EKOLOGISK KATALOG ÖVER LAVAR Utdrag ur: Hallingbäck, T.(red.) 1995. Ekologisk katalog över lavar. SNV Rapport 4411. ArtDatabanken, Uppsala. ArtDatabanken 1
FÖRORD ArtDatabanken, som tidigare hette Databanken för hotade arter, arbetar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår att insamla, analysera, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om i synnerhet de rödlistade arterna, bedöma graden och typ av hot samt sammanställa s. k. rödlistor. ArtDatabanken tillhandahåller och sprider information om rödlistade arter, utarbetar förslag till åtgärder samt initierar forskning. Bevarandet av den biologiska mångfalden förutsätter att vi känner till vilka arter som finns inom landets gränser och var och hur de förekommer. Vi har därför inlett arbetet med att sammanställa central information rörande ekologi och utbredning hos en stor del av våra kryptogamer. Tidigare har utgetts Ekologisk katalog över storsvampar (Hallingbäck 1994). Denna katalog omfattar lavar och en motsvarande om mossor är under utarbetande. Katalogerna är de första i sitt slag och de har möjliggjorts tack vare ett gott samarbete mellan landets främsta experter inom respektive organismgrupp. Ansvarig för katalogen är Tomas Hallingbäck vid ArtDatabanken. Ett vart tack framförs till alla som medverkat i katalogen och till Naturvårdsverket och Världsnaturfonden WWF som bidragit ekonomiskt. Uppsala i april 1995 Torleif Ingelög Föreståndare för ArtDatabanken 2
Innehållsförteckning: Abstract Inledning Omfattning, källor, förklaringar Lavarnas systematik och algkomponent Lavarnas ekologi - en översikt (ej med här) Referenser (ej med här) Arter (se sökrutin) Register (inkl. vanliga synonymer) (ej med här) Abstract Hallingbäck, T. 1995: The lichens of Sweden and their ecology. ArtDatabanken, Uppsala. ISBN 91-88506-06-1 Swedish Threatened Species Unit, Swedish University of Agricultural Sciences and ISBN 91-620-4411-7 Swedish Environmental Protection Agency, Report No. 4411. This is a catalogue with ecological notes for more than 2000 lichen species found in Sweden. The information include main habitats, substrates and other ecological requirements for each species. Special attention is paid to red-listed lichen species and taxa indicating high nature conservation values. For each species the Red Data threat category, frequence and distribution in Sweden is also given. Tomas Hallingbäck, Swedish Threatened Species Unit, Swedish University of Agricultural Sciences, P. O. Box 7072, S-750 07 Uppsala, Sweden. 3
Inledning Lavar är en speciell grupp av organismer som alla består av såväl svamp som alg. De förekommer nästan överallt på jorden. En del kan leva på platser som utsätts för extrem kyla och torka, och lavar är ofta de enda organismerna som kan leva på toppen av höga berg, i kanten av glaciärer o.s.v. Trots att många tål extrema klimat och ställer små krav vad beträffar näring och underlag, finns det andra som är mycket kräsna och knutna till speciella substrat, biotoper och företeelser. Denna mångfald av anpassningar till olika miljöer och situationer gör dem mycket intressanta och spännande att studera ur ekologisk synvinkel. Lavar kan bl.a. indikera urskog och miljöer med höga bevarandevärden. Detta har gjort lavarna lämpliga vid inventering och bedömning av värdefull natur. En svag punkt har nästan alla lavar de tål inte luftföroreningar. Därför har de flesta försvunnit från våra städer och andra områden med stora utsläpp av föroreningar. I stora delar av Centraleuropa liksom i industriområden i Nordvästeuropa utbreder sig idag en lavöken. Trots att många arter blivit ovanliga och upptagits på rödlistan, finns fortfarande en stor mångfald av lavar i vårt land. Omfattning, källor och förklaringar Denna katalog omfattar ca två tusen arter (2009). Trots att Sverige länge haft en intensiv lavforskning; rapporteras varje år nya arter för landet. De nya hör oftast till den största och generellt sett sämst undersökta gruppen nämligen skorplavarna. Mer än 99 % av svamparna hör till ascomyceterna. Arter med basidiomyceter som svampkomponent är ej med i denna katalog utan behandlas i Ekologisk katalog över storsvampar (Hallingbäck 1994). Dessutom är svampar som parasiterar på lavar inte medtagna med undantag för de som är uppförda på rödlistan över lavar. Uppgifterna är till största delen hämtade från litteratur och lavkännare runt om i landet. Viktiga litteraturkällor har varit främst Rolf Santessons checklista från 1993. Därtill har en rad publikationer kommit till användning, främst Foucard (1990), Fröberg (1989), Moberg & Holmåsen (1985) och Hultengren (1994). Namnsättning De vetenskapliga namnen följer i huvudsak Santesson 1993. De svenska namnen följer ett opublicerat manuskript om svenska namn på lavar av Roland Moberg, Göran Thor och Janolof Hermansson. Rödlistade arter I katalogen har stor vikt lagts vid de rödlistade lavarna, vilkas ståndort och utbredning beskrivs mer fullständigt än för ej rödlistade arter. Angivelserna under "Hotkategori 1995" följer helt publikationen Rödlistade växter i Sverige 1995 (Aronsson m.fl. 1995), där "0" står för försvunnen, "1" akut hotad, "2" sårbar, "3" sällsynt och "4" hänsynskrävande (tabell 1). 4
Tabell 1. Hotkategorier och antalet rödlistade lavar 1995 (Aronsson m.fl. 1995). Inom parentes anges de internationella benämningarna enligt IUCN (Internationella naturvårdsunionen). Number of red-listed lichens in Sweden (Aronsson et al. 1995) in different threat categories. The threat categories follow IUCN except for one extra category Care demanding which include species which are relatively common but have decreased dramatically and require attention. Hotkategori Innebörd Antal lavar Försvunna (extinct) 0 Arter (taxa) som försvunnit eller betraktas 22 som försvunna som reproducerande populationer. Endast arter som försvunnit sedan 1850 har behandlats. Akut hotade (endangered) 1 Arter som löper risk att försvinna som 73 reproducerande populationer inom en nära framtid om hotfaktorerna inte snarast undanröjes. Sårbara (vulnerable) 2 Arter vars överlevnad inte är säkerställd 82 på längre sikt. Innefattar arter med allvarlig tillbakagång i numerär eller i geografisk utbredning och som möjligen snart kan behöva föras till kategori akut hotade. Sällsynta (rare) 3 Arter som f n inte är akut hotade eller 18 sårbara men som ändå är i riskzonen på grund av att populationen totalt sett är liten eller att utbredningen är mycket lokalt begränsad eller utglesad. Hänsynskrävande 4 Arter som inte tillhör kategori 1-3 men 43 (care demanding) som ändå kräver artvis utformad hänsyn. Totalt (in total) 238 Uppgifter om frekvens är hämtade ur framförallt de källor som är nämnda ovan och bedömda av experter. "a" står för allmän, "ta" tämligen allmän, "ma" mindre allmän, "r" sällsynt, "rr" mycket sällsynt och "f" försvunnen. 5
Utbredning för varje art anges med hjälp av en översiktlig regionindelning från norr till söder i sex kolumner (fig. 1). Observera att enstaka fynd utanför artens huvudsakliga utbredning inte är medtagna. Med stjärna avses att arten indikerar högt naturvärde i denna region (se även under rubrik Naturvärde). Första kolumnen "Fjällen" anger om arten finns i fjällområden, d.v.s. ovanför skogsgränsen. Andra kolumnen "N. Sverige" omfattar hela Norrbottens län utom fjällen, Västerbottens läns inland och Jämtlands län utom fjällen, d.v.s. i grova drag Norrlands inland. Tredje kolumnen "N. Mellansverige" omfattar Västerbottens kustland, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län, d.v.s. i stora drag Norrlands kustland och norra Svealand. Fjärde kolumnen "S. Mellansverige" omfattar Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Östergötlands, Skaraborgs, Jönköpings och Kronobergs län, d.v.s. i grova drag östra Svealand och sydsvenska höglandet. Femte kolumnen "Västkustomr." omfattar Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands län, d.v.s. det oceaniskt betonade Sydsverige. Slutligen omfattar sjätte kolumnen "SÖ. Sverige" Gotlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Fig. 1. Regionindelningen. Malmöhus län, d.v.s. bokskogsregionen eller landets nemorala del. För de rödlistade lavarterna finns mer detaljerade utbredningsuppgifter i boken Rödlistade växter 1995 (Aronsson 1995). I kolumnerna "Biotop" och "Substrat, exponering, fukt m.m." anges arternas vanligaste biotoper resp. substrat enligt en klassifikation som utarbetades av ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (Produktion & Miljö) och hämtat delar av klassifikationen från Nordiska Ministerrådet (1984). Denna biotop- och substratklassifikation har sedan utvecklats av ArtDatabanken. Klassifikationen är hierarkiskt uppbyggd där t.ex. "skog" utgör översta nivån i hierarkin för en skogsart och längst ned finns t.ex. "blåbärs-granskog". På motsvarande sätt utgör t.ex. "mark" översta nivån och t.ex. "lera" lägsta nivån i substratindelningen. En sammanställning av vilka biotoper och substrat som olika lavar vanligen förekommer i resp. på finns i kapitlet Lavarnas ekologi - en översikt. Eftersom endast små mängder information finns att tillgå för sällsynta och mycket sällsynta arter, bör biotop- och substratuppgifter för dessa arter bedömas med stor försiktighet. Likaså bör uppgifterna för vanliga arter med en mycket bred ekologisk amplitud läsas med försiktighet. Så finns t.ex. blåslav Hypogymnia physodes och många av bägarlavarna Cladonia spp. i nästan alla typer av biotoper och över hela landet om bara lämpligt substrat finns till hands. Artkoden är hämtad från Nordiska kodcentralens (NCC) Lista Nordic Lichens 1992.02.04 (Eva Stengård & Karin Sköld). Preliminära koder gjordes för de arter som inte finns medtagna i kodcentralens lista. I kolumnen "Substrat, exponering, fukt m.m." anges de vanligaste och viktigaste substraten som är kända för respektive lav, läge på substratet (sidan, ovanpå etc.), om 6
arten växer exponerat, skuggigt, torrt, fuktigt etc. i de fall man har den kunskapen. Med silikatsten menas bergarter fattiga på kalk, t.ex. granit, gnejs o.s.v. Med grönsten menas bergarter med ett visst inslag av kalk, oftast eruptiva, mörka eller "gröna" bergarter t.ex. hyperit, diabas m.fl. Termen "överlutor" betecknar den överlutande delen av en bergvägg (den som inte blir våt av nederbörd) medan "underlutor" är ovansidan av en bervägg och den del som alltid blir våt av nederbörd. Vissa lavar uppges som, "föroreningståliga" till skillnad från flertalet lavar som är föroreningskänsliga. För mer uppgifter om lavar och luftföroreningar samt känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar hänvisas till Hultengren m.fl. 1991, 1992. Alger Uppgifter om lavens algkomponenter finns kolumnen "Alg" och är hämtade ur olika lavfloror. Med "Bn" avses blågrönalger av släktet Nostoc, "Bs" är blågrönalger av släktet Stigonema, "By" släktet Scytonema, "Bx" är andra släkten av blågrönalger, "Gk" grönalger av encellig typ t.ex. Trebouxia (men även Pleurococcus), "Gt" grönalger av släktet Trentepohlia (trådformig typ) och "G-" okänd typ av grönalg. Beteckningarna "Par" och "Sap" betyder att laven är parasit resp. saprofyt. Substrat-pH I kolumnen "ph" anges i de fall man vet artens ph-preferens för substrat. Dessa uppgifter är hämtade ur Wirth 1980, Wirth 1991 samt Hultengren m.fl. 1991. Observera att Wirths uppgifter gäller för Mellaneuropa och lavarna kan uppträda annorlunda hos oss och dessa angivelser bör därför tas med stor reservation. Dessutom innebär t.ex. ett lågt ph inte alltid att arten älskar sura substrat. Det kan lika gärna vara så att den är konkurrensstark på just mycket näringsfattiga substrat och de substraten har ofta ett lågt ph. Man kan översätta Wirths ph-intervall till följande beteckningar: <4 mycket surt; 4,1-4,8 tämligen surt; 4,9-5,6 något surt; 5,7-7,0 subneutralt; ca 7 neutralt; 7,1-8,5 något basiskt; >8 basiskt. Naturvärden Arter som indikerar biotoper med högt naturvärde, eller i sig själva utgör högt naturvärde (t.ex. rödlistade arter), markeras med en stjärna i kolumnen "Naturvärde". Många lavar indikerar höga naturvärden endast i en viss del av Sverige och dessa delar av landet markeras med stjärna i utbredningskolumnerna. Arter med högt naturvärde behöver ofta, men inte alltid, något typ av skydd. I skogsmiljöer sammanfaller dessa indikatorarter till stor del med Skogsstyrelsens "signalarter" som används för att hitta s.k. nyckelbiotoper. Observera dock att dessa bedömningar inte är gjorda för alla lavar och när inget alls står nämnt om naturvärde betyder detta inte att arten inte indikerar höga naturvärden. Naturvärdesarter som växer på bark är t.ex. överrepresenterade och troligtvis finns en hel del även på klippor. 7
Framtiden Trots ett omfattande insamlingsarbete måste det betonas att katalogen är långt ifrån komplett vad gäller informationen om arternas ekologi. Inte minst är arbetet med de rödlistade arterna nu inne i ett intensivt skede och resultat från nya forskningsprojekt rörande hot och status för Sveriges lavar kommer inom en snar framtid att belysas i olika publikationer. Förhoppningsvis kommer nya upplagor av katalogen att kunna ges ut med brister tillrättalagda och arternas ståndortskrav bättre redovisade. Därför är alla synpunkter välkomna till adress ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7072, 750 07 Uppsala 8