Marinarkeologisk utredning Göta älv Göteborgs socken och kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2013:3 Skeppsbrokajen
Skeppsbrokajen Marinarkeologisk utredning Göta älv, Göteborgs socken och kommun Bohusläns museum Rapport 2013:3
ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand Grafisk form Gabriella Kalmar Layout, och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Staffan von Arbin. Fotot visar södra delen av utredningsområdet. Tryck Bording AB, Borås 2013 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Kulturmiljö...7 Metod...7 Resultat och åtgärdsförslag...7 Referenser...11 Litteratur...11 Otryckta källor...11 Tekniska och administrativa uppgifter...12 Bilagor...13
4 Bohusläns museum Rapport 2013:3 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1:10 000. Skeppsbrokajen 5
6 Bohusläns museum Rapport 2013:3 Figur 3. Utredningsområdet med de aktuella sonarindikationerna. Skala 1:5 000. Indikation Resultat 1 Metallskrot. Ca tre meter långt. 2 Bockad aluminiumplåt. 3 Samma objekt som nr 1. 4 Rör. Ca 0,2 meters diameter. 5 Stråk med grövre sediment. Rep och rör. 7 Recent skräp, bl a en vägkon.ställvis förekomst av mindre sten, 0,05-0,10 meters diameter. 8 1. Recent timmer, troligen raserad del av kajskoningen. 2. Område med barlaststen. 4 3 meter stort. Stenen mäter ca 0,15 meter i diameter. Även en del grus. WGS 84: lat 57 42.208 long 11 57.216. 9 Stenblock från kajen och recent skräp. Tabell 1. Förteckning besiktigade sonarindikationer.
Skeppsbrokajen 7 Sammanfattning På uppdrag av Sweco Environment AB har Bohusläns museum, under perioden november 2011 till januari 2012 genomfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde inom Göta älv, Göteborgs stad. Utredningsområdet mäter cirka 44 000 kvadratmeter och sträcker sig längs Skeppsbrokajen, mellan Stenpiren och Rosenlundskanalen. Utredningen har dels omfattat granskning av en geofysisk uppmätning (sidescandata), med avseende på eventuella objekt av arkeologiskt intresse (etapp 1), dels besiktning av uttagna sonarindikationer (etapp 2). Granskningen resulterade i åtta indikationer vilka bedömdes vara av arkeologiskt intresse. Besiktningarna genomfördes med dykare. Merparten av indikationerna visade sig bestå av recent skrot eller ovidkommande strukturer i sedimentbottnen. Indikation 8 bestod dock av barlaststen. Lämningen var cirka 4 3 meter stor och bestod av mindre svallad sten. Som enskild lämning är den inte att betrakta som fast fornlämning. Den kan dock ses som en del av den marina kulturmiljön till den historia staden Göteborg (Göteborg 216). Bohusläns museum anser inte att ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga. Bakgrund Med anledning av planarbetet för Södra Älvstranden i Göteborg har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning enligt Länsstyrelsens beslut 2012-01-24 (431-36897-2011). Utredningen utfördes på uppdrag av Sweco Environment AB. Arbetet har dels innefattat granskning av en geofysisk uppmätning (sidescandata) med avseende på eventuella objekt av arkeologiskt intresse, och dels besiktning av uttagna sonarindikationer. Resultatet är ämnat att utgöra underlag för en miljökonsekvensbeskrivning. Utredningsområdet omfattar ett cirka 44 000 kvadratmeter stort vattenområde i Göta älv, som sträcker sig mellan Stenpiren och Rosenlundskanalen, vad som vanligen benämnes Skeppsbrokajen (figur 1 3). Uppmätningen genomfördes under augusti månad 2010 av företaget Marin Miljöanalys AB. Kulturmiljö Göteborg anlades på sin nuvarande plats år 1621, och kort därefter påbörjades arbetet med att befästa staden enligt holländsk förebild. De tidigaste befästningarna utmed älven bestod troligen av enkla jordvallar, vilka efterhand ersattes med murar kompletterade med pålspärrar och sänkverk ute i älven. Göteborg var alltsedan grundandet en utpräglad hamn- och sjöfartsstad med flera viktiga hamnar. Omedelbart norr om det aktuella planområdet låg Stora Bommen där anlöpande fartyg hade att erlägga tull innan de kunde fortsätta in i Stora Hamnen, det som idag kallas Stora Hamnkanalen. I söder, vid Pusterviken, låg från 1770-talet den s.k. Järnvågspiren varifrån utskeppning av järn ägde rum (Bramstång & Nilsson Schönborg 2006). År 1807 tas beslut om rivning av stora delar av Göteborgs befästningsverk. Detta är början på en omfattande omdaning av stadsbilden som pågår under hela 1800-talet. Ett nytt kajstråk, Skeppsbron, anläggs ut mot älven genom att området mellan kurtinmuren och sänkverket fylls ut, och i dess norra del uppförs en pir (Stenpiren). Under denna period exploateras också delar av Pusterviken och den så kallade Pustervikshamnen, vid Rosenlundskanalens utlopp, anläggs. På samtida kartor upptas vidare en lastageplats i detta område. På kartorna syns även vad som kan tolkas som ett flertal dykdalber (ett slags förtöjningspållare) ute i älven (Bramstång & Nilsson Schönborg 2006, Svedberg 2006). Relevanta fornlämningar i anslutning till utredningsområdet är Göteborg 216:1, 342 och 454. De två förra är stadslager, som upptar stora delar av Göteborgs inre stadsplan, medan 454 refererar till en fartygslämning som skall ha blivit uppmuddrad år 1977 i närheten av Rosenlundskanalens mynning. Positionsuppgiften får tillsvidare dock anses som ungefärlig. Metod Den geofysiska uppmätningen genomfördes under augusti månad 2010 av företaget Marin miljöanalys AB. Instrumenteringen bestod av en sidescansonar med frekvens 900 khz samt multibeamekolod. Granskning av sonardatat och uttagning av sonarindikationer gjordes av Thomas Bergstrand vid Bohusläns museum. Dykbesiktningarna av sonarindikationerna utfördes under vecka 5, 2012 (figur 4 5). Som stöd vid besiktningarna användes en scanningsonar av fabrikat Kongsberg Mesotech 1000. All dykning utfördes enligt AFS 2010:16. Till följd av dåliga siktförhållanden togs inga fotografier av sonarindikationerna.
8 Bohusläns museum Rapport 2013:3 Figur 4. En scanningsonar användes för dokumentation och guidning av dykaren mot sonarindikationerna. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
Figur 5. Dykare åter ombord efter en genomförd besiktning. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Skeppsbrokajen 9
10 Bohusläns museum Rapport 2013:3 Figur 6. Norra delen av utredningsområdet med Stenpiren och Skeppsbrokajen. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Resultat och åtgärdsförslag Bottenprover tagna av Marin miljöanalys visar att botten substratet inom utredningsområdet består av gyttje lera med ett tunt lager oxiderat sediment i överytan. Vattendjupet varierar överlag mellan fyra och fem meter. Undantaget är djupare ytor vid Stenpiren samt där området gränsar mot farleden i nordväst (Marin Miljöanalys 2011). Sammanlagt åtta sonarindikationer togs ut för besiktning. Indikationerna besiktigades av arkeologer från Bohusläns museum. Resultaten framgår i tabell 1. Förutom nummer 8 bestod indikationerna av antingen recent skräp/metallskrot eller grövre sediment (bilaga 1). Indikation 8 bestod primärt av en längre trästock som troligen varit en del av kajskoningen. Mellan detta objekt och kajen påträffades ett 4 3 meter stort område med jämnstor svallad sten (bilaga 2). Stenen var cirka 0,15 meter i diameter. Det fanns även grus i anläggningen. Anläggningen har tolkats som en barlastplats. Som enskild förekomst/koncentration kan anläggningen inte räknas som fast fornlämning. Anläggningen bör dock ses som tillhörande den historiska staden, där sjöfarten var en central verksamhet för handel och transport. Bohusläns museum anser inte att ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga inom det aktuella vattenområdet.
Skeppsbrokajen 11 Referenser Litteratur Bramstång, C. & Nilsson Schönborg, G. 2006. En befäst handels- och sjöfartsstad. I: Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. C. Bramstång (red). Riksantikvarieämbetet. Mölndal. Svedberg, V. 2006. Stadens hamnar. I: Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. C. Bramstång (red). Riksantikvarieämbetet. Mölndal. Otryckta källor Marin Miljöanalys 2011. Bottenundersökning Skeppsbron 2011. Opublicerad.
12 Bohusläns museum Rapport 2013:3 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: 431-36897-2011 Västarvet dnr: VA1071-2011 Västarvet pnr: 10735 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Göteborg Göteborg Vattenområde Göta älv, Skeppsbrokajen Ek. karta: 7B 0d Läge: X 6399950, Y 318571 Meter över havet: 6 meter Koordinatsystem: Sweref 99 TM Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Sweco Infrastructure AB Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford, Staffan von Arbin Räddningstjänsten Storgöteborg Fältarbetstid: 2012-01-30 till 2012-02-03 Arkeologtimmar: 120 Undersökt yta: Ca 44 000 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs
Skeppsbrokajen 13 Bilagor Bilaga 1. Bilder av sonarindikationerna.bild: Marin Miljöanalys AB. Bilaga 2. Scanningsonarbild av området med barlaststen. Området är markerat med vit ram. Bild: Bohusläns museum.
Bilaga 1. Bilder av sonarindikationerna.bild: Marin Miljöanalys AB Indikation 1 Indikation 2 Indikation 3
Indikation 4 Indikation 5
Indikation 7 Indikation 8 Indikation 9
Bilaga 2. Scanningsonarbild av området med barlaststen. Området är markerat med vit ram. Bild: Bohusläns museum.