Regelbunden tillsyn i Bildningscentrum Facetten

Regelbunden tillsyn i Åtvidabergs kommun Bildningscentrum Facetten Dnr43-2008:656 Regelbunden tillsyn i Bildningscentrum Facetten Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Åtvidabergs kommun och besökt Bildningscentrum Facetten den 29-30 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Den regelbundna tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 26 augusti 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Bildningscentrum Facetten, dels den information som samlats in under besöket. I Bildningscentrum Facetten intervjuades rektorn, tillika enhetschefen och programrektorerna, lärare, annan personal samt elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Tabell 1: Antal elever på Bildningscentrum Facetten Bildningscentrum Facetten Antal elever 476 7 Källa: Skolans egna uppgifter jan 2009

2 (15) Bildningscentrum Facetten erbjuder utbildning i gymnasieskolans nationella program; Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP), Teknikprogrammet (TE) och Individuella program (IV). Skolan erbjuder utbildning inom gymnasiesärskolan med ett specialutformat program utifrån gymnasiesärskolans Handel- och administrationsprogram. För de elever som önskar finns möjligheter att studera inom gymnasiesärskolan i annan kommun. För skolans ledning finns en enhetschef tillika rektor samt tre rektorer med ansvar för ett eller flera av skolans program. Skolan är förlagd till före detta fabriks- och administrationslokaler i centrala Åtvidaberg. All skolans verksamhet är koncentrerad i området med tillgång till idrottshall och verkstadslokaler för de yrkesförberedande programmen.

3 (15) Bedömningar 1 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: - om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultatmått för elever som fick slutbetyg respektive läsår Åtvidabergs kommun 1 Kommungrupp 2 Riket 3 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 Genomsnittlig betygspoäng 13,9 13,2 13,8 13,5 13,9 13,9 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 90,5 86,2 90,9 87,7 87,7. 89,0 Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år4 59,7 66,4 67,9 71,3 71,0 72,5 76,0 Källa: Skolverkets databaser 2009. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Skolan har nio nationella program. På flera av de yrkesförberedande programmen är antalet elever så litet att någon nationell statistik inte kan redovisas. Byggprogrammet 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

4 (15) har nyligen startat och inget slutbetyg har utfärdats. För 2008 finns resultat från Barnoch fritidsprogrammet (BF), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet (TE). Resultatet från dessa program visar att på NV har samtliga elever nått behörighet till universitet och högskola de fyra senaste åren. SP:s resultat i detta hänseende har varierat under åren men flertalet elever når behörighet till högskola och universitet. Resultatet för BF och TE visar dock att en lägre andel elever når behörighet till universitet och högskola i jämförelse med riket. Hotelloch restaurangprogrammet har ingen statistik för 2008 men har tidigare haft elever som har nått behörighet för högskola och universitet. För skolan som helhet är dock andelen som når behörighet för högskola och universitet något lägre i jämförelse med riket år 2008. n Facetten når en måluppfyllelse med avseende på genomsnittlig betygspoäng för hela skolan som ligger i nivå med jämförande värde för kommungruppen och strax under värdet för riket. Betygspoängen har totalt sett varit relativt stabil och visar en liten uppgång inför 2008. Den genomsnittliga betygspoängen är högre för kvinnliga studerande, 15,4 mot 12,9 för manliga studerande. Även andelen behöriga till högskola och andelen med slutbetyg inom fyra år är högre för kvinnliga studerande Variabeln som anger andelen med slutbetyg inom fyra år visar att skolan som helhet ligger under motsvarande värde för riket. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att andelen elever med slutbetyg inom fyra år kan öka. Någon uppföljning av gymnasiesärskolans resultat har ej redovisats. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

5 (15) 1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation/skolsituation. 1.3 Bedömning och betygssättning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

6 (15) 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

7 (15) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 8 kap 1 i gymnasieförordningen ska en elev ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. I Bildningscentrum Facetten erbjuds eleverna möjligheter till extra undervisning efter ordinarie lektionstid företrädesvis i matematik och svenska. Det finns också möjligheter till stöd en bestämd dag i veckan. Alla elever erbjuds dock inte särskilt stöd i alla ämnen. Skolinspektionen bedömer att åtgärder måste vidtas för att förbättra elevernas möjligheter till särskilt stöd. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt kap 8 kap 1a i gymnasieförordningen och 8 kap. 1a i gymnasiesärskoleförordningen ska rektor se till att det utreds om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att åtgärdsprogram utarbetas. Av

8 (15) programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare ska ges möjligheter att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Inspektörerna har tagit del av ett urval av den dokumentation som används för att dokumentera elevernas behov av särskilt stöd. I bildningscentrum Facetten utarbetas åtgärdsprogram i form av s.k. åtgärdsplaner som endast delvis uppfyller förordningens krav. Åtgärdsprogrammen har beskrivningar av elevens svårigheter och tider för uppföljning av åtgärderna samt vem eleven kan kontakta för att få stöd. Beskrivningarna av skolans uppdrag och ansvar framgår inte tydligt utan innehållet präglas mer av beskrivningar vad som är elevens ansvar. Skolan använder också elevvårdskonferensprotokoll som åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram inte utfärdas enligt förordningen för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan vilket måste åtgärdas. Åtgärder behöver också vidtas så skolan använder benämningen åtgärdsprogram. 1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

9 (15) 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. De planer som granskats i samband med den regelbundna tillsynen avser läsår 2008/2009 och utarbetades vid en tidpunkt då bestämmelserna om skyldighet att utarbeta en likabehandlingsplan återfanns i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det som framgår av 14 a kap. 8 skollagen täcks i allt väsentligt av innehållet i den tidigare gällande lagen (upphörde att gälla 2009-01-01). Skolinspektionens bedömning av kommunens planer utgår från 14 a kap. 8 skollagen. Av 14 a kap. 8 skollagen framgår att varje verksamhet ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Bildningscentrum Facettens likabehandlingsplan innehåller vissa delar som motsvarar de krav som anges i lagen. Planen innehåller t.ex. information om förebyggande arbete och tar som utgångspunkt formuleringarna i den nya lagen från 2006. Likabehandlingsplanen saknar dock en beskrivning av skolans behov utifrån en kartläggning och ansvarsfrågan när kränkningar uppstår är inte tydlig. Av intervjuer med elever och lärare framgår att dokumentet inte är upprättat under medverkan med eleverna och att det finns behov att förbättra implementeringen av innehållet. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att skolans likabehandlingsplan ska leva upp till lagens krav både med avseende på innehåll och med avseende på elevernas medverkan i upprättandet.

10 (15) 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna Enligt bilaga 2 i skollagen samt bilaga 2 i gymnasiesärskoleförordningen ska eleverna erbjudas möjligheter att välja individuellt val till en poängsumma respektive timantal av 300 poäng respektive 290 timmar. Av den timplan som redovisas för gymnasiesärskolan inför tillsynen framgår att det individuella valet endast omfattar 190 timmar. I poängtablåerna för skolans olika utbildningar inom gymnasieskolan varierar informationen så att det i några framgår att eleverna har möjlighet att välja upp till 300 poäng medan det i andra endast erbjuds hälften av detta. Av lärar- och elevintervjuer framgår att det inte är tydligt att alla elever har 300 poäng individuellt val. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs för att informera om det individuella valet i syfte att säkerställa eleverna rätt till 300 poäng för gymnasieskolan och 290 timmar för gymnasiesärskolan.

11 (15) 3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. En lokal kurs ska enligt kap 5 1 i gymnasieförordningen ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Vidare framgår av 2 kap 15 gymnasieförordningen att styrelsen för utbildningen fastställer det antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar. Av 2 kap 16 samma förordning framgår att i de fall en kursplan för en lokal kurs är avsedd att tillämpas inom ett nationellt program ska den vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen. Skolan erbjuder ett antal lokala kurser bl.a. inom idrott och hälsa, estetiska ämnen, fordon, trafikkunskap, hotell och restaurang m.m. av vilka inspektörerna har granskat ett urval. Granskningen visar att det för flera av kurserna finns en nationell motsvarighet. Det gäller t.ex. kurser i fotografering och retorik. Den senare ryms inom Svenska C. I några kurser är inte betygskriterierna utformade så att de är i överensstämmelse med förordningen. Detta gäller t.ex. några kurser som anger närvaro som kriterium. Flera kurser fördjupar eller breddar inte kunskapsområdet i jämförelse med kurser som finns att erbjuda på nationell nivå. Skolinspektionen bedömer att de lokala kurserna bör granskas och revideras så att de motsvarar bestämmelsernas krav. Då endast ett urval av kurserna har inspekterats av Skolinspektionen är det nödvändigt att skolan och huvudmannen granskar samtliga lokala kurser som används. (Se vidare i kommunbeslutet)

12 (15) 3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. 3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 3.1.8 Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. 3.1.9 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

13 (15) Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. I bildningscentrum Facetten visar skolans egen statistik att cirka 70 procent av lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det är i första hand lärare inom karaktärsämnen och idrott och hälsa som saknar pedagogisk utbildning. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att alla lärare ska ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Kommentar Se vidare i kommunbeslutet. 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.

14 (15) 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Av läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, 1 Skolans värdegrund och uppgifter, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Vidare framgår av Lpf 94, 2.6, Rektors ansvar, att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. I skolan görs uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling på individnivå och utvärdering sker efter avslutad kurs av respektive lärare. I arbetsplanen beskrivs t.ex. vilka forum och verktyg som finns för uppföljning och utvärdering. Det är t.ex. klasskonferens och kursutvärderingar och kvalitetsredovisning. Det finns dock ingen beskrivning av målen för utbildningen och det framgår inte om representanter för eleverna har varit med vid utarbetandet av arbetsplanen. Av elevintervjuer bekräftas att det görs utvärderingar och att man besvarar enkäter. Av elev- och lärarintervjuer framgår dock att det saknas underlag för att göra sammanställningar på skolnivå som kan ligga till grund för skolförbättring. Inom gymnasiesärskolan diskuteras verksamheten inom s.k. fokusgrupper men resultatet av detta arbete medför inte att åtgärder för en högre måluppfyllelse blir tydlig för gymnasiesärskolan. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs för att förbättra skolans kvalitetsarbete.

15 (15) 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Vidare ska enligt 3 kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt 4 ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Bildningscentrum Facetten har en kvalitetsredovisning som delvis motsvarar förordnings krav. Det saknas dock tydliga mål för verksamheten och innehållet beskriver mera processer och händelser. Skolan redovisar svar från skattningar och enkäter samt betygsresultat utifrån nationell statistik. Sammanställningen av betyg ger ingen bild av resultaten på programnivå utan endast skolan som helhet. Kvalitetsredovisning saknas för gymnasiesärskolan. Av intervjuer framgår att dokumentet har utarbetats med representanter för lärarna medan elever inte har deltagit i arbetet. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningens innehåll inte lever upp till förordningens krav vilket måste åtgärdas. Kvalitetsredovisning för gymnasiesärskolan saknas vilket måste åtgärdas. också för att leva upp till förordningens krav om elevers medverkan i upprättandet av kvalitetsredovisningen. Datum Ort 2009-05-26 Linköping Anders Kennberg Gun Bystedt-Nordqvist