Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Relevanta dokument
Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Morakärren SE

Bevarandeplan Natura 2000

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Bevarandeplan Natura 2000 Buskan

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Bevarandeplan Natura Oxsand. SCI (Art- och habitatdirektivet) /SPA (Fågeldirektivet)

Att formulera bevarandemål

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Stensjön

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan Natura Granholmen SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Bevarandeplan. Vindelforsarna SE

Bevarandeplan för SE Munkhyttan

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

E 4 Förbifart Stockholm

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Bevarandeplan Natura Norr-Äspen SE

Vägledning om utformning av skötselplan

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

OBS! Vi får beskära bilderna. Säivis SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Grunderna för skyddsjakt

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan Malmö

Gunnarstenarna SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Bevarandeplan för Natura 2000-område Tornskogen, SE , Katrineholms kommun, Södermanlands län

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Svenska Björn SE

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lögarbäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Bevarandeplan Natura Sulitelma SE

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen

Områdesskydd och artskydd

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tomtaklintskogen

Transkript:

1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Haparanda hamn SE0820713 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Haparanda hamn Områdeskod: SE0820713 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 1,20 ha Ytterligare skyddsform: Saknas Kommun: Haparanda Lägesbeskrivning: ca 15 km SV om Haparanda, S om Nikkala Koordinat RN: 1870240, 7320464 Kartblad: 25N SV Ägandeförhållanden: Kommunalt, Privat Berörda samebyar: Liehittäjä

2 (7) Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige blev medlem i EU blev vi också en viktig del av Natura 2000-nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura 2000. Områdena kan vara mycket olika men gemensamt för dem alla är att de är ett exklusivt urval av den mest värdefulla naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000- område ska det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och revideras vid behov. Bevarandeplanen ska fungera som : Ett vägledande dokument för myndigheter, kommuner mm som kan komma att bli berörda vid eventuella bedömningar och prövningar vid exploatering eller andra åtgärder som kan skada Natura 2000-området. Ett underlag för hur området bör skötas för att bibehålla dess naturvärden samt en bedömning om ytterligare skydd (naturreservat, biotopskydd mm) är nödvändigt för att uppnå syftet med området. En informationskälla till markägare, brukare, exploatörer och allmänhet om Natura 2000-områdets speciella värden och vad som kan skada dessa. Mer information om Natura 2000 finns På länsstyrelsens hemsida: www.bd.lst.se På Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se Hos Länsstyrelsen i Norrbotten tel 0920-96000

3 (7) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 4 2 Grunder för utpekandet... 4 3 Områdesbeskrivning... 4 4 Bevarandesyfte och bevarandemål för Haparanda hamn... 4 5 Hotbild för Natura 2000-området... 5 5.1 Verksamheter som kan påverka arten negativt... 5 6 Bevarandeåtgärder... 5 6.1 Områdets skydd... 6 6.2 Skötselåtgärder... 6 7 Bevarandestatus idag... 6 8 Övervakning och uppföljning... 6 9 Beskrivning av den utpekade arten... 6 10 Källor... 7 Bilaga Kartbilaga

4 (7) Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. 1 Allmänt EU-länderna har gemensamt tagit fram vilka naturtyper och arter som är viktiga att skydda och bevara. Områden som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 innehåller en eller flertalet av dessa naturtyper och/eller arter som finns i art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Vissa arter och naturtyper i direktiven är prioriterade vilket innebär att extra hänsyn ska tas till dessa. Varje område som ingår i Natura 2000 nätverket fastställs av respektive länsstyrelse och beslutas av regeringen. 2 Grunder för utpekandet Haparanda hamn är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns en art som finns med i art- och habitatdirektivet. Området är ett mindre skogsområde med ryssnarv strax sydost om Haparanda hamn. Ingående art enligt art- och habitatdirektivet Kod Art 1962 Ryssnarv (Moehringia lateriflora) 3 Områdesbeskrivning Haparanda hamn är ett 1,2 ha stort område och ligger öster om båthamnen i Haparanda hamn. Det utpekade området är känd för att vara en av de 4-5 kända lokalerna för ryssnarv i Sverige. Objektet består av landhöjningsområde med björkskog med inslag av gran. Längst ut mot vattnet finns en strandäng. Blåbärs- och lingonris med insprängd mossa och viss del gräs täcker marken. Viss luckighet finns i trädtäckningen men bitvis är denna ganska tät. En mindre bilväg går genom området (till en närbelägen stuga) och i anslutning till denna väg finns den största mängden ryssnarv, troligtvis på grund av det större ljusinsläppet invid denna. Underröjning av lövsly har skett i området. Tidigare har området troligtvis använts som betesmark. Lokalen har än så länge den luckighet i krontäcket samt den fuktiga men samtidigt väldränerade marken som gynnar ryssnarven. Vid en inventering gjord i juli 2000 hittades i Haparanda hamn en lokal med ca 80 exemplar av ryssnarv på en yta av ca 15x25 meter. 4 Bevarandesyfte och bevarandemål för Haparanda hamn Syftet med Natura 2000-området Haparanda hamn är att det ska bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för den ingående arten på biogeografisk nivå. Att upprätthålla gynnsam bevarandestatus innebär i grova drag att den utpekade arten ska finnas kvar långsiktigt. För att gynnsam bevarandestatus ska råda måste vissa bevarandemål uppfyllas. Bevarandemål för Ryssnarven i Haparanda hamn finns sammanställda i tabellen nedan. En basinventering av Sveriges Natura 2000-områden har påbörjats 2004 och förväntas pågå

5 (7) till och med år 2008. Efter denna inventering kan uppgifter komma att ändras samt x, y eller liknande mål att ersättas med siffror och arter. Bevarandemål för arealer och populationsstorlekar tillåts fluktuera inom ramen för naturlig variation. Art Bevarandemål Ryssnarv Populationens storlek bibehålls eller ökar. Minsta antalet individer (Moehringia latiflora) får inte understiga 50 stycken. Ryssnarvens livsmiljö bibehålls eller ökar. Växtplatsens yta får inte understiga 350 m 2. 5 Hotbild för Natura 2000-området Vid beskrivandet av hotbilden för ett område kan endast nu kända problem belysas. Det är viktigt att ha i åtanke att nya hot troligen kommer att identifieras i framtiden. De hot som är av global karaktär, till exempel klimatförändringar och atmosfäriskt spridda miljöbelastningar kan inte lösas genom områdets skötsel utan måste lösas i den politiska debatten. I övervakningsarbetet är det viktigt att i mån av resurser redovisa hur de globala problemen utvecklas på såväl områdes- som länsnivå. Tyngdpunkten för hotbilden av varje enskilt Natura 2000-område ligger främst på lokala hot från landskaps- till artnivå. 5.1 Verksamheter som kan påverka arten negativt I tabellen nedan finns exempel på verksamheter som skulle kunna påverka den utpekade arten negativt. Art Ryssnarv (Moehringia lateriflora) Hot Igenväxning som leder till minskat ljusinsläpp till marktäcket. Skogsavverkning i eller i anslutning till objektet. Dikningar, skogsbilvägar etc som förändrar markens hydrologi samt medför direkta skador på marken. Risk för negativa genetiska effekter p.g.a. små isolerade delpopulationer. Vid eventuella tillståndsprövningar samt vid verksamheter som kan påverka området bör ovanstående och andra likvärdiga åtgärder beaktas. Detta är av stor vikt för att bevarandesyfte och bevarandemål ska uppnås över tiden. 6 Bevarandeåtgärder Bevarandeåtgärderna i området ska leda till att de uppsatta bevarandemålen uppfylls över tiden. Det innebär att området måste ha ett tillfredställande skydd mot bland annat exploatering samt att de skötselkrävande naturtyperna och arterna får den skötsel som krävs för att de skall vara i gynnsam bevarandestatus. För att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger

6 (7) samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). 6.1 Områdets skydd Förutom Natura 2000-bestämmelserna (7 kap 28-29 Miljöbalken) finns inget förordnande om skydd. Arten ryssnarv är utöver skyddet inom nätverket Natura 2000, även fridlyst enligt artskyddsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om artskydd. Ett naturvårdsavtal mellan markägare och Skogsvårdsstyrelsen skulle kunna vara en lämplig bevarandeåtgärd för Haparanda hamn. 6.2 Skötselåtgärder Området bör så långt det är möjligt lämnas för fri utveckling. Viss utgallring av buskar och större träd kan bli aktuellt för att öka ljusinsläppet till markvegetationen. Se exempel på möjliga åtgärder nedan: Restaureringsåtgärder/engångsåtgärder Försiktig gallring så att ljuset kan nå ner till bottenskiktet kan bli aktuellt. Luckighet med gläntor gynnar ryssnarven. Det kan exempelvis vara lämpligt att nyttja området för uttag av björkved. Löpande skötsel Om växtplatsen förbuskas kan det i framtiden finnas behov av att röja sly. För bästa resultat bör röjning utföras under sommaren då näringen finns ovan jord i skott, blad och kvistar. 7 Bevarandestatus idag Bevarandestatusen för den utpekade arten i området är i dagsläget bedömd som gynnsam. Ingen inventering för detta syfte har dock utförts i området vilket gör att statusen är svårbedömbar. Inför säkrare bedömning avvaktar vi den information som basinventeringen kan ge. 8 Övervakning och uppföljning Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Abenius m fl 2004). Bevarandeplanen kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna och arterna ska följas upp och bedömas. 9 Beskrivning av den utpekade arten Ryssnarv (Moehringia lateriflora) Enligt vägledning av Naturvårdsverket kräver ryssnarven god dränering tillsammans med viss markfuktighet och god ljustillgång. De svenska lokalerna är främst gläntor i björkskog eller gles björkskog och strandängar. Samtliga förekomster är på av landhöj-

7 (7) ningen relativt nyskapad mark. Artens frön är myrspridda. Långdistansspridning sker troligen med vatten. En rimlig uppskattning av spridningsavstånd är 50 m. 10 Källor Abenius J, Aronsson M, Haglund A, Lindahl H, & Vik P. 2004. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet, samt arter i Fågeldirektivet. Naturvårdsverket. 54 s. Naturvårdsverket 2004. Art och naturtypiska vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverket. Hemsida http://www.naturvardsverket.se Länsstyrelsen i Norrbottens län. 2000. Inventering av ryssnarv 2000.

Kartbilaga Haparanda hamn SE0820713 0 0,5 1 2 3 4 5 kilometer 1870040 1870110 1870180 1870250 1870320 7320580 7320580 7320370 7320440 7320440 7320510 7320510 0 10 20 40 60 80 100 Meter 1870040 1870110 1870180 1870250 1870320 7320370 Copyright Lantmäteriet 2006. Ur GSD - produkter ärende 106-2004/188 BD