Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi
Alltid i fokus 2
3
155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster Temperaturkorrigerad (december) 149 000 147 000 145 000 143 000 141 000 139 000 137 000 135 000 dec-90 aug-91 apr-92 dec-92 aug-93 apr-94 dec-94 aug-95 apr-96 dec-96 aug-97 apr-98 dec-98 aug-99 apr-00 dec-00 aug-01 apr-02 dec-02 aug-03 apr-04 dec-04 aug-05 apr-06 dec-06 aug-07 apr-08 dec-08 aug-09 apr-10 dec-10 Källa: SCB, Svensk Energi 4
Nordiska vattenmagasin och prisskillnad Norden-Tyskland /MWh, TWh 100 80 60 Dyrare i Norden 40 20 0-20 -40-60 -80-100 NPS-EEX, genomsnittligt veckopris Nordisk magasinsnivå i förhållande till medianen Låga magasinsnivåer 2000-06-19 2000-11-19 2001-04-19 2001-09-19 2002-02-19 2002-07-19 2002-12-19 2003-05-19 2003-10-19 2004-03-19 2004-08-19 2005-01-19 2005-06-19 2005-11-19 2006-04-19 2006-09-19 2007-02-19 2007-07-19 2007-12-19 2008-05-19 2008-10-19 2009-03-19 2009-08-19 2010-01-19 2010-06-19 2010-11-19 2011-04-19 2011-09-19 2012-02-19 2012-07-19 2012-12-19 Källa: Nord Pool, Svensk Energi 5
De nordiska elmarknaderna: Koncentrationen i de olika delmarknaderna Källa: Svensk Energi och Nordel, produktion avser 2008 och distribution och elhandel avser 2007 Andel av sammanlagd produktion Andel kunder eldistribution Andel kunder elhandel 6
Elpriset fördelat 1970-20 000 kwh/år, rörligt pris, 1990-års priser 120 öre/kwh (januari) 100 80 Skatt+elcertifikat 60 40 20 Elenergi 0 Nätavgift Källa: SCB, Svensk Energi 7
Erfarenheter från Tyskland Tvåprissystem? Parallella spotmarknader 2002 EEX resp LPX Auktion resp kontinuerlig Ingen systematisk prisskillnad Minimal likviditet med kontinuerlig handel Parallella terminsmarknader Finansiell resp fysisk avräkning Samma utveckling som med spotmarknaden Ingen prisskillnad Ingen likviditet med fysisk avräkning Rubrik 8
Intäktsramen 2012 2015 består av fyra delar Kapitalkostnader Löpande opåverkbara kostnader Löpande påverkbara kostnader Intäktsram för hela perioden 2012-2015 Kvalitet 9
Det svenska elcertifikatsystemet Systemet startade 2003 En viktig drivkraft var att få bort utgifter från statsbudgeten samtidigt som förnybar el fortsatt kunde stödjas Kvotpliktig elanvändning: 91 TWh (2009) Undantagen elanvänding: 36,5-37,4 TWh (2009) Kvotplikt: 17% (2009) Mål: 25 TWh ny förnybar el 2003-2020 Resultat hittills (2009): 9 TWh förnybar el
Utfärdade elcertifikat per kraftslag 2003-2009
Elcertifikatpriser i terminshandel 2003-2011
Medelspotpris elcert Elkonsumentens kostnad 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 221 234 200 167 208 326 312 Kvot 0,074 0,081 0,104 0,126 0,151 0,163 0,17 Elkundens kostnad för elcert (öre/kwh) Elleverantörens transaktionskostn (öre/kwh) Moms (25%) öre/kwh Elkundens totala kostn (öre/kwh) 1,64 1,90 2,06 2,1 3,14 5,32 5,3 0,16 0,19 0,21 0,21 0,31 0,53 0,53 0,45 0,52 0,57 0,58 0,86 1,46 1,46 2,2 2,6 2,9 2,9 4,3 7,3 7,3
Överenskommelse om norsk-svenskt elcertifikatsystem Sverige och Norge förbereder en gemensam elcertifikatmarknad från 1 januari 2012. Marknaden ska leverera 26,4 TWh ny förnybar elproduktion 2012-2020 i Sverige och Norge tillsammans Norge antar EU:s förnybarhetsdirektiv Marknaden ska vara teknikneutral, i linje med den svenska Omfattande utbyggnad av elnät behövs i Norden handlingsplanen från Umeå 2008 ligger fast
Energimyndighetens utredning om svenskt-norskt elcertifikatsystem Långsiktiga konsekvenser 1(2) Positivt för elcertifikatsystemets funktion. Större marknad ger en mer likvid marknad som kan locka fler investerare Högre likviditet ger möjlighet för effektivare marknad och stabila priser På sikt minskade risker för elkunder och investerare Utvidgningen bedöms inte ge särskilt stor påverkan på elcertifikatpriser. Fortfarande landbaserade vindkraften som sätter priset. Kostnaderna är ungefär densamma i båda länderna. Målet kan nås till en lägre kostnad
Långsiktiga konsekvenser 2(2) Fördelningen av produktion mellan länderna Utökad vattenkraft i framförallt Norge Utökad biobränslekraft i framförallt Sverige. Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna. Den totala produktionen i Sverige år 2020 kan bli något lägre vid ett gemensamt system än vid ett separat svenskt. Det är slutligen marknaden som kommer avgöra var produktionen byggs. Landbaserad vindkraft beräknas utgöra mer än hälften av den ökade produktionen.
Tillkommande produktion i ett gemensamt svenskt-norskt elcertifikatsystem Antaget mål: 13,2 TWh för båda länderna 2012-2020 Produktion i Sverige 2012-2020: 11 TWh Produktion i Norge 2012-2020: 14-15 TWh
Kortsiktiga konsekvenser: Elcertifikatpris och utbyggnad kan kortsiktigt komma att påverkas Pris kan påverkas av hur Norge utformar sin kvotkurva. Elcertifikatpriset kan kortsiktigt komma att sjunka något. Viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario för utbyggnad som kan anses mest troligt, och som kan accepteras av båda länderna. Utbyggnaden kan påverkas av lägre priser samt av när och hur informationen om utvidgning ges.
Svenska röster om den gemensamma elcertifikatmarknaden Kraftbranschen och industrin positiva Svenska kraftnät (kontoföringsmyndighet) tveksamma till tidplanen Vindkraftsbranschen orolig för att det blir mer norsk vattenkraft på bekostnad av vindkraft i Sverige Naturvårdsverket och några miljöorganisationer oroliga för negativ miljöpåverkan i norska vattendrag Småskaliga vattenkraftsägare är negativa
Med el gör vi allt möjligt Vi bygger det hållbara samhället Vi skapar kundnytta Vi gör det önskade möjligt