Kort om - Handskar som skyddsutrustning

Transkript

1 Intern information Kort om - Handskar som skyddsutrustning I Arbetsmiljöverkets föreskrifter regleras vilka krav som måste uppfyllas, för att den personliga skyddsutrustningen ska få CE-märkas. Om en skyddshandske har bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märkts i ett EU-land kan de exporteras och säljas inom hela EU. För att uppfylla kraven i föreskrifterna följer tillverkarna flera EN standarder. En EN standard innehåller fordringar, provningsmetoder, krav på hur produkten ska märkas utöver CE-märkning samt vad som skall finnas med i tillverkarens bruksanvisning. Det finns ganska många EN standarder som berör olika typer av skyddshandskar. CE-kategorier: CE Kat 1 Enkla handskar. Godkända för arbeten med låg risk såsom köksarbete, arbete i våta miljöer, rengöring mm. CE Kat 2 Handskar avsedda för arbeten med medelhög skaderisk. Dessa skall även vara godkända av ett godkänt testinstitut samt vara märkta med den symbol som visar vad handsken skyddar mot. CE Kat 3 Specialhandskar för arbeten med hög skaderisk, Exempelvis vid hantering av svåra kemikalier osv. Dessa handskar skall även vara typgodkända av ett oberoende testinstitut samt ha genomgått en särskild tillverkningskontroll, där producenten är kvalitetscertifierad enligt ISO Alla produkter skall vara märkta enligt EU-krav (EN 420). CE-märkningen anger vilka gällande normer som handsken uppfyller. Märkning av skyddshandskar: EN-kod och piktogram Några av de symboler som visar skyddsförmågan mot olika risker. Avser CE-kategorierna 2 och 3. Finns på handskarnas produktinformation, förpackningar och ibland även på handsken. Förutom EN 420 finns specifika EU-normer för specifika ändamål (se figur). Inrutade symboler är exempel handskar avsedda för laborativ verksamhet. Sista siffran i tex. EN anger specifika krav som finns i normen (ej CE-kategori) Detta piktogram (t.v.) förekommer ofta och betyder att handsken ger ett lågt kemikalieskydd eller är vattentät. Handsken klarar inte kraven specifikt enligt ovan symboler. Exempel på märkning:

2 Syntetiska material vanliga i handskar: Naturlatex - kan tåla temperaturer mellan grader, bra mot utspädda syror och alkalier, bra elasticitet. Materialet är ljuskänsligt (UV-ljus), dålig resistens mot saltpeter- och kromsyra, oljor, bensin, animaliska och vegitabiliska fetter och aromatiska kolväten. Låg gastäthet, allergirisk för gummiallergiker. PVC/Vinyl - mångsidigt material som kan blandas med olika tillsatser för önskade egenskaper. Olika mjukgörare kan ge egenskaper som flexibilitet mot kyla, bättre mekaniska egenskaper, bättre kemiska egenskaper mot alfatiska lösningsmedel. PVC har goda egenskaper mot syror och alkalier. Är hudvänligt. (Ger ej upphov till allergier). Återanvändbara (upp till sju gånger). PVC är dåligt mot ketoner. Nitril ger hög beständighet mot oljor, bensin och hydraloljor. Goda mekaniska egenskaper. Ett ganska styvt material. Neopren har god beständighet mot aromatiska kolväten, bensin och olja. Hög rivstyrka och god väderbeständighet. Butylgummi har god kemikalieresistens och hö gastäthet senapsgas, 10 gånger högre än naturgummi. Tål ketoner (aceton) och estar. Viton ger hög kemikalieresistens (toluen, xylen), god oljebeständighet och beständighet mot kolväte Val av skyddshandskar Vid val av handskar bör man tänka på: 1. Bedömma farlighet och risker 2. Bestämma skyddsbehov 3. Valet av skyddshandskar 1. Bedömning av farlighet och risker Vassa föremål som kan orsaka skärskador hör till de vanligaste orsakerna till skador på händer. Mekanisk påverkan i form av skärning, stick eller nötning är ofta en gemensam farlighet som bör beaktas oavsett om händerna utsätts för kemikalier, hetta eller kyla. Arbete med heta föremål och vätskor, svetsning eller i en miljö med metallstänk och strålningsvärme kan orsaka svåra brännskador. Vid arbete med kemikalier finns information om farlighet att hämta i säkerhetsdatablad. Kemikalier kan orsaka hälsoskadliga effekter: - på inre organ vid upptag genom huden, - på huden från frätning och överkänslighet (sensibilisering), - cancer, påverka fortplantningsförmåga eller ger skador på arvsmassan. Arbete i extrem kyla eller arbete med kryogena (flytande) gaser kan orsaka köldskador. Elektrostatiska laddningar, radioaktiv strålning och biologiska risker är andra faktorer som kan medföra hälsoskador. Risker bör bedömas av någon som har utbildning för detta. En riskbedömning bör omfattas av: - identifiera i aktuell miljö de aktiviteter som kräver skyddshandskar, - lista av aktuella farligheter, - kvantifiera riskerna, - bestämma skyddsnivå, - lista de risker som användandet av handskar medför. - Exempel på risker med skyddshandskar: - Valt fel skyddshandske - Hudirritation, allergisk reaktion - Dålig hygien - Fångad av rörliga maskindelar - Dålig passform - Fel användning av skyddshandske - Kontaminerad skyddshandske - Skadad skyddshandske - Åldrad skyddshandske

3 2. Bestämning av skyddsbehov Skyddsbehovet bestäms i form av produktspecifikation för den skyddshandske som ska användas. Specifikationen görs utifrån följande steg: - Kvantifiera riskerna - Bestämma hur stor del av armar-händer som behöver skyddas och storlek - Bestämning av skyddsnivå utifrån aktuell EN standard 3. Val av skyddshandskar Handskens materialegenskaper är avgörande för om krav på skydd uppfylls. Därför är resultat från materialprovning enligt standard den viktigaste faktorn vid val av rätt skyddshandske. Andra viktiga faktorer av betydelse för användbarheten är: - god passform (genom rätt storlek och konstruktion), - taktila egenskaper (kunna känna föremål), - komfort (handsvett, m.m.). Val av rätt skyddshandske bör därför baseras på beständighet mot: - nötning, genomskärning, punktering, - kyla, - hetta, - aktuell kemikalie,elektrostatiska laddningar, radioaktiv strålning eller mikroorganismer. Dessa faktorer ställs sedan mot: användbarhet och skyddsbehov Användning av handskar Tillämpa regler och följ instruktioner: I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning finns krav på arbetsgivare och arbetstagare. Skyddshandskar är personlig skyddsutrustning som arbetsgivaren ska tillhandahålla. Arbetstagaren ska följa givna instruktioner vid användning av skyddshandskarna. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får information om risker och användning av den personliga skyddsutrustning samt när den ska bytas ut. Dessutom ska arbetstagaren veta hur handskarna hanteras efter användning. Handskar ska alltid dras av från fingertopparna, aldrig via tumhandske i handsken, eftersom detta kontaminerar handen/handsken inuti. Engångshandskar kan vid ringa kontaminering rullas av och kastas. Skötsel av handskar Inspektera handskarna: I de fall som skyddshandskarna återanvänds skall de inspekteras för att bestämma att de är hela, rena och inte förlorat skyddsegenskaperna. Det ska framgå av bruksanvisningen om och hur handskarna rengörs, torkas och förvaras. Handskarna ska även vara rena inuti. Om handskarna har används mot farliga kemikalier bör de slängas efter arbetsdagens slut. Handskarna ska lagras på ett sådant sätt att skyddsförmågan inte försämras. Vissa handskmaterial (gummi) har en begränsad lagringstid. Handskar som avfall Råd när handsken blir till avfall: Procedur för hantering av använda handskar: I den medföljande bruksanvisningen ska det finnas information om hur handskarna ska hanteras som avfall. I de fall som handskarna har används mot farliga kemikalier gäller speciella miljöregler. Vissa handskar kan innehålla ämnen som kan vara skadliga för miljön.

4 Något mer specifik information om handskkategorier CE-kategorier: Kategori 1 Handskar av enkel konstruktion som används vid låg risknivå. Exempel på handskar i denna kategori är de flesta vanliga arbetshandskar samt hushållshandskar för skydd mot milda rengöringsmedel och vatten. Handskar för skydd mot varma föremål eller temperaturer som inte överstiger +50 C ingår också, liksom handskar för lättare arbete t ex i trädgård Kategori 2 Handskar av medelkomplicerad konstruktion och som används vimedelhög risknivå. I denna kategori klassas handskar som används där risken inte bedöms som låg eller mycket hög. Här krävs att handskarna följer EN 420, samt har provats av ett godkänt testinstitut enligt ytterligare minst en standard och typgodkänts av ett godkänt institut (eng notified body). Dessa handskar skall vara märkta med ett bildtecken, s.k. pictogram som visar handskens skyddsfunktion för den angivna risken Kategori 3 Handskar av komplicerad konstruktion och som används vid hög risknivå. Handskar i denna kategori används när det finns stor risk för att en allvarlig eller permanent skada kan inträffa, t ex hantering av mycket aggressive kemikalier. För att dessa handskar ska få CE-märkas krävs att de är testade av godkänt testinstitut, typgodkända av ett oberoende institut samt att tillverkningskontroll utförs. Förutom CEmärkning och piktogram skall det även finnas en fyrsiffrig kod som identifiering av den övergripande kontrollinstans som har den fortlöpande kontrollen. EN-koder några viktiga exempel för laborativ verksamhet Följande standarder berör skyddshandskar som kan vara aktuella att använda, där EN420 och EN374 är viktigast för olika laboratorieverksamhet (Titlarna är översatta och förenklade); EN 368, 369, Provningsmetoder för kemskyddskläder. EN 374, del 1-3, Krav och provningsmetoder för kemskyddshandskar. EN 388, Skyddshandskar mot mekaniska risker. EN 407, Skyddshandskar mot värme. EN 420, Allmänna fordringar på handskar. EN 511, Skyddshandskar mot kyla. EN-ISO 10819, Provningsmetoder för skyddshandskar motvibrationer. EN 420 Allmänna krav på skyddshandskar Kraven sammanfattas i följande punkter: - Handskarna ska vara tillverkade för att ge det skydd de är avsedda för - Användaren ska inte kunna skada sig på sömmar och kanter - Handskarna ska vara lätta att ta på och av - Handsken ska vara tillverkad i material som inte skadar användaren - Läderhandskarnas ph-värde ska ligga mellan 3,5 och 9,5 - samt halten krom (VI) ska vara mindre än 3 mg/kg - Tillverkaren måste ange om handsken innehåller ämnen som kan förorsaka allergier - Skyddseffekten ska inte påverkas om tvättråden följs - Handskarna ska medge bästa möjliga fingerrörlighet med hänsyn till skyddsbehovet

5 EN 374 Handskar för skydd mot mikroorganismer Symbol för skydd mot biologiska risker t.ex. mikroorganismer och innebär att handsken klarar nivå 2 i penetrationsprovningen. Handskar som ska skydda mot kemikalier går igenom två olika typer av provningar. Dels provas motstånd mot permeation hos själva handskmaterialet, dels provas motstånd mot penetrationen genom defekter och småhål. Permeationen mäts i antalet minuter det tar för en kemikalies molekyler att passera handskmaterialet. För den lägsta nivån, dvs 1, är tiden minst 10 minuter. Högsta nivå är 6 som motsvarar minst 480 minuter (8 timmar). Penetrationen mäts genom att en handske blåses upp med luft och sänks ned i vatten. Om luft läcker ut inom 30 sekunder är handsken felaktig. Resultatet anges som det största antalet felaktiga handskar per hundra, vilket betecknas som acceptabel kvalitets-nivå (AQL). EN 374 Handskar för skydd mot kemiska risker Handskar som godkänts enligt EN 374 är märkta med något av de tre piktogrammen. Varje piktogram betecknar den typ av skydd handsken ger. Handskar märkta med det första piktogrammet ska ha bokstäver under piktogrammet som talar om vilka av nedanstående kemikalier handsken skyddar mot i minst 30 minuter. En handske som skyddar mot en kemikalie under en hel arbetsdag kan skydda mycket dåligt mot en annan kemikalie. Fördjupad information för olika lösningsmedel finns i nedan länk: Kemskyddsguide.pdf Detta piktogram betyder att handsken inte klarar nivå 2 för 3 av kemikalierna i tabellen ovan men ger skydd mot en aktuell kemikalie under angiven tid enligt bruksanvisningen.

6 På området medicinska handskar och skyddshandskar finns följande europeiska standarder: Förutom medicinska handskar finns även skyddshandskar inom vården. Skyddshandskar används, till skillnad från medicinska handskar, främst för att skydda personalen och ska alltså betraktas som personlig skyddsutrustning. De ska skydda mot kemikalier vid laboratoriearbete, vid ortopedisk plastikkirurgi, vid hantering av cancerläkemedel eller andra läkemedel och i tandvården. För sjukvårdspersonal kan det ibland vara oklart vilken typ av handske som ska användas i vilken situation. Engångshandskar för sjukvård - Del 1: Krav samt provning av hålförekomst, SS-EN Engångshandskar för sjukvård - Del 2: Krav på och provning av fysikaliska egenskaper, SS-EN Medicinska engångshandskar - Del 3: Krav och provningsmetoder för biologisk utvärdering, SS-EN Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer - Del 1: Terminologi och fordringar på prestanda, SS EN 374-1:2004 Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer - Del 2: Bestämning av motstånd mot penetration, SS-EN 374-2:2004 Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer - Del 3: Bestämning av motstånd mot permeation av kemikalier, SS-EN 374-3:2004 EN 374. Standarden specificerar krav och provningsmetoder för handskar som ska skydda mot kemikalier och mikroorganismer. Krav på penetration och permeation definieras. Med penetration avses flödet av kemikalier eller mikroorganismer på icke-molekylär nivå genom hål, sömmar eller dylikt i handsken (mekanisk täthet). Med permeation avses genomträngning på molekylär nivå. Avslutande ord Hantering av kemikalier kan medföra allvarliga hälsoskadliga effekter. Detta kan ske via upptag genom huden, som sedan via blodet orsakar skador på inre organ, som i sin tur kan leda till cancer, påverka fortplantningsförmågan eller ge skador på arvsmassan. Kemikalier kan också orsaka frätskador, överkänslighet (sensibilisering) och eksem på huden. För att skyddet ska vara säkert är det viktigt att rätt material väljs för det arbete som ska utföras. I Kemikalieskyddsguider (se exempel i nedan länk) finns rekommendationer som är baserade på resultat från ett stort antal materialprovningar enligt standardiserad metod. Observera att rekommendationerna är baserade på provningarna som genomförts vid rumstemperatur. Den verkliga användningstiden kan bli kortare om handsken används vid miljöer med förhöjd temperatur och slitage. Dessutom kan inga garantier ges för handskar som används mer än 8 timmar eller återanvändas efter arbetsdagens slut. Enligt standarden ska handskmaterial provas upp till 8 timmar, vilket ska motsvara en arbetsdag. Ytterligare information finns att hämta hos Arbetsmiljöverket och olika leverantörer av handskar. Ovan material är sammanställt och till stor del hämtat från följande web-material från juni 2011: Arbetsmiljöverkets Akta händerna - välj rätt skyddshandskar mot kemikalier, adi Kemskyddsguide.pdf ( och Stefan Svensson IFM-Kemi