Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen; SFS 2002:1051 Utkom från trycket den 20 december 2002 Omtryck utfärdad den 12 december 2002. Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen 1 dels att 5, 5 b, 7 a, 17, 24, 31 a och 31 b skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 14 och 31 a skall utgå, dels 1 2 a, 3, 4, 6, 7, 7 b, 8, 9 a, 12 13 d, 14, 15, 18, 21, 23, 25 a, 26, 27 a, 29 och 31 samt rubrikerna närmast före 4, 7, 8, 25 a och 29 skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas två nya paragrafer, 13 e och 15 a, av följande lydelse. Förordningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Uppgifter Allmänna uppgifter 1 Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den skall verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet vilket framgår av 7 första stycket polislagen (1984:387). Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. Närmare bestämmelser om Säkerhetspolisen finns i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen och Statens kriminaltekniska laboratorium i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium. Förordning 2 2 Utöver vad som följer av polislagen (1984:387), polisförordningen (1998:1558), polisutbildningsförordningen (1999:740) eller av andra föreskrifter skall Rikspolisstyrelsen särskilt 1. verka för ett förtroendefullt förhållande mellan Polisen och allmänheten, 1 Förordningen omtryckt 1996:55. 2 Senaste lydelse 2002:718. 1
SFS 2002:1051 2. utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten samt förmedla detta till polisorganisationen, 3. utarbeta planer för Polisens beredskapsplanläggning, 4. föra centrala polisregister, och 5. organisera en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet. Rikspolisstyrelsen skall även 1. vara nationell enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) och för den europeiska polisbyrån (Europol) samt vara ansvarig för den nationella delen av Schengens informationssystem (SIS) och vara nationell kontaktpunkt för SIS genom Sirenekontoret, 2. vara sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20 april 1929, 3. organisera en styrka inom Polisen för tjänstgöring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlandsstyrka) i samarbete med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter, 4. upprätthålla de förbindelser som behövs med utländska brottsbekämpande myndigheter och internationella organ, 5. i samråd med den nationella OPC-koordinatorn delta i arbetet i den operativa kommittén (OPC), som är en del av Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, och 6. biträda Regeringskansliet i det internationella arbetet på polisområdet. Förordning Tillsynsuppgifter 2 a 3 Av 7 polislagen (1984:387) följer att Rikspolisstyrelsen har tillsyn över Polisen. Rikspolisstyrelsen skall i sin tillsynsverksamhet särskilt beakta 1. att polisverksamheten bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för den, 2. att polisverksamheten bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav, och 3. att förvaltningen inom Polisen fungerar väl. Rikspolisstyrelsen skall följa upp och analysera polisverksamheten. Om verksamheten inte når upp till de krav som anges i andra stycket skall Rikspolisstyrelsen genom påpekanden och uppmaningar eller på annat sätt verka för en förbättring. Vid behov skall Rikspolisstyrelsen anmäla förhållandet till regeringen. Förordning 2 b Har upphävts genom förordning (1998:1564). 2 3
Samordningsuppgifter 3 4 Rikspolisstyrelsen svarar för samordningen av 1. Polisens kriminalunderrättelseverksamhet, 2. Polisens personkontroll vid gränser mot länder som inte har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionen tillämpar de av konventionens bestämmelser som avser den fria rörligheten för personer och Polisens åtgärder mot brottslighet i samband med otillåten inresa eller vistelse i landet, 3. Polisens planering för sådana särskilda händelser där intresset av samordnade insatser är särskilt framträdande, 4. de statliga myndigheternas medverkan i ambulans- och räddningsflygtjänsten samt fjällräddningstjänsten, och 5. Polisens beredskap för åtgärder vid incidenter i informationstekniska system (IT-incidenter). Förordning SFS 2002:1051 Polisledning vid brott mot rikets säkerhet m.m. 4 Rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen leder också, även om verksamheten inte avser att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet, polisverksamhet när det gäller 1. terrorismbekämpning, 2. bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som har samband med statsbesök och liknande händelser samt 3. annat personskydd i den utsträckning styrelsen bestämmer. Inom Rikspolisstyrelsen bedrivs den polisverksamhet som anges i första och andra styckena vid Säkerhetspolisen. Av förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen framgår i vilken utsträckning Säkerhetspolisen ansvarar för uppgifter som skall utföras av Rikspolisstyrelsen. Förordning 5 5 Har upphävts genom förordning 5 a 6 Har upphävts genom förordning (1999:83). 5 b 7 Har upphävts genom förordning Annan polisledning 6 8 Rikspolisstyrelsen får utöver vad som följer av 4 leda polisverksamhet som 1. bedrivs med hjälp av flyg, 4 Senaste lydelse 2000:918. 5 Senaste lydelse 1996:731. 6 Senaste lydelse 1996:731. 7 Senaste lydelse 1999:83. 8 Senaste lydelse 2002:718. 3
SFS 2002:1051 2. avser spaning mot och, om det finns särskilda skäl för det, utredning av narkotikabrottslighet, ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, om brottsligheten är av särskilt grov beskaffenhet och har riksomfattande karaktär eller internationell anknytning, 3. avser spaning mot och utredning av brottslighet som riktar sig mot postbefordringsföretag, om spaningen eller utredningen kräver särskild kännedom om postbefordringsföretagets rutiner vid postbefordran, 4. avser bearbetning i spanings- och utredningssyfte av sådan information om brottslighet som finns tillgänglig hos styrelsen, 5. föranleds av transporter av kärnämne eller kärnavfall och, om det finns särskilda skäl för det, transporter av annat slag, 6. avser spaning efter intagna i kriminalvårdsanstalt som avvikit från verkställigheten av straff för sådan brottslighet som avses i 2, om det finns särskilda skäl för det, 7. faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde, 8. bedrivs av den nationella insatsstyrkan utom när styrkan utgör polisförstärkning hos en lokal polismyndighet, och 9. föranleds av händelser utomlands där kravet på nationell enhetlighet är särskilt framträdande. Förordning Samarbete med polismyndigheter 7 9 Rikskriminalpolisen skall samarbeta med Säkerhetspolisen och med Polisen i övrigt i den utsträckning som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Rikskriminalpolisen skall därvid fortlöpande lämna upplysningar till Säkerhetspolisen och de berörda polismyndigheterna om förhållanden som har betydelse för deras verksamhet. Förordning 7 a 10 Har upphävts genom förordning 7 b 11 Rikskriminalpolisen skall hålla länspolismästaren underrättad om sådan polisverksamhet inom polisdistriktet som den bedriver. Förordning Polisförstärkning 8 12 Rikspolisstyrelsen får tillkalla anställda från polismyndigheterna för verksamhet som bedrivs vid styrelsen eller Ekobrottsmyndigheten. Rikspolisstyrelsen får, om det är befogat med hänsyn till arbetsuppgiften, besluta att för verksamhet som bedrivs vid styrelsen och vid Ekobrottsmyndigheten, för bestämd tid eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, anställa polismän som har en anställning tills vidare vid en polismyndighet. Rikspolisstyrelsen får föreskriva att en polismyndighet i den utsträckning som det behövs skall biträda Ekobrottsmyndigheten med utredning av ekonomisk brottslighet. Förordning 4 9 10 Senaste lydelse 1996:731. 11 12
9 Om en polismyndighet begär det, skall Rikspolisstyrelsen i mån av tillgång till resurser lämna förstärkning vid spaning eller utredning som leds av polismyndigheten. Förordning (1998:1564). SFS 2002:1051 9 a 13 Begär en polismyndighet biträde av den nationella insatsstyrkan eller en del av styrkan, skall Rikspolisstyrelsen lämna sådan förstärkning, om det är lämpligt och kan ske med hänsyn till styrkans huvuduppgift. Förordning 10 14 Behövs polisförstärkning från ett polisdistrikt till ett annat och kan de polismyndigheter som berörs inte enas i frågan, får Rikspolisstyrelsen besluta i saken. Vid särskilda händelser får Rikspolisstyrelsen på begäran av en polismyndighet besluta om polisförstärkning från ett eller flera polisdistrikt till andra polisdistrikt. Förordning (1998:1564). 10 a 15 Har upphävts genom förordning (1999:788). 10 b Rikspolisstyrelsen får ingå avtal med beredskapspolismän om tjänstgöring under tid då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Förordning (1999:727). 11 Har upphävts genom förordning (1996:55). Föreskriftsrätt m.m. 12 Rikspolisstyrelsen får besluta om allmänna råd om polisverksamheten i den utsträckning som detta behövs för att uppnå planmässighet, samordning och rationalisering av Polisens arbete. Förordning 13 16 Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. ekonomiadministrativa och personaladministrativa rutiner inom Polisen, 2. förbindelsetjänsten och larmrutinerna inom Polisen, 3. beväpning och övrig personlig utrustning för poliser och annan personal inom Polisen, 4. sådan utrustning som används i polisverksamheten, 5. säkerheten i samband med automatisk databehandling inom Polisen, 6. gemensamma informationssystem för Polisen, 7. Polisens beredskapsplanläggning och försvarsutbildning, 8. polismyndigheternas samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter och internationella organ, 9. rekryteringsverksamheten inom Polisen, 10. polisverksamhet som hör till Säkerhetspolisens område, och 11. polisverksamhet som faller inom Ekobrottsmyndighetens område. 13 Senaste lydelse 2002:718. 14 Senaste lydelse 1997:1054. 15 Senaste lydelse 1997:1054. 16 Senaste lydelse 2000:1443. 5
SFS 2002:1051 Föreskrifter får endast meddelas för att tillgodose behovet av enhetlighet inom Polisen. Om enhetlighet kan uppnås genom allmänna råd eller på något annat, mindre ingripande sätt, skall den vägen väljas. Förordning 13 a 17 Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får ges till den nationella insatsstyrkan eller en del av styrkan när den ställts till en polismyndighets förfogande som polisförstärkning. Förordning 13 b 18 Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter för planering och uppföljning inom Polisen. Föreskrifter som berör åklagarväsendet eller Kustbevakningen skall utfärdas efter samråd med Riksåklagaren respektive Kustbevakningen. Förordning 13 c 19 Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om användningen av de medel som tilldelas polismyndigheterna för att säkerställa att polisverksamheten inriktas på de mål som riksdagen och regeringen angett. Förordning 13 d 20 Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter 1. för tillämpningen av 4 kap. 6 och 12 polisförordningen (1998:1558), 2. för verkställighet av bestämmelserna i 5 kap. 1 4 och 6 polisförordningen, i samråd med Riksåklagaren, 3. om rapporteftergift enligt 9 polislagen (1984:387), 4. om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 polislagen, och 5. om dokumentation enligt 27 och 28 polislagen. Förordning 13 e Rikspolisstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för att uppnå nationell enhetlighet i verksamheten när ett sådant krav är särskilt framträdande. Förordning 14 Rikspolisstyrelsen får besluta om utformningen av polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet. Förordning Verksförordningens tillämpning 15 Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Rikspolisstyrelsen, med undantag av 4 andra stycket, 5, 14, 17, 19 första stycket, 20, 21 tredje stycket när det gäller föreskrifter som inte är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt, 32 andra stycket, 33 och 34 och när det gäller Säkerhetspolisen även 30. Förordning 6 17 Senaste lydelse 2002:718. 18 19 20
15 a Rikspolischefen får överlåta till chefsjuristen vid verksledningen att besluta sådana föreskrifter som avses i 15. På säkerhetspolisens område får sådan beslutanderätt överlåtas till säkerhetspolischefen. Förordning SFS 2002:1051 Rikspolisstyrelsens ledning 16 Rikspolischefen är chef för Rikspolisstyrelsen. 17 21 Har upphävts genom förordning 17 a Rikskriminalpolisen leds av rikskriminalchefen. Förordning (1996:55). 18 22 Överdirektören är rikspolischefens ställföreträdare. I frågor på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område är dock säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen rikspolischefens ställföreträdare. Om säkerhetspolischefen är förhindrad att inträda som ställföreträdare för rikspolischefen, är biträdande säkerhetspolischefen ställföreträdare. Om rikskriminalchefen är förhindrad att inträda som ställföreträdare för rikspolischefen, är överdirektören ställföreträdare. Förordning Styrelsen 19 Rikspolisstyrelsens styrelse består av högst åtta personer, rikspolischefen medräknad. Vid handläggning av ärenden på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingår också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i styrelsen. Rikspolischefen är styrelsens ordförande. En av de andra ledamöterna är vice ordförande, om något annat inte följer av tredje stycket. Om rikspolischefen har förhinder när styrelsen skall handlägga ett ärende på Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område, inträder säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen som ordförande. Förordning (1994:239). 20 Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst fyra av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1996:731). 21 Utrikesrådet för politiska frågor vid Utrikesdepartementet eller den som han eller hon sätter i sitt ställe är sakkunnig i styrelsen när det gäller utrikespolitiska frågor. Den som är sakkunnig får vara närvarande och yttra sig i styrelsen i frågor som gäller polisverksamhet inom Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens områden. Han eller hon bör vara närvarande när styrelsen handlägger frågor med internationell anknytning. Förordning 21 Senaste lydelse 2000:876. 22 Senaste lydelse 2000:876. 7
SFS 2002:1051 Styrelsens ansvar och uppgifter 22 Utöver vad som anges i 11 13 verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen nära följa verksamheten vid Säkerhetspolisen, särskilt med avseende på tillämpningen av de riktlinjer för verksamheten som regeringen meddelar. Styrelsen skall en gång om året och därutöver när det behövs lämna regeringen de synpunkter och förslag som granskningen föranleder. Förordning (1996:731). Organisation 23 Rikspolisstyrelsen bestämmer sin egen organisation i de delar den inte är reglerad i denna instruktion eller i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen. Förordning 24 23 Har upphävts genom förordning Personalföreträdare 25 Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Rikspolisstyrelsen. Personalföreträdare får även den vara som är anställd i den lokala polisorganisationen eller vid Statens kriminaltekniska laboratorium. Den som har utsetts att vara personalföreträdare får medverka i den personalansvarsnämnd som anges i 26 också när nämnden behandlar frågor som rör anställda vid Statens kriminaltekniska laboratorium eller vid den lokala polisorganisationen. Statens ansvarsnämnd 25 a 24 Bestämmelserna om Statens ansvarsnämnd i 34 lagen (1994:260) om offentlig anställning gäller också chefsjuristen vid verksledningen, informationsdirektören och chefen för en arbetsenhet vid Rikspolisstyrelsen samt ledamot som företräder Polisen i personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen. Förordning Personalansvarsnämnden 26 25 Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen prövar frågor som anges i 19 andra stycket verksförordningen (1995:1322) för anställda vid Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och den lokala polisorganisationen. Nämnden prövar även sådana överklaganden som avses i 6, 7 och 8 polisutbildningsförordningen (1999:740). Nämnden består av rikspolischefen, personalföreträdarna, den chefsjurist vid Rikspolisstyrelsen och de två företrädare för Polisen som rikspolischefen bestämmer samt två särskilt förordnade ledamöter. För företrädarna för Polisen kan ersättare utses. Vid prövning av ärenden som gäller anställda vid Sä- 8 23 Senaste lydelse 1997:1054. 24 25 Senaste lydelse 2000:1443.
kerhetspolisen eller Rikskriminalpolisen ingår också säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen i nämnden. Rikspolischefen är ordförande och bestämmer vem som skall vara vice ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordning SFS 2002:1051 27 I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd från nämndens sida. Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan. Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Förordning (1992:772). Tjänsteförslagsnämnden 27 a 26 Tjänsteförslagsnämnden vid Rikspolisstyrelsen handlägger sådana ärenden där Rikspolisstyrelsen skall lämna förslag enligt 6 kap. 2 3 polisförordningen (1998:1558). Nämnden skall också på begäran av Rikspolisstyrelsen ge råd i anställningsärenden där styrelsen beslutar. Nämnden består av rikspolischefen, som också är ordförande i nämnden, och högst nio särskilt förordnade ledamöter. För de särskilt förordnade ledamöterna kan ersättare utses. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Förordning Ärendenas handläggning 28 Beslut som innebär ledning av polisverksamhet får fattas utan föredragning. Anställningar och förordnanden 29 27 Rikspolischefen och rikskriminalchefen anställs genom beslut av regeringen för en bestämd tid. Överdirektören anställs genom beslut av regeringen. Anställningen får begränsas till att gälla längst till en viss tidpunkt. Andra anställningar beslutar Rikspolisstyrelsen om. Förordning 30 Har upphävts genom förordning (1998:73). 26 Senaste lydelse 1999:737. 27 Senaste lydelse 2000:876. 9
SFS 2002:1051 31 28 Andra styrelseledamöter än rikspolischefen, säkerhetspolischefen och rikskriminalchefen förordnas av regeringen för en bestämd tid. Regeringen förordnar vice ordförande i Rikspolisstyrelsens styrelse. Regeringen förordnar de ledamöter i personalansvarsnämnden och tjänsteförslagsnämnden som skall förordnas särskilt. Förordning 31 a 29 Har upphävts genom förordning 31 b 30 Har upphävts genom förordning 32 Har upphävts genom förordning (2001:998). Överklagande 33 Rikspolisstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av en annan bestämmelse än 22 a förvaltningslagen (1986:223) eller en bestämmelse som hänvisar till 22 a förvaltningslagen. Förordning (1998:1037). Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003. På regeringens vägnar THOMAS BODSTRÖM Nils Öberg (Justitiedepartementet) 10 28 Senaste lydelse 2000:1443. 29 30 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2002