NORRLANDSLEDEN III NORRLANDSKUSTEN UNDER MEDELTIDEN DET MARITIMA KULTURLANDSKAPET Christer Westerdahl UNIVERSITÄTSBIBUOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - BÅTDOKGRUPPEN
INNEHÅLL Förkortningar finns inordnade bland referenserna 8 Tacksägelser 9 DET MARITIMAS FÖRGÄNGLIGHET 10 Uppläggningen av denna bok 10 KAPITEL I 16 Summerande tillbakablick på Norrlandsleden I-II 16 1:1 Bakgrunden till inventeringen, dess förlopp och fortsättning. 18 1:2 Varför blev det inte en doktorsavhandling av detta? Om det maritima kulturlandskapet 21 1:3 Landhöjningen 31 1:4 Medeltid, varför och hur? 34 KAPITEL II 42 Samhällsbilden 42 Ila Landvägar, hövdingar och den katolska kyrkan 42 IIa:l Runstenar, monument och vägar 42 IIa:2 Kyrkor och socknar 45 IIa:3 Ett maritimt samhälle 48 Ilb Kyrka, ledungen och gränsen kring inre Botten 1346 och 1374, ett tolkningsförsök av den feodala överhetens transportorganisation i området 50 IIb:l Hypotesen 53 IIb:2 Hamnar 1546 55 IIb:3 Hamnar 1346,1374 vid resor för att fastställa gränsen i norr 58 IIb:4 Vilka var båtarna? Vilka var skepparna? 63 IIb:5 Hur skedde resorna? Avlösning av ledungsplikten? 64 IIb:6 Standardavstånd? 66 IIb:7 Kolonisationen 69 KAPITEL III 74 Maritim praktik 74 111:1 Användartradition och lotsning 74 111:2 Zoner & övergångsområden 76 111:3 Maritima kulturcentra - eller centra för maritim kultur 80 111:4 Principellt om hamntopografi. En övergripande hamnteori 82 Naturförhållandenas inverkan. Farleder. Båtdrag 83 Hamnar 86 111:5 Idéer om "baser" för centra 89 4
KAPITEL IV 94 Tolkning av element för förståelse av landskapet 94 IVa Medeltida ortnamn. En översikt över system och former i det maritima kulturlandskapet 94 IVa:l Inledning om Olaus Magnus 96 IVa:2 Skeppstyper 103 IVa:3 Skepp/s/hus- 104 IVa:4 Snäck-namn 105 IVa:5 Buss- och Knarr-namn 110 IVa:6 Kugg-namn 110 IVa:7 Hax-namn (översiktskarta fig. 42; jfr NL I: 156f) 114 IVa:8 Namn på vårdkasar 116 IVa:9 Sjömärkesnamn 118 IVa:10 Kors-namn 118 IVa:ll Grim- & Skall-namn 121 IVa:12 Hamn- och Led-namn 121 IVa: 13 Kar-namn 124 IVa:14 Lastnamn. Salthamn. Kalk- 124 IVa: 15 Titlar / personer i namn 126 IVa:16 "Auktoritetsnamn" 126 IVa:17 Jungfru-namn 127 IVa:18 Munk-namn 129 IVa:19 S:t Olofs-namn och andra (?) helgonnamn 130 IVa:20 Kungs-, Konungs- 132 IVa:21 Riddar- och andra namn, bland annat Biskop-, Junker- 132 IVa:23 Nationalitets- eller härkomstnamn 133 IVa:24 Garp-namn 133 IVa:25 Jut- och Dan(sk)-namn 135 IVa:26 Vandringsnamn 135 IVa:27 Björk/ö/ och bjärköarätt. Fjärrfisket 135 IVa:28 Andra vandringsnamn. Mo/de/rmagen 140 IVa:29 Tjuvholmen 141 IVa:30 Blacken och Höl med mera 143 IVa:31 Själabod, själstuga, själhus? 145 IVa:32 Namn på anläggningar under vattnet 147 IVa:33 Stäk-namn 147 IVa:34 Täppa 148 IVa:35 Avslutning på ortnamnsdelen, med sammandrag 149 IVb Skärgårdskapell och fiskelägen 150 IVc Skeppsvrak vid kusten. Vrak, samhälle och transportzoner 162 IVc:l Transportgeografiska zoner 162 IVc:2 Koggen och dess zon 167 IVc:3 Haxar, kulturgränser och övergångar 169 IVc:4 Fynden och deras tentativa bakgrund 173 IVc:5 Före norrländsk järnålder? 173 IVc:6 Järnålder cirka 400 e.kr. 176 5
IVc :7 Vikingatid och tidig medeltid, 1000-talet och 1100-talet e. Kr. 177 IVc:8 Tillägnelse i nordväst. Stormän som skatteförpaktare och handelsmän i Nordnorge 178 IVc:9 Nordsverige och Nordfinland. Handelsgrupper på annans uppdrag? 179 IVc:10 Tillägnelse i öst och sydöst. Hirden som handelsgrupp och skatteförpaktare 180 IVc:ll Intern tillägnelse. Den feodala riket och dess direkta ombud 184 IVc: 12 Regional produktion? 186 IVc:13 Europeisk högmedeltid. 1300-tal. Inlandets transporttekniker 191 IVc:14 Amfibiska depåer? 192 IVc:15 Kusten 199 IVc: 16 Senmedeltid. 1400- och 1500-talen 200 IVc:17 Engmanvraket, och några andra 203 IVc:18 Allmänt om medeltiden i norra Botten 204 IVd Andra farkostfynd, i våtmarker. En skiss för framtiden 210 IVd:l Inledning: 211 IVd:2 Sägner om båtfynd på land 211 IVd:3 Stockbåtar 213 IVd:4 Sydda båtar i Norrland 214 IVd:5 Andra fordon 217 IVd:6 Andra nordiska båtfynd i myrar 217 IVd:7 Fynd utanför Norden: 220 IVd: 8 Tolkning 220 IVd:9 Spår av andra aktiviteter på myrar, med slutord 222 KAPITEL V 223 Hamnar och sjöleder i historiskt material 223 V:1 Tillbaka till målet för seglatserna: hamnen 223 V:2 Vad är en hamn? 223 V:3 Äldre seglingsbeskrivningar för det nordiska området 228 V:4 Ottar & Wulfstan. 228 V:5 Kung Valdemars jordabok (Vjb) 229 V:6 Das Seebuch cirka 1500 231 V:7 Månssons sjöbok om södra Östersjön 1644 231 V: 8 En bortglömd värld i utskären. Nyström om det bottniska området år 1788 232 V:9 Materiella lämningar och tradition 236 V:10 Hur ser det ut på platsen? Arkeologiska och andra spår 238 V:ll Ett utkast till en topografisk hamnteori för vårt område 241 6
KAPITEL VI 245 Ett rituellt landskap till havs. Fiskartabu, labyrinter och sjömansdop 245 VI:1 Sjömansdopen 245 VI:2 Dopens geografi 248 VI:3 Dopens föregångare 255 VI:4 Hästar och andra tabuerade namn längs Norrlandsleden 264 VI:5 Labyrinterna 267 KAPITEL VII 277 Norrlandsleden under medeltiden, landskap för landskap 277 VII:1 Om datering till medeltid 277 VII:2 Norrbotten 277 VII:3 Västerbotten 281 VII:4 Ångermanland. Västernorrlands län 286 VII:5 Medelpad, Västernorrlands län 295 VII:6 Hälsingland 298 VII:7 Norra Roden. Gästrikland och Uppland 303 KAPITEL VIII 313 Appendix: 313 VIII:1 Registrum ecclesiae Aboensis (Åbo domkyrkas svartbok) ed. Reinhold Hausen, Helsingfors 1890: 230 s. 153. Nyutgåva, Finlands Riksarkiv, 1996. 313 VIII:2 Diplomatarium Norvegicum 3, No 395 (s 302): 317 VIII:3 M. Nyström: (En liten) Minnes-bok öfver de förnämste hamnar och landkänningar, samt Coursar och Distancer, som förekomma på Norrbottniska Wiken. Fjerde Upplagan. Stockholm 1825 (1788). Samuel Rumstedt, ursprungligen: imprimatur R Malmström. 318 KAPITEL IX 336 Fiction 336 Pesten och nordosten. En resa till Norra Botten i Herrens År 1350. 336 Kommentar 358 Plague And Northeasterlies An English version of the same text 360 Comments 384 KAPITEL X 387 Katalogen över antagna medeltida belägg 387 KAPITEL XI 466 SUMMARY IN ENGLISH 505 ABOUT THE ATHOUR 507 7