NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
Arbetsförmedlingen Arne Holmström
r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
60 Dalarnas län Marknadsutveckling - Efterfrågan (nettotal) Hösten 2010 50 40 30 20 10 0-10 -20 Byggverksamhet Finansiell Handel o Industri Jordbr, skogsbr o Personl o kultur. Vård o omsorg Totalt näringsliv verksamhet, kommunikationer fiske tjänster, företagstjänster renhållning Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver
Hur många går i pension de närmaste 15 åren?
PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. Stor generationsväxling Klarar vi utmaningen? En stor pensionsavgång väntas under de kommande 15 åren. Fram till 2025 går 1,6 miljoner personer i pension vilket är 250 000 fler än under åren 1995 till 2010. Antalet personer på arbetsmarknaden minskar, särskilt i Dalarna och Norrbotten.
Yrken med störst behov av ersättningsrekrytering g till år 2015 Dalarnas län - teoretiskt behov av ersättningsrekrytering under kommande fem år Rekryteringsbehov inom 5 år Sysselsatta Andel över 57 Yrke pga pensionsavgångar 18402 23% 513 vård- och omsorgspersonal 3112 3586 29% 311 ingenjörer och tekniker 782 2647 33% 419 övrig kontorspersonal 647 3266 26% 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 645 5805 14% 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 622 3168 26% 713 byggnadshantverkare 610 3054 25% 832 fordonsförare 584 2135 35% 232 gymnasielärare m.fl. 561 2727 27% 233 grundskollärare 558 2681 26% 812 processoperatörer vid stål- o metallverk 526 3123 22% 712 byggnads- och anläggningsarbetare 515 1746 38% 247 administratörer i offentlig förvaltning 500 2163 31% 131 chefer för mindre företag och enheter 498 1751 34% 122 drift- och verksamhetschefer 448 2409 22% 323 sjuksköterskor 400 2181 24% 912 städare m.fl. 394 1676 30% 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 379 1402 34% 412 bokförings- och redovisningsassistenter 358 2215 20% 331 förskollärare och fritidspedagoger 331 1175 36% 919 övriga servicarbetare 318 1266 32% 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 307 1401 29% 123 chefer för särskilda funktioner 304 2008 19% 723 maskin- och motorreparatörer 281 1433 24% 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 262 905 37% 223b barnmorskor; sjuksköterskor köt k med särskild kildkompetens 251
Åldersavgångar inom ett urval av yrken i riket år 2010-2025 Yrken Andel Speciallärare 66,2 Distriktssköterskor 64,9 Tandsköterskor 61,0 Lokförare 59,2 Barnsjuksköterskor 58,2 Gymnasielärare, yrkesämnen 56,2 Barnmorskor 55,2 Biomedicinska analytiker 54,8 Sjuksköterska, psykvård 54,2 Tandläkare 54,1 Lantmästare, trädgårdsingenjör 53,6 Buss- och spårvagnsförare 52,1 Ingenjörer, gruv- och metall 51,5 Receptarier 51,3 Röntgensjuksköterskor 51,3 Psykologer 51,2 Administratörer i offentlig förvaltning 50,0 Driftmaskinister 48,8 Läkare 46,5
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar perioden 1995-2025 Tillträdande Åldersavgångar Antal personer 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 75000 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Utbildningsnivå inskrivna ungd. Förgym n Gymn Eftergymn Totalt Bo 24% 73% 4% 100% Ga 15% 78% 7% 100% Av 24% 72% 3% 100% Va/Ma 19% 78% 3% 100% Mo/Or/Äl 23% 76% 1% 100% Falun 26% 70% 4% 100% Le/Rä 19% 77% 4% 100% Lu/Sm 19% 77% 4% 100% Länet 23% 74% 4% 100%
Konsekvenser? Om vi inte klarar generationsväxlingen, vad får det för konsekvenser?
Konsekvenser Ökningen av sysselsättning och BNP riskerar att bli lägre än det historiska genomsnittet. Inte generell arbetskraftsbrist, däremot risk för betydande brist i vissa yrken och kommuner. Sämre utveckling av skatteinkomsterna för stat och kommun, vilket påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen.
Vad kan vi göra för att motverka konsekvenserna?
Vad kan göras Den utrikesfödda befolkningen utgör den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnorna. Att få fler utrikesfödda i arbete är därför av central betydelse. Minska antalet ungdomar som misslyckas i gymnasieskolan. Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom komvux är en del av lösningen. Ab Arbetskraftsinvandring di mot tbi bristyrken.
www.arbetsformedlingen.se Rapporten om generationsväxlingen. Prognoser för alla yrken - Yrkesbarometern
Avslutning
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
70% Dalarnas län Brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste 6 månaderna 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel o kommunikationer Industri Jordbr, skogsbr o fiske Personl och kulturella tjänster, renhållning Vård o omsorg Totalt näringsliv Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010
Förändring av antalet sysselsatta Riket, branschutveckling Totalt 0,9% 2,8% Vård och omsorg 9,1% 7,4% Utbildning 1,9% 4,8% Transport övrig tillverkning, exkl utvinning, energi och miljö Tillverkning av verkstadsvaror 1,5% -0,2% 0,6% 2,5% 3,1% 2,4% Personliga och kulturella tjänster -0,2% -0,8% Jordbruk, skogsbruk o fiske 2,0% 2,0% Information och kommunikation -0,4% 3,6% Hotell och restaurang 2,6% 5,1% Handel -0,9% 2,2% Finansiell verksamhet, företagstjänster -2,2% 5,0% Byggverksamhet 32% 3,2% 49% 4,9% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0 Från föreg år Till nästa år
Förändring av antalet sysselsatta Dalarna, branschutveckling Totalt 0,1% 2,1% Vård och omsorg 8,5% Utbildning 0,0% Transport övrig tillverkning, exkl utvinning, energi och miljö 1,2% 3,5% Tillverkning av verkstadsvaror 2,2% Personliga och kulturella tjänster 1,7% Jordbruk, skogsbruk o fiske 3,5% Information och kommunikation 0,0% 14,3% Hotell och restaurang 2,6% 7,6% Handel 2,8%- 0,3%- 0,4%- 0,0% 1,4%- 0,3%- 0,1%- 2,5% Finansiell verksamhet, företagstjänster 2,4% 6,4% Byggverksamhet 08% 0,8% 91% 9,1% -4,0% -2,0% 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0 Från föreg år Till nästa år