ANTECKNINGAR 1(8) Mjuka sektorn Klas-Göran Gidlöf 0485-47089 Tillgänglighetsrådet Plats Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Onsdag den 23 november 2016 kl. 14.00 Deltagare Elisabeth Cima Kvarneke, V, ordf. Jeanette Lindh, KD, ledamot Kate Jogmark, Reumatikerförb. Birgitta Rolfsdotter, Hjärnkraft Klas-Göran Gidlöf, Tillg.samordn. Gunilla Karlsson, C, vice ordf. Christer Andersson, VIS Ingbritt Karlsson, BCF Ann-Katrin Ståhl, VOC 1. Dagordningen godkänns (med ev. ändringar) Ordf. hälsar välkommen och föredrar presenterad dagordning varefter den godkänns. 2. Genomgång av föregående anteckningar Minnesanteckningar från föregående möte godkännes och lägges till handlingarna. Påpekas också att de ska presenteras för KS som information. 3. Verksamhetsinformation. Verksamhetsområdeschef Ann-Katrin Ståhl berättar vad som hänt och kommer att hända inom verksamheterna för LSS samt inom Äldreomsorgen och hemsjukvården. Brandskydd. Inledningsvis presenteras ett erbjudande som inkommit från Räddningstjänsten. Det handlar om att de personer som ansöker om insatser inom äldreomsorgen ska erbjudas att erhålla en genomgång av det brandskydd som de har i sitt hem. Biståndshandläggare som träffar den enskilde ställer en fråga om man har ett intresse av att få en genomgång av sitt brandskydd. Om så är fallet och den enskilde tackar ja så förmedlas kontaktuppgifter till kommunens fixartjänst som genomför en översyn av brandskyddet. Olle som arbetar med att utföra fixartjänster går tillsammans med den enskilde igenom en checklista som räddningstjänsten tillhandahåller. Härefter och utifrån det resultat som genomgången ger tillhandahåller Räddningstjänsten t:\skoladm\anneli sjoo\tillgänglighetsrådet\161123\anteckningar-t-råd-161123.docx Mörbylånga kommun Postadress 386 80 Mörbylånga Webbplats www.morbylanga.se Besöksadress Trollhättevägen 4 E-post kommun@morbylanga.se Telefon 0485-470 00 vx Fax 0485-472 71 Organisationsnr 212000-0704 Bankgiro 991-1876
2(8) en del kompletteringar som behövs för att utöka brandskyddet i den enskildes hem. Tillgänglighetsrådet uttalar sig positiv till att ett sådant initiativ tas och att en aktivitet av detta slag genomförs. Fråga ställs i sammanhanget om det också genomförs någon form av aktivitet för att undvika att äldre drabbas av fallolyckor i sina hem. Svaret blir att just detta med att kommunen erbjuder fixartjänster till äldre är för att förebygga fallolyckor. I lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter anges att kommunerna har rätt att erbjuda servicetjänster till äldre: 2 kap. 7 Kommuner får utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Ny fråga ställs om huruvida kommunen har syn- och hörselinstruktörer som kan underlätta för syn- och hörselskadade. Sekr. uppdrages att ta reda på hur det förhåller sig med den saken. Efter kontroll av saken kan berättas att det finns en Heminstruktör för syn och hörsel som kan nås på telefon 0485-47312 på måndagar och fredagar. Hon heter Arna Björnsdottir och hon arbetar utöver detta också till en del med andra arbetsuppgifter. Information om detta går att finna via kommunens hemsida. Sökväg är via Stöd och omsorg Hälso- och sjukvård Rehabilitering och hjälpmedel. Äldreomsorg. Ann-Katrin berättar vidare om en vattenskada på Rönningegården som inneburit att boende på sex platser har evakuerats. Renovering kommer att pågå till den 28 november. Detta gör att fler som beviljats plats i särskilt boende nu får vänta på att beslutet kan gå i verkställighet. Vidare berättas att antalet enhetschefer inom äldreomsorgen utökats, Det kommer att bli en chef på Lindero och en annan chef på Villa Viktoria. Allt i syfte att möjliggöra för ett verksamhetsnära ledarskap, menar Ann-Katrin. De nya chefer som kommer att börja i kommunen heter Matilda Eriksson och Conny Legell. En fråga ställs om nya statliga medel till kommunerna kan möjliggöra en högre bemanning inom verksamheterna för äldreomsorgen. Ann-Katrin menar att Mörbylånga kommun redan idag har högre bemanning i en jämförelse med våra grannkommuner. Här jobbas mer intensivt för att kunna öka sysselsättningsgraderna till 100 % för dem som så vill, säger hon. En svårighet, fortsätter Ann-Katrin, vi i Mörbylånga kommun har, med vår mycket låga arbetslöshet, är att kunna rekrytera vikarier till verksamheterna. Signaler från arbetsförmedlingen berättar att de för sin del har stora svårigheter att, av det fåtal personer som nu finns som arbetssökande, förmedla personer till vikariat inom äldreomsorgen.
3(8) Angående tillskott i form av statliga medel tror Ann-Katrin att de för detta år mer kommer att vara riktade till att förstärka i den sociala barn- och ungdomsvården där det föreligger stora behov av förstärkning. Vad gäller äldreomsorgen, menar hon, har det redan förstärkts med resurser, I sammanhanget, påpekar Ann-Katrin, att mat också är viktigt för de äldre och att Rönningegården nu fått ett eget tillagningskök vilket gör att maten inte behöver transporteras dit. Nu kan maten tillagas i nära anslutning till måltiderna och nära till där den ska serveras. Kvalitén på maten har därmed förbättrats och vidare har möjlighet att välja mellan olika rätter tillkommit. Allt detta gör att fler av de som nu beviljas plats i särskilt boende också har önskemål om att få en plats på just Rönningegården, berättas vidare. Resultat har nyligen kommit i de årligen genomförda Öppna Jämförelser där resultat om verksamheterna i kommuner redovisas och kan jämföras. Här berättar Ann-Katrin att resultaten visar på höga siffror för Mörbylånga kommuns del vad gäller nöjdhet inom äldreomsorgen. Flyktingsituationen och ensamkommande barn. Ann-Katrin berättar att det kommer färre flyktingar och ensamkommande barn till kommunen. Migrationsverket har för sin del sagt upp avtal med kommunen. Boendet vid Torget i Mörbylånga för ensamkommande barn ska läggas ner och de som behöver fortsatt placering flyttar till Fabriksgatan, berättar hon. Fråga ställs om hur det kommer att bli med de planer som finns om att tillskapa platser i s.k. modulboende i kommunen. Här berättar Ann-Katrin att det för ett av de planerade modulboendena som planerats att byggas i Mörbylånga finns en antagen detaljplan och att detta kommer att tas i bruk för boende. På så sätt kan lägenheter frigöras för boende i kommunen, menar hon. Vad gäller asylboenden i Migrationsverkets regi så kommer Mörby och Möllstorp att finnas kvar men Kajutan kommer att läggas ned. Socialtjänsten. Ann-Katrin berättar att det i nuläget finns en vakant anställning som socialsekreterare som inte är tillsatt. Vidare kommer antalet biståndshandläggare och LSS-handläggare att utökas så att det blir en ytterligare biståndshandläggare och en ytterligare LSS-handläggare. En sådan utökning är nödvändig för att kunna handlägga alla ärenden på ett rättssäkert sätt, berättas det. Vik. Folkhälsosamordnare. Det berättas avslutningsvis att Linn Bergsten Ahrens kommer att vikariera på halvtid som Folkhälsosamordnare då Eva-Marie Adelgren kommer att vara tjänstledig under första halvåret 2017.
4(8) 4. LSS-lagstiftningen information. Utifrån enskilda ärenden som på olika sätt offentliggjorts i kommunen har frågor uppkoomit om vad som gör att personer blir utan eller får minskad assistansersättning från Försäkringskassan. Någon hänvisar till att frågan också behandlats vid senaste mötet för KPR och att det som hänt vad gäller rättstillämpningen beskrivs i de minnesanteckningar som finns från detta möte som hölls 161114. Där berättas: LSS-lagstiftningen kom 1994 då Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft. Under de år som gått sedan dess har den förändrats till en del med nya paragrafer och tillägg i lagtexten men i huvudsak har den bestått. När den trädde i kraft fanns stora förväntningar på den och det kallades då för handikappreformen som skulle ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett liv med goda levnadsvillkor och möjlighet att kunna delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Som med mycket annan lagstiftning så förändras dock tillämpningen under åren då olika rättsfall prövas i högre instans vid överklaganden av beslut som fattats. Beslut som fattas i enlighet med vad som gäller i LSS kan överklagas till förvaltningsdomstol. Den som inte är nöjd med beslut i Förvaltningsdomstol kan överklaga vidare till Kammarrätt och i sista hand vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). HFD kallades tidigare för Regeringsrätten. För att erhålla rätt till prövning i Kammarrätt eller HFD krävs dock ett så kallat prövningstillstånd som innebär att rätten först prövar om det handlar om en fråga som inte tidigare avgjorts och av den anledningen skall tas upp till prövning och få ett avgörande. De domar som avkunnas i Kammarrätt och HFD kallas för prejudicerande och påverkar därmed hur rättstillämpningen blir i framtiden. För att kunna ha rätt till insatser enligt LSS ska den som ansöker tillhöra någon av de tre personkretsar som avgränsar vilka som utifrån sina behov kan ha rätt till någon av de tio olika insatser som finns i lagstiftningen. I första hand avgörs alltså en eventuell personkretstillhörighet och i andra hand om det föreligger behov av den insats den enskilde ansöker om. De olika insatserna är: 1. rådgivning och annat personligt stöd 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.
5(8) Den insats som förekommer mest är daglig verksamhet. För insats nummer 1 ansvarar Landstinget. För rätt till insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans krävs utöver personkretatillhörighet att den som ansöker har stora och varaktiga funktionshinder och dessutom behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). För den som ansöker om personlig assistans sker en prövning i tre olika steg. I första hand prövas personkretstillhörighet, därefter sker en prövning av och beräkning av tidsåtgång för att tillgodose de grundläggande behoven och sist sker en prövning och beräkning av tid för övriga behov. När det gäller ansvar för prövning och beslut om personlig assistans så är det delat mellan kommun och stat. Gränsen bestäms av den tid som beräknas åtgå för att tillgodose de så kallade grundläggande behoven. Om denna tid beräknas till mer än 20 timmar per vecka ska ansökan prövas av Försäkringskassan som har de bestämmelseer som gäller i Socialförsäkringsbalken (SFB) kap. 51. Det är när det gäller sättet att bedöma vad som egentligen är ett grundläggande behov rättstillämpningen har förändrats under åren. Detta påverkar i sin tur den beräkning som görs av tidsåtgången för att tillgodose dessa behov, vilket gör att det som tidigare var ett ansvar för staten och Försäkringskassan i högre grad har blivit ett kommunalt ansvar. Det har alltså blivit färre personer som når upp till gränsen att ha grundläggande behov som överstiger 20 tim/v. Avgörande domar i sammanhanget är bl.a. en dom i Regeringsrätten 2009-06-17 (Mål nr.5321-07) där det konstateras att det bara är de mest privata och integritetskänsliga delarna av de grundläggande behoven som kan räknas. Den senaste domen med samma effekt på sättet att beräkna de grundläggande behoven kom i HFD 2015-06-25 (Mål nr. 3527-14) Där konstateras att för att kunna räkna tid för femte grundläggande behovet som handlar om annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade krävs att det föreligger ett psykiskt funktionshinder. Vid granskning av årlig statistik som visar antal avslag och antal nybeviljade som erhållit rätt till assistansersättning från Försäkringskassan kan konstateras att dessa prejudicerande domar får direkt effekt i det sätt varpå ärenden bedöms och beslut fattas. För de som inte erhåller assistansersättning från Försäkringskassan blir det därmed ett kommunalt ansvar att besluta om och ansvara för att genomföra insatser som den enskilde är i behov av. När det gäller de insatser som den enskilde är i behov så har det alltså nu i högre grad blivit ett kommunalt ansvar att både besluta om dem och att verkställa dem. Ann-Katrin menar att detta sätt att flytta ansvar till kommunerna inte på något sätt ska göra att den enskilde blir utan de insatser som denne är i behov av Kommunen beslutar för sin del om personlig assistans för de personer där de grundläggande behoven inte uppgår till 20 tim/vecka förutsatt att den enskilde tillhör någon av de personkretsar som kan ha rätt till insatsser. Kommunen kan också bevilja insatser enligt socialtjänstlagen. Här kan det både bli
6(8) fråga om insatser i form av hemtjänst och personligt utformat stöd som är en mer assistansliknande form av insats, berättar Ann-Katrin avslutningsvis. Fråga ställs här om det förekommer att kommunen inte klarar att verkställa beslut om boende enligt LSS. Här berättas att det inte är vanligt och att det finns skyldighet för kommunen att anmäla alla icke verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO kan i sin tur begära hos förvaltningsdomstol att kommunen ska dömas att betala vite till ett visst belopp för varje beslut som inte blir verkställt inom tid som IVO bedömer rimlig. 5. Presentation av respektive organisation. VIS: Christer Andersson som företräder VIS berättar inledningsvis att föreningen Vuxendöva i Sverige, VIS, är en länsförening med cirka 70 medlemmar i länet. Länsföreningen söker bidrag till sin verksamhet från landstinget, berättar Christer. Någon lokalförening finns inte. Christer berättar också att vuxna använder sig av tecken som stöd, TSS; medan barn som föds med hörselskada har god användning av vanligt teckenspråk, TS. På riksnivå finns också HRF, hörselskades riksförbund, berättar Christer avslutningsvis. Hjärnkraft. Birgitta Rolfsdotter företräder vuxna med hjärnskada och berättar att de organiserar sig genom något som man kallar sociala nätverk. Hon påpekar att det många gånger är svårt att få medlemmar som vill engagera sig i styrelser med allt det formella arbete som det innebär. Det gör att många små kommuner saknar lokalföreningar. Hjärnkraft erhåller 3000 kr/år i bidrag till länsföreningen vilken har cirka 300 medlemmar i Kalmar län. Reumatikerförbundet. Kate Jogmark berättar att Reumatikerförbundet finns till för alla med sjukdomar i rörelseorganen. De har cirka 250 260 medlemmar på Öland. De har för sina medlemmar olika slag av aktiviteter i form av t.ex. resor. De arbetar bl.a. också för att påverka landstinget på olika sätt så att det tillskapas bättre reumatologmottagningar, berättar hon. De erhåller bidrag från Borgholms kommun men får inget från Mörbylånga, påpekar Kate avslutningsvis. Bröstcancerföreningen. Ingbritt Karlsson berättar om BCF som organiserar sig i vad de kallar Nataliagruppen här på Öland. Namnet har de efter en person som de tycker är värd att ge namn åt gruppen. Bidragssystemet. Sammantaget om föreningarna kan sägas att de uttrycker missnöje med det bidragssystem som finns i Mörbylånga kommun, vilket gör det svårare att erhålla bidrag från just den kommun där många medlemmar trots allt bor
7(8) 6. Tillgänglighetssamordnarens punkt. Tillgänglighetssamordnaren berättar att han kommer att åka på en konferens som anordnas av Myndigheten för Delaktighet, MFD, i Stockholm 2016-12- 01. Dagen kallas för Delaktighetsdagen och innehåller olika programpunkter där information ges från MFD. Under dagen deltar förutom MFD representanter från SKL och Socialdepartementet. Tillgänglighetsrådet utlovas att erhålla muntlig rapport om dagen. Vidare berättas att Tillgänglighetssamordnaren åker till Oskarshamn den 14 december tillsammans med ordf. Elisabet Cima-Kvarneke för deltagande i möte för presidierna för funktionshinderråden eller motsvarande i länets kommuner. 7. Uppföljning av tillgänglighetsplanen. Ordf. redogör kortfattat för innehållet i kommunens Tillgänglighetsplan. Det påpekas att vår plan inte får stanna vid att endast bli en s.k. hyllvärmare. Den måste omsättas i praktisk handling så bättre förutsättningar tillskapas för personer med funktionsnedsättning i kommunen. Planen utgår från FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har antagits i Sverige och innebär att landet förbinder sig juridiskt att följa innehållet i konventionens artiklar och att löpande följa upp hur konventionen efterlevs. Konventionen bygger på FNs standardregler. Enligt planen ska kompetensen och medvetenheten hos politiker och anställda öka om de särskilda behov som människor med funktionsnedsättning har och om vad som krävs för att åstadkomma goda och jämställda livsvillkor för alla. Framförallt ska planeringen för att förbättra tillgängligheten integreras i hela kommunens budgetarbete. Planen ska revideras för varje mandatperiod och ange inriktningen för arbetet. Vidare sägs att alla anställda aktivt ska medverka i genomförandet av de mål, som respektive verksamhetsområde har formulerat med stöd av planen. I planen sägs också att alla med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till rekreation, idrott och kultur som andra, konstaterar ordf. som därmed leder mötet vidare till nästa punkt på dagordningen. 8. Tillgänglig badplats. Arbetsgruppen, bestående av representant från kultur och fritid, från tekniska samt Elisabet Cima-Kvarneke, Jeanette Lind, Ingbritt Karlsson och tillgänglighetssamordnaren från Tillgänglighetsrådet, som arbetar för att kunna skapa en tillgänglig badplats i den södra delen av kommunen, har inventerat nuvarande kommunala badplatser. Därvid har gruppen enats om och kunnat konstatera att den plats där det i nuläget finns bäst förutsättningar att tillskapa en tillgänglig badplats är vid Kalvhagen i Mörbylånga. Där behöver visserligen vissa åtgärder vidtas för att anordna parkeringsplats, hårdgöra ytor för att kunna ta sig med rullstol från parkering till badplats, ombyggnad av befintligt förråd så att tillgänglig toalett kan skapas samt
8(8) utrymme för eventuell förvaring av speciell badrullstol som kan finnas för utlåning, berättar sekr. Sekr. berättar vidare att vissa kontakter har tagits med Länsstyrelsen i syfte att om möjligt ansöka om bidrag för åtgärder av detta slag. 9. Övriga Frågor. Det ställs en fråga om huruvida kommunen använder sig av möjligheten att erhålla lönebidrag från Arbetsförmedlingen för att på så sätt få möjlighet att kunna skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Svaret blir att det förekommer att kommunen gör anställningar för vilka det erhålls lönebidrag av detta slag. 10. Avslutning. Gunilla Karlsson tillönskar samtliga en God Jul och Ett Gott Nytt År samt framför ett tack för det gångna året. Ordf. instämmer och önskar detsamma samt tackar för intresset och avslutar mötet. Underskrift av ordförande Underskrift av sekreterare Elisabeth Cima Kvarneke Ordförande Klas-Göran Gidlöf Sekreterare