3 F 3 (CH 3 CF 3 ) C 3 HF 7 (CF 3 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CH 2 FCF 2 CF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CHF 2 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CF 3 CH 2 CF 3 ) C 3 H 3 F 5 (CH 2 FCF 2 CHF 2 ) C 3 H 3 F 5 (CHF 2 CH 2 CF 3 ) C 4 H 5 F 5 (CF 3 CH 2 CF 2 CH 3 ) CF 4 C 2 F 6 (CF 3 CF 3 ) CAS-nummer 430-66-0 420-46-2 431-89-0 677-56-5 431-63-0 690-39-1 679-86-7 460-73-1 406-58-6 75-73-0 76-16-4 GWP 330 4 300 3 500 1 300 1 200 9 400 640 950 890 5 700 11 900 Huvudsaklig användning Ingen typisk användning i nuläget - Blandningskomponent för köldmedier - Köldmedium - Drivmedel för medicinska aerosoler - Brandsläckningsmedel - Drivmedel för skum - Köldmedium - Drivmedel - Köldmedium - Drivmedel - Brandsläckningsmedel - Köldmedium - Köldmedium - Drivmedel - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) och fenolcellplast - Blandningskomponent för lösningsmedel - Halvledartillverkning -Brandsläckningsmedel - Halvledartillverkning 20 Beteckning HFC-143 HFC-143a HFC-227ea HFC-236cb HFC-236ea HFC-236fa HFC-245ca HFC-245fa HFC-365mfc Perfluorkarboner (PFC) Perfluormetan (PFC-14) Perfluoretan (PFC-116)

Fullständigt namn 1,1,1,2,2,3,3,3-oktafluorpropan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,4-dekafluorbutan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,5- dodekafluorpentan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,6,6,6- tetradekafluorhexan 1,1,2,2,3,3,4,4-oktafluorcyklobutan Kemisk formel C 3 F 8 (CF 3 CF 2 CF 3 ) C 4 F 10 C 5 F 12 C 6 F 14 c-c 4 F 8 CAS-nummer 76-19-7 355-25-9 678-26-2 355-42-0 115-25-3 Beteckning Perfluorpropan (PFC-218) Perfluorbutan (PFC-31-10) Perfluorpentan Perfluorhexan (PFC-51-14) Perfluorcyklobutan GWP 8 600 8 600 8 900 9 000 10 000 Huvudsaklig användning - Halvledartillverkning - Fysikforskning - Brandsläckningsmedel - Lösningsmedel för precisionsrengöring - Köldmedium för begränsad användning - Kylvätska i särskilda applikationer - Lösningsmedel - Halvledartillverkning 21

Bilaga III: Exempel på ett systemregister Systemoperatörens namn Postadress Telefonnummer Systemregister Systembeteckning 1 Referensnummer Beskrivning Plats Typ av släckningsmedel Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Installationsdatum Installerad mängd släckningsmedel [kg] Ändringar av släckningsmedel Typ av släckningsmedel Tillförd/borttagen mängd [kg] Orsak till ändring Läckagekontroller (inklusive uppföljningskontroller) Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Kontrollerade områden Resultat Vidtagna åtgärder Uppföljningskontroll krävs? Underhåll eller service Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Berörda områden Utförda underhålls- eller servicearbeten Anmärkningar Test av system för automatisk upptäckt av läckage (i förekommande fall) Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Resultat Anmärkningar Övrig relevant information Datum 1 Teknisk identifikation 2 Inklusive teknikerns namn och företagets namn, postadress och telefonnummer 22

Bilaga IV: Ytterligare information Europeiska kommissionen http://ec.europa.eu/environment/climat/fluor Nationella kontaktpunkter för F-gas AUSTRIA Federal Ministry of Agriculture, Forestry Environment and Water Management Division V/2 Chemicals Policy Stubenbastei 5 1010 Vienna Austria Tel: +43-1-51522 2329 Fax: +43-1-51522 7334 office@lebensministerium.at www.lebensministerium.at BELGIUM Federal Public Service for Public Health, Food Chain Safety and the Environment Climate Change Service Ozone/ F gas Eurostation Bloc II Place Victor Horta 40, bte 10 1060 Brussels Belgium Tel: +32 2 524 95 43 Fax: + 32 2 524 96 01 climate@health.fgov.be www.health.fgov.be BULGARIA Air Protection Directorate Global Atmospheric Processes Dept Ministry of Environment and Water 67, William Gladstone Str. Sofia 1000 Bulgaria Tel: +359 2 940 6204/ 62 57 Fax: +359 2 981 0954/ 66 10 air@moew.government.bg www.moew.government.bg CYPRUS Environment Service Ministry of Agriculture, Natural Resources and Environment Nicosia 1411 Cyprus Tel: +35722408900 Fax:+35722774945 www.moa.gov.cy CZECH REPUBLIC Ministry of Environment Air Protection Department Vrsovicka 65 100 00 Praha 10 Czech Republic Tel: +420-2-6712-1111 Fax: +420-2-6731-0308 info@mzp.cz www.env.cz DENMARK Miljøstyrelsen (Danish EPA) Strandgade 29 1401 Copenhagen K Denmark Tel: +45-7254-4000 Fax: +45-3332-2228 mst@mst.dk www.mst.dk ESTONIA FINLAND FRANCE Ministry of the Environment of the Republic of Estonia Environment Mgmt & Technology Dept. Narva mnt 7A Tallinn 15172 Estonia Tel: +372 626 2802 Fax:+372 626 2801 min@envir.ee www.envir.ee Finnish Environment Institute (SYKE) P.O. Box 140 00251 Helsinki Finland Tel: +358-20-610123 Fax: +358-9-5490-2190 kirjaamo.syke@ymparisto.fi www.ymparisto.fi Ministère de l'écologie, de l énergie, du développement durable et de l aménagement du territoire Direction générale de la prévention des risques Bureau des substances et préparations chimiques 20, Avenue de Ségur 75302 Paris 07 SP France Tel: +33 1 42 19 20 21 Fax: +33 1 42 19 14 68 ozone@developpement-durable.gouv.fr www.developpement-durable.gouv.fr 23

GERMANY GREECE HUNGARY Ministry for Environment IG II 1 P.O. Box 120629 53048 Bonn Germany Tel: +49-22899-3050 Fax: +49-22899-305-3225 www.bmu.de/luftreinhaltung/ fluoirerte_treibhausgase/doc/4 0596.php www.umweltbundesamt.de/pr odukte/fckw/index.htm Ministry for the Environment, Physical Planning and Public Works Division for Air and Noise Pollution Control 147 Patission str. 11251 Athens Greece service@dorg.minenv.gr www.minenv.gr Ministry of Environment and Water Dept for Environmental Development POB 351 1011 Budapest Hungary Tel: +36-1-457-3300 Fax: +36-1- 201-3056 info@mail.kvvm.hu www.kvvm.hu IRELAND National Climate Section Department of Environment, Heritage & Local Government Custom House Dublin 1 Ireland Tel: +353-1-888-2000 Fax: +353-1-888-2890 climatechangeinfo@environ.ie www.environ.ie ITALY Ministry of the Environment, Land and Sea Department for Environmental Research & Development Via Cristoforo Colombo 44 00147 Roma Italy Tel: +39 06 5722 8150 / 8151 Fax:+39 06 5722 8172 Info.fgas@minambiente.it www.minambiente.it LATVIA Ministry of Environment Environmental Protection Department Peldu lela 25 Riga 1494 Latvia Tel: +371-67026448 Fax: +371-67820442 pasts@vidm.gov.lv www.vidm.gov.lv LATVIA LUXEMBOURG MALTA Ministry of Environment Environment Quality Department Climate Change DivisionA. Jakšto 4/9 01105 Vilnius Lithuania Tel: +370-5-266 3661 Fax: +370-5-2663663 info@am.lt www.am.lt/vi/index.php#r/1219 Administration de l Environnement Division Air/Bruit 16, rue Eugène Ruppert 2453 Luxembourg Luxembourg Tel: +352-405656-1 Fax: +352-485078 airbrut@aev.etat.lu www.environnement.public.lu/ air_bruit/dossiers/o3- ozone_stratospherique_fuites_frigorifiques/index.html Malta Environment and Planning Authority Environment Protection Directorate Pollution Prevention and Control Unit C/o Quality Control Laboratory P.O. Box 200 Marsa GPO 01 Malta Tel: +356-2290-0000 enquiries@mepa.org.mt www.mepa.org.mt 24

NETHERLANDS SenterNovem Catharijnesingel 59 Postbus 8242 / P-box 8242 3503 RE Utrecht The Netherlands Tel: +31-302393493 Fax: +31-30231-6491 frontoffice@senternovem.nl www.f-gassenverordening.nl POLAND Industrial Chemistry Research Institute Ozone Layer Protection Unit Rydygiera 8 01-793 Warsaw Poland Tel: +48-22-568-2000 Fax: +48-22-568-2390 ichp@ichp.pl www.mos.gov.pl PORTUGAL Ministry of Environment Agencia Portuguesa do Ambiente Rua da Murgueira 9/9A Zambujal-Ap. 7855 2611-865 Amadora Portugal Tel: +351-21-4728200 Fax: +351-21-4719074 www.apambiente.pt ROMANIA Ministry of Environment and Sustainable Development 12, Libertatii Vv District 5 Bucharest Romania Tel: +4021 317 40 70 Fax:+4021 317 40 70 substante.periculoase@mmediu.ro www.mmediu.ro SLOVAKIA Ministry of the Environment of the Slovak Republic Air Protection and Climate Change Department Nam. L. Stura 1 812 35 Bratislava Slovakia Tel: +421-2-5956-1111 info@enviro.gov.sk www.enviro.gov.sk SLOVENIA Ministry of the Environment and Spatial Planning Environmental Agency of the Republic of Slovenia Vojkova 1b 1000 Ljubljana Slovenia Tel: +386-1- 478 4000 Fax: +386-1- 478 4051 stik@arso.gov.si www.arso.gov.si/zrak SPAIN SWEDEN UNITED KINGDOM Ministerio de Medio Ambiente, y Medio Rural y Marino Subdirección General de Calidad del Aire y Medio Ambiente Industrial Plaza de San Juan de la Cruz s/n 28071 Madrid Spain Tel: +34 91 453 53 80 +34 91 453 53 46 Fax: +34 91 534 05 82 ozono@mma.es www.marm.es Naturvårdsverket Valhallavägen 195 106 48 Stockholm Sweden Tel +46-8-698 10 00 Fax +46-8-20 29 25 www.natur@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se/sv/pr odukter-och-avfall/fluoreradevaxthusgaser/ Climate and Energy Science and Analysis (CEOSA) UK Dept of Environment, Food and Rural Affairs (defra) 3F Ergon House 17 Smith Square London SW1P 3JR Great Britain Tel: +44-20-7238-6951 Fax: +44-20-7238-2188 helpline@defra.gsi.gov.uk http://www.defra.gov.uk/environment/air-atmos/fgas/ Sustainable Development & Regulation Directorate Department for Business, Enterprise and Regulatory Reform 1 Victoria Street London SW1H 0ET Great Britain Tel: +44-20-7215-5000 enquiries@berr.gsi.gov.uk www.berr.gov.uk 25

.

Foto: Kidde Brand- und Explosionsschutz GmbH, Tyskland: omslagsfoto, foto på sidorna 1, 2, 6, 9, 12, 16, 17, märkning Photocase: foto på sidorna 1, 2, 6, 9, 12, 17

KH-80-08-353-SV-N