Medeltida bebyggelse

Medeltida bebyggelse Kulturhistorisk landskapsanalys för Norrböle Bodsjö socken, Bräcke kommun, Jämtlands län Amanda Jönsson RAPPORT JAMTLI 2012:39 ISSN 1654-2045

Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15 01 00 Fax 063-10 61 68 Jamtli 2012 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Omslagsbild: Utsnitt ur avvittrings karta över Bodsjö socken från 1770, Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 23-bod-3 Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist Grafisk form ISSN 1654-2045

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte och frågeställningar...1 3. Metod...1 4. Lämningar i området...2 5. Historiska kartor...4 6. Slutsats...7 7. Källförteckning...8

1. Inledning Som en del i projektet Medeltida bebyggelse utfördes 2009 en fornminnesinventering av närområdet kring Norrböle gård, en av de två miljöer som studerades i projektet. Utifrån inventeringens resultat samt historiska kartor har en kulturhistorisk landskapsanalys utförts, vilken presenteras i denna rapport som har sammanställts av antikvarie Amanda Jönsson. Resultaten analyseras och diskuteras vidare i projektets slutrapport. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att försöka dra slutsatser om den medeltida gården och landskapet i Norrböle, genom att inventera lämningar i området samt att undersöka hur kulturlandskap och bebyggelsemönster har sett ut i historisk tid. Frågeställningar för studien kan formuleras som följer: - Finns några medeltida lämningar eller andra spår av den medeltida gården att återfinna idag? - Var har gårdens huvudsakliga bebyggelse samt åker- och ängsmarker legat genom århundradena? - Vilka faktorer har påverkat gårdens läge i historisk tid och kan samma faktorer ha påverkat den medeltida gårdsbildningen? 3. Metod Historiska kartor över området rektifierades och gicks igenom. I fält genomfördes en fornminnesinventering av gården i Norrböle och dess omgivningar. Eftersom undersökningens fokus låg på själva gårdens placering inventerades endast området inom ca 500 meters avstånd från gårdstomten. Påträffade lämningar registrerades i fornminnesregistret. Vidare har digitaliserade historiska kartor samt resultat från inventeringen analyserats med GIS-analys för att visa bebyggelsemönster vid olika tidpunkter i historien. Figur 1. Översiktskarta med Norrböle by markerad. 1

4. Lämningar i området Bodsjö socken inventerades för fornminnen av Riksantikvarieämbetet 1992. Då registrerades gårdstomten i Norrböle som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ Bodsjö 124:1), med referens till avvittringskartan från 1770. Lämningen fick samma avgränsning som dagens gårdstun. Inom byns utmarker registrerades också en kvarnlämning (RAÄ Bodsjö 75:1) samt en fäbod (Bodsjö 118:1). 2004 genomfördes en arkeologisk utredning vid gården i Norrböle av Arkeologicentrum i Skandinavien AB, inför att en bredbandskur skulle uppföras på gården och kablar grävas ned (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2004). Vid detta tillfälle registrerades fyra röjningsrösen (RAÄ Bodsjö 220, 221, 222 och 223) i fornminnesregistret. Två av dessa fick status som bevakningsobjekt, då det bedömdes att deras läge i åkerytan kunde antyda hög ålder. Det ena röset (Bodsjö 223) undersöktes också av Jamtli inom projektet och visade sig ha medeltida ursprung (se rapport, Jamtlis rapportserie 2012:42). Vid Jamtlis fornminnesinventering i området 2009 registrerades ytterligare nio lämningar. Samtliga av dessa bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning. Sju av de nyfunna lämningar är husgrunder, varav alla utom en grund återfinns på laga skifteskartan eller andra sentida kartor (mer om detta nedan). Det rör sig fr.a. om ekonomibyggnader som t.ex. en smedja, ladugårdar och lador. Den husgrund som inte kunde återfinnas på någon historisk karta ligger på dagens gårdstun (RAÄ Bodsjö 233). Vid provgropsgrävning i området drogs slutsatsen att denna husgrund mycket väl kan härröra från ett äldre boningshus (Jamtlis rapportserie 2012:39). Förutom husgrunderna registrerades även en kolbotten (RAÄ Bodsjö 229) samt ett röjningsröseområde (RAÄ Bodsjö 226) vid inventeringen. Kolbottnen ligger i nära anslutning till grunden efter den smedja (RAÄ Bodsjö 225) som är markerad på laga skifteskartan. Det är även röjningsröseområdet, som ligger ca 200 m norr om gården. Vid inventeringen observerades också en källa i skogsbrynet vid gårdstunets norra del, inte långt från det undersökta odlingsröset (figur 2). Källan har sannolikt spelat en viktig roll för hur gårdens bebyggelse har förlagts i äldre tider, samt för valet att överhuvudtaget bygga en gård på platsen. Idag finns två brunnar på gården, dels en mitt på dagens gårdstun, dels en på den gamla skolgården. Figur 2. Norrböle gård. Till höger om den röda skolbyggnaden ligger dagens vita boningshus. 2

Figur 2. Karta över Norrböle med lämningar som är registrerade i fornminnesregistret markerade. Den källa som observerades vid inventeringen är markerad med blått. RAÄ-nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Kommentar Skadestatus Bodsjö 124:1 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Bodsjö 220 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Välbevarad Bodsjö 221 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Välbevarad Bodsjö 222 Röjningsröse Bevakningsobjekt Välbevarad Bodsjö 223 Röjningsröse Bevakningsobjekt Undersökt 2009 Skadad Bodsjö 225 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Troligen smedja Välbevarad Bodsjö 226 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröseområde Skadad Bodsjö 227 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Ladugård Välbevarad Bodsjö 228 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Lada Välbevarad Bodsjö 229 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Kolbotten Välbevarad Bodsjö 230 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Möjligen bakstuga Välbevarad Bodsjö 231 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Lada Välbevarad Bodsjö 232 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Sommarladugård Välbevarad Bodsjö 233 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Möjligen äldre boningshus Välbevarad Figur 3. Tabell över de lämningar som är markerade på figur 1. Nio lämningar, med RAÄnummer Bodsjö 225-233, registrerades vid Jamtlis inventering 2009. 3

5. Historiska kartor För att studera gårdens bebyggelsemönster över tid har historiska kartor över området rektifierats och gåtts igenom. Två kartor över området fanns i Lantmäteriets arkiv. Det rör sig om dels en avvittringskarta från 1770 (Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 23-bod-3, fig. 3 och 4) och dels en karta över laga skifte från 1856 (Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 23-bod-30, fig. 5 och 6). Avvittringskartan från 1770 är inte särskilt detaljerad, inägan i Norrböle är visserligen uppdelad i olika fält men dessa går inte att tyda. Vid kartöverlägg kan man dock se att åkerarealen inte har förändrats nämnvärt mellan 1770 och 1856, samt att vägen förbi gården hade samma sträckning. Det är därför sannolikt att även gårdsbilden har varit ungefär densamma. Tyvärr är det svårt att urskilja någon symbol som markerar själva boningshuset, vilket finns på samma karta i Sörböle. Avvittringskartan visar också byns utmarker, med ängs- och slåttermarker utritade. Laga skifteskartan från 1856 är desto mer detaljerad och gör det möjligt att jämföra byggnadernas placering med hur det ser ut idag. Gårdstunet låg även då ovanför åkrarna i sluttningen ned mot vattnet. En åker, benämnd Lillåkern ligger dock ovanför bebyggelsen. Den ligger också inom gårdens inägor på avvittringskartan. Ängsmarkerna som ligger öster gården (söder om Baksjön) har ungefär samma utbredning både 1856 och idag som de hade 1770, däremot utökades ängsmarkerna åt nordväst under de 80 år som gick mellan att de två kartorna upprättades. Figur 3. Utsnitt ur avvittringskartan från 1770, med dagens vägar och strandlinje utritade för referens. 4

Vid laga skifte delades gården i två fastigheter, där gränsen går rakt genom gårdstomten och boningshuset. Detta ledde till att en ny gård etablerades vid stranden ca 400 m nordväst om den gamla, samt att gårdstunet flyttades något österut. På 1920-talet byggdes istället en skola på den västra delen av den tidigare gårdstomten. Tillsammans med skiftesindelningen är placeringen av vägen den kanske viktigaste faktorn för gårdens bebyggelseutveckling efter 1856. Gårdens huvudsakliga bebyggelse har också flyttats något söderut sedan vägen kom att gå söder om gårdstunet istället för att gå genom det, något som sannolikt har ett samband (fig. 7). Vid det röjningsröseområde som registrerades vid Jamtlis inventering 2009 finns en markering på laga skifteskartan från 1856, ett område som betecknas som Walborgsved, rista. På avvittringskartan från 1770 finns dock inte någon markering på platsen. Ristan har alltså förmodligen tillkommit under 1800-talets första hälft. Betydelsen av ordet rista är inte helt given, men brukar kunna vara beteckningen på en åker som använts till vallodling. Det finns ett flertal ytor med namn som antyder svedjning utritade i Norrböles utmarker på laga skifteskartan, men förmodligen har större delen av dessa nyttjats som betessvedjor (mer om svedjor och bebyggelse finns att läsa i den rapport kring Norrböles byggnader som ingår i projektet). Figur 4. Större utsnitt ur avvittringskartan från 1770. Gröna ytor utgör ängs- och slåttermarker. Dubbla, streckade linjer markerar vägar och enkla, streckade linjer markerar gränser mellan de olika byarna. Gränsen mellan Norrböle och Sörböle går rakt genom Bölessjön. Vid ån som rinner mellan Bölessjön och Baksjön låg Norrböles kvarn, som också är markerad på denna karta. 5

Figur 5. Utsnitt ur laga skifteskarta över Norrböles utägor från 1856, med dagens vägar och strandlinje utritade. Figur 6. Utsnitt ur laga skifteskarta över Norrböles inägor från 1856, med dagens vägar och strandlinje utritade. Bebyggelsen låg samlad längs med vägen. 6

Figur 7. Illustration av bebyggelseutvecklingen vid Norrböle gård under de senaste århundradena. Efter laga skifte har gårdstunet flyttat mot sydöst. Detta beror dels på att gården delades mitt itu vid skiftet och antagligen dels på att vägen har flyttats till att gå söder om gården. 6. Slutsats Gården Norrböle har legat på samma ställe åtminstone sedan 1770. År 1856 låg bebyggelsen samlad längs vägen som gick genom gården. Vägen hade ungefär samma sträckning 1770 och det är därför mycket möjligt att gårdens utbredning var densamma då. Vi vet inte när vägen anlades eller hur länge den har haft denna sträckning, men det är inte omöjligt att en väg eller stig har gått här sedan medeltiden. Åkrarnas utbredning i anslutning till gården är nästan exakt samma 1856 som 1770. Under de drygt 80 år som gått mellan att kartorna upprättades har man istället utökat gårdens ängsmarker, t.ex. längs stranden direkt norr om åkermarken. Den stora förändringen kom med etableringen av en ny gård efter laga skifte. Gården skiftades då mitt itu, vilket ledde till att gårdstunet flyttades något österut. Inga medeltida lämningar påträffades vid Jamtlis inventering av gården i Norrböle och dess närområde. En husgrund som inte finns markerad på någon sentida karta registrerades, men vid provgropsgrävning gjordes bedömningen att denna förmodligen härrör från ett boningshus från senast sent 1600-tal (Jamtlis rapportserie 2012:41). Det finns framför allt två starka indicier för att gården låg på samma plats även på medeltiden: dels att inga medeltida husgrunder, fossila åkrar eller andra lämningar påträffades vid Jamtlis inventering och dels det som framkom vid undersökningen av ett odlingsröse på gårdstomtens norra del, där ett lager med eldpåverkad sten, kol och sot från vikingatid eller tidig medeltid påträffades under röset. En av de viktigaste faktorerna för var människor har valt att bosätta sig genom historien är tillgången till vatten. Den källa som observerades vid inventeringen i Norrböle tyder därför även den på att den medeltida gården har legat på platsen. 7

Sammantaget får det ses som högst sannolikt att Norrböles huvudsakliga bebyggelse och åkermarker under medeltiden fanns på ungefär samma plats som idag. Kanske låg gårdstunet något längre norrut, precis som det gjorde i mitten av 1800-talet, även om gårdsbilden kan ha förändrats genom århundradena då nya byggnader har uppförts och gamla rivits, flyttats eller brunnit ned. I byns utmarker finns inga lämningar som kan ge en direkt antydan om hur dessa kan ha nyttjats under medeltiden. Utifrån pollenanalyser vet vi att odlingen i Norrböle minskade eller t.o.m. upphörde under en period på 1600- och 1700-talen, medan betesmarker och slåttermarker utökades (Wallin 2010). De slåtterängar och - myrar som är markerade på avvittringskartan från 1770 kan alltså då ha varit relativt nya. 7. Källförteckning Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 23-bod-3 Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt 23-bod-30 Jönsson, Amanda. 2012. Medeltida bebyggelse Gårdstomten i Norrböle. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ nr 124:1, Bodsjö socken, 2009. Jamtlis rapportserie 2012:39. Jönsson, Amanda. 2012. Medeltida bebyggelse Röjningsröset i Norrböle. Arkeologisk undersökning av RAÄ nr 223, Bodsjö socken, 2009. Jamtlis rapportserie 2012:42. Wallin, Jan-Erik. 2010. Norrböle, Bodsjö socken, Bräcke kommun, Jämtlands län vegetationsförändringar och markanvändning under tusen år. En undersökning baserad på pollenanalys. Pollenlaboratoriet i Umeå AB. Wennstedt Edvinger, Britta & Edvinger, Kjell. 2004. Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland. Jämtarkeologi 13. Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB. 8

RAPPORTSERIE JAMTLI, 2012 ISSN 1654-2045 2012:1 Lillhärjåbygget Dokumentation och uppmätning av vinterfjöset 2011 Sara Bäckman, Olof Edin 2012:2 Ankarede Levande kyrkstad. Kunskapsunderlag 2011 2012:3 Skärvångens begravningsplats Anläggning av askgravlund 2010 2012:4 Kulturhistorisk förstudie avseende planerad vindkraftpark vid Nyhem i Bräcke kommun 2012 Anders Hansson 2012:5 Sjoutnäsets kapell Restaurering av tak och fasader 2009 2010 2012:6 Mattmars kyrka Restaurering av fasader och fönster 2011 Sara Bäckman, 2012:7 Tåsjö kyrka Installation av klockspel 2002 Christina Persson 2012:8 Trångåsen Restaurering av ladugård och födorådsstuga 2008 2010 2012:9 Enafors turisthotell Antikvarisk rapport vid restaurering av östra fasaden 2011 Veronica Trygg 2012:10 Norderö kyrka restaurering av tak 2002 2003 Christina Persson 2012:11 Norderö kyrka restaurering av klockstapel 2008 Christina Persson 2012:12 Ragunda gamla kyrka Antikvarisk medverkan vid exteriör restaurering 2011 Olof Edin 2012:13 Arbetarbostäderna på Tossön Restaurering av tak 2011 Olof Edin, 2012:14 Tåsjö kyrka Konvertering av värmesystem, borttagande av kyrkbänkar, fasadrestaurering och nytillverkning av kors, 2009 2012:15 Ragunda kyrka Restaurering av gjutjärnsstaket 2009 2010 2012:16 Dubbelhärbret i Östbacken Fasadrestaurering 2010 2011 2012:17 Residenset i Östersund Ombyggnad av kontorsdelar 2009

2012:18 Ragunda kyrka Ändring av dopaltare 2009 2010 2012:19 Arkeologisk förundersökning vid fornlämning 19:1, Andersö skans, i Östersunds kommun Anders Hansson 2012:20 Monäset Restaurering av parstuga 2011 Veronica Trygg 2012:21 Hede kyrka Konvertering av värmesystem och konservering av interiör, 2010 2012:22 Ragunda kyrka Exteriör restuarering 2010 2011 2012:23 Brunflo kyrka Byte av spåntak på bogårdsmur, 2006 2012:24 Kulturhistorisk landskapsanalys inför planerad vindkraftpark vid Garpkölen i Härjedalens kommun Anders Hansson 2012:25 Funäsdalens kyrka Omläggning av spåntak och lagning av putsskador, 2005 2012:26 Hallens kyrka och klockstapel Restaurering 2010 Veronica Trygg 2012:27 Kulturmiljöer i Härjedalen Kulturhistorisk utredning Ove Hemmendorff 2012:28 Bräcke kyrka Exteriör restaurering 2009 2010 2012:29 Klevberget Kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftspark, 2012 Amanda Jönsson 2012:30 kulturhistorisk förstudie avseende planerad vindkraftpark vid Storflötten och Länstersjön i Ånge kommun Amanda Jönsson 2012:31 Residenset i Östersund Ombyggnad av kontorsdelar 2010 2012:32 Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftpark vid Hocksjön i Sollefteå kommun Anders Hansson 2012:33 Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftpark vid Mörttjärnberget i Bräcke kommun Anders Hansson 2012:34 Kalls kyrka Restaurering av långhusets södra fasad, sakristia och kor, 2012 2012:35 Kalls kyrka Restaurering av tornet, 2008

2012:36 Byggnad 33 Ombyggnad 2011 2012 2012:37 Campus A4, byggnad 5 Fasad- och takrestaurering, 2011 2012 2012:38 Campus A4, byggnad 9 Omläggning och målning av skivtäckt plåttak, 2011 2012 2012:39 Medeltida bebyggelse Kulturhistorisk landskapsanalys för Norrböle Amanda Jönsson 2012:40 Medeltida bebyggelse Härden i Krönavajje. Arkeologisk undersökning av fornlämning nr 626:3, Kall socken, 2009 Amanda Jönsson 2012:41 Medeltida bebyggelse Gårdstomten i Norrböle. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ nr 124:1, Bodsjö socken, 2009 Amanda Jönsson 2012:42 Medeltida bebyggelse Röjningsröset i Norrböle. Arkeologisk undersökning av RAÄ nr 223, Bodsjö socken, 2009 Amanda Jönsson