Du har rätt kräv att den förverkligas! alltså vad statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram 2012 2015 förpliktigar till
Innehåll Du har rätt kräv att den förverkligas! alltså vad statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram 2012 2015 förpliktigar till Statens delegation för ungdomsärenden ISBN 978-952-263-137-4 (tryckt) ISBN 978-952-263-138-1 (PDF) Redigeringen: Sini Korpinen ja Jenni Similä Layout: Elina Uutela FÖRORDET I Barn och unga utvecklas till aktiva medborgare som tar gemensamt ansvar II Barn och unga får ta del av kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet på lika villkor III De unga får arbete och deras sysselsättningsgrad förbättras IV Likställdheten förverkligas V Flickor och pojkar har lika rättigheter och möjligheter VI Unga har möjligheter att bo och leva självständigt VII Alla barn och unga har oavsett sina utgångspunkter möjlighet att få en högklassig utbildning VIII Genom förebyggande åtgärder upprätthåller man barns och ungas välfärd och hälsa + Känn till dina rättigheter 1 2 6 8 11 14 17 20 23 27
Förordet Bästa ungdom, expert på ditt eget liv Den 8 december 2011 godkände Finlands regering barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet för åren 2012 2015. Trots namnet är idén bakom det här dokumentet ganska enkel: programmet bestämmer vilka åtgärder man förbinder sig vid i Finland för att förbättra välfärden bland unga. Enligt ungdomslagen ska ett utvecklingsprogram godkännas vart fjärde år. Vi i statens delegation för ungdomsärenden tror inte på fina politiska dokument om man inte på lokal nivå alls övervakar hur de förverkligas. Däremot tror vi att de unga själva är de bästa experterna som kan berätta hur riktlinjerna i utvecklingsprogrammet förverkligas i den miljö de lever i. Det är inte de ungas skyldighet att själva övervaka att stora ärenden som gäller dem genomförs, men de kan nog kräva sådana saker som de har entydig rätt till. Därför har vi plockat isär det barnoch ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. Vad har de unga rätt till enligt utvecklingsprogrammet? Vad betyder det i praktiken? Och vad händer om rättigheterna inte förverkligas? Med andra ord håller du i en checklista där du t. ex. kan göra en anteckning varje gång när du märker att någonting stämmer. En lista där du också kan kolla hur och med vem du kan reagera när någonting inte fungerar. Till sist har vi sammanställt ett avsnitt som heter Känn till dina rättigheter, där vi berättar vilka alla medel de unga har tillgång till när saker och ting inte fungerar som de ska. Den här publikationen skulle aldrig ha blivit till utan hjälp från intresseorganisationerna för gymnasister, yrkesstuderande samt ungdomsfullmäktige. Tack alltså till Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry, Finlands Gymnasistförbund, Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund Nuva ry samt Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry! Beredningen är färdig, bordet är dukat. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och att kräva att också kommunerna och läroanstalterna kavlar upp ärmarna för att förbättra de ungas välfärd och för att genomföra det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. Du kan påverka. Alldeles på egen hand. På vägnar av statens delegation för ungdomsärenden, Antti Lindtman Ordförande 1
I Barn och unga utvecklas till aktiva medborgare som tar gemensamt ansvar Enligt ungdomslagen ska man stödja de ungas utveckling till aktiva medborgare, dvs. till målmedvetna aktörer i samhället. Målet är att de unga ska arbeta aktivt för att förbättra sin ställning, till exempel genom organisationer, elevkårer och ungdomsfullmäktige. De ungas åsikter tas på allvar i beslutsprocessen. I sitt påverkningsarbete använder de unga aktivt även fritt organiserade nätverk, till exempel fungerar de unga som del av olika aktionsgrupper eller så påverkar de via internet. De unga tillbringar största delen av sin tid i skolan, därför ska det vara möjligt att påverka skolfrågor åtminstone genom elevkårsverksamhet, men gärna också på andra sätt. Elevkårsverksamheten bidrar också till samhörigheten i skolan. För att de unga genuint ska kunna delta i verksamheten i informationssamhället måste de ungas mångsidiga läsförmåga utvecklas och deras mediekritik främjas. Termer: nämnd. Ett kommunalt berednings- och sakkunnigorgan vars uppgift är att bereda saker för kommunstyrelsen samt att fatta beslut i ärenden på det egna området. yttrande- och närvarorätt. Rätt att delta på möte och föredra ärenden för mötet, samt att kommentera frågor som tas upp. Rätten beviljas till personer som står utanför ifrågavarande organ. Yttrande- och närvarorätt ger inte rätt att rösta om frågor som behandlas på mötet. elevkår. Ett intressebevakningsorgan som består av eleverna i den egna skolan. Elevkåren påverkar till exempel skolmaten, elevernas välfärd samt trivseln i skolan. ungdomsfullmäktige. Ett kommunalt påverkningsorgan som väljs av unga. Ungdomsfullmäktige arbetar för att förbättra de kommunala tjänsterna som riktar sig till unga. 2
Enligt 8 i ungdomslagen De unga ska anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga ska därtill höras i ärenden som berör dem. Enligt lagen ska gymnasier och yrkesläroanstalter ha en elevkår, men det finns elevkårsverksamhet också i många grundskolor. Enligt 31 i gymnasielagen: Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en elevkår som består av de studerande. Elevkåren ska främja samarbetet mellan de studerande samt skolarbetet. Elevkåren för de studerandes talan i ärenden som avses i 27 (dvs. ärenden som gäller hörande av de studerande). Enligt 41 i lagen om yrkesutbildning: Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en elevkår som består av de studerande. Elevkåren ska främja samarbetet mellan de studerande samt skolarbetet. Elevkåren för studerandes talan i ärenden som avses i 36 (dvs. ärenden som gäller hörande av de studerande). Lagarna i sin helhet hittar du på www.finlex.fi Bra att veta 3
De unga har rätt att bli hörda i beslut som gäller dem själva och rätt att få tillgång till information som gäller dem själva. Checka, att det här fungerar De unga har rätt att delta i beslutsprocessen i skolorna och läroanstalterna. Eleverna och studerandena har enligt lag rätt att delta i utvecklandet av utbildningen, men för att de verkligen ska kunna påverka måste lärarna och rektorn förhålla sig positivt till saken. Undervisningen uppmuntrar till deltagande och påverkan. Skolan lär hur man påverkar i ett demokratiskt system samt att beakta globala frågor och miljöfrågor. Det räcker inte att bara lära om saker, utan skolans egna undervisnings- och verksamhetssätt måste stödja de ungas deltagande i beslutsprocessen och i att påverka såväl i klassen, hemkommunen som internationellt. Undervisningen utnyttjar tidsenlig datateknik och man beaktar den tekniska utvecklingen i skolans undervisning. Kommunen har ett tillräckligt biblioteksnätverk, där man också har tillgång till webben. Skolan har också fri verksamhet där elevens prestationer inte bedöms. Sådan fri verksamhet kan vara exempelvis idrotts- eller kulturklubbar, olika inlärningssätt i undervisningen eller hobbyverksamhet som ordnas i skolan. Verksamheten kan ordnas av vuxna, såsom föräldraföreningar eller ungdomsarbetare, eller så kan de unga själva stå för verksamheten till exempel genom elevkåren. Varje kommun ska ha en ungdomsfullmäktige som har genuin inverkan på kommunala beslut. Ungdomsfullmäktige kan ha yttrande- och närvarorätt i nämnder, kommunstyrelsen eller - fullmäktige. Dessutom kan ungdomsfullmäktige ta initiativ och framföra ställningstaganden i fråga om aktuella frågor som gäller ungdomar. Ungdomsfullmäktige för aktivt de ungas talan i kommunen. De unga får uttrycka sin åsikt när kommunen utvärderar sin egen verksamhet. Dessa åsikter ska helst påverka framtida beslut. Kommunen ska beakta hur dess beslut påverkar nuvarande och framtida unga. 4
I skolfrågor är det lättast att påverka genom att kontakta personer i din skolas elevkår. Sanningen är att det är lättast att arbeta för studerandenas bästa i er läroanstalt om ni gör det tillsammans. Hundra röster som stödjer en fråga hörs mycket bättre än en som talar ensam! Om du inte känner personerna i elevkåren kan du till exempel skriva e-post till rektorn i skolan och fråga om saken. Du kan kontakta rektorn också om skolan inte har en elevkår. Om rektorn inte genast intresserar sig för din idé om en elevkår så lönar det sig att prata om saken med skolkamraterna. Tillsammans kan ni till exempel skriva en adress för er sak! Kom ihåg att också rektorn vanligtvis har en chef som ni kan kontakta vid behov. I fråga om utvecklingsförslag som gäller ungdomsfullmäktige är det bästa sättet att direkt kontakta ungdomsfullmäktige i din kommun, om du vet att kommunen har en sådan. Ungdomsfullmäktige lyssnar gärna på åsikter från andra unga i kommunen! Om du inte känner personerna i ungdomsfullmäktige eller inte vet om kommunen har en ungdomsfullmäktige, kan du fråga tjänstemannen som ansvarar för kommunens ungdomsärenden om saken. Hans eller hennes titel kan vara till exempel ungdomssekreterare, fritidssekreterare, direktör för ungdomsväsendet, bildningsdirektör eller någonting liknande. Oberoende av titeln kan du fråga vem som helst om saken, till exempel någon ungdomsarbetare, och tjänstemannen är skyldig att hjälpa dig. Om din kommun inte har en ungdomsfullmäktige måste en sådan grundas. Utgångspunkten är att er ungdomsfullmäktige ska se ut som de unga. Du kan alltså samla ihop andra kompisar som är intresserade av ungdomsfrågor och kontakta ungdomsväsendet i er kommun. Om ungdomsväsendet förhåller sig negativt till saken kan ni kontakta någon av kommunfullmäktige i kommunen och be honom eller henne lyfta fram ärendet i fullmäktiges möte. Kom ändå ihåg att se till att ni får vara med om att grunda ungdomsfullmäktige, eftersom ungdomsfullmäktige är de ungas egen grej. Ungdomsarbetarna och elevkårernas handledande lärare är viktiga resurser. Om det ändå känns som om hela verksamheten fungerar på handledarens villkor kan du be om hjälp från en intresseorganisation. Hjälp, vi har ett problem! MER INFORMATION Mer information om elevkårsverksamhet i gymnasier och yrkesläroanstalter får du också från Finlands Gymnasistförbund (www.lukio.fi), Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry:ltä (www.sakkinet. fi), Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry:ltä (www.osku.info) och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf (www.skolungdom.fi), som är till för att hjälpa i första hand svenskspråkiga elever. Mer information om ungdomsfullmäktiges verksamhet och om att grunda sådana får du från Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund - Nuva ry (www.nuva.fi). 5
Barn och unga får ta del av kultur-, idrottsoch fritidsverksamhet på lika villkor II De ungas självförtroende växer, interaktionsfärdigheterna förbättras och välfärden ökar när de unga kan delta i fritidsverksamhet som intresserar dem själva. Kultur-, idrotts- och fritidstjänsterna ska vara tillgängliga för alla på lika villkor och så att de unga har möjlighet att ta sig till sina hobbyer. Verksamheten ska vara intressant för de unga och i verksamheten måste man beakta att de ungas intressen och behov kan förändras snabbt. Tid som tillbringas med vänner och familj ökar också de ungas välfärd. De senaste åren har man märkt att de ungas aktivitet i traditionell organisationsverksamhet minskat, men å andra siden har de unga kanske riktatsin aktivitet på annat sätt, till exempel genom att ordna verksamhet i fria grupper i stället för inom den traditionella organisationsverksamheten. BRA ATT VETA I 145 kommuner finns en informations- och rådgivningstjänst för unga som också ansvarar för information om hobbymöjligheter. Informationen för din egen kommun kan du kontrollera i webbtidningen Koordinaatti (www.koordinaatti.fi). På sina webbplatser publicerar många kommuner information om den egna hobbyverksamheten, men också om verksamhet som ordnas i kommunen av andra instanser. 6
Checka, att det här fungerar Kommunen ska erbjuda de unga möjligheter till hobbyer och till att ordna egen verksamhet. Ungdomstjänsterna som kommunen erbjuder (till exempel ungdomslokalerna, verkstäderna och informations- och rådgivningstjänsterna för unga) är jämställda och även olika minoriteter har möjlighet att delta i verksamheten. Det är möjligt att nå tjänsterna med kollektivtrafiken. Kommunen erbjuder hobbyer för olika unga. Kommunen kan ordna hobbyer för de unga själv eller tillsammans med t.ex. bibliotek, församlingar, organisationer och skolor. I skolorna ordnas fri klubbverksamhet i samband med skoldagen. De unga får påverka verksamheten som ordnas i ungdomslokalerna och man uppmuntrar de unga att också själva ordna aktiviteter i lokalerna. I fritidsverksamheten för unga kan man också utnyttja lokaler som ägs av andra instanser, till exempel församlingarnas, föreningarnas eller företagens lokaler. Ta reda på hobbyutbudet i din kommun. Vid kommunens fritidsväsende (ungdomsväsende, idrottsväsende, kulturväsende) vet man ofta förutom om de hobbymöjligheter som kommunen ordnar även mycket om hobbyer som ordnas av exempelvis organisationer. Det lönar sig alltså att fråga kommunen. Känns det som om inte heller någon annan känner till kommunens hobbymöjligheter? Då kan du föreslå för kommunens ungdömsfullmäktige, ungdomsväsende eller elevkåren i din skola att man ska informera bättre om saken. Skulle t.ex. en hobbymässa låta som en bra idé? Du kan föreslå att en ny aktivitetsform startas till en förening som ordnar liknande verksamhet (till exempel att en fotbollsförening startar ett futsal-lag) eller till någon annan instans (till exempel kommunens ungdomsväsende). Om dessa instanser inte har något intresse men det ändå finns personer som är intresserade av verksamheten kan du också organisera verksamheten själv! Också i detta ärende kan kommunens ungdomsarbetare hjälpa dig. Hjälp, vi har ett problem! 7
III TERMER verkstadsverksamhet. Kommunalt ordnad arbetspraktik riktad till arbetslösa unga under 29 år. Idén är att integrera de unga i arbetslivet samt att utveckla livskontrollen och samhörigheten. uppsökande ungdomsarbete. Specialungdomsarbete med målet att styra exempelvis arbetslösa unga eller unga som blivit utan en studieplats tillbaka till tjänster som är riktade till dem, samt att stödja de unga för att de ska få tjänsterna. påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. S.k. tionde klassen, årskurs 10. De unga får arbete och deras sysselsättningsgrad förbättras År 2008 var närmare 60 000 unga utanför utbildningen och arbetslivet, vilket ökar känslan av utanförskap och risken för utslagning. Man har märkt att arbetslöshet, utslagning och utanförskap i fråga om utbildning verkar överföras från en generation till nästa. Även invandrare har en högre risk än den övriga befolkningen att bli utanför arbetslivet. I arbetslösheten bland unga är det ekonomiska lägets inverkan tydligare än i den allmänna arbetslösheten och under svaga ekonomiska tider är det särskilt svårt för unga att komma in i arbetslivet. I regeringsprogrammet har man beslutat att samhällsgarantin för unga genomförs från början av 2013. Genomförandet av samhällsgarantin innebär att varje person under 25 år och varje nyutexaminerad under 30 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast tre månader efter att arbetslösheten började. Därmed får en ung persons arbetslöshet vara högst tre månader i taget. utbildning som förbereder för den yrkesinriktade utbildningen. Till exempel den s.k. yrkesstarten, där den studerande lär känna utbildningen inom olika branscher. Avsedd för unga som ännu inte har en klar bild av det framtida yrket. 8
BRA ATT VETA Mer information om sysselsättningstjänster får du från Arbets- och näringsbyråernas webbplats (www.mol.fi) där det också finns ett separat avsnitt för unga, Service för unga (läget våren 2012). Mer information om verkstadsverksamheten i den egna kommunen eller på närområdet finns på Nationella verkstadsföreningens webbplats (www.tpy.fi). De unga erbjuds sysselsättningstjänster som är nära de unga och lättillgängliga. Tjänsterna kan innebära till exempel uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet samt samarbete mellan dessa. De unga har rätt till samhällsgaranti, dvs. att sysselsättningen stöds i synnerhet bland unga som är i en svår situation. De unga erbjuds tillräckligt med information om sysselsättningstjänsterna för dem och om hur samhällsgarantin i praktiken verkställs i den egna kommunen. Checka, att det här fungerar I det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamheten samarbetar man med utbildningsanordnare, arbetsgivare och andra aktörer som erbjuder tjänster för unga. Samarbetet mellan påbyggnadsundervisningen efter den grundläggande utbildningen, utbildningarna som förbereder för yrkesinriktad utbildning, verkstadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet är starkt och arbetsfördelningen tydlig. 9
Ibland kan vänner behöva stöd för att klara sig. Om skolan inte intresserar en och den normala vardagen börjar gå en förbi kan det uppsökande ungdomsarbetet vara till hjälp. Idén med det uppsökande ungdomsarbetet är att erbjuda de unga med deras samtycke olika former av stöd och att hjälpa dem att hitta en arbetseller studieplats, att få de tjänster de behöver samt i frågor som gäller hanteringen av vardagen och livet. Man kan själv kontakta det uppsökande ungdomsarbetet eller göra det för någon. Information om det uppsökande ungdomsarbetet får man från hemkommunens ungdomsväsende. I praktiken görs det uppsökande ungdomsarbetet i par. Arbetsparets kontaktuppgifter finns hos ungdomsväsendet som man kan kontakta för att få mer information om verksamheten och om situationer där den kan vara till nytta. Hjälp, vi har ett problem! Kontakta studiehandledaren i din skola. Studiehandledarens uppgift är att ge råd i frågor som förutom fortbildning även gäller att hitta arbete. Du kan också skaffa information från informations- och rådgivningstjänsten för unga. Om du inte får information om sysselsättningstjänster för unga kan du kontakta arbets- och näringsbyrån på din ort. Elevkåren och ungdomsfullmäktige kan tillsammans eller separat ordna ett arbetstorg för unga i samarbete med arbets- och näringsbyrån. Man kan be ungdomsarbetarna skaffa broschyrer och information om sysselsättningstjänster och eventuella arbetsplatser till ungdomslokalerna. 10
IV De unga kan ofta hamna i en olikvärdig position bara för att de inte har samma påverkningsmöjligheter som äldre generationer. De unga är inte en enhetlig grupp och det är viktigt att vara medveten om att de unga kan tillhöra grupper som riskerar diskriminering i samhället. Sådana grupper är exempelvis romer, invandrare, samer, handikappade unga, unga som tillhör sexuella eller könsminoriteter samt unga som lever i regnbågsfamiljer. För att förhindra multibaserad diskriminering är det speciellt viktigt att ungdomar som tillhör dessa grupper har tillgång till tjänster. Till exempel bör invandrares integration stödjas liksom mångfalden av sätt att uttrycka sexualitet och genus. Man måste också förebygga diskriminering av unga som hör till dessa grupper samt ingripa i diskrimineringen. Också till handikappade unga måste garanteras möjligheter att delta och fungera likvärdigt med andra barn och unga. Likställdheten förverkligas Det finns stora regionala skillnader i de ungas ställning till exempel vad gäller tillgången till tjänster, studiemöjligheter och sysselsättning och dessa skillnader måste minskas. TERMER multibaserad diskriminering. Om en person tillhör flera grupper som riskerar diskriminering, till exempel en kvinna som tillhör en etnisk minoritet. 11
BRA ATT VETA Likställdheten har en stark grund i den finländska lagstiftningen: av de grundläggande rättigheterna som nämns i grundlagen nämns likställdheten först. Därtill preciseras likställdheten och förbudet mot diskriminering i den separata lagen om likabehandling, som också bestämmer om myndigheternas skyldighet att främja likställdhet. Om förbudet mot diskriminering på grund av kön bestäms i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (den s.k. jämställdhetslagen). Mer information om främjandet av likställdhet finns på webbplatsen Kaikki erilaisia, kaikki samanarvoisia (www.keks.fi). Alliansens jämlikhetssajt www.alli. fi/yhdenvertaisuus. Inrikesministeriets webbplats för likabehandling www.yhdenvertaisuus.fi. Checka, att det här fungerar Ungdomar har likvärdiga rättigheter oavsett hudfärg, etnisk bakgrund, religion, sexuell inriktning, könsidentitet och hemort. I skolorna och läroanstalterna fostrar man de unga till att respektera varandra och man ger de unga mer information om olika religioner och livsåskådningar samt om de mänskliga rättigheterna. Informationen kan ges som en del av den normala skolundervisningen, eller så kan man i skolorna ordna kampanjer och evenemang som främjar jämlikheten. Kommunen erbjuder lättillgängliga och öppna tjänster för unga som drabbats av rasism och diskriminering. 12
De studerande konsulteras när man grundar och lägger ned skolor. Unga ges möjligheter till läroavtalsutbildning också i glesbygden. Alla kommuner erbjuder tjänster för unga och unga familjer i tid. I synnerhet barnfamiljer ska stödjas innan familjen blir kund hos barnskyddet. Stödtjänsterna kan ha många olika former, allt från familjeklubbar och kamratstöd till tjänster som erbjuds av familjerådgivningar, rådgivningsverksamheten för barn och mödra- och skyddshem. Varje ung person har oavsett sin hemort möjlighet till en egen hobby. Skolhälsovården ska ha tillräckliga resurser för att sköta om elevernas välmående som helhet. Ifall det inte är så kan man kontakta beslutsfattarna i kommunen. Kontakta elevkåren i din skola eller ungdomsfullmäktige i din kommun. Föreslå för dem att ordna en kampanj eller ett evenemang som förebygger diskriminering. Kunde din skola eller din hobbygemenskap utropa sig till område fritt från diskriminering? Mer information finns på www.yhdenvertaisuus.fi. Hjälp, vi har ett problem! Har du upplevt diskriminering pga. ditt kön? Jämställdhetsombudsmannen har till uppgift att övervaka verkställandet av jämställdhetslagstiftningen. Jämställdhetsombudsmannen ger anvisningar och råd i frågor som gäller jämställdhetslagen. Mer information om jämställdhetsombudsmannens verksamhet: www.tasa-arvo.fi. Har du upplevt diskriminering pga. din etniska bakgrund? Minoritetsombudsmannen har till uppgift att övervaka verkställandet av likabehandlingslagstiftningen. Målgrupper för minoritetsombudsmannen är personer som tillhör etniska minoriteter, såsom invandrare, utlänningar som vistas i Finland och Finlands nationella minoriteter såsom samerna och romerna. Mer information om minoritetsombudsmannens verksamhet: www.vahemmistovaltuutettu.fi. Om du bevittnar diskriminering eller drabbas av sådan ska du kontakta vilken vuxen som helst: en lärare, rektorn, skolhälsovårdaren, dina föräldrar, ungdomsarbetare eller någon annan pålitlig vuxen. Den vuxna ska föra ärendet vidare och stödja unga i sådana fall. 13
Flickor och pojkar har lika rättigheter och möjligheter V Man försöker främja jämställdheten mellan könen på många olika sätt. Målet är att kompetensnivån, utbildningen eller dagens och framtidens möjligheter inte ska bestämmas enligt könet. Flickor och pojkar ska ha likvärdiga möjligheter att förverkliga sig själva och utveckla sig till sin fulla potential. Jämställdheten mellan flickor och pojkar förverkligas inte alltid trots förbättringsförsök. Till exempel upplever flickor mycket mer trakasserier i läroanstalterna än pojkar. Å andra sidan verkar vårt utbildningssystem favorisera flickor som elever framom pojkar. Främjandet av jämställdheten mellan könen sker på alla livsområden: inom småbarnsfostran, på fritiden, i utbildningen och i arbetslivet. TERMER jämställdhet. Jämställdhet, dvs. likvärdighet. Termen används ofta när man avser jämställdhet mellan könen, dvs. mellan män och kvinnor. likställdhet. Alla människor är lika värda oavsett kön, tänkesätt, funktionsförmåga eller andra egenskaper. Att garantera likvärdiga och jämställda möjligheter innebär inte att alla får samma behandling, eftersom ungas utgångspunkter och möjligheter att delta i exempelvis hobbyer varierar individuellt. integritet. Kan avse antingen fysisk eller psykisk integritet. Med fysisk integritet avses exempelvis att ingen har rätt att röra någon annan på ett olämpligt sätt utan dennes samtycke. Med psykisk integritet avses att ingen ska behöva bli retad eller uppleva någon annan form av psykiskt våld. 14
Syftet med lagen om likabehandling är att främja och trygga förverkligandet av likabehandlingen. Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män har till ändamål att hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet. Lagarna kan du läsa på www.finlex.fi. BRA ATT VETA Flickors och pojkars hobbyer ska ges jämlikt stöd. Inom kommunen ska det finnas jämlika hobbymöjligheter för alla att stödja idrottshobbyer som intresserar mest pojkar garanterar inte ännu tillräckliga hobbymöjligheter. Understöd ska fördelas jämnt inom kommunen när offentliga understöd beviljas för hobbyer som antingen flickor eller pojkar har större intresse för måste man se till att stöden fördelas jämnt. Checka, att det här fungerar Hjälp, vi har ett problem! Kommunerna delar ut varierande summor för att stödja lokal hobbyverksamhet. Mer information om vem som kan söka understöd och hur finns på kommunens webbplats. Om du inte hittar information i begriplig form eller tillräckligt lätt ska du kontakta ungdomsväsendet. Kontakta de vuxna som arbetar i ungdomslokalerna. Är det möjligt att grunda hobbygrupper utgående från de ungas egna intressen? Det lönar sig inte att ge upp efter det första nej -svaret. Kontakta medlemmarna i nämnden som ansvarar för kommunens fritidsverksamhet för unga. Om endast kommunens ishockeyförening får betydligt stöd så fördelas stödet inte jämnt! Skapa själv egna möjligheter. Kunde eleverna eller ungdomsfullmäktige själva grunda hobbygrupper? Mer information om möjligheter till understöd får du från ungdomsväsendet! 15
Checka, att det här fungerar Var och en har rätt till integritet. Inom läroanstalter måste sexuella trakasserier diskuteras det viktigaste sättet att främja varje ung persons integritet är att se till att alla är medvetna om sina rättigheter. Varje ung person måste veta var han eller hon själv eller en kompis får hjälp ifall man råkar ut för fysiska eller psykiska trakasserier. Man måste alltid och i alla situationer ingripa i mobbning. Alla har ansvar för att ingripa i mobbningssituationen, men man måste alltid få hjälp av exempelvis lärare, ungdomsarbetare eller exempelvis skolhälsovårdaren. Varje läroanstalt ska ha en elevvårdsgrupp vars uppgift det är att lösa interna problem i läroanstalten. Om de studerande råkar ut för fysiska eller psykiska trakasserier måste den här gruppen ingripa. Kontakt med elevvårdsgruppen får man lättast via till exempel rektorn eller skolhälsovårdaren. Om läroanstalten inte har en elevvårdsgrupp är det bra om elevkåren diskuterar med rektorn. I så fall måste det finnas något annat organ som löser problemsituationer vid läroanstalten. Hjälp, vi har ett problem! Elevkåren eller ungdomsfullmäktige kan ordna ett evenemang som har som mål att förbättra stämningen vid läroanstalten och/eller ge mer information om exempelvis sexuella trakasserier och om hur man kan ingripa i sådana fall. 16
VI Unga har möjligheter att bo och leva självständigt I Finland flyttar unga i genomsnitt tidigare hemifrån än i andra europeiska länder - i genomsnitt i åldern 19 år, flickor en aning tidigare än pojkar. Utbildnings- och arbetsmöjligheterna bestämmer ofta var den unga bor. När de söker bostad är de unga i en svagare ställning än den övriga befolkningen på grund av lägre inkomstnivå. Till självständighetsprocessen hör förutom att skaffa en första bostad även ansvar för den egna ekonomin. I början av 2011 antecknades relativt sett flest betalningsstörningar hos 25 29- åringar. Över 12 % av åldersgruppen har betalningsstörningar. Det behövs fler metoder för att hantera den egna ekonomin här har läroanstalterna en viktig roll. TERMER anteckning om betalningsstörning. Om en person inte sköter till exempel betalning av räkningar i tid trots påminnelser kan man göra en anteckning om betalningsstörning i hans eller hennes kredituppgifter. En enskild anteckning lagras i kredituppgiftsregistret från två till fem år. En sådan anteckning i kredituppgifterna kan göra det mycket svårare att t.ex. hyra en bostad. hyresgaranti/hyresborgen/garantihyra. Hyresgarantin är avsedd att täcka skador som uppstår när man underlåtit att iaktta skyldigheter som nämns i hyresavtalet, såsom att betala hyra. Hyresvärden kan kräva hyresgästen på en hyresgaranti som motsvarar högst 3 månaders hyra. När hyresavtalet tar slut måste hyresvärden returnera hyresgarantin till hyresgästen snarast möjligt om det inte finns orsak att kräva skadestånd för avtalsbrott. Det är inte meningen att slitage som beror på normal användning av bostaden ska ersättas med hyresgarantin. Hyresgarantin betalas alltid innan hyresförhållandet inleds. 17
Konsumentförbundets boenderådgivning hjälper hyresgäster och hyresvärdar i tvister per telefon och e-post. Från Konsumentförbundets webbplats kan man också ladda ned en hyresguide med mycket information om hyresgästens rättigheter och skyldigheter. Var och en har lagstadgad rätt att utan avgift kontrollera sina egna kredituppgifter. Genom att använda granskningsrätten får du veta vilka uppgifter det finns om dig i kreditregistret och du ser eventuella anteckningar som tagits bort. Om du har störningar i registret får du därtill information om vilka instanser som frågat efter dina kredituppgifter. Mer information om att kontrollera sina kredituppgifter får du på www.asiakastieto.fi. Ungdomar och studerande måste få tillräckligt med information om boendemöjligheter på sin boendeort. Det ska vara lätt att få informationen av till exempel studiehandledare och vid ungdomslokalerna samt från informations- och rådgivningstjänsten för unga. Läroanstalternas internat ska vara trygga och trivsamma. Man måste även beakta utvecklingen av fritidsverksamheten och annan handledning som behövs av unga. Här behövs samarbete mellan olika aktörer, såsom internatets upprätthållare/utbildningsanordnaren, ungdomsväsendet/ kommunen, organisationer och församlingar, givetvis också inklusive de unga själva. Socialverken ska påskynda beslut om hyresgaranti för unga, så att de bostadslösa ungas situation kan underlättas. BRA ATT VETA Unga har rätt till gott boende. Checka, att det här fungerar Hjälp, vi har ett problem! 18 Om läroanstalten inte erbjuder unga tillräcklig information om boendemöjligheter kan man be studiehandledaren sammanställa information. Om det framkommer problem i läroanstaltens internet ska du ta reda på vem som upprätthåller internatet. Upprätthållaren ansvarar för att åtgärda problemen. Myndigheterna själva måste erbjuda hjälp med att fylla i blanketter. Om det handlar till exempel om Fpa måste Fpa:s personal hjälpa dig att fylla i blanketterna.
De unga skall ha tillgång till tillräcklig information om hur man hanterar sin egen ekonomi. Om Hjälp, vi har ett problem! Checka, att det här fungerar De unga ska ha tillgång till tillräckligt med aktuell information om frågor som påverkar hanteringen av den egna ekonomin. Unga som fastnad i hasardspel måste få hjälp tillräckligt tidigt, innan problemen blivit för stora och hotar att leda till en utslagningsspiral. det inte finns tillräckligt med lättillgänglig information om hanteringen av den egna ekonomin vid läroanstalterna kan du be studiehandledaren sammanställa information. Om spelandet blir ett problem lönar det sig att söka hjälp, för man kan bli av med spelberoendet. Penningautomatföreningen RAY erbjuder stödtjänsten Peluuri för spelberoende och deras anhöriga. Mer information om tjänsten finns på www.peluuri.fi. Konsumentförbundet har projektet Valtti som samlar information för unga om olika frågor med anknytning till hantering av den egna ekonomin Mer information om tjänsten finns på www.kuluttajaliitto.fi. 19
VII Alla barn och unga har oavsett sina utgångspunkter möjlighet att få en högklassig utbildning Varje ung person förtjänar en rättvis start och genuint lika möjligheter för det egna livet. Alla ska oberoende av sin bakgrund ha möjlighet att söka till utbildning och de socioekonomiska utgångspunkterna borde inte förutspå deltagandet i utbildning eller inlärningsresultaten. Till livskontrollen hör förutom att komma till examensinriktad utbildning även att hitta arbete som intresserar en själv dessa två saker är oskiljaktiga. Grunden för en god framtid och arbetskarriär skapas i elev- och studiehandledningen samt genom att hitta en lämplig plats för vidare utbildning. TERMER socioekonomisk utgångspunkt. Den ekonomiska och sociala bakgrund som en person har. Den socioekonomiska utgångspunkten bestäms utgående från t.ex. de inkomster som en person eller familj har tillgång till samt enligt personens eller föräldrarnas yrke. examensinriktad utbildning. Utbildning som siktar på avläggande av en viss examen. Till exempel gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet är examensinriktade utbildningar. övergångsskede i studierna. Skedet mellan att man övergår från ett utbildningsstadium till ett annat. Till exempel är övergången från den grundläggande utbildningen till en läroanstalt på andra stadiet ett övergångsskede i studierna. påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. Så kallade tiondeklassen, årskurs 10. utbildning på andra stadiet. Allmänbildande gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller dubbelexamen som kombinerar dessa. högre utbildning. Universitetsutbildning på lägre (kandidatexamen) och högre (magistersexamen) nivå samt yrkeshögskoleutbildning på lägre och högre nivå. 20
Checka, att det här fungerar Unga som går ut grundskolan har rätt till högklassig handledning. Vissa unga behöver särskilt stöd vid övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet. I varje kommun bör det finnas ett samarbetsnätverk som består av företrädare för olika yrkeskårer, såsom studiehandledare från båda utbildningsstadierna samt personal från skolhälsovården. Samarbetsnätverkets uppgift är att uppfölja att unga som befinner sig i en svår livssituation så smidigt som möjligt kan övergå från ett utbildningsstadium till ett annat. Kommunen ska ha tillräckliga informations- och rådgivningstjänster för unga som ger de unga tillräcklig information om möjligheter för vidare utbildning vid sidan om studiehandledningen. För unga som inte efter den grundläggande utbildningen fortsätter med utbildning eller arbete måste det finnas tillräckliga stödåtgärder inom kommunen. Sådana stödåtgärder är till exempel särskilda verkstäder för unga, yrkesstarten samt påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen. Kommunen ska erbjuda de unga och deras föräldrar tillräcklig och synlig tillläggsinformation om dessa stödåtgärder. Man måste också beakta sådana unga vars modersmål inte är finska eller svenska, eller som annars behöver särskilt stöd t.ex. på grund av funktionshinder. Om det inte i din skola finns tillräckligt med information om vad man kan göra efter nionde klassen kan du be studiehandledaren sammanställa mer information. Arbets- och näringsbyråerna erbjuder yrkesvalstjänster, till exempel yrkesvalstestet som finns på webben. Därtill arbetar där yrkesvalspsykologer som man kan träffa och be om hjälp i frågor som gäller yrkesval. Mer information om servicen finns på www.mol.fi. Hjälp, vi har ett problem! 21
Checka, att det här fungerar Studiestödssystemet skall vara bekant för de unga. Unga ska erbjudas tillräckligt med information om studiestödssystemet samt om hur man söker om studiestöd både på andra stadiet och på högskolestadiet. Man måste också ge information om till exempel inkomstgränsernas inverkan, kontroll av studiernas framskridande och andra förutsättningar i fråga om utbetalning och beviljande av studiestöd. Till exempel Folkpensionsanstaltens (Fpa/Kela) enheter eller läroanstalterna måste erbjuda tillräckligt med stöd för att söka studiestöd. Hjälp, vi har ett problem! Information om studiestödssystemet och villkor som gäller studiestödet kan man söka hos information- och rådgivningstjänsterna samt på Fpa:s webbplats www.fpa.fi. Om informationen inte är begriplig eller tillräckligt lättillgånglig, kan du direkt kontakta personalen vid Fpa eller informations- och rådgivningstjänsterna, vars kontaktuppgifter finns på www.koordinaatti.fi. 22
VIII Genom förebyggande åtgärder upprätthåller man barns och ungas välfärd och hälsa Majoriteten av de unga i Finland är friska, mår bra och anser sig också vara friska. Det finns dock ett flertal problem i de ungas hälsovanor och livskontroll, såsom övervikt, sömnbrist, mentala problem och för lite motion. Vissa problem är vanligare till exempel endast hos det ena könet eller bland unga med svagare utgångsläge. Även föräldrarnas allt vanligare missbruksproblem och mentala problem utgör ett hot mot de ungas hälsa och trygga utveckling. I främjandet av ungas hälsa är det viktigt med förebyggande verksamhet som riktar sig till hela åldersgruppen eller vissa riskgrupper redan innan symtom framkommit eller det finns en klar orsak till att vara bekymrad. Det är dock också lika viktigt att man hittar hjälp snabbt och lätt om en ung person behöver det. Målet är att den unga styrs från problemsituationer tillbaka till utbildnings- och arbetsvägen, eftersom utslagning är mindre sannolikt då. I ungdomars fritids- och utbildningsmiljöer ska det råda nolltolerans mot mobbning. Alla unga ska ha möjlighet till hälsosamma levnadsvanor. De studerande ska ha möjlighet att påverka och bli hörda i frågor som gäller skolbespisningen. Skolorna erbjuder kvalitetsmat som är hållbart producerad. De unga bör höras när man planerar och bygger kommunala idrottsoch hobbyplatser. Man bör också beakta tillgängligheten så att hobbymöjligheterna för exempelvis handikappade unga förverkligas. Motionsinriktningen och näringsfostran borde ökas i skolorna och läroanstalterna. Detta kan genomföras i samarbete med olika aktörer. Checka, att det här fungerar 23
Hjälp, vi har ett problem! Kontakta kökspersonalen i din skola eller personen som ansvarar för kommunens/affärsverkets mathushållning. Ofta kan man göra små förbättringar i skolmaten utan några större ekonomiska satsningar och kökspersonalen tar gärna emot konstruktiv respons. Om din kommun har fattat beslut som direkt berör de unga men där de unga inte på något sätt hörts kan du lämna in ett klagomål gällande beslutet. Enligt lagen har de unga rätt att bli hörda i beslut som gäller dem själva. Läs mer i avsnittet Känn till dina rättigheter. Alla studerande har rätt till högklassig hälsovård. De studerande måste veta var man får lättillgänglig hjälp när man behöver det pga. psykiska eller fysiska symtom. Problemen får inte bli för stora innan man får hjälp! Man måste kunna gå till hälsovårdaren, skolpsykologen eller skolkuratorn alltid när det behövs. Elevvården måste utvärderas och utvecklas i samarbete med de unga. Det ska vara klart för de studerande vem de kan kontakta när de vill ge respons. Den regionala jämlikheten måste förverkligas i elevvården. Även unga som bor i glesbygden har rätt till högklassig hälsovård. Checka, att det här fungerar 24
Hjälp, vi har ett problem! Om du eller dina vänner inte är medvetna om hälsovårdstjänsterna som är riktade till er kan ni be till exempel läroanstaltens hälsovårdare lägga upp information om tjänster som erbjuds av experter som arbetar med unga på skolans anslagstavla eller berätta om dem under morgonsamlingen. Om hälsovårdaren inte är på plats tillräckligt ofta på grund av kommunens begränsade resurser lönar det sig att kontakta social- och hälsovårdsnämndens medlemmar eller den tjänsteman som ansvarar för utbildnings- och/eller hälsovårdstjänsterna. Checka, att det här fungerar Ingen ung person ska behöva utsättas för mobbning. Läroanstalternas interna stämning och samhörighet ska utvecklas i ständig samverkan mellan skolans lärare, den övriga personalen och de studerande. Förbindelserna mellan hemmet och läroanstalten ska fungera. Om läroanstalten inte håller föräldrarna à jour om aktuella händelser så är någonting fel! Hjälp, vi har ett problem! Tips för att minska mobbning i skolan finns till exempel på projektet KiVa-skolans webbplats www.kivakoulu.fi. Där finns separat information för hemmen, skolorna och eleverna. Elevkåren kan arbeta för en trivsammare skola genom att till exempel ordna evenemang och genom att fördöma mobbning i alla situationer. 25
Checka, att det här fungerar Ungdomar bör få hjälp för missbruksproblem och mentala problem. Kommunen ska ha nyktra och gemenskapliga hobbyer för unga som ordnas till exempel i samarbete mellan kommunen och organisationer. De unga måste veta var de kan söka hjälp för mentala problem eller missbruk. Det är speciellt viktigt att hjälp finns till hands snabbt och lätt utan att den unga i onödan bollas fram och tillbaka från en tjänst till en annan. Vid läroanstalterna och ungdomslokalerna bör det finnas information om ätstörningar samt om hur man åtgärdar sådana i tid. Vuxna som arbetar bland unga ska ha yrkeskunskap för att bemöta olika unga. Också ungdomar som tillhör t.ex. etniska, språk-, köns- eller sexuella minoriteter har rätt att få saklig hjälp och stöd i sin vardag. 26 Hjälp, vi har ett problem! Via Droglänken hittar du hjälp till ditt eller din kompis missbruksproblem. Där kan du också testa om ditt berusningsmedelsbeteende följer lagar och rekommendationer. www.paihdelinkki.fi.
+ Känn till dina rättigheter Ovan har vi räknat upp mål som lyfts fram i barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och som varje ung person som bor i Finland bör ha rätt till i sin kommun när programperioden avslutas år 2015. Det finns dock vissa rättigheter på högre nivå som binder tjänstemännen och de kommunala beslutsfattarna i sin verksamhet. Om det alltså känns som om barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet som regeringens ungdomspolitiska program inte räcker till för att styra tjänstemännen och beslutsfattarna i din kommun till rätt beslut så lönar det sig att granska den här listan. Här kan du hitta fler paragrafer att hänvisa till i svåra situationer! Förvaltningslagen i sin helhet kan man läsa gratis på www.finlex.fi. Tjänstemännens (dvs. i praktiken nästan alla som arbetar för kommunen och fattar beslut) arbete och skyldigheter regleras i förvaltningslagen som tillämpas på alla myndigheter. Till exempel är det viktigt att man följer lagen inom förvaltningen. Förvaltningen ska också vara opartisk, med andra ord kan en tjänsteman inte fatta beslut där han eller hon är jävig. T.ex. kan en tjänsteman inte besluta om att bevilja understöd för en sådan idrottsförening som han eller hon själv aktivt verkar i. I förvaltningslagens andra kapitel finns bestämmelser om grunderna för god förvaltning som alla tjänstemän ska iaktta i sitt arbete. Grunderna för god förvaltning omfattar bl.a. följande principer: - Rättsprincipen inom förvaltningen. En myndighet ska bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt. - Serviceprincipen och adekvat service. Den som uträttar ärenden hos en myndighet ska få behörig service. - Rådgivning. Myndigheterna ska utan avgift ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på medborgarnas frågor. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska den i mån av möjlighet hänvisa kunden till den behöriga myndigheten. - Krav på gott språkbruk. Myndigheterna ska använda ett sakligt, klart och begripligt språk. - Samarbete mellan myndigheterna. En myndighet ska bistå en annan myndighet på begäran. I förvaltningslagen finns också detaljerade bestämmelser om handläggning och anhängiggörande av förvaltningsärenden, om talan för och hörande av en part i ett förvaltningsärende, begäran om omprövning samt ändring av beslut och andra motsvarande ärenden.
Den enas skyldighet är den andras rättighet, dvs. tjänstemännens skyldigheter är medborgarnas, även de ungas, rätt. Sådana medborgerliga rättigheter i förhållande till myndigheterna är till exempel följande rättigheter som bestäms om i grundlagen: All utövning av offentlig makt ska bygga på lag. I all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. Likställdhet Religions- och samvetsfrihet Yttrandefrihet och offentlighet Rösträtt och rätt till inflytande Kulturella rättigheter, såsom rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning Rätt till eget språk och egen kultur Näringsfrihet och rätt till arbete Rätt till social trygghet Ansvar för miljön Rättsskydd Om det inte hjälper att ens vädja till dessa medborgerliga rättigheter och 28 tjänstemännens plikter och om du fortfarande upplever att du blivit felbehandlad är det möjligt att påverka ärendet. För det första är det bra att komma ihåg att varje anställd i en kommun har en chef. Därför lönar det sig inte att ge upp efter det första negativa svaret, utan att tänka ut fler motiveringar för frågan och sedan be att få diskutera med chefen. Om du alltså tycker att till exempel din lärare i samhällslära inte ger dig tillräckligt med information om ungas möjligheter att delta och påverka kan du hitta på några bra tilllägsmotiveringar för ärendet och tala med rektorn om saken, och därefter ännu vid behov med chefen för skolväsendet. För det andra, ändring i saken kan man söka också genom förvaltningens interna metoder för ändringssökande. Ett beslut som fattats inom förvaltningen ska alltid förses med uppgifter om eventuella metoder för sökande av ändring, till exempel en besvärsanvisning eller anvisning för rättelseyrkande. För det tredje, medborgarna kan klaga på beslut som gäller dem själva och som fattats av myndigheterna. Denna rättighet bygger på rättsskyddet som bestäms om i grundlagen. Enligt bestämmelsen har alla rätt att få sin sak behandlad i en domstol eller något annat rättskipningsorgan. Förvaltningens interna metoder för ändringssökande - myndighetens självrättelse - rättelseyrkandeförfarande Utomstående metoder för ändringssökande (dvs. besvärsmetoder) - förvaltningsbesvär - kommunalbesvär - extra metoder för ändringssökande
Självrättelse: Självrättelse innebär ett förfarande där myndigheten själv rättar ett beslut som den fattat. tidsfrist: fem år från beslutet teknisk självrättelse, där myndigheten på eget initiativ rättar t.ex. ett räkne- eller skrivfel i ett beslut egentlig självrättelse, myndigheten rättar på eget initiativ ett sakfel i sitt beslut lagstadgad självrättelse, dvs. ett förfarande där en myndighet rättar ett fel i sitt beslut efter att ett rättelseyrkande lämnats i ärendet, se här under rättelseyrkandeförfarande Annat anmärkningsvärt: för att trygga rättsskyddet kan en domstol vanligtvis inte rätta sitt eget beslut. Ändring i en domstols beslut söks genom en separat process. Rättelseyrkandeförfarande: en medborgare kan yrka på att t.ex. en förvaltningsmyndighet rättar ett felaktigt beslut dvs. man kan lämna in ett rättelseyrkande i ärendet. Syftet med rättelseyrkandet är att fästa myndighetens uppmärksamhet vid felaktigheten i beslutet som fattats och att få myndigheten att själv rätta beslutet. Förfarandet är alltså närmast myndighetens självrättelse. Rättelseyrkandeförfarandet kan också vara ett villkor för vidare klagomål, dvs. man kan inte framföra vidare klagomål om man inte först yrkat på rättelse inom utsatt tid. Rättelseyrkandeförfarandet används ofta exempelvis inom beskattningen och kommunalförvaltningen. I kapitlen 7 och 7a i förvaltningslagen finns allmänna bestämmelser om rättelseyrkande, men noggrannare bestämmelser finns exempelvis i kommunallagen. I kommunen kan rättelseyrkande framföras i fråga om beslut som fattats av kommunstyrelsen, en nämnd, sektioner eller tjänstemän som lyder under dem skriftligt till det organ som fattat det ursprungliga beslutet, förutom om kommunstyrelsen använt sin rätt att ta över ärenden då man också lämnar in ett rättelseyrkande till kommunstyrelsen. I praktiken lämnas rättelseyrkandet till kommunens registratorskontor. rättelseyrkande får anföras av den vars fördel eller skyldighet beslutet gäller eller av vilken invånare som helst i kommunen i kommunalärenden ska rättelseyrkandet göras inom 14 dagar från det man fått ta del av det ursprungliga beslutet. I kommunala ärenden anses kommuninvånarna ha fått kännedom om beslutet när protokollet offentliggjorts anvisningar och modeller för rättelseyrkanden hittar man via sökfunktioner på webben. Förvaltningsbesvär: Med förvaltningsbesvär avses ett klagomål om en myndighets beslut som lämnas till förvaltningsdomstolen. I lagstiftningen finns alltid separata bestämmelser om förvaltningsbesvär (till exempel i fråga om klagomål som gäller beslut om den grundläggande utbildningen i 42 i lagen om grundläggande utbildning). I kommunalärenden kallas klagomålet oftast för kommunalbesvär (se nedan) och för det gäller delvis andra kriterier. Om det är möjligt att anföra förvaltningsbesvär står det så i besvärsanvisningen som ingår i beslutet. besvär kan anföras av en part, dvs. den vars fördel eller skyldighet beslutet gäller besvär kan anföras på grund av laglighet eller ändamålsenlighet, dvs. antingen för att beslutet fattats i lagstridig ordning eller för att beslutet inte på annat sätt är rätt enligt den som anför besvär när man anför besvär måste man följa besvärsanvisningen (tidsfristen, rätt förvaltningsdomstol osv.). Vanligtvis ska förvaltningsbesvär anföras inom 30 dagar efter delfående av beslutet, men i lagen kan också finnas bestämmelser om kortare tidsfrister, så det lönar sig alltid att kontrollera tidsfristen i beslutet! mer information om att anföra klagomål till förvaltningsdomstolen och om saker som ska beaktas i besvärsskriften finns på domstolsväsendets webbplats www.oikeus.fi 29
Kommunalbesvär: Kommunalbesväret är på sätt och vis en underart av förvaltningsbesväret. Kommunalbesvär: kan göras endast på grund av lagligheten, dvs. när beslutet är lagstridigt, beslutsfattaren överskridit sin behörighet eller beslutet fattats i felaktig ordning, till exempel så att parterna i ärendet inte ha hörts enligt bestämmelser med kommunalbesvär kan man alltså inte klaga på grund av ändamålsenlighet, man kan till exempel inte klaga på att ishockeyföreningen fick mer pengar av kommunen än fotbollsföreningen utöver en part får vilken som helst kommuninvånare anföra kommunalbesvär när man anför besvär måste man följa besvärsanvisningen (tidsfristen, rätt förvaltningsdomstol osv.). Vanligtvis ska kommunalbesvär anföras inom 30 dagar efter delfående av beslutet, men i lagen kan också finnas bestämmelser om kortare tidsfrister, så det lönar sig alltid att kontrollera tidsfristen i beslutet! mer information om att anföra klagomål till förvaltningsdomstolen och om saker som ska beaktas i besvärsskriften finns på domstolsväsendets webbplats www.oikeus.fi Extraordinara rättsmedel: När de egentliga metoderna för ändringssökande (ovan nämnda metoder) 30 inte kan användas och beslutet redan vunnit laga kraft kan extra metoder för ändringssökande komma i fråga. Dessa metoder är dock sekundära i förhållande till de egentliga metoderna för ändringssökande. Extra metoder för ändringssökande är: Klagan som en part kan anföra 1) om den som ärendet gäller inte har beretts tillfälle att bli hörd och beslutet kränker hans eller hennes rätt och därmed skadar honom eller henne, 2) om det vid behandlingen av ärendet har inträffat ett annat fel i förfarandet som väsentligt har kunnat inverka på beslutet eller 3) om beslutet är så oklart eller bristfälligt att av det inte framgår hur ärendet har avgjorts. Klagan ska vanligtvis göras inom sex månader och anförs hos förvaltningsdomstolen. Återställande av försutten fatalietid kan komma i fråga om en person inte inom utsatt tid kunnat vidta åtgärder pga. ett lagligt förhinder (t.ex. allvarlig sjukdom, allmänt trafikstopp) i ett ärende som gäller personen själv. Återställande av försutten fatalietid ska sökas hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från det att förhindret upphörde (t.ex. efter att man tillfrisknat från sjukdomen). Återbrytande kan sökas 1) om det i ärendet har inträffat ett sådant fel i förfarandet som väsentligt har kunnat inverka på beslutet, 2) om beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller på ett misstag som väsentligt har kunnat inverka på beslutet, eller 3) om det i ärendet tillkommit sådan ny utredning som väsentligt kunnat inverka på beslutet. Återbrytande kan dock inte sökas om grundbesvär eller klagan över beslutet kan anföras på samma grund. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen ifall högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Europeiska människorättsdomstolen: Europeiska människorättsdomstolen (EMD) ligger i Strasbourg och övervakar iakttagandet av Europakonventionen (se t.ex. www. finlex.fi). Finland har godkänt Europakonventionen år 1999, så även Finland måste iaktta konventionens överenskommelser om t.ex. diskrimineringsförbud och yttrandefrihet. En part vars rätt enligt Europakonventionen kränkts och uttryckligen av en offentlig myndighet kan klaga till Europeiska människorättsdomstolen. Ett annat villkor för klagomålet är att alla inhemska besvärsmetoder redan använts, därmed är EMD den sista besvärsinstansen. Människorättsdomstolens slutliga dom är bindande för den stat vars verksamhet klagomålet gäller. Mer information om att klaga till Europeiska människorättsdomstolen finns t.ex. på utrikesministeriets webbplats formin.finland.fi eller på domstolens webbplats www.echr.coe.int.
Om de ovannämnda besvärsmetoderna inte hjälper eller tidsfristen för rättelseyrkande redan gått finns det också andra sätt att uttrycka att man blivit felbehandlat i myndighetens verksamhet. Med dessa metoder kan man dock inte upphäva det ursprungliga beslutet, men nog lyfta fram oegentligheter i förvaltningen. Förvaltningsklagan: Förvaltningsklagan är ett inofficiellt och fritt formulerat sätt att uttrycka att man anser att myndighetens förfarande är felaktigt, osakligt eller olagligt. En förvaltningsklagan kan göras också för att man anser att en myndighet inte är tillräckligt aktiv eller inte fungerar på ett lämpligt sätt. det finns inga allmänna bestämmelser om förvaltningsklagan, såsom i fråga om de egentliga metoderna för ändringssökande vem som helst kan göra en förvaltningsklagan förvaltningsklagan görs oftast till tjänstemannens chef eller en högre övervakande myndighet, i fråga om kommuner till regionförvaltningsverket (RFV) förvaltningsklagan görs skriftligt och formuleras fritt, men på regionförvaltningsverkens webbplatser finns också en separat blankett som kan användas ett beslut som redan fattats kan inte ändras till följd av en förvaltningsklagan, utan följden är att den övervakande myndigheten tar ställning till ärendet och kan ge till exempel en anmärkning eller en anvisning om att iaktta lagen i motsvarande situationer i framtiden kan också i teorin leda till verkställande av tjänsteansvaret, dvs. sådana straffåtgärder som enligt strafflagen följer på underlåtande av tjänsteplikten, men i praktiken är det här mycket osannolikt Riksdagens justitieombudsman: Riksdagens justitieombudsman har till uppgift att övervaka att domstolarna och andra myndigheter och tjänstemän följer Finlands lag samt uppfyller sina skyldigheter. I synnerhet uppföljer justitieombudsmannen att god förvaltning, grundläggande och mänskliga rättigheter samt barnens rättigheter förverkligas. Tillsammans med regeringens justitiekansler svarar riksdagens justitieombudsman för den högsta laglighetsövervakningen i Finland. Riksdagens justitieombudsman arbetar huvudsakligen genom att undersöka ärenden som framställts för honom eller henne. Riksdagens justitieombudsman kan man också fråga om råd per telefon. Mer information om riksdagens justitieombudsmans verksamhet finns på www.oikeusasiamies.fi. Justitiekanslern: Justitiekanslersämbetet fungerar i samband med regeringen. Justitiekanslern svarar för den högsta laglighetsövervakningen i Finland tillsammans med riksdagens justitieombudsman, med andra ord övervakar även justitiekanslern myndighetsverksamhetens laglighet. Också justitiekanslern arbetar i praktiken genom att lösa frågor som framställts för honom eller henne. Mer information om justitiekanslerns verksamhet finns på justitiekanslersämbetets webbplats www.okv.fi. 31
www.finlex.fi INFOrmation www.oikeus.fi www.koordinaatti.fi www.mol.fi www.kuluttajavirasto.fi www.yhdenvertaisuus.fi www.osku.info www.sakkinet.fi 32
HJÄLP www.oikeusasiamies.fi www.lapsiasia.fi www.paihdelinkki.fi www.nuva.fi www.skolungdom.fi www.lukio.fi 33
Du har rätt kräv att den förverkligas! är producerad av statens delegation för ungdomsärenden Nuora och handlar om vilka rättigheter regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram 2012-2015 ger unga. I sig självt låter programmet som ett byråkratiskt ordmonster, så Nuora upplevde att det var nödvändigt att räta ut de krångliga ordvändningarna en aning. För att programmet ska kunna förverkligas måste de unga veta vad de kan kräva. För att de unga ska kunna veta vad de kan kräva måste rättigheterna presenteras klart och tydligt. Det räcker inte att enbart känna till rättigheterna. Man måste också veta hur man kan påverka saker. Den här guiden ger också tips på hur man kan ändra världen, i varje fall i den egna hemkommunen och närmiljön. Alltid hjälper det inte ens att man känner till olika sätt att påverka, om de vuxna bestämmer sig för att systematiskt trampa på de ungas rättigheter. I fall att det går så finns här också sammanfattat hur dåliga beslut kan göras bättre och hur man få de ungas röst hörd, om inte annars så via genom rättssystemet. Statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) är ett barn- och ungdomspolitiskt sakkunnigorgan som tillsatts av regeringen (statsrådet) och till vilket statsrådet kallar som medlemmar personer insatta i barns och ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Delegationen fungerar som sakkunnig i frågor som gäller barns och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. Delegationen strävar efter att lyfta upp teman som gäller barn och unga till allmän diskussion genom att utfärda ställningstaganden och utarbeta åtgärdsprogram. Därtill är delegationens lagstadgade uppgift att årligen utvärdera det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet.