BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-929-2005 Naturvårdsfunktionen Åsa Nilsson Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410198 Tattamåla Kommun: Karlshamn Områdets totala areal: 59,5 ha Naturgeografisk region: Boreal Områdestyp: psci Kontinental Markägarförhållanden: Privat Natura 2000-områden avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver syftet med utpekandet av varje enskilt Natura 2000-område och anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. Observera att det i området även kan förekomma andra värdefulla naturvärden som inte omfattas av Natura 2000 och detta dokument. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att listade arter och naturtyper skall ha gynnsam bevarandestatus. För en listad art kan det innebära att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktion sker, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, att de arter som är typiska för området är livskraftiga. En typisk art för en naturtyp är mindre allmän, lätt att hitta och känna igen och den indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtypen. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen (7 kap 27-29 miljöbalken). Bevarandeplanen ska underlätta bedömningen av om tillstånd krävs och kan beviljas. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Nedanstående naturtyper och arter enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv ingår i området (* anger att arten/naturtypen är prioriterad i vissa sammanhang). I kolumnen beslutad areal anges vad som är av regeringen beslutat. I kolumnen konstaterad areal framgår vad länsstyrelsen efter fältbesök eller på annat sätt anser är korrekt areal. Information om ändrad areal eller ny kunskap om arter/naturtyper inom området meddelas till Naturvårdsverket. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 1 av 11
Naturtyper Beslutad Konstaterad areal(ha) areal(ha) 9010 *Västlig taiga 24,4 9020 *Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora 21,4 3 9110 Bokskog av fryle-typ 7,1 3,4 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 0 16 Arter Beslutad Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 2 av 11
Bevarandesyfte Det främsta syftet med området Tattamåla i nätverket Natura 2000 är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för naturtyperna Västlig taiga (9010) och Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160). Området ska även bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för naturtyperna Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik påväxtflora (9020) och Bokskog av fryletyp (9110). Beskrivning av området Området är beläget i ett för Blekinges mellanbygd karaktäristiskt småkuperat och sjörikt landskap med snabba växlingar mellan olika naturtyper. Höjden över havet varierar mellan 40 till 70 meter. Bergrunden utgörs framförallt av granit medan jordarterna till övervägande del består av sandig morän samt mindre ytor med kärr och urberg. Området består av två delar. De ingår i Tattamåla gårds ägor, en tidigt etablerad ensamgård i den Blekingska skogsbygden vilken aldrig har inbegripits i de skiftesreformer som genomförts i Sverige. Innehållet av kulturhistoriska spår och lämningar efter äldre färdvägar och olika former av mänskligt nyttjande är stort. Skogen har lång kontinuitet i området. Den äldre tallskogen (100-135 år) är förmodligen uppkommen efter brand. Under tallen växer ett underbestånd med framförallt bok. Ädellövskogen är ek- och/eller bokdominerad med inslag av avenbok, asp, lönn, lind, björk, ask, alm och tall. Skogen har överlag en stor åldersvariation och ett rikligt innehåll av död ved i olika former av alla förekommande trädslag. Inslaget av grova, spärrgreniga ädellövträd och storkroniga tallar är stort. På näringsfattigare jordmån och blockrikare marker är skogen stundvis urskogsartad med många knotiga senvuxna individer. I skogsmarken finns flera mindre våtmarker insprängda. Området hyser ett flertal rödlistade eller i övrigt skyddsvärda arter, främst bland kryptogamer, insekter och svampar, representativa för ett mycket brett spektrum av olika livsmiljöer. I brynet, längs den större öppna våtmarken i öster, har två nya arter svampar för Blekinges del hittats på äldre sälg. Hotbild. Vad kan påverka negativt? Vatten: - Åtgärder i angränsande sjöar/ sjösystem som riskerar att förändra sjöarnas hydrologi, hydrokemi och/ eller resultera i onaturliga vattenståndsfluktuationer. - Mänsklig störning på storlommens häckningslokaler. - Försurning av sjön Bökesjön samt sjösystemet Bråtasjön, Tattån och Treasjön vilket kan leda till ökad risk för exponering av giftiga metaller samt utarmning av fiskbestånd. - Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp eller annan verksamhet, samt utsläpp av miljögifter till sjösystemet. - Regelbunden rensning i tillrinnande diken, som kan orsaka grumling. - Fiske som är ensidigt mot vissa arter eller som är för hårt i förhållande till åns produktionsförmåga. - Utsättning av främmande arter, eller fiskstammar, som kan ändra konkurrensförhållanden, sprida smitta och/eller orsaka genetisk kontaminering. - Täktverksamhet, skogsbruks- och jordbruksåtgärder och andra verksamheter samt åtgärder i vattensystemets tillrinningsområde, som riskerar att orsaka läckage av näringsämnen, partiklar (grumlande ämnen), humusämnen eller bekämpningsmedel till vattnet, vilket kan missgynna vattensystemets biologiska mångfald t.ex genom förändrade ljus- och syrgasförhållanden i bottensubstrat. - Utebliven beteshävd, skogsplantering eller igenväxning med träd eller buskar i åkrar, hagmarker och våtmarker som är belägna i anslutning till sjösystemet, missgynnar den biologiska mångfalden i vattendraget och sjöarna. Skogen: - Skogliga åtgärder som olika former av föryngringsavverkning, gallring, röjning, stubbrytning och GROT- uttag såväl inom som i anslutning till området, som leder till brist på värdefulla element eller strukturer som t. ex gamla träd, storkroniga träd och olika former av död ved, eller till att ljus- och fuktförhållanden ändras i en omfattning och/eller hastighet så Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 3 av 11
störningskänsliga arter/organismgrupper påverkas negativt. - Produktionsinriktat skogsbruk utanför området, som t. ex leder till mera homogena bestånd med minskad medelålder och lövandel samt en ökad fragmentering av biotoper som bl. a innebär minskad kontakt mellan områden och därmed minskade möjligheter för mer svårspridda arters spridning och etablering på landskapsnivå vilket är av stor betydelse för arternas långsiktiga överlevnad. - Markberedning, dikning och andra åtgärder i anslutning till området, som riskerar att förändra hydrologin. - Utebliven beteshävd i naturtypen 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp. - Konkurrens från gran eller för området främmande trädslag. Konkurrens från bok i naturtyperna 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp, 9010 *Västlig taiga och 9020 *Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik påväxtflora. - Utebliven/otillräcklig föryngring och etablering av tall och ek. - Igenväxning kring, samt bruten kontinuitet av äldre träd, vilka hyser ljus- och värmekrävande arter. - Bortförsel av eller bearbetning av död ved inom området, som leder till att det blir brist på vissa typer av död ved. I till området hörande aktuellt reservatsbeslut och skötselplan (naturreservatet Tattamåla) finns ytterligare beskrivning i form av reservatsföreskrifter mm. Bevarandeåtgärder Områdesskydd - Naturreservat sedan år 2004 med aktuell skötselplan. - Strandskydd gäller längs områdets sjöar och vattendrag (oftast 100 meter men kan vara utökat till 300 meter). Strandskyddet innebär bl. a att verksamheter eller åtgärder som kan påverka förutsättningarna för växter och djur väsentligt inte får komma till stånd utan dispens från strandskyddsbetsämmelserna. - Enligt 7 kap 28 i miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000- område som har förtecknats enligt 27. Detta gäller verksamheter eller åtgärder så väl inom som utanför Natura 2000-området. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman/är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. Natura 2000-områdets gränser behöver kvalitetssäkras. Avgränsningen ska sammanfalla med gällande naturreservatsgräns. Behov av skötselåtgärd - En prioriterad skötselåtgärd är avverkning år 2005-2006 av yngre planterade granbestånd, samt successiv avveckling av områdets i övrigt innehåll av gran. - Tall, träd med ljuskrävande kryptogamflora, grova, vidkroniga träd och bärande träd kan behöva röjas fram försiktigt. - Naturtyperna 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp och 9110 Bokskog av fryletyp, belägna i det östra Natura 2000-området, behöver stängslas år 2005-2006 för att därefter beteshävdas extensivt med nötboskap. - Restaurering av brynzon, inom två år, med hamling av nya individer i naturtypen 9160 Ekavenbokskog av buskstjärnblommatyp i anslutning till den öppna betesmarken. SVS bör rådgöra med markägare av närliggande områden, för att ta fram en skötselmodell där bestånd på sikt får utvecklas till skog med tillräckliga kvaliteter för att kunna utgöra en förstärkning av naturtypen Västlig taiga. Det finns inga strategier idag för att uppnå gynnsam bevarandestatus för Västlig taiga i Blekinge. Sannolikt behöver fler och betydligt större områden skyddas för att långsiktigt bibehålla värden knutna till denna naturtyp. Ytterligare åtgärder som behöver utföras i området är beskrivna i den till reservatsbeslutet hörande skötselplanen. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 4 av 11
. Uppföljning av naturtyper och arter - Utläggning av provpunkter samt grunddokumentation av dessa, för uppföljning av värdfull kryptogamflora bör genomföras under åren 2005-2007. Uppföljning bör ske vart femte år. - Utläggning av provpunkter samt grunddokumentation av dessa, för uppföljning av vedlevande insektsfauna bör genomföras under åren 2005-2007. Uppföljning bör ske vart femte år. - Uppföljning av olika trädarters förekomst, utveckling och föryngring bör utföras minst vart tionde år. Metod och tidplan för ytterligare uppföljning av naturtyper och annexarter formuleras efter riktlinjer från Naturvårdsverket och efter avslutad nationell Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Litteratur/Referenser - Andersson, R. 2001. Vedinsektsinventering vid Tattamåla i Karlshamns kommun. Länsstyrelsen i Blekinge Län. Opublicerad rapport. - Gustafsson, G. 1928. En gammal blekingegård. Blekingeboken 1928. - Länsstyrelsen i Blekinge Län. 1984. Naturvårdsplan Blekinge. - Länsstyrelsen i Blekinge Län. 2004. Skötselplan för naturreservatet Tattamåla i Karlshamns kommun. - Länsstyrelsen i Blekinge Län. 2004. Beslut och skötselplan för naturreservatet Tattamåla. Opublicerad rapport. - Ryberg, A. 2000. Inventering av svampar i naturskogsområdena Hjärthallaberget i Sölvesborgs kommun och Tattamåla i Karlshamns kommun. Länsstyrelsen i Blekinge Län. Opublicerad rapport. - Skogsvårdsstyrelsen. 1994. Nyckelbiotop 03E 7j nr 7. 1995. Nyckelbiotop 03F 7a nr 10. 1997. Nyckelbiotop 03F 7a nr 12, nr 13, nr 14. Naturvärdesobjekt 03F 7a nr 15. Opublicerat utdrag. - Västblekinges Ornitologiska Förening. 2000. Resultat av inventering av häckfågelfaunan i naturskogsområden vid Tattamåla i Karlshamns kommun. Länsstyrelsen i Blekinge Län. Opublicerad rapport. Bilagor Bilaga 1: Karta med Natura 2000-områdets gräns. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 5 av 11
Ingående naturtyper För generella beskrivningar av naturtypens förutsättningar, se "Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) 9010 *Västlig taiga Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen Västlig taiga är minst 28,5 ha. - Trädskiktets krontäckning är mer än 30%. - Trädskiktet ska innehålla minst tre välutvecklade skikt. - Artfördelningen i trädskiktet ska även långsiktigt vara god där andelen tall är lägst 50% och med god förekomst av samtliga idag förekommande lövträdsarter. - Gran förekommer med max 5% täckningsgrad. - Relationen död ved/levande ved ska vara minst 1/5, där död ved förekommer i olika former, dimensioner och nedbrytningsstadier. Bevarandemål för områdets typiska arter formuleras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Västlig taiga förekommer på fastmark som har fattiga till rika näringsförhållanden. Den kan vara allt från torr till fuktig, men inte översilad eller blöt. Naturtypen kan dels vara uppvuxen naturskog och dels skogsmark som inte utgörs av uppvuxen naturskog på grund av att en naturlig störning inträffat relativt nyligen. I Natura 2000- området Tattamåla utgörs västlig taiga av de båda undergrupperna tallskog och blandskog. Området har lång skoglig kontinuitet. I trädskiktet finns, förutom tall, ett varierande innehåll av bok, ek, asp, björk, gran och oxel. Den äldre tallskogen, vilken förmodligen är uppkommen efter brand, har ett underbestånd av framförallt bok. Det sparsamt förekommande buskskiktet domineras av bok, medan föryngringen av tall är så gott som obefintlig. Fältskiktet är artfattigt och utgörs av ris, smalbladiga gräs och lågörter. I skogen finns spår efter plockhuggning. Området hyser ett särskilt stort innehåll av en artrik kryptogamflora framförallt knuten till äldre tall och bok, samt ett stort antal olika arter svampar. Död ved finns i olika former och dimensioner av samtliga ingående trädslag. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: - Skoglig kontinuitet med en varierad åldersstruktur inklusive gamla träd, samt en långsiktigt god artfördelning i trädskiktet där tall utgör minst 50% och med förekomst av samtliga idag förekommande lövträdsarter som är naturliga för naturtypen. - Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar, t.ex. stormfällningar, insektsangrepp, översvämningar och brand. Dock behöver relevanta skötselåtgärder utföras för att långsiktigt säkerställa föryngring och etablering av tall, hålla konkurrens från gran eller för naturtypen främmande trädslag under kontroll, samt åtgärder vidtagas där även ljusföredragande rödlistade eller för övrigt skyddsvärda arter finns t.ex friställande av äldre träd. - God förekomst av lämpliga substrat för bl.a epifytiska lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker knutna till naturtypen, t.ex i form av gamla och grova träd med dithörande barkstruktur, död ved som grenar, torrträd, lågor, hålträd i olika nedbrytningsstadier och dimensioner samt savande lövträd. Gamla träd och lång trädkontinuitet är även viktigt för marklevande mykorrhizasvamparträd - Det finns lämpliga substrat för bohål och födosöksplatser för fåglar. - Det finns kontinuitet av vidkroniga, gamla tallar och ädellövträd. - I områden med brandhistorik är vissa typer av bränd ved en förutsättning för många typiska arter av fr.a. vedlevande insekter. Brandrefugiala miljöer, t.ex. fuktigare granskogar, sumpskogar, raviner etc, förutsätter en buffertzon mot hyggen och brandfält. - Ostörd hydrologi i framförallt våtmarksmiljöer. - De typiska arterna kan långsiktigt leva kvar i livskraftiga populationer. Bevarandestatus: Inom naturreservatet Tattamåla finns, utöver den areal som är belägen i de två Natura 2000- områdena, ytterligare 21,6 hektar Västlig taiga samt 13,6 hektar utvecklingsmark som enligt skötselplanen ska utvecklas till naturtypen Västlig taiga. Sannolikt krävs fler och större arealer Västlig taiga i närområdet, samt i ett landskapsperspektiv, för att naturtypen med dess typiska arter ska överleva långsiktigt. Bevarandestatusen bedöms vara god. Naturtypen hyser en stor mängd rödlistade arter och signalarter som visar på dess skogliga kontinuitet och naturvärden. Med ökad ålder kommer ytterligare strukturer att utvecklas och öka i omfattning. Om inte någon form av naturlig störning sker i området, vilken leder till goda möjligheter för tall att föryngra och etablera sig, måste på sikt åtgärder med syfte om att erhålla tallföryngring utföras. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 6 av 11
9020 *Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ me Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ är minst 3,0 hektar. - Trädskiktets krontäckning är mer än 30 %. - Andel ädellövträd och arter av grova träd bibehålls eller ökar. Samtliga ingående arter ädellöv finns i minst 3 skikt. I alla skikt utgör ädellöv minst 70%. Bok och avenbok tillsammans är högst 20%. - Gran och övriga för naturtypen främmande trädarter förekommer med max 5% täckningsgrad. - Det finns minst 3 gamla grova träd per hektar. - Relationen död/levande ved är minst 1/5. - Buskskiktet som framförallt utgörs av hassel är väl utvecklat. - Hydrologin kring den naturliga bäcken med omgivande översilningsmark är opåverkad. - Föryngring av lind, ask, alm, lönn och ek ska ske med minst 10 stammar per hektar över en 10-årsperiod. Bevarandemål för områdets typiska arter formuleras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora finns på flack till svagt sluttande fastmark som oftast har relativt bra näringsförhållanden och som oftast är torr till frisk, undantagsvis fuktig. Generellt gäller för naturtypen att ädellövträden utgör mer än 50% av grundytan där ek, alm, ask, lind och lönn är viktiga komponenter i trädskiktet. Hassel kan förekomma i buskskiktet. En betydande del av skogstypen har en historik med tidigare betes- eller slåtterbruk med påföljande igenväxning. Igenväxningen ska dock gått så långt så att ett nytt skogstillstånd med höga bevarandevärden för flora och fauna knutna till den här naturtypen och skoglig miljö har uppkommit. Artrikedomen av epifytiskt levande kryptogamer, marklevande flora och fauna, svampar och insekter är stor. Skuggföredragande arter dominerar men även arter som kräver ljus kan förekomma. Naturtypen är även av stor betydelse för fåglar. Naturtypen i Tattamåla utgörs av en ädellövskog belägen i anslutning till Tattamåla gårds arrendatorbostad. Skogens artrika trädskikt innehåller, utöver ovan nämnda trädarter, även bok, avenbok, asp, björk och oxel. Många av träden är grova och har vuxit upp i en betydligt öppnare miljö. Buskskiktet är oftast tätt och rikt på hassel. Fältskiktet innehåller bl.a lundgröe, ekbräken, blåsippa och kaprifol. I skogens västra del rinner en naturlig bäck, delvis omgiven av översilningsmark. Strukturer efter äldre odlingsytor kan urskiljas och förekomsten av mindre odlingsrösen och stenmurar är stor. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: - Kontinuitet av lövträd med en varierad åldersstruktur inklusive gamla träd, samt en långsiktigt god artfördelning i trädskiktet med förekomst av samtliga idag förekommande ädellövträdsarter som är naturliga för naturtypen. - God förekomst av lämpliga substrat för bl.a epifytiska lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker knutna till naturtypen, t.ex i form av gamla och grova träd med dithörande barkstruktur, död ved som grenar, torrträd, lågor, hålträd i olika nedbrytningsstadier och dimensioner samt savande lövträd. Gamla träd och lång trädkontinuitet är även viktigt för marklevande mykorrhizasvamparträd. - Det finns lämpliga strukturer för bohål och födosöksplatser för fåglar. - Naturvärdena utvecklas i ett samspel av naturlig dynamik och riktade åtgärder med syfte om att friställa vidkroniga träd eller träd med ljuskrävande flora/fauna, erhålla ett väl utvecklat buskskikt med framförallt hassel, samt hålla konkurrens från gran eller för naturtypen främmande trädslag under kontroll. Även kulturvårdsinriktade åtgärder kan behöva utföras. - Gammal, grov hassel är en förutsättning för flera arter vedlevande insekter. Den är även värdväxt för många mykorrhizasvampar och flera förnasvampar gynnas av de markförutsättningar som är följden av hasselförnans goda egenskaper. - Hydrologin är opåverkad av mänskliga ingrepp. - Det är kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, för att förhindra negativ påverkan på störningskänsliga arter/organismgrupper. - Typiska arter finns i livskraftiga populationer. Bevarandestatus: Inom ett avstånd på ca 1-3 km söder om Tattamåla finns ytterligare tre stycken Natura 2000- områden med likartade naturtyper. Mellan Tattamåla och dessa områden växer ädellövskog som inom en snar framtid skulle kunna utveckla biologiska värden och därmed fylla en viktig funktion som spridningskorridor för rödlistade och i övrigt skyddsvärda arter mellan områdena. Bevarandestatusen bedöms vara måttlig. Skötselåtgärder finns angivna i den till naturreservatet hörande skötselplanen. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 7 av 11
9110 Bokskog av fryle-typ Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen Bokskog av fryletyp är minst 13,0 ha. - Trädskiktet har en krontäckning på minst 30% där bok finns i minst två skikt och den undre skikthöjden är på högst 1/2 av den övre. I alla skikt skall bok utgöra minst 50%. - Relationen död/levande ved skall vara minst 1/5. - Det finns minst tre gamla grova bokträd per hektar. - Gran och övriga för naturtypen främmande trädarter förekommer med max 5% täckningsgrad. - Precisering av objektvisa mål och bevarandemål för områdets typiska arter formuleras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Bokskog av fryletyp är en hedbokskog som finns på sura podsolerade fastmarker som oftast är torra till friska. Inslag av tall och gran samt andra lövträd och då främst ek, avenbok och björk förekommer. På marken finns utbredda förnalager. Kärlväxtfloran är generellt relativt gles och artfattig, men blir något rikare i övergångar mot Bokskog av örtrik typ. I fältskiktet finns bla kruståtel, vitsippa, ekorrbär och vårfryle. Skogar av denna typ med lång kontinuitet har en väl utvecklad och artrik epifytflora av främst lavar, men hyser även ofta rödlistade eller i övrigt skyddsvärda arter av mossor, svampar och insekter. Naturtypen är även betydelsefull för fåglar. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: - Kontinuitet av bok av varierande ålder, inklusive gamla träd, som ger nödvändiga förutsättningar för att upprätthålla och utveckla bokskogens biologiska mångfald och naturvärde, bla med avseende på lavfloran och insektsfaunan. - God förekomst av lämpliga substrat för bl.a epifytiska lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker knutna till naturtypen, t.ex i form av gamla och grova träd med dithörande barkstruktur, död ved som grenar, torrträd, lågor, hålträd i olika nedbrytningsstadier och dimensioner samt savande lövträd. Gamla träd och lång trädkontinuitet är även viktigt för marklevande mykorrhizasvamparträd - Det finns lämpliga strukturer för bohål och födosöksplatser för fåglar. - Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, med undantag för att konkurrens från gran eller för naturtypen främmande trädslag hålls under kontroll. Även kulturvårdsinriktade åtgärder och friställande av vidkroniga träd eller träd med ljuskrävande flora/fauna, samt åtgärder som syftar till att främja friluftslivet kan behöva utföras. - Det är kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, för att förhindra negativ påverkan på störningskänsliga arter/organismgrupper. - Typiska arter finns i livskraftiga populationer. Bevarandestatus: Utanför Natura 2000-området, men inom avgränsat naturreservat Tattamåla, finns ytterligare ca 11,0 ha med bokskog. Delar av denna skog har redan idag höga biologiska kvaliteter. Bevarandestatusen bedöms vara god. Det är sannolikt att mängden död ved behöver öka och en mer naturskogslik åldersfördelning och struktur utvecklas. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 8 av 11
9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen är minst 22,0 ha. - Trädskiktet har en krontäckning på minst 30%. - Ek finns i minst tre skikt och avenbok samt övriga nyckelarter i trädskiktet är representerade i minst två skikt. - I alla skikt utgör ek och/eller avenbok tillsammans eller var för sig minst 50%. - Naturtypens innehåll av hassel ska bibehållas eller ökas. - Relationen död/levande ved skall vara minst 1/5. - Det finns minst tre gamla grova ekar och/eller avenbokar per hektar. - Gran och övriga för naturtypen främmande trädarter förekommer med max 5% täckningsgrad. - Precisering av objektvisa mål som t.ex mål för föryngring av ek och/eller avenbok och övriga nyckelarter i träd- och buskskiktet, samt bevarandemål för områdets typiska arter formuleras efter att den nationella Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden har genomförts. Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp är en ängsekskogstyp som förekommer på fuktig till frisk jord. Jordmånen utgörs oftast av mullrik brunjord. Den underliggande jordarten kan antingen bestå av lera, silt eller grövre, silikatrika jordarter. Naturtypen är ofta belägen i sänkor, dalbottnar eller nära vattendrag och i dess miljöer kan gleyhorisonter förekomma i jordmånsprofilen. Inslag av andra lövträd, främst lind, lönn och ask samt hasselbuskar är vanligt. Ek-hassellundar är en undertyp som hör till naturtypen. Fältskiktet är generellt örtrikt och vårblomningen riklig. I fältskiktet finns bla skogsbingel, vårärt, tandrot, nunneört, bergslok och lundgröe. Bottenskikt saknas oftast helt. Förekomsten av mycket hassel kan ge upphov till en artrik marksvampflora. I de skogar som utgörs av trädbärande inägomark som fått växa igen, kan det finnas skyddsvärda arter, främst lavar och insekter, som inte är knutna till helt sluten skog utan gynnas av viss luckighet. Naturtypen är även av stor betydelse för fåglar. Naturtypen i Tattamåla utgörs av en ek- och/eller bokdominerad ädellövskog med inslag av avenbok, asp, lönn, lind, björk, ask, alm, tall, rönn och gran. Sälg och al tillkommer längs öppet vatten och på översilningsmark. Buskskiktet är farmförallt sparsamt och klent utvecklat, men bitvis finns ett relativt rikligt inslag av hassel. På stora ytor breder lövmattor ut sig, dock finns partier med en artrikare kärlväxtflora med bl.a blåsippa, myskmadra, bergslok, getrams, gökärt och vispstarr. Skogen har ett stort innehåll av död ved, framförallt i de blockrikare delarna, och det finns både skuggföredragande och mer ljuskrävande rödlistade och i övrigt värdefulla arter av lavar, mossor, svampar och insekter. Förutsättning för gynnsam bevarandestatus: - Kontinuitet av ek och/eller avenbok med en varierad åldersstruktur inklusive gamla träd, samt en långsiktigt god art- och åldersfördelning i trädskiktet med förekomst av samtliga idag förekommande lövträdsarter som är naturliga för naturtypen. - God förekomst av lämpliga substrat för bl.a epifytiska lavar, mossor, svampar, insekter och landmollusker knutna till naturtypen, t.ex i form av gamla och grova träd med dithörande barkstruktur, död ved som grenar, torrträd, lågor, hålträd i olika nedbrytningsstadier och dimensioner samt savande lövträd. Gamla träd och lång trädkontinuitet är även viktigt för marklevande mykorrhizasvamparträd. - Det finns lämpliga strukturer för bohål och födosöksplatser för fåglar. - I de blockrika, urskogsartade partierna där naturvärdena framförallt är relaterade till slutna, skuggiga förhållanden får värdena i huvudsak utvecklas genom naturlig dynamik, med undantag för att konkurrens från gran eller för naturtypen främmande trädslag hålls under kontroll. I övriga delar behöver relevanta skötselåtgärder utföras för att erhålla en luckig, artrik ekskog med förutsättningar för riktigt grova träd att utvecklas, samt för att långsiktigt säkerställa föryngring och etablering av ek. Även kulturvårdsinriktade åtgärder samt åtgärder som syftar till att främja friluftslivet kan behöva utföras. - Extensiv beteshävd. - Gammal, grov hassel är en förutsättning för flera arter vedlevande insekter. Den är även värdväxt för många mykorrhizasvampar och flera förnasvampar gynnas av de markförutsättningar som är följden av hasselförnans goda egenskaper. - Hydrologin är opåverkad av mänskliga ingrepp. - Det är kontinuitet och stabilitet i ljus- och fuktförhållanden, för att förhindra negativ påverkan på störningskänsliga arter/organismgrupper. - Typiska arter finns i livskraftiga populationer. Inom Natura 2000-området finns ca 6,8 ha utvecklingsmark med målsättning, enligt gällande skötselplan till naturreservatet Tattamåla, om att på sikt erhålla naturtypen 9160 Ekavenbokskog av buskstjärnblommatyp. Dessutom finns inom reservatet ytterligare ca 3,8 ha utvecklingsmark med samma målsättning. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 9 av 11
Bevarandestatus:. Bevarandestatusen bedöms vara god. Dock behöver mosaiken av öppenhet och slutenhet såväl i horisontal- som vertikalled förbättras, mängden död ved öka, samt en mer naturskogslik åldersfördelning och struktur utvecklas. Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 10 av 11
Ingående arter För generella beskrivningar av artens förutsättningar, se "Art- och Naturvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) Utskriven 2005-09-12 11:19:04 Sida 11 av 11