Contact: Alf Fast Phone: Fax:

Relevanta dokument
Bilaga 1. Förslag till strategi för ökad användning av solel

Förslag till solelstrategi och förutsättningar för solenergi i Sverige

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik

Strategi för ökad användning av solel

Miljönämnden beslutar att lämna följande yttrande:

REMISSVAR ENERGIMYNDIGHETENS FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR ÖKAD ANVÄNDNING AV SOLEL

Vattenfalls synpunktet på Energimyndighetens rapport ER 2016:09 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet

Remissvar. Remissvar avseende Energimyndighetens Fö rslag till la ngsiktig strategi fö r ö kad anva ndning av sölel

Yttrande över remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel (ER 2016:16) och förslag till heltäckande solelstatistik (ER 2016:20)

Vad innebär Sveriges nya solelstrategi?

Remissvar Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER2016:16)

Utredning av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat

Remissvar avseende remiss M2016/02401/Ee, gällande Energimyndighetens Förslag till strategi för ökad användning av solel (ET 2016:16)

Heltäckande solelstatistik är mycket svårt att åstadkomma, vilket också skiner igenom i Energimyndighetens förslag.

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet

Hur möter vi informationsbehovet?

à Solel i flerbostadshus erfarenheter från Gårdsten Maria Haegermark, doktorand på Chalmers tekniska högskola

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen?

Uppsala universitet har anmodats lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Svensk Solenergis synpunkter på delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Rapport från partienkät

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Decentraliserad finansiering av solceller

Välkommen till informationsmöte om solel

Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

Dnr M2016/02399/Ee. Miljö- och Energidepartementet Stockholm Sammanfattning

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Solceller. Från idé till färdig anläggning. Mikaela Tarnawski,

in ENERGI Nkti, FÖRETAGEN Remiss av promemoria Ytterligare utvidgning av skattebefrielsen för egenproducerad el

Producera din egen el med solceller

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

ANSLUTNING AV SOLENERGI

Svensk Solenergis yttrande angående Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16] (M2016/02401/Ee)

Program för ökad produktion av solel

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Funderar du på att investera i en solcellsanläggning?

EGENPRODUKTION. Solceller. Uppsala 28 februari 2017 Lars Ejeklint

Funderar du på att investera i en solcellsanläggning?

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Förslag till strategi för ökad användning av solel


Yttrande över förslag till strategi för ökad användning av solel samt förslag till heltäckande solelstatistik

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Privatpersoner. Producera din egen el med solceller

Yttrande över Förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik [ER 2016:20]

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Informationsmöte om solel

Yttrande över promemorian Elcertifikatssystemet vissa frågor inom kontrollstation 2017

Vindenheten, Lars Andersson

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

EGENPRODUKTION. Solceller. Varberg 28 mars 2017 Lars Ejeklint

Är du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning?

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Magnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare

Ta vara på solen. El från solen Solect Power AB Malin Åman Energi on Tour på Röshults Vedugnsbageri

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om statligt stöd till solceller

EGENPRODUKTION. Solceller. Norrköping 1 juni 2017 Lars Ejeklint

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Med sikte på nästa 25 år

Nationella Vindkraftskonferensen

SOLCELLER EGENPRODUKTION AV EL Välkomna. Nyköping 14 mars 2017

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

EIE/04/234/SO ,

Producera din egen el

Question today imagine tomorrow create for the future

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

3 Elproduktion och distribution

Detta projekt genomförs med stöd av:

Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013

Sverigedemokraterna 2011

Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER 2016:16) Affärsverket svenska kraftnät avger följande remissvar.

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Marknadstrender Den internationella solcellsmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Vill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?

Svensk Solenergis motsätter sig en höjd stödnivå i förordning (2009:689) för investeringsstöd för solceller 2017

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Svensk Solenergis remissvar angående Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Yttrande över Energimyndighetens rapport kontrollstation för elcertifikat - delredovisning 2 och förslag till kvoter för 18 TWh till 2030

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

Transkript:

Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Sverige Miljö- och Energidepartementet m.registrator@ regeringskansliet.se m.remisser-energi@ regeringskansliet.se Datum: 2017-01-16 Date: 2017-01-16 Contact: Alf Fast Phone: +46 70 5396137 Email: alf.fast@vattenfall.com Fax: Remissvar Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER 2016:16) samt Förslag till heltäckande solelstatistik (ER 2016:20) Med vänlig hälsning Alf Fast Policy Adviser Policy Management Retail Market PRA and Stakeholder Relations Communications Vattenfall AB Mobile +46 70 539 6137 e-mail alf.fast@vattenfall.com Company name Vattenfall AB Address : Postal address SE-169 79 SOLNA, Country SWEDEN Visit: Evenemangsgatan 13 info@vattenfall.se VAT. 556036-2138 www.vattenfall.com

Generella synpunkter Vattenfall välkomnar regeringens uppdrag till Energimyndigheten att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Det finns en outnyttjad potential för produktion av solel i Sverige som kan utvecklas och tas i anspråk genom en strategi som baseras på ett tydligt, enkelt och målgruppsanpassat regelverk. I korthet lämnar Vattenfall följande synpunkter på remissen. Det finns potential för ökad användning av solel Specifika produktionsmål för enskilda kraftslag är olämpligt Solel möjliggör ökad delaktighet i energiomställningen Befintliga styrmedel behöver förenklas och målgruppsanpassas På sikt bör alla specifika stöd för solel fasas ut och en teknikneutral utbyggnad av den förnybara elproduktionen bör eftersträvas I det följande utvecklas Vattenfalls syn på solel i remissvaret. Det är viktigt att syftet med strategin inte enbart blir att öka produktionen av solel. Syftet bör vara att åstadkomma kostnadseffektiva tillämpningar av solel, inte att tränga undan annan förnybar energi med stöd av de specifika styrmedelen för solel. Vattenfall menar också att det är olämpligt att i målbilden ange absoluta måltal för produktionen av solel. Produktionsmål för ett specifikt produktionsslag är inte förenligt med en välfungerande marknad och måste undvikas. Sådana måltal riskerar också att bli självuppfyllande och det finns risk att annan förnybar energi missgynnas till förmån för solel. Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen bör så snart som möjligt ske teknikneutralt för att det framtida elsystemet ska bli så kostnadseffektivt och robust som möjligt. Solel möjliggör en ökad delaktighet i energiomställningen och därför är villaägare, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och andra aktörer som kan sätta upp solceller på sina byggnader viktiga aktörer. Att installera solceller och solparker på befintliga byggnader och under vindkraftparker är positivt ur ett markanvändningsperspektiv då ingen ny mark behöver tas i anspråk. Solcellstekniken och solelinstallationerna har stor potential att utvecklas vidare. Drivet av den snabba utbyggnaden i Kina och övriga Sydostasien har kostnaderna för själva solcellerna sjunkit drastiskt bara under det senaste året. Solelinstallationerna är ännu så länge inte så många i Sverige och de har sannolikt god möjlighet att effektiviseras. Frågan om hur solel lämpligast integreras i det framtida elsystemet behöver studeras ytterligare. På sikt bör alla specifika styrmedel för solel som t ex investeringsstöd fasas ut men under en övergångsperiod kan det vara motiverat att gynna solel framför annat förnybart. Det är lämpligt att under denna övergångstid rikta in sig på små och mellanstora anläggningar med anpassade stödinsatser, därmed ökar delaktigheten i energiomställningen medan rena solparker och eventuella andra större anläggningar fortsätter att stödjas på samma sätt som övrig förnybar el, i dagsläget genom elcertifikatsystemet.

De befintliga styrmedlen behöver förenklas och målgruppsanpassas. Införandet av ett riktat s k solrot som ersättning för andra styrmedel förenklar och är därför bra. Vattenfall menar dock att om små anläggningar upp till 68 kw stängs ute från elcertifikatsystemet så bör kontrollstationerna utnyttjas för att säkerställa att överkapaciteten i det svenska elsystemet inte blir större än nödvändigt. Solelproduktionen korrelerar dåligt med årsförbrukningen och skulle på sikt kunna innebära en stor installerad effekt med låg utnyttjandegrad under vinterhalvåret. De föreslagna förenklingarna av regelsystemen för stöd till solel är ett steg i rätt riktning men ytterligare förenklingar kommer att behövas. Den administrativa bördan för små aktörer som vill investera i solel måste minimeras. Introduktionen av en hög andel solel innebär flera utmaningar för elsystemet. Vattenfall delar därvidlag Energimyndighetens uppfattning att solel måste ses i sitt sammanhang tillsammans med bland annat batterilagring och efterfrågeflexibilitet samt att solelens påverkan på elkvaliteten i detalj- och regionnät behöver studeras ytterligare. Specifika synpunkter Styrmedel och åtgärdspaket 1 - etablering i närtid till 2022 Det är tydligt att regeringens insatser för att främja solel tillkommit utifrån olika behov och regelverk. Det är därför mycket välkommet att genom en solelstrategi ta ett helhetsgrepp för en kostnadseffektiv utbyggnad. Befintliga styrmedel behöver förenklas och målgruppsanpassas. Vattenfall välkomnar därför strategins ambition att målgruppsanpassa administration, regelverk och stödsystem för solcellägare till senast år 2022. Utfasning av investeringsstöd till privatpersoner och införande av solrot Vidare ser Vattenfall positivt på att ersätta solcellsstöd till privatpersoner med ett solrotavdrag. Kötiden för nuvarande investeringsstöd, oavsett storlek på anläggningen, bromsar marknaden. Att ersätta investeringsstödet för villor med ett solrot-avdrag minskar den administrativa bördan för privatpersoner, handläggningstiden för myndigheten, kötiden för övriga aktörer och möjliggör investeringsstöd till fler större anläggningar. Ett solrot avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent vilket motsvarar samma kompensation som ett solinvesteringsstöd. På sikt bör dock även ett solrot avdrag fasas ut. Energimyndigheten öppnar också upp för möjligheten till ett utvidgat energirot som även skulle inkludera både investeringar i förnybar elproduktion och energieffektiviseringar. Ett sådant förslag skulle dock behöva utredas noggrant då ett energirot som inkluderade värmepumpar skulle innebära ytterligare konkurrensfördel för bergvärme- och värmepumpstillverkare på bekostnad av kommunala fjärrvärmesystem och tidigare investeringar i energisystemet.

Elcertifikat endast för anläggningar större än 68 kw På samma sätt som att ersätta solinvesteringsstöd med solrot för mindre anläggningar föreslås att elcertifikat för solel mindre än 68kW ersätts genom en justering av något av de andra stöden. Om så sker är det viktigt att den totala produktionsvolymen från nya anläggningar upp till 68 kw redovisas och tas i beaktande vid varje kontrollstation. Genom en justering av något av de andra stöden erhåller den småskaliga produktionen fortfarande ett stöd motsvarande det den idag erhåller från elcertifikatsystemet. Energimyndigheten ger två möjliga lösningar, antingen en höjning av ersättningsnivån från 60 till 80 öre per kwh genom skattereduktionen (alla aktörer) eller en höjning av solrotavdraget (endast privatpersoner). Fördelen med solrot är att det blir enkelt och tydligt för privatpersoner, samtidigt som det minskar antalet myndighetskontakter. Hanteringen av små anläggningar som ägs av andra aktörer föreslås ses över vid en kontrollstation 2019. Ellagen och skattereduktion Strategin tar upp möjligheten med en höjd gränsnivå för inmatningsabonnemanget från 63 till 100 ampere för att harmonisera Ellagen med regler för att erhålla skattreduktion för egen producerad förnybar el som matas ut på nätet. Vattenfall anser att gränsen istället bör dras ned till 63A för skattereduktion för att harmonisera med andra regelverk. Information och kunskapshöjning Vattenfall instämmer i att information om stöd till olika målgrupper behöver bli mer tillförlitlig och lättbegriplig för privatpersoner och företag. En informationsplattform är ett bra förslag. Avseende solkarta och beräkningssnurra bör Energimyndigheten samråda med kommuner och företag som redan utvecklat och erbjuder dessa tjänster till medborgare och kunder. Vattenfalls prisbelönta Solcellsguide är länkad till Google maps där alla intressenter enkelt kan räkna ut och få en offert på en solelinstallation, se www.vattenfall.se/solcellsguiden. Som en första åtgärd 2017 bör Energimyndigheten förenkla och tydliggöra befintlig information om Stöd till solceller på Energimyndighetens hemsida. Med en enkel tabell kan myndigheten visa vilka stöd som ges till vilka målgrupper (kategori 1, 2 och 3), förutsättningar och begränsningar. Hemsidan bör också redan nu ge vägledning avseende beräkning av investering. Som tillägg till ovan ser Vattenfall positivt på en fördjupad utbildning inom solenergi (både el, värme och kyla) from 2018 till alla kommunala Energi- och klimatrådgivare. Utbildningen bör även erbjudas berörda tjänstemän och politiker inom regeringskansliet. På samma sätt är Vattenfall positiva till ett nytt branschöverskridande program om solel som inkluderar byggherrar, bygg- och energikonsulter. Det är således viktigt att både SKL

och Energiföretagen deltar i ett sådant program och att optimering av energisystemet i omställningen till 100 procent förnybar energi är syftet och inte enbart ny solel. Översiktsplanering och bygglov Vattenfall ser flera intressanta möjligheter med att komplettera översiktsplaneringen med t ex lämpliga områden för solparker. 2016 byggde Vattenfall sin första solkraftpark under en befintlig vindkraftpark i Storbritannien. På så sätt nyttjas mark som redan används för elproduktion. Kraftslagen kompletterar varandra bra då mer vindkraft normalt produceras under vinterhalvåret och nattetid medans solelproduktionen naturligt sker under sommarhalvåret och dagtid. För att optimera kraftstationen tittar Vattenfall på lösningar med batterilagring. Ytterligare forskning kring solelsoptimerad fysisk planering och vägledning till kommuner vore bra och kan med fördel ske genom SKL och Regionala Energikontor. Det är också önskvärt att genom plan- och bygglagen förenkla bygglovsprocessen för solelinstallationer. I t ex Uppsala kommun krävs inget bygglov för solceller på villor. Kontrollstation 2019 En kontrollstation 2019 låter klokt främst avseende ytterligare målgruppsanpassning av styrmedel samt utfasning av investeringsstöd. Lagring hemma, på nätet och efterfrågeflexibilitet är sannolikt för tidigt att utvärdera. Produktspecificerade elavtal med solel Sedan 2016 erbjuder Vattenfall elavtal med 100 procent solel till privatkunder. Vattenfall ser dock ingen anledning till att lagstifta om att statliga myndigheter köper ursprungsmärkt el från sol. För det första är sannolikheten låg för att produktionen skulle ske i Sverige. För det andra bör statliga myndigheter ha en teknikneutral förhållning till all koldioxidfri elproduktion. Svensk elproduktion är 98% 1 koldioxidfri och 56% 2 förnybar, vilket är bland de högsta i världen. Det vore olämpligt om regeringen favoriserade solel framför andra kraftslag. Regeringens bör arbeta för att säkerställa en sund konkurrens mellan olika kraftslag. Åtgärdspaket 2 expansion närtid till på sikt mot 2040 Strategins ambition mellan 2022 och nedslagsåret 2040 är att alla eventuella hinder tagits bort så att utbyggnaden efter 2040 kan ske på helt kommersiella grunder utan stödsystem. Ett viktigt fokusområde efter 2022 är att följa upp och förbereda för eventuella förändringar i elnätet vid större andel intermittent elproduktion. 1 2014 2 2014

Förslaget till strategi identifierar ett antal viktiga elnätsfrågor att utreda vidare som i vilken mån lokalnätens krav på bibehållen god elkvalitet innebär ett hinder för solelutbyggnaden, i vilket utsträckning en aggregerad mängd sol i lokalnäten kan påverka elkvaliten i gränspunkten mot regionnät och om elnätsbolagens roll och uppdrag innebär ett hinder för vidare utbyggnad av solel. Energimyndigheten vill också bevaka utvecklingen av solel avseende fast och rörlig elnätsavgift över året, systemtjänster i transmissionsnätet (påverkan på t ex spänningsreglering och svängmassa) och reglerförånga i kraftsystemet. Elnätsbolagen föreslås i rapporten som ansvariga uppgiftslämnare av statistik för solelsproduktion. Nätföretagen bör generellt inte hållas ansvariga för elproduktionsstatistik men uppgifter kring prosumenternas installerade effekt solel och inmatad elenergi finns redan idag tillgängliga hos vårt elnätsföretag. Dessa uppgifter kan levereras via i första skedet enkätundersökningar och i andra skedet via tjänstehubben. Vattenfall vill påpeka att tjänstehubben inte med automatik tillför någon ny funktionalitet utan endast i så fall utgör en samlingspunkt för dessa statistikuppgifter. Det är samma statistikunderlag som levereras från elnätsföretaget idag. Nätbolagen bör i förlängningen inte få alltför långtgående åtaganden att leverera svåråtkomlig och för elnätet icke nödvändig statistik men uppgifter som ändå av andra skäl finns tillgängliga kan givetvis levereras i syfte att skapa underlag för vidare beslut. Avseende elkvaliteten i lokalnäten vill Vattenfall påpeka att stora elkvalitetsproblem kan uppstå vid okontrollerad införsel av enfas produktionskällor. Utrymmet för solelseffekt i lokalnäten blir betydligt större om trefasanslutningar utnyttjas. Ett krav på trefasinmatning bör övervägas. Det bör finnas ekonomiska incitament för elnätsbolagen att införa smarta lösningar för att hantera solelsinstallationer. Istället för en traditionell nätförstärkning bör nätbolagen investera i smarta lösningar. Vid hög solelsproduktion kan framtida kostnader för nätförstärkning undvikas om åtgärder vidtas för att genomföra smarta elnäts-tekniker i distributionsnäten. Idag finns möjlighet att få ersättning enligt intäktsramen vid investeringar men det finns flera smarta lösningar som är mer kostnadseffektiva och systemmässigt mer lämpliga som för nuvarande inte påverkar intäktsramen och således saknar ekonomiska incitament. Det är därför av hög vikt att ge elnätsbolagen ett starkt incitament att använda sig av sådan teknik. Vattenfall erbjuder sedan många år flera olika produkter och tjänster för solel och affärsutveckling sker kontinuerligt för att möta kundernas behov. Vattenfall kommer att fortsatta att bidra till en kostnadseffektiv utbyggnad av solel i Sverige.