Att välja personlig skyddsutrustning

Relevanta dokument
CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Marknadskontroll av personlig skyddsutrustning

Du har ansvar för arbetsmiljön

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Du har ansvar för arbetsmiljön

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete

Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering

Växter och bekämpningsmedel

Varför har vi regler för maskiner?

Guide för en bättre arbetsmiljö

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Belasta rätt vid personförfl yttning

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Guide för en bättre arbetsmiljö

Jobba rätt med epoxi Minska risken för hudeksem och allergi

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Tillgänglig arbetsmiljö

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium

Bättre arbetsmiljö varje dag

EN Skyddskläder med elektrostatiska egenskaper

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Anmäl din arbetsskada

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD

Anmäl din arbetsskada

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Enkla steg till en säkrare arbetsmiljö inom jord- och skogsbruket

Arbeta säkert med isocyanater

Varselmärkning. Tydlig och flexibel information. I vårt system ingår: Påbud Varning Förbud. Farliga ämnen Nöd Brand

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

CE-märkning och produktsäkerhet

Flamskyddade arbetskläder

Skydda dig mot fallrisker

Hot och våld inom vården

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Företagshälsovården behövs för jobbet

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Arbeta säkert med djur

Så får barn och ungdomar arbeta

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Riskhantering vid laboratoriearbete

vem har arbetsmiljöansvaret?

Personlig skyddsutrustning är en nödlösning. Marianne Andersson mätingenjör Arbets- och miljömedicin

Checklista. Skolans kemiundervisning

Tillgänglig arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

EUs lagstiftning om personlig skyddsutrustning (PPE) Förordning (EU) 2016/425 (PPE Förordningen)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Checklista för krematorium

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Säkrare snöskottning En broschyr om säkrare snöskottning från tak

Skyddsutrustning. Skyddsutrustning för professionell användning

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Marknadskontroll av varselplagg

Kemiska risker i arbetsmiljön

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker

Hot och våld inom vården

Kemiska risker i arbetsmiljön

Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare

Har chefer och arbetsledare tillräckliga arbetsmiljökunskaper för att kunna bedöma risker i verksamheten?

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Våld och hot inom vården

Säkra maskiner. om regler för maskiner

Lösningsmedel är farliga

Informationsbrev kampsportsskydd

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Planera arbetet. Inventera lastning och lossningsställen

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

AKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

Rutin för anskaffning av arbetsglasögon

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Kort om - Handskar som skyddsutrustning

Marknadskontroll av filtrerande halvmasker

Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp

Avtal om användande av personlig skyddsutrustning

Transkript:

Att välja personlig skyddsutrustning

Vem bekostar den personliga skyddsutrustningen? Arbetsgivaren ska tillhandahålla och bekosta den personliga skyddsutrustning som behövs för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Att välja personlig skyddsutrustning Innan ni väljer personlig skyddsutrustning ska arbetsgivaren göra en riskbedömning. Det innebär att ni ska analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot riskerna. Om någon förändring inträffar som har betydelse för bedömningen ska ni göra en ny riskbedömning. Vad ska ni tänka på när ni väljer personlig skyddsutrustning? Ta reda på vilka egenskaper utrustningen ska ha innan ni väljer personlig skyddsutrustning, till exempel genom att besvara följande frågor: Hur länge varar arbetet? Är arbetet fysiskt tungt? Utsätts användaren för värme eller kyla? Vad ska utrustningen skydda mot? Hur länge ska utrustningen kunna skydda vid ett och samma tillfälle? Ska utrustningen användas tillsammans med annan personlig skyddsutrustning? Om mer än en personlig skyddsutrustning används, går de då att kombinera utan att skyddet försämras? Vilken prestanda krävs på utrustningen? Är utrustningen anpassad till den som ska använda utrustningen? Personlig skyddsutrustning är avsedd för personligt bruk och bör bara i undantagsfall användas av flera. Utrustning som kan användas av flera är till exempel varselvästar. Personlig skyddsutrustning ska vara individuellt anpassad. Det kan därför vara lämpligt att låta de som ska använda utrustningen prova olika alternativ. Det kan också innebära att olika personer inte kan använda samma typ av personlig skyddsutrustning, utan behöver erbjudas olika alternativ. Ska utrustningen skydda mot flera risker?

Vilka krav ska man ställa när man köper personlig skyddsutrustning? All personlig skyddsutrustning ska vara CE-märkt, och för följande personliga skyddsutrustningar ska CE-märket även följas av ett fyrsiffrigt nummer XXXX: Fallskydd. Andningsskydd och dykapparater. Skyddskläder, skyddsskor och skyddshandskar mot kemikalier. Skydd mot värme motsvarande en lufttemperatur på >100 C. Skydd mot kyla motsvarande en lufttemperatur på < 50 C. Skydd mot elektriska risker på >50 V växelström eller >75 V likström. Skyddskläder och skyddshandskar ska även vara märkta med ett piktogram som anger vad de skyddar mot eller vilken miljö de är lämpliga att användas i. Exempel på piktogram som förekommer är: Skydd mot mekaniska risker Skydd mot kyla Skydd mot skärande risker Skydd mot hetta och flamma Skydd vid svetsarbete Skydd mot radioaktiv kontaminering Skydd mot mikrobiologiska risker Skydd mot kemiska risker, 3 eller fler kemikalier Skydd mot motor/kedjesåg Skydd för brandmän Skydd mot joniserande strålning Skydd mot statisk elektricitet Skyddsutrustning med hög synbarhet (varselklädsel)

Skyddskläder och skyddshandskar som skyddar mot flera risker ska ha ett piktogram för varje typ av risk. Exempelvis ska skyddskläder mot kemikalier som även skyddar mot statisk elektricitet vara märkt med två piktogram, ett för skydd mot kemikalier och ett för skydd mot statisk elektricitet. Det ska finnas en bruksanvisning på svenska som följer med utrustningen. Bruksanvisningen ska innehålla uppgifter om: Tillverkarens namn och adress. Modell eller beteckning. Förklaring av alla märkningar och angivna prestandanivåer. Vad utrustningen skyddar mot och vilken skyddsnivå utrustningen har. Information om faktorer som kan påverka utrustningens livslängd eller skyddande egenskaper. Underhåll och reparation. Förvaring. Bruksanvisningen är en väsentlig del av den personliga skyddsutrustningen och det är viktigt att läsa igenom den innan utrustningen används. Hur man kontrollerar utrustningen. Regler och information om personlig skyddsutrustning Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier, ADI 549 Buller och hörselskydd, ADI 344

Punktutsug När ska man använda personlig skyddsutrustning? I första hand ska man begränsa risken genom allmänna tekniska eller arbetsorganisatoriska åtgärder. Allmänna tekniska åtgärder kan till exempel vara punktutsug fallskyddsräcken avskärmning av buller. Arbetsorganisatoriska åtgärder kan till exempel vara begränsning av exponeringstid arbetsrotation. Personlig skyddsutrustning ska ni välja först när risken inte kan begränsas eller undvikas på annat sätt. Fallskyddsräcken

Fler exemplar av denna trycksak beställs från Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 E-post: arbetsmiljoverket@av.se www.av.se Best. nr. ADI 489 Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå. Foto: Joakim Nordlund och Shutterstock. Illustrationer: Per Thornéus / Pictoform. tryck: lenanders