Regelbunden tillsyn i Vänersborg kommun Brålanda rektorsområde Dnr 43-SV2008:537 Regelbunden tillsyn i Brålanda rektorsområde Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Vänersborgs kommun och besökt rektorsområdet den 23-24 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/regelbunden tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 3 juni 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Brålanda rektorsområde intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever i Brålanda rektorsområde Brålanda skola Beskrivning av rektorsområdet Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola 109 Skerrud skola Antal elever Förskoleklass 6 Grundskola 47
2 (14) Sundals Ryr skola Antal elever Förskoleklass 6 Grundskola 28 Källa: Skolornas rektor Brålanda rektorsområde består av tre skolor med gemensam skolledning. Utbildningen i respektive skola i Brålanda rektorsområde omfattar förskoleklass och årskurserna 1 6. I Brålanda skola är klasserna åldershomogena med en klass med vardera årskurserna 1 6. I de två andra skolorna är klasserna åldersintegrerade. Brålanda skola ligger i Brålanda samhälle med närhet till idrottsanläggning och nära naturområden. Skerrud skola ligger två och en halv mil nordväst om Vänersborg och Sundals Ryr skola ligger vid foten av Kroppefjäll också två och en halv mil från Vänersborg. Samtliga skolor ligger naturnära. I Brålanda skola samt Skerrud skola bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en särskild verksamhetsrapport.
3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Brålanda rektorsområde 2007 2008 Riket Brålanda rektorsområde Riket Engelska 96 85 95 87 Matematik 94 72 89 73 Svenska 96 71 90 72 Källa: Uppgifter från skolan, 2008-02-28. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. Kommentar och bedömning: Skolornas samlade resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 redovisas i tabellen ovan. Resultaten redovisas här sammanslaget i de tre skolorna i rektorsområdet på grund av det låga elevantalet då enstaka elevers resultat annars kan få ett starkt genomslag i statistiken. Resultaten är över snittet i riket men lärarna uttrycker att deras målsättning är att måluppfyllelsen ska vara 100 procent. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker utifrån rektorsområdets lokala bearbetningar av de nationella målen för utbildningen. Dessa finns utarbetade för samtliga ämnen men uppföljningen dokumenteras inte och någon sammanställning har inte gjorts vid skolan. Uppföljning och analys av resultat sker huvudsakligen i engelska, matematik och svenska. Noggrann analys av dessa resultat redovisas i kvalitetsredovisningen. Någon analys av eventuella skillnader i resultat mellan pojkar och flickor görs inte. Skolinspektionen bedömer att skolorna saknar en samlad bild av elevernas kunskapsresultat.
4 (14) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. För varje ämne finns en kursplan som anger mål som undervisningen ska sträva mot och mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Läraren ska enligt läroplan följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i grundskolan. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker utifrån rektorsområdets lokala bearbetningar av de nationella målen för utbildningen i form av träd. Dessa finns utarbetade för samtliga ämnen. I några klasser är eleverna delaktiga i uppföljningen mot målen och kryssar för uppnådda mål i träden. Lärarna berättar i intervjuer att de antecknar uppföljningen på olika sätt och i olika hög grad. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling är emellertid inte systematiserad och omfattar inte samtliga ämnen. Uppföljning och analys av resultat sker huvudsakligen i engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste utveckla uppföljningen av kunskapsresultaten till att omfatta samtliga ämnen. 1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. 1.2.3 Lärarna upprättar en framåtsyftande individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.
5 (14) 1.3 Bedömning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. 1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära samt utvecklar sitt eget sätt att lära. Enligt grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan som anger mål som undervisningen ska sträva mot och mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid intervjuer med lärare framkommer att de i olika hög grad utgår från strävansmålen. Eleverna berättar i intervjuer att de skulle vilja ha mer varierade arbetssätt i skolan och möjlighet att lära på sitt eget sätt. Skolorna har inte planerat hur de vill utveckla elevernas inflytande och lust att lära genom åren i skolan. Vid verksamhetsbesöken ser inspektörerna få exempel på att eleverna får pröva olika sätt att lära eller att de ges möjlighet att reflektera över sitt lärande. I kvalitetsredovisningen finns dock en uppföljning av elevens lust att utveckla sin läsförmåga.
6 (14) Skolinspektionen bedömer att undervisningen i högre grad bör utgå från strävansmålen i läroplanen och i kursplanerna. 1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna enligt läroplanen utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. Vidare ska skolan enligt läroplanen klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Utifrån elevintervjuer och verksamhetsbesök uppfattar inspektörerna att eleverna inte i någon högre grad är medvetna om målen för utbildningen. Det varierar mellan ämnen och lärare i vilken utsträckning eleverna görs medvetna om målen. Flertalet av eleverna är omedvetna om målen i läroplan och kursplaner. I de klasser där eleverna fyller i träden allteftersom de når målen är eleverna mer medvetna. Detta gäller också i ämnet slöjd. Inspektörerna ser emellertid inte att målen tydliggörs för eleverna i det dagliga arbetet. Lärarna berättar att de själva sätter upp mål men att det är svårt att förklara målen för eleverna. Eleverna är däremot medvetna om målen i sin individuella utvecklingsplan. Inspektörerna vill påpeka att dessa mål skulle kunna utvecklas mot att i större utsträckning kopplas till de nationella målen genom träden. Elever och lärare berättar vidare att det är lärarna som huvudsakligen planerar innehållet i undervisningen samt hur arbetet ska genomföras. Lärarna har inte diskuterat hur de i skolan ska utveckla progression i elevinflytande över lärandet från förskoleklassen och upp till årskurs 6. Om eleverna inte är medvetna om utbildningens mål är det svårt för dem att utöva inflytande och ta ansvar för utbildningens utformning. Skolinspektionen bedömer att elevernas medvetenhet om målen bör utvecklas. Vidare bör skolorna fortsätta sitt arbete med att öka elevernas inflytande över sitt lärande.
7 (14) 1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. 1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
8 (14) 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska utgå från en aktuell kartläggning av den egna verksamheten. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Likabehandlingsplanen för Brålanda rektorsområde saknar en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser den enskilda skolan planerar göra under året. Vidare framgår inte verksamheten i de olika skolorna och skolbarnsomsorgen i likabehandlingsplanen. Av likabehandlingsplanen för Brålanda rektorsområde fram-
9 (14) går det inte när föräldrar ska informeras vid fall av kränkande behandling och dokumentationsansvaret är otydligt. Skolinspektionen bedömer att skolorna i Brålanda rektorsområde inte har likabehandlingsplaner som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Sedan inspektionsbesöken gjordes i Vänersborgs kommun har lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I ämnet hem- och konsumentkunskap finns mål att uppnå för eleverna i årskurserna 5. I Brålanda skola får eleverna undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6.
10 (14) Skolinspektionen bedömer att eleverna inte har möjlighet att nå målen som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret inom ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. I Brålanda rektorsområdes skolor har elevens val genom åren genomförts på olika sätt. Detta läsår genomförs elevens val huvudsakligen inom klassens ram eller under skolornas temaundervisning. Eleverna berättar att de under den tiden kan arbeta klart med veckans arbetsuppgifter. Många elever vet inte att det ska finnas något som kallas elevens val. Lärarna är medvetna om att årets upplägg inte helt överensstämmer med bestämmelserna. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte genomförs i enlighet med grundskoleförordningen. 3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. 3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.
11 (14) 3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
12 (14) 3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolorna följer upp och sammanställer resultat som uppnådda kravnivåer i det läsutvecklingsschema som skolan använder sig av samt andelen elever som klarat de nationella ämnesproven i de ämnen som omfattas av proven. Däremot sammanställer inte skolan resultat av måluppfyllelsen i samtliga ämnen utifrån kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5. Följaktligen saknas utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten i skolans samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att skolorna bör förbättra sitt kvalitetsarbete särskilt med avseende på uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.
13 (14) Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska också uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. I Vänersborgs kommun finns en gemensam mall för kvalitetsredovisningen framtagen. I mallen redovisar skolorna arbetet med och måluppfyllelsen för skolplanens mål. De flesta av målen överensstämmer med eller har anknytning till nationella mål. I kvalitetsredovisningen för Brålanda rektorsområde följs de kommunala målen upp på ett ambitiöst sätt. Till viss del finns även analys av dessa resultat. Resultatredovisningar och beskrivningar av särskilda sakförhållanden relateras till respektive skola. Det saknas i kvalitetsredovisningen en samlad bild av skolornas resultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen redovisas följaktligen heller inga utvärderingar av resultaten. Lärarna upplever inte kvalitetsredovisningen som ett instrument för den egna skolans utveckling. Fokus ligger mer på att de ska lämna information till kommunen. Föräldrarna har gjorts delaktiga via föräldraförening och lokal styrelse men eleverna har inte någon kännedom om kvalitetsredovisningen. Vidare är inte likabehandlingsplanen utvärderad i kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av såväl likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.
14 (14) 2009-03-03 Göteborg Eva Wallentin Mats Lindström